Besökte William Chalmers någonsin PISA?



Spänstig temadag lyste på skolan ur många perspektiv

Gunilla Hammar Säfström från SVT:s 9a anser att håglösa ungdomar är en outnyttjad naturresurs. Forskaren Kirsti Hemmi menar att ord som måluppfyllelse signalerar att nu finns inte mer att lära. Diskussionen blev så spänstig som Vicerektor Sven Engström ville när han samlade lärare, forskare, skolledare, fack och politiker till en temadag om läraryrkets utmaningar.

Chalmers Rektor Karin Markides inledde temadagen om läraryrkets utmaningar den 26 maj i Chalmersska huset med det aktuella söktrycket till ämneslärarutbildningen. Det låga intresset bekymrar henne och speciellt det låga intresset för att bli kemilärare. Kemi tillhör allmänbildningen menar hon, istället anses kemi vara det skolämne man har minst nytta av.
- Det krävs mycket av Chalmers för att bedriva lärarutbildning. Det förstår vi, både som personer och organisation, sa hon.
 

Undersökarens perspektiv

Anita Wester från Skolverket berättade om PISA, som undersöker 15-åringar inom OECD i läsförståelse, matte och no. 65 länder och 4 500 svenska elever har deltagit. Svenska 15-åringars resultat har legat över snittet, men föll under snittet 2009.
I PISA-undersökningen är Sverige nu ett genomsnittsland när det gäller resultat och likvärdighet, vilket beror på oss själva, andra länders resultat har inte ändrats. Finland, Kanada och Sydkorea har höga resultat och hög likvärdighet, det vill säga skillnaden mellan elever och skolor är liten. I föregående resultat har man kunnat se skolans kompensatoriska förmåga, dvs att skolor emellan är likvärdiga.

Kursplanerna i naturvetenskap i Sverige och inom OECD är ganska lika berättade Karl Göran Karlsson från Mittuniversitetet. I PISA- resultaten kan man se en kunskapsprofil menar han. Ungdomarna har bra faktakunskaper inom no men användningen tas upp lite i skolan och det ger låga resultat. För att höja resultaten igen ska svenska skolan fokusera mer på att använda no-kunskap och få med alla elever och skolor i båten, alltså återställa likvärdigheten i svenska skolan anser Karl Göran Karlsson.
 

Högskolans perspektiv

Från atomer till individer, Ann-Marie Pendrill från Fysikcentrum och Göteborgs Universitet vill sätta nyfikenheten i centrum, särskilt nu när att tänka på problem och att experimentera har fått plats i förskolans läroplan.
Vad vill högskolans lärare att studenterna från gymnasiet ska kunna? Ja räkna för hand och använda IT för att utföra beräkningar. Svenska elever lägger mest tid i världen på att använda datorn, men inte för att räkna med den. Datorn används till allmän informationskompetens som presentationer, googla och jobba med bilder. Ingenjörer i gymnasieskolan är ett behövligt tillskott som kan tillföra solida ämneskunskaper, problemlösning och nya sätt att se på världen, anser Ann-Marie Pendrill.

Hans Tunberg, pappa till KTH:s kombinationsutbildning, ser bara vinster i att fler utbildar lärare som också är ingenjörer. Hans anser att gymnasieskolans mål för och högskolans förväntningar på matteämnet inte har pratat med varandra. Delar av matten har ramlat mellan stolarna menar han, exempelvis vad matematiskt lärande är. De nya läroplanerna täpper till vissa av dessa luckor, positiva förutsättningarna finns anser han.
- Att individen själv äger matematisk kunskap och begreppsförståelse är viktigt, matte är en multikompetens säger Hans.
 

Jämförde resultaten från samma mattetest i 38 år

Universitetslektor Rolf Pettersson har genomfört samma mattetest för nya studenter på Chalmers sedan 1973. Det är ett test med nio små standarduppgifter (inga förståelseuppgifter) som plockas ur en bank på 30 uppgifter. Resultaten har varit konstanta 1973-93. De rasade mellan 1994-2000 och har efter 2000 varit konstanta. Det största felet med den läroplanen, som infördes 1994, var snuttifieringen anser Rolf. Man tentar av en kurs och kan glömma den. Lärarna skulle också tolka en tiosidig läroplan för sin undervisning. Arbetstiden gick till att tolka läroplanen istället för att undervisa anser Rolf.

Han föreslår olika läroplaner för olika program och nationella prov med standard-, kreativa- och sammansatta uppgifter och ett slutprov i matematik. Antagningsreglerna till Chalmers har gått från jättedåliga till ganska dåliga, mattekurser ska självklart ge meritpoäng anser Rolf. Det drabbar studenterna som får problem i övergången mellan gymnasiet och högskolan.
 

Forskarnas perspektiv

Skolforskaren Kirsti Hemmi från Mälardalens högskola talade om viktiga faktorer för matteundervisningen. Hon har varit lärare på alla nivåer och jämfört matteundervisningen i Sverige och Finland. Den finska skolan drar sig inte för tidiga insatser och tidig utvärdering. Från stödundervisning för elever som varit borta en kort tid till särskild undervisning på heltid. Lärarna har stödundervisning i sin tjänst.

Särskild och allmän matte avskaffades samtidigt i Sverige och Finland, detta löste länderna olika. Att lära sig något nytt varje lektion försvann i svenska skolan, ny kunskap kom i färre steg. Finland gjorde tvärtom. De hade sammanhållna grupper (som i Sverige) och gav utmanande uppgifter till de som kunde och stödundervisning till dem med svårigheter.

Kirstis erfarenhet säger att centrala prov är lärarens verktyg och ska kolla om golvet i kunskaperna är uppnådda. Det stimulerar lärarna. Ord som måluppfyllelse signalerar att det är slut här och stimulerar inte till att göra mer. Det är viktigt vilka signaler läraren skickar i klassrummet och exemplifierar med ”Jag vet inte vad er generation kommer att hitta på – därför behöver ni vara förberedda med den här kunskapen”.

Bra läromedel är viktiga anser Kirsti. Hellevi Putkanen startade en trend i Finland med läromedel som Ahaa Matematik och gav lärarna en skatt att ösa ur. Lärarnas frihet är lika viktig som lönen för återhämtning och nya infallsvinklar. Svenska lärare har en svår situation med kraftiga svängningar i arbetets förutsättningar, anser hon.
 
Jan-Eric Gustavsson professor i pedagogik på Göteborgs Universitet, gick tillbaka till de internationella studierna. Vad är förklaringen till att svenska ungdomars resultat är lägre? Fyra teman förklarar: decentralisering, segregation, differentiering och individualisering. Det har hänt mycket med samhällets resurser, ändrade arbetssätt i skolan och lärarnas arbetssituation.

Jan-Eric Gustavsson menar att decentraliseringen har gett lägre likvärdighet i skolan, segregationen ökar olikheten mellan elevers förutsättningar. Kamrateffekter spelar stor roll i skolan samtidigt som förväntanseffekter från lärare är viktiga för elevernas resultat, särskilt för svaga elever. Formerna för specialundervisning i Sverige har inte gett de positiva effekter för både starka och svaga elever som i Finland. Detta blir lätt permanent och ger en negativ spiral. Positiva kamrateffekter och förväntansfulla lärare har inte heller gett den positiva effekt som man hoppats. Ett exempel på det är spetsutbildningarna. Det har visat sig att spetsutbildningarna återverkar negativt på självkänslan, man är inte bäst i klassen längre, kanske rent av en av de sämre och tappar motivationen. Dessa elever hade presterat bättre i en ”vanlig” grupp.

Den enskilt viktigaste förklaringen, enligt Jan-Eric Gustavsson, är individualiseringen, alltså lektioner med mycket eget arbete där eleven är utelämnad till sig själv. Lärarens roll och hans/hennes interaktion med eleverna i klassrummet är det som åstadkommer resultat för elevernas inlärning. Positivt är att svenska elever trivs i sin skola. Men läraren ska vara huvudperson i skolan och ha verktyg för att undervisa, som i Finland och i delar av USA.
 

Lärarens och rektorns perspektiv

Gunilla Hammar Säfström coach från SVT:s 9a möter sina elever med stort intresse, ödmjukhet och respekt. Det händer mycket med elever som blir bemötta med respekt av en lärare som tror på deras förmåga. Gunilla tar plats i klassrummet och gör sig synlig.
- En rektor ska våga vara rektor lika mycket som en lärare ska våga vara lärare, sa Gunilla Hammar Säfström.
Arbetslaget måste driva åt samma håll när man jobbar med strukturen i en klass. Alla lärare i ett arbetslag ska känna till alla elevers nivå. Vi besöker varandras lektioner och då är en tillåtande atmosfär i arbetslaget suveränt. Extra undervisningstid, betygskrav, aktivt mentorskap med dokumentation är viktiga strukturer som måsta finnas i en skola.
- Håglösa ungdomar är en outnyttjad naturresurs. Samhället måste stötta de områden som är allra svagast, det är vår stora utmaning, sa Gunilla Hammar Säfström.

Ledarskap i klassrum och skola

Martin Palm, rektor på Guldhedsskolan, berättade om Monroemodellen som försvenskades på Hjällboskolan under hans tid där. Hjällboskolan utvärderades 2005 med mycket god kvalitet. De har Göteborgs nöjdaste elever och näst nöjdaste elever i Sverige enligt Göteborgs stads kvalitetsundersökning. GP rapporterade om framgångarna den 6 mars 2011.
Hur har Hjällboskolan uppnått engagemang och självkänsla? Jo med en tydlig värdegrund för elever, personal och föräldrar. Med respekt och höga förväntningar. Med en strukturerad lärprocess med fokus på undervisning, kunskap och lärande. Med en uttalad känsla av samhörighet och stolthet över sin skola.
- Det är vi som måste rätta till det som inte funkar, när vi pratar om skolan pratar vi om oss, säger Martin Palm.
Varje lektion börjar med en förberedd tavla med en börja med-uppgift, lektionens mål och läxan. Efter att hälsa på läraren börjar eleverna omedelbart med börja uppgiften och jobbar på olika sätt till målet med lektionen, i slutet av lektionen utvärderar läraren om eleverna nått målet och hur processen dit har varit.

 

Fackets och arbetsgivarens perspektiv

Metta Fjelkner, ordf i Lärarförbundet och v ordf i Saco fokuserade på lärarens kompetens. Är den viktig då ska vi värna den. Hur gör man läraryrket attraktivt? Vi måste tillhandahålla lärare med spets som gör att elever når sin fulla potential. Lärarförbundet vill jobba för en bättre lärarutbildning. Att man ser lärare som specialister. Varför ska en kombinationsutbildad lärare från Chalmers eller KTH välja att jobba i skolan? Idag väljer 1/3 av studenterna på KTH:s kombinationsutbildning lärarbanan. Enligt Metta Fjelkner är svaret att bejaka den speciella kompetens som dessa lärare kommer att ha. Hon anser också att man ska göra det möjligt för en lärare att ha två anställningar, en i skolan och en i näringslivet, det vore välgörande bland annat för lönen.

Per-Arne Andersson från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att ingen har lyckats – staten bedriver inte tillräckligt bra lärarutbildning, facken har inte fått upp lönerna. Bilden av skolan är nyanserad egentligen men svartmålas i media. Skolans resurser och lärartätheten har ökat sedan 90-talet, i dag är det 23 elever eller färre i undervisningsgrupperna.
SKL anser att öppna jämförelser är ett bra sätt att väcka skolor som inte är tillräckligt bra. SKL:s statistik visar att vissa kommuner når bra resultat varje år. Gemensamt för de kommunerna är bra ledarskap på alla nivåer. Politiker och skolchefer tar ansvar för skolans resultat. Dessa kommuner sätter in stöd för elever tidigt, de följer upp resultat och kräver åtgärder, de har en samsyn i skolpolitiken över mandatperioder. Samsyn i flera frågor skulle gynna skolans och våra elevers möjligheter, anser Per-Arne Andersson.
 

En ny lärarutbildares perspektiv

Samuel Bengmark berättade kort om Chalmers nya masterprogam Lärande och ledarskap som börjar till hösten. Chalmers vill bidra till samhällets behov av lärare i matte, teknik och no. Vi tror att skolan och näringslivet har gemensamma behov och kan ha gemensam nytta av de här studenterna. Masterprogrammet Lärande och ledarskap vill erbjuda en efterfrågad ingenjörsprofil, och erbjuda svensk skola skickliga lärare och erbjuda studenterna valfrihet.
- 20 studenter har i vår sökt till programmets 15 platser. Den 7 juni ska vi intervjua dem och de oss för att klämma varandra på pulsen, sa Samuel Bengmark.
 

Sven Engströms reflexioner avslutar

Vicerektor Sven Engström var väldigt nöjd med diskussionerna om läraryrkets utmaningar som präglades av både samförstånd och nerv. Avslutningsvis, besökte William Chalmers PISA? Det lutar åt ett ja svarade William alias Philip Larsson. Sven Engströms personliga reflexioner över dagen sätter nu punkt.

Anita och Karl-Göran
lyckades på ett förträffligt sätt göra det troligt att det nog trots statistiska spetsfundigheter har gått utför med svenska ungdomars kunskaper och förmågor både absolut och relativt sett.

Ann-Marie, Hans och Rolf
förstärkte bilden genom att dela med sig av mångåriga erfarenheter från den akademiska nivån. Att presentationerna också parades med en rejäl dos humor gjorde budskapet mer uthärdligt.

Kirsti och Jan-Eric vidgade diskussionen till att omfatta andra undersökningar och en jämförelse med Finland. Att Kirsti var ett enda stort leende är ju inte svårt att förstå och vad glad jag är att hon finns i Sverige! Att Jan-Eric såg lika glad ut får jag fundera över, men kanske har han sett möjligheter att komma ur det skollimbo jag tycker vi befinner oss i.

Gunilla och Martin övertygade i varje fall mig om det absoluta kravet på vem som än arbetar i skolan (och Chalmers) om att respektera och gilla de barn (mina, era, andras) som jag har i mitt klassrum/skola för att kunna nå resultat. Jag vet inte vad det beror på men tårarna tränger alltid på när jag ser inslag av den sort ni båda visade.

Metta och Per-Arne lyckades skingra några, men inte alla, dimmor som för mig döljer mekanismerna i konflikten mellan löntagare och arbetsgivare inom skolområdet.

Samuel, du är Lärande och ledarskap personifierad!

Publicerad: on 08 jun 2011.