Teknikens vägar mot en hållbar värld med inriktning mot mötet mellan arkitektur och teknik 30hp

(Anmälningskod: CTH-96111)
(Kurskod: LLY010) 

Kursen ges på halvfart utsträckt över två terminer.

Höstterminen (15hp) behandlar grunder för förståelse av teknikens och samhällets utveckling och kopplingar till hållbar utveckling. I denna del kommer kursdeltagarna förutom att arbeta inom inriktningen mötet mellan arkitektur och teknik också interagera med de lärare som följer övriga inriktningar av Lärarlyftskurserna "Teknikens vägar mot en hållbar värld...".

Vårterminen (15hp) innebär en fördjupning mot mötet mellan arkitektur och teknik och hållbar utveckling. Kursen avslutas med en gemensam konferens där deltagarna från de olika inriktningarna presenterar och diskuterar sina resultat och erfarenheter

Arbetsform (distans, campus)

Kursen består av en kombination av distans- och campusundervisning.

Schemat för campusförlagd undervisning under hösten 2010:

Introduktionsdagar: 16-17 augusti.I slutet av augusti: måndag – tisdag 30-31 aug.I slutet av september: måndag – tisdag, 27-28 sept.I början av november, v 44: måndag – onsdag, 1-3 nov.I slutet av november: måndag – tisdag, 20-30 nov.I mitten av december: måndag – tisdag, 13-14 dec. Schemat för våren: Vi träffas vid sex tvådagars tillfällen (måndag och tisdag) i mitten av jan, feb, mars, april, maj och juni. Vid sista tillfället i juni sker examination. Vid träffarna ordnar vi ofta en kvällsaktivitet den första dagen. Kursen är en blandning av föreläsningar, seminarier, projektuppgifter och laborativt arbete. Ett viktigt moment är att grundat i deltagande lärares kompetens och erfarenheter bearbeta hur vi kan utveckla förmedlande av kunskap inom området. Deltagande lärare förväntas under distansförlagd tid bland annat arbeta med att utveckla lärandeformer och pröva framarbetade idéer i sin undervisning och återrapportera resultat till gruppen.

Kurslitteratur

Energi för hållbar utveckling: ett historiskt och naturvetenskapligt perspektiv av Mats Areskoug och Per Eliasson, samt andra utvalda böcker, rapporter och vetenskapliga artiklar (huvudsakligen på svenska).

Kursbeskrivning

Hösttermin

Under höstterminen har vi fokus mot perspektivfrågor som vad hållbar utveckling är och vilka utmaningar mänskligheten står inför. Här betonas systemsyn och en fördjupning runt klimatproblematiken kommer att användas som exemplifiering. Fokus kommer under kursens gång att gå mot att tillämpa denna förståelse inom mötet mellan arkitektur och teknik.

Höstterminens huvudmål är att beskriva teknikens roll i de utmaningar som en hållbar utveckling ställer oss inför med avstamp i den stora utmaningen som framtida klimatförändringar medför. Både den naturvetenskapliga förståelsen och det breda systemtänkandet krävs för att hållbara lösningar ska kunna utvecklas och implementeras. Kursens inledande del avser att visa på vikten av systemtänkande och förmåga till perspektivbyten för att bygga ett mer hållbart samhälle. Eftersom ett mycket stort fokus i den allmänna debatten hamnat på klimatfrågan används denna fråga som ett fördjupningsexempel som innehåller såväl den naturvetenskapliga bakgrunden som systeminriktade modeller som beskriver samhällets drivkrafter och hinder för en hållbar teknikutveckling. Andra inslag fokuserar bl a på teknikhistoria, samhällets institutioner, infrastruktur och materialflöden, naturens gränser samt lärande för hållbar utveckling.

Kursmoment hösttermin

Introduktion
Övergripande och historisk bild av samhällets och teknikens utveckling samt hur begreppet hållbar utveckling har vuxit fram. Webportalanvändning introduceras.

Jorden som system och samhällets energiförsörjning
Grundläggande förståelse för de fysikaliska principerna bakom de globala miljöproblemen, såsom växthuseffekten och ozonnedbrytning, samt deras möjliga lösningar och osäkerheter. Detta moment inkluderar även forskarnas verktyg och metoder samt vetenskap kontra spekulation. Energi från sol, vind, vatten och kärnkraft utreds som möjliga ersättningar till samhällets fossila energikällor.

Hållbar samhällsbyggnad
Det byggda samhället och de tekniska systemen, utmaningar som strävan för hållbar samhällsutveckling innebär samt metoder att finna hållbara lösningar. Förutom att dagens tekniska system och naturens tillstånd och gränser beskrivs, diskuteras även systeminriktade tankemodeller, rättviseaspekter, teknikutvecklingsprocesser samt beslutsfattande. Generella lärandemål för hållbar utveckling samt pedagogiska metoder diskuteras som ett stöd till lärarens eget utvecklingsprojekt.

Terminsprojekt

Under hösten görs ett terminsprojekt som syftar till att kritiskt granska styrdokument för undervisning i ämnet/ämnena i skolan i relation till lärande för hållbar utveckling. Här ingår även att titta på hur undervisningen faktiskt utförs på skolan och hur detta skulle kunna förbättras. I projektarbetet analyseras en fråga inom hållbar samhällsbyggnad utifrån perspektivet mötet mellan arkitektur och teknik. Redovisning sker vid sista kurstillfället före jul, både skriftligt och muntligt.

Vårtermin

Under vårterminen avser att ge fördjupa kunskaper inom byggteknikområdet.

Lärandemål

Efter genomförd kurs ska deltagaren

• ha insikt i hur arkitekturen och byggtekniken har påverkat natur, kultur, och samhälle.
• kunna redogöra för byggteknikens särart som mänsklig aktivitet och kunskapsområde, samt kunna lyfta fram karakteristiska drag och drivkrafter bakom dessa.
• ha utvecklat sin insikt i arkitekturens och byggteknikens roll i en hållbar samhällsutveckling.
• ha fördjupat sina ämneskunskaper inom CAD, byggnadskonstruktion, byggnadsfysik och energieffektivitet.
• utifrån skolans styrdokument kunna göra goda didaktiska val av innehåll och metod för lärande i teknik med inriktning mot byggnation.
• kunna utveckla skolenhetens lokala arbetsplan i teknik.
• medvetet väga in genusaspekter i det teknikdidaktiska arbetet.
• ha ökad förmåga att möta elever med olika förutsättningar i deras begreppsutveckling och ge dem relevant stöd.
• ha förmåga att planera, motivera och leda elevernas arbete med praktisk och kreativ problemlösning inklusive problemidentifiering inom byggnation för hållbar utveckling.

Innehåll

Följande kursmoment ingår:

• Teknik- och arkitekturhistoria. Vad karaktäriserar byggandets utveckling? Jämförelse dåtid – nutid.
• Projektutveckling. Från tomt till inflyttning och verksamhet. Hur realiseras ett projekt i ett modernt och resurseffektivt samhälle? 
• CAD. Kursdeltagaren får prova på arkitektens arbete. Grunderna i det kraftfulla 3D-programmet Revit gås igenom, med tillhörande praktisk tillämpning.
• Konstruktion. Hur tänker och arbetar konstruktören med hänsyn till arkitektens vision och önskemål.
• Byggnadsfysik. Vilka tekniska lösningar kan man välja för att uppnå önskad funktion? Hur får vi ett behagligt inomhusklimat och en bra inomhusmiljö? Friska hus kontra sjuka hus. Fukt och mögel i byggnader.
• Energieffektivitet och miljö. Passivhus och energieffektiva hus. För- och nackdelar med olika system. 
• Livscykelanalys. Livscykelkostandsanalys för en byggnad
• Framtiden?

Kursuppläggning/lärandets former

Studierna ser såväl individuellt som i studiegrupper. Deltagarna skall fortlöpande kommunicera med varandra och med kursens lärare samt göra redovisningar på distans.

Kursen är upplagd så att det skall finnas en tydlig koppling mellan campusförlagd undervisning, studiebesök och moment i projektuppgiften. Syftet med projektuppgiften är att deltagarna skall skaffa sig kunskap om och förstå hur en byggnad/anläggning är sammansatt av olika delar eller system och hur dessa fungerar tillsammans

Planering av en byggnad går som en röd tråd genom hela kursen. Därigenom konkretiseras olika typer av problem, som i sin tur gör det lättare för deltagarna att förstå teknik ur olika perspektiv. Vi diskuterar hur man med goda pedagogiska metoder och hjälpmedel kan arbeta med teknik i skolan. Deltagarna testar sina och andras idéer genom projektarbete i skolan.

Terminsarbete - våren Under vårterminen görs ett pedagogiskt utvecklingsprojekt där erfarenheter från kursen omsätts i praktiken i skolan. Kursen är projektbaserad och det finns en tydlig koppling mellan föreläsningar, övningar, studiebesök och moment i projektuppgiften. Uppgiften ska ge deltagarna möjlighet att utveckla sin förmåga att undervisa på teknikprogrammets karaktärsämneskurser samt inspirera till ett ökat intresse för teknik med inriktning mot byggnation med hållbart tänkande. Redovisning sker vid sista kurstillfället före sommaren, både muntligt och skriftligt.

Examination

Examination sker både individuellt och i grupp, huvudsakligen genom inlämningsuppgifter. Deltagarna redovisar sitt arbete vid den avslutande konferensen. Som betyg används underkänd och godkänd.

Kursvärdering

Kursutvärdering kommer att ske enligt Chalmers process för kursutvärdering, vilket innebär tre möten med studentrepresentanter samt en kursenkät till alla studenter. Protokoll från kursutvärderingen arkiveras i Chalmers dokumenthanteringssystem. Föregående protokoll skall diskuteras med de nya kursdeltagarna vid nästa kurstillfälle.

Lärare

Följande lärare undervisar i kursen

• Björn Engström
• Caroline Ingelhammar
• Michael Edén
• Magdalena Svanström
• Peter Forkman
• M fl

Examinator är Magdalena Svanström

Särskild behörighet

Lärare med pedagogisk högskoleexamen. Kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesområdet. Datorvana.

Målgrupp
Målgruppen är lärare i grundskolans senare del och gymnasielärare i naturorienterande ämnen, teknik och naturkunskap.

Studietakt
Halvfart (15 hp/termin)

Start- och slutdatum
Augusti 2010 till juni 2011

Studieplats Lindholmen Kontakt Om du vill veta mer kan du kontakta Marie Arehag.
tel 031-772 1115
marie dot arehag at chalmers dot se