Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 18 Jan 2018 15:51:22 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sjöbefäl-söks-för-att-testa-framtidens-digitala-tjänster-i-fartygssimulatorer-i-Göteborg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sj%C3%B6bef%C3%A4l-s%C3%B6ks-f%C3%B6r-att-testa-framtidens-digitala-tj%C3%A4nster-i-fartygssimulatorer-i-G%C3%B6teborg.aspxTesta framtidens digitala tjänster i fartygssimulatorer i Göteborg<p><b>Sea Traffic Management (STM) är ett av världens största e-navigationsprojekt och leds av Sjöfartsverket i samarbete med ett 60-tal partners i Europa. Inom ramen för projektet har European Maritime Simulation Network utvecklats – en sammankoppling av simulatorscenter i åtta europeiska länder. European Maritime Simulation Network gör det möjligt att köra simuleringar med ett 30-tal bemannade bryggor i sju länder samtidigt. Nu söker projektet sjöbefäl som vill vara med i studien och testa såväl befintliga bryggsystem som de nya tjänster som Sea Traffic management utvecklar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fredrik Karlsson är ansvarig för Sjöfartsverkets simulatorcenter och en av initiativtagarna till sammankopplingen av de europeiska simulatorscentren och projektet Sea Traffic Management Validation.</span><div><br /></div> <div>&quot;<i>Det som skapats genom våra projekt är världsunikt inom den civila sektorn. Vi ser bara början på de områden som denna typ av simuleringar kan användas inom, potentialen är väldigt stor&quot;</i></div> <div><br /></div> <div>Fyra veckors simuleringar är planerade. I november 2017 slutfördes en första simulering med stor framgång. Under fyra veckor kan du som är lots, seniorbefäl eller juniorbefäl ansöka om att delta vid scenarion i komplexa trafiksituationer i Engelska kanalen och Södra Östersjön med upp till 30 bemannade bryggor vid olika europeiska simulatorscenter. I Sverige kommer Chalmers simulatorscenter och Sjöfartsverkets simulatorscenter båda belägna på Lindholmen i Göteborg, att delta. Utöver detta kommer center i Spanien, Storbritannien, Finland, Nederländerna, Norge och Tyskland att vara med i övningarna. De två första veckorna körs simulatorerna med befintliga utrustning och därefter används tjänster som STM utvecklat såsom Ruttutbyte mellan fartyg, Effektivare hamnanlöp och Validering av rutter.</div> <div><br /></div> <div><b>2017: 14-17 november</b> (med befintliga bryggsystem) - Redan slutförd</div> <div><b>2018: 6-9 februari </b>(med befintliga bryggsystem)</div> <div><b>2018: 13-16 mars</b> (med STM tjänster)</div> <div><b>2018: 12-15 juni</b> (med STM tjänster)</div> <div><br /></div> <div>Att göra simuleringar med EMSN möjliggör en verklighetsgrad som vanliga simulatorskörningar inte erbjuder förklarar Reto Weber ansvarig för EMSN på Chalmers Tekniska Högskola.</div> <div><br /></div> <div><i>&quot;Som deltagare får man en annan realitet vad gäller trafikbild och internationellt utbyte. Du får en helt annan dynamik i övningarna när det inte är någon som påverkar utifrån. Vi vet inte utgången av övningen vilket gör det mer spännande att köra och det ställer samtidigt högre krav på deltagarnas anpassningsförmåga, ledningsförmåga och sociala färdigheter&quot;</i></div> <div><br /></div> <div>Läs mer och ansök på: <a href="http://stmvalidation.eu/emsn-simulation-campaign/">http://stmvalidation.eu/emsn-simulation-campaign/</a></div> <div><br /></div> <div><span></span><div><b>Kontaktpersoner</b> </div> <div>Fredrik Karlsson,  Sjöfartsverket, 0768-587007, <a href="mailto:fredrik.karlsson@sjofartsverket.se">fredrik.karlsson@sjofartsverket.se </a></div> <div>Reto Weber, Chalmers Tekniska Högskola, 0721 58 55 77, <a href="mailto:reto.weber@chalmers.se">reto.weber@chalmers.se</a></div></div>Tue, 16 Jan 2018 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Micromaster-program.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Micromaster-program.aspxAutonom körning i Nordens första Micromaster-program<p><b>​Chalmers lanserar nu Nordens första Micromaster-program, en ny form av längre sammanhållen online-utbildning kring framtidens fordonsteknologi. Programmet Emerging Automotive Technologies har utformats för att ge deltagarna goda karriärmöjligheter inom den snabbföränderliga fordonsindustrin.</b></p><p>​Micromaster-programmet ger en bred grund inom områden som elfordon och hybridfordon, trafiksäkerhet, sensorer, övervakning och beslutsfattande i autonoma trafiksystem. Allt detta är efterfrågade teknologier under utveckling, som främjar hållbarhet och digitalisering, och alltså viktiga kompetenser att ha inom en transportsektor i förändring.</p> <p>Programmet lämpar sig för yrkesverksamma som kanske vill byta bransch, men är också ett effektivt sätt att förbereda sig på distans om man vill plugga fordonsteknologi på Chalmers campus. Med ett digitalt Micromaster-bevis kan man tillgodoräkna sig 20 högskolepoäng från start på något av Chalmers två masterprogram på fordonsområdet – om man är behörig och blir antagen i konkurrens på samma sätt som tidigare. En avklarad Micromaster kortar i så fall studietiden på campus.</p> <p>Innehållet har utvecklats av Chalmers i samarbete med Volvo Cars, Volvokoncernen och Zenuity, medan själva formatet – MicroMasters® Program – är utvecklat av amerikanska EdX, en nätbaserad utbildningsplattform grundad av Harvard och MIT. Globalt erbjuder EdX idag 46 Micromaster-program. Inget annat har fokus på fordonsteknologi. <br /></p> <p>– För oss är detta en angelägen, utmanande och spännande satsning. Formatet Micromaster ger oss en möjlighet att tänka nytt i en form som bygger på vår redan starka och nära samverkan med näringslivet. Vi lanserar nu en bred utbildningsform som kompletterar den fördjupande och skräddarsydda uppdragsutbildning som vi redan erbjuder, och kan nå personer i yrkeslivet som vill förbereda sig för att byta sektor eller skapa flexibilitet för studenterna i campusutbildningen, säger Maria Knutson Wedel, Chalmers vicerektor för utbildning och livslångt lärande.</p> Att det blev just framtidens elektrifierade och självkörande fordon är inte så konstigt, menar Maria Knutson Wedel. Det är ett område där Chalmers har stark forskning, högkvalitativ utbildning med högt söktryck och mycket tät samverkan. Företagen har samtidigt stora behov. <br /><p>– Volvo Cars står inför en omfattande utmaning när det gäller kompetensförändring för att fortsätta vara konkurrenskraftigt inom fordonsbranschen. Elektrifiering, uppkoppling och automation driver ett paradigmskifte. Vi tror att Micromaster-programmet Emerging Automotive Technologies från ChalmersX är ett värdefullt komplementärt verktyg för både intern utbildning och för att stärka den externa rekryteringsbasen, säger Mats Moberg, Vice President Complete Vehicle engineering, Volvo Cars R&amp;D.</p> <p>Emerging Automotive Technologies börjar den 1 mars 2018 och är öppen för inskrivning idag.</p> <p><br /></p> <p></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om Micromaster-programmet Emerging Automotive Technologies </h4> <div>Chalmers började med öppna, nätbaserade kurser – så kallade moocar – redan 2013. Under namnet ChalmersX erbjuder Chalmers idag 15 olika moocar, varav sju ingår som moduler i det nya Micromaster-programmet <em>Emerging Automotive Technologies</em>. </div> <p></p> <p>Formatet Micromaster-program har utvecklats av EdX som driver utbildningsplattformen, och kräver ett direkt engagemang från näringslivet kring varje programkoncept. Tanken är att ett Micromaster-bevis ska fungera som akademisk valuta i en värld där livslångt lärande är viktigt för karriären. Hittills har EdX lanserat Micromaster-program ihop med 25 olika universitet, varav sex i Europa.</p> <p>De sju kurserna inom programmet Emerging Automotive Technologies tar 6-8 veckor var att klara av, och startar efter varandra, den sista i mars 2019. Allt avslutas med en digital Micromaster-examen. Kostnaden för hela programmet är $1260 USD, vilket täcker administration och verifiering av deltagarnas kunskaper. Med avklarad examen kan man tillgodoräkna sig 20 studiepoäng på Chalmers mastersprogram Automotive Engineering eller Systems, Control and Mechatronics.</p> <p><br /></p> <p>Se <a href="https://www.youtube.com/watch?v=lgD5Xdc6I3w">filmen </a>om Micromaster-programmet Emerging Automotive Technologies.</p> <p><br /></p> <p><a href="http://bit.ly/2kY1eMy"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer och anmäl dig</a>. (extern webbplats)</p> <p><br /></p> <p><a href="/sv/utbildning/mooc/MicroMasters/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Micromaster-program på Chalmers tekniska högskola.</a><br /></p>Fri, 12 Jan 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Re-live-the-Transport-Initiative-Seminar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Re-live-the-Transport-Initiative-Seminar.aspxFilmerna från initiativseminariet Transition to Future Transport<p><b>Missade du styrkeområde Transports initiativseminarium? Här finns filmer med dagens alla talare.</b></p>​Omkring 200 deltagare samlades i Göteborg i november 2017, för att ta del av olika aspekter på övergången till framtidens transporter. Huvudtalaren Lars Hesselgren bjöd på en inspirerande och visionär presentation av framtidslösningen CarTube, som du hittar här ovan.<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/playlist?list=PLHXgzqnOl9mqdwhn2ughCdNsXS_A1C5lG">Se samtliga filmer från dagen &gt;&gt;</a><br />Mon, 11 Dec 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Avhandling-kan-möjliggöra-ett-mer-bränsleeffektivt-flyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Avhandling-kan-m%C3%B6jligg%C3%B6ra-ett-mer-br%C3%A4nsleeffektivt-flyg.aspxAvhandling kan möjliggöra ett mer bränsleeffektivt flyg<p><b>​​​​​Att sänka bränslekostnader och utsläpp är av största vikt för flygindustrin men flygplansmotorn är ett komplext system. De olika delarna är beroende av varandra och det är svårt att reda ut vilken komponent man ska ge sig på i första hand för att göra flygplansmotorn mer effektiv. Det vill Oskar Thulin gör något åt med sin avhandling ”On the analysis of energy efficient aircraft engines”.​</b></p>​<span style="background-color:initial">En flygplansmotor består av flertalet ingående komponenter, där varje komponent påverkar systemets totalprestanda. Dessutom har dessa komponenter vikt och bidrar till strömningsmotstånd, vilket i sin tur måste kompenseras för genom högre framdrivningskraft från flygmotorn. Med det vanliga sättet att värdera prestanda är det svårt att jämföra en komponents förlust med en annan eller med den övergripande totalförlusten. Oskar Thulin har forskat på och vidareutvecklat en analysmetod som gör det möjligt att direkt jämföra komponentförlusterna i ett systemperspektiv. Metoden gör det också möjligt att inkludera vikt eller orsakat strömningsmotstånd i analysen. </span><div> </div> <div>- På så sätt framträder en betydligt mer klar bild av hur stora förlusterna är för de olika komponenterna, samt per respektive komponenttyp, säger Oskar Thulin.</div> <div> </div> <div>Analysmetoden har använts till att studera flertalet olika motorer. I stort kan följande sägas; de varma avgaserna som lämnar motorn, förbränningsprocessen i sig, samt den del av rörelseenergin i jetstrålarna som inte bidrar till att driva flygplanet framåt, är de tre stora förlustkällorna.</div> <div> </div> <div>- Utifrån förlustanalysen kan man diskutera olika teknologier som kan göra något åt dessa dominerande förluster. Det möjliggör ett framtida mer bränsleeffektivt flyg, säger Oskar Thulin som presenterar sin avhandling vid Chalmers tekniska högskola <a href="/sv/institutioner/m2/kalendarium/Sidor/On-the-analysis-of-energy-efficient-aircraft-engines.aspx">den 6 december kl 10.00 i sal HB4.​</a></div> <div><br /></div> Fri, 01 Dec 2017 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Internationell-studie--Chalmers-ett-maritimt-toppuniversitet-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Internationell-studie--Chalmers-ett-maritimt-toppuniversitet-.aspxInternationell studie: Chalmers ett maritimt toppuniversitet<p><b>​Sjöfartsutbildningarna och den maritima forskningen på Chalmers håller högsta internationella klass. Det visar den första globala studie som gjorts på området. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">På avdelningen för Maritima studier på Chalmers campus Lindholmen är man inte förvånad.</span><div><br /><div>– Vi har alltid hoppats och trott att vi ska ligga högt upp, och för oss är detta en bekräftelse på det. I Sverige har vi länge haft en hög kvalitet på sjöfartsutbildningar, och våra sjömän har ett rykte om sig som kompetenta. De senaste tio senaste åren har vi dessutom jobbat hårt med att ytterligare utveckla och förbättra kvalitén på utbildningsprogrammen, säger Fredrik Olindersson, avdelningschef för Maritima studier på Chalmers.<br /><br /></div> <div>Bakom studien ligger International Association of Maritime Universities, IAMU – en organisation där ett sextiotal av vär​ldens mest framstående universitet på området är medlemmar. Chalmers blev invalda 2016.<br /><br /></div> <div>– Det tog över ett år är att bli medlem. Massa handlingar skickas in, och de genomför platsbesök för att se om man lever upp till deras högt ställda krav. Det är inte vem som helst som får vara med. På senaste årsmötet tillkom ett par nya universitet, men det var också flera som ansökt som inte blev godkända, säger Fredrik Olindersson. <br /><br /></div> <div>Tanken med undersökningen är att IAMU:s medlemsuniversitet ska få ett hum om vilka styrkor de har och var de kan utvecklas. Därför presenterar organisationen ingen traditionell ranking utan nöjer sig med att, i bokstavsordning, räkna upp de universitet som tillhör toppkvartilen (bästa fjärdedelen) inom tre undersökta områden. <br /><br /></div> <div>– Chalmers tillhör toppen inom samtliga undersökta områden – globalt utbyte, forskningsstyrka och utbildningskvalitet. Det mest slående med studien är att Chalmers är det mest välbalanserade universitetet. Det är Chalmers styrka och någon som borde tas tillvara och utvecklas ytterligare, säger Takeshi Nakazawa, generalsekreterare i IAMU.<br /><br /></div> <div>Fredrik Olindersson berättar att Chalmers ofta används som modell för ett maritimt lärosäte ute i världen och att de internationella besöken på Chalmers därför är många. Så vad är styrkan i sjöfartsutbildningen i Göteborg?<br /><br /></div> <div>– Förutom att vi har kompetenta lärare så är vi ett av få lärosäten som satsar mycket på simulatorspedagogik och simulatorinstruktörernas arbete. Vi vill få ut största möjliga effekt av de dyra simulatortimmar som ingår i utbildningen.<br /><br /></div> <div>Enligt Fredrik Olindersson är Chalmers långt före de flesta andra i världen med utbildning inom hållbarhet och miljö. Alla sjöfartsutbildningar i världen följer den internationella STCW-konventionen som reglerar miniminivån på utbildningen, men liksom övriga IAMU-medlemmar ligger Chalmers utbildningar på en betydligt högre nivå.<br /><br /></div> <div>– Programansvariga har utvecklat programmen kontinuerligt, och lagt extra stort fokus på ledarskap, kommunikation, kritiskt tänkande och hållbarhet. För att öka valbarheten för studenterna, och i förlängningen deras anställningsbarhet, har vi dessutom startat ett antal valbara kurser inom programmen. <br /><br /></div> <div>På sjökaptensprogrammet kan studenterna välja inriktning mot passagerar- och kryssningssjöfart, tanksjöfart eller offshore. På sjöingenjörsprogrammet ingår numera utbildning i högspänning, och det finns valbara kurser inom exempelvis avancerade fartygsoperationer, maritima risker och maritim ergonomi. <span style="background-color:initial">På forskningssidan är maritim miljövetenskap, maritime human factors och marin teknik starka Chalmers-områden. <br /><br /></span></div> <div>– Globalt utbyte handlar mycket om student- och lärarutbyten, där vi de senaste åren ökat möjligheterna genom att undervisa sista året på engelska. Det som ställer till det för oss är att många andra universitet inte gör det. Vi har dock några väl fungerande utbytesavtal och ytterligare ett par är på gång som förhoppningsvis leder till fler utbyten, säger Fredrik Olindersson.</div> <div>Läs mer om Chalmers sjöfartsutbildningar:</div> <div><br /></div> <div><b>Svenskt centrum för sjöfartssimulatorer</b></div> <div>På Campus Lindholmen finns <a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/simulatorer/Sidor/default.aspx">Sveriges mest omfattande simulatorcentrum​</a> för utbildning och forskning inom sjöfart. Här finns sammanlagt nio olika simulatorer. I  bryggsimulatorerna är det möjligt att göra fullständiga simuleringar av de operationer som utförs på ett riktigt fartyg: I olika väder, med olika typer av fartyg runt sig och på olika platser och hamnar runt jorden, även i trånga passager. Andra simulatorer samlar instrument som hanterar navigering, lastning, säkerhet, maskinrum och avgasrening. Ihop med Sjöfartsverkets simulatorer erbjuder centrumet idag tio fartygsbryggor, två landcentraler och en sjöräddningscentral. <span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/Sidor/default.aspx">Läs om Maritima studier här.​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b>För mer information, kontakta:</b></div> <div>Fredrik Olindersson, avdelningschef för Maritima studier, Chalmers, 031-772 2648, <a href="mailto:fredrik.olindersson@chalmers.se">fredrik.olindersson@chalmers.se​</a><br /><br /></div> <div>Johan Eliasson, programansvarig för Sjöingenjörsprogrammet, Chalmers, 031-772 2665, <a href="mailto:johan.eliasson@chalmers.se">johan.eliasson@chalmers.se​</a><br /><br /></div> <div><i><a href="/sv/Sidor/default.aspx">Chalmers ​</a>forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.</i></div> <div><i><a href="http://graphene-flagship.eu/">Graphene Flagship​</a>, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers i Göteborg. Chalmers har omkring 10 300 heltidsstudenter och 3 100 anställda.</i></div> <div><br /></div> </div>Tue, 28 Nov 2017 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/AstaZero-bygger-ut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/AstaZero-bygger-ut.aspxAstazero bygger ut<p><b>​En växande kundkrets gör att testbanan behöver öka sin kapacitet. Utbyggnaden ger ökade möjligheter att testa självkörande fordon och simulera riskfyllda situationer.</b></p>Astazero, testanläggningen för aktiv fordonssäkerhet, växer. En åttafilig motorväg ska stå färdig sommaren 2018. <br /><br />– Vi får glädjande nog allt fler uppdrag, så det börjar bli trångt på anläggningen, säger Astazeros vd Peter Janevik i ett pressmeddelande från Rise.<br /><br />Utbyggnaden av testbanan består av två nya flerfilsvägar, försedda med vändloopar och en plankorsning. De 700 meter långa vägarna ger bland annat nya möjligheter för vägkantsprovningar, som har stor betydelse vid tester av självkörande fordon.  De nya vägavsnitten gör att det går att köra av vägen på ett säkert sätt vid tester.<br /><br />– Utbyggnaden innebär också nya möjligheter att utveckla sensorer och simulera riskfyllda motorvägssituationer. Ett konkret exempel som säkerhetssystemen måste kunna hantera är när en bil plötsligt byter körfält och därefter tvärnitar, säger Håkan Andersson, banchef på Astazero.<br /><br />Astazero invigdes sommaren 2014. Testanläggningen ägs gemensamt av Rise och Chalmers. Läs mer på <a href="http://www.astazero.com/">astazero.com.</a><br /><br /><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/rise/pressreleases/testanlaeggningen-astazero-bygger-ut-2243782">Läs hela pressmeddelandet från Rise &gt;&gt;</a><br /><br />Mon, 27 Nov 2017 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/FFI-konferens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/FFI-konferens.aspxAkademin viktig för FNs globala hållbarhetsmål<p><b>​​Hur kan forskningsresultat från fordonsindustrin bidra till Agenda 2030 och FNs globala mål? Det var huvudfrågan när Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI)  bjöd in till konferens. Bland talarna fanns Sinisa Krajnovic och Maria Grahn, ledare för Chalmers styrkeområden Transport och Energi.</b></p><div>– Det finns fantastiska nya möjligheter till affärer och innovationer i och med de globala målen, inledde Eleonore Stureborg, verksamhetsutvecklare på Vinnova. Målen måste genomsyra och vara kärnan i verksamheten. Kompetens krävs och jämställdhet är en nyckel.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">Akademins roll att skaffa beredskap</h4> <div>Sinisa Krajnovic talade om universitetens roll när det gäller att uppnå hållbarhetsmålen, och fokuserade på några av de områden där transportforskningen har störst möjlighet att bidra.</div> <div><br /></div> <div>– Vår transportforskning ser inte ut som för fem-tio år sedan. Vi måste tänka ihop med andra discipliner och se över gränserna. Städer måste våga agera testbäddar.</div> <div><br /></div> <div>Han underströk vikten av långsiktigt arbete och att ta ett systemperspektiv.</div> <div><br /></div> <div>– Akademins roll är att skaffa beredskap för nästa omställning. Vi måste se möjligheterna, och föra en dialog med industri och myndigheter. Vi har väldigt goda förutsättningar för samverkan.</div> <div><br /></div> <div>Peter Göransson från KTH underströk vikten av nyfikenhet för att kunna formulera den typ av forskning som krävs för att klara 2030-målen. Han pekade på att antalet doktorander i fordonsrelaterade ämnen minskar, och frågade hur akademin ska kunna skapa kunskap innan den efterfrågas.</div> <h4 class="chalmersElement-H4"><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/Panel_FFI-konferens_750x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></h4> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Stort kompetensbehov – stora utmaningar</h4> <div>– Jag får ofta frågan ”vilket drivmedel är bäst”, sade Maria Grahn i sin presentation av nya drivmedel. Svaret är – det beror på.</div> <div><br /></div> <div>Maria gav en översikt över viktiga framtida bränslen; el, elektrobränslen och vätgas. Hon framhöll att det finns många vägval när det gäller att förse transportsektorn med drivmedel, och att olika alternativ från olika energikällor lämpar sig för olika transportslag.</div> <div><br /></div> <div>Det stora behovet av kompetens inom AI och Machine Learning inom industrin framhölls på flerra håll under dagen, bland annat av Scania. Ett annat återkommande ämne var trenderna elektrifiering, automation och delad mobilitet. Anna Pernestål Brendan, KTH, lyfte problemet med tröskeln för delad mobilitet. Som exempel gav hon en studie där endast en person av 450 som fått erbjudande om samåkning, faktiskt valde att samåka, trots att hälften av de tillfrågade sade sig tycka att det var viktigt.</div> <div><br /></div> <div>– För att delad mobilitet ska fungera måste man bygga så att människor vill använda den, med smarta betallösningar och ett sömlöst system.</div> <div><br /></div> <div>Vikten av jämställdhet och jämlikhet för att ta utvecklingen framåt, lyftes också av flera talare. Forskarna Dag Balkmar och Anne-Charlott Callerstig från Örebro universitet berättade om ett projekt i samarbete med AB Volvo, där man studerat kön och normer inom transportsektorn. Kvinnor är starkt underrepresenterade bland lastbilsförare, konstaterade de. Detta påverkar bland annat vilka tjänster som kan utvecklas och hur fordon utformas. Dessutom leder föreställningar om hur en lastbilsförare ”ska” vara till onödigt höga kostnader för branschen på grund av höga olyckstal.</div> <div> </div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span><strong><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/Sinisa_och_Maria_2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Maria Grahn, vad tar du med dig från dagen?</strong></div> <div>– En av mina viktigaste insikter gäller kostnadsutvecklingen för batterier. Oavsett hur mycket man beräknar att batteripriserna ska sjunka, så visar de sig i verkligheten sjunka ännu mycket mer. Industrins stora behov av kompetens inom AI och Machine Learning tar jag också med mig.</div> <div><br /></div> <div><strong>Sinisa Krajnovic, vad tar du med dig?</strong></div> <div>– Att vi ska se möjligheterna och föra dialog med myndigheter och industri. Styrkeområdena Transport och Energi planerar nu ett seminarium där vi ska diskutera långsiktigt arbete och akademins roll i att skaffa beredskap för nästa omställning.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Emilia Lundgren</em></div> <div><em>Foto: Maria Grahn<br /></em></div> <div><br /><em></em></div> <div><span><strong>Fo</strong><strong>rdonsstrategisk forskning och innovation</strong><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div>Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin inom VInnova. Samarbetet finansierar gemensamt forskning, innovation och utveckling inom miljö och säkerhet. Satsningen innebär forskning och utveckling för cirka 1 miljard kronor per år, varav hälften finansieras med statliga medel. <br /></div> <div> </div>Mon, 27 Nov 2017 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Gatans-biografi-ett-steg-mot-en-hållbarare-stad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Gatans-biografi-ett-steg-mot-en-h%C3%A5llbarare-stad.aspxGatans biografi – ett steg mot en hållbarare stad<p><b>​Du går på Linnégatan i Göteborg. Tar fram mobilen, öppnar en app och gatans historia spelas upp för dig.  Chalmersforskaren Martin Emanuel hoppas att tanken snart är verklighet och att den ska öka viljan till förändring för en hållbarare stadsmiljö.</b></p><div>​Historisk kunskap kan motivera människor till förändring och göra att vi lättare tar till oss omställningar som leder till ett mer hållbart samhälle. Det menar Martin Emanuel, forskare vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">Rik bild av gatans utveckling</h4> <div>Genom sin forskning vill Martin Emanuel ge en rik och nyanserad bild av hur en gata förändrats under hundra år – en gatans biografi. Just nu studerar han Linnégatan i Göteborg. Kvantitativa data som trafikräkningar och lägenhetspriser samlas in och fogas samman med fotografier från Göteborgs stadsmuseums arkiv och historiskt källmaterial kring politiska beslut och stadsbyggnadsprocesser, för att kartlägga gatans utveckling. </div> <div><br /></div> <div>– Som historiker kan jag förmedla en känsla av hur gatan utvecklats. Det kan ge insikt om att det funnits en mer hållbar stadstrafik än den vi ser idag, och väcka tankar om att det skulle kunna se ut på andra sätt.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">Digital plattform nästa steg</h4> <div>I nästa steg vill forskarna koppla materialet till en digital plattform.<span><strong><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/Arkivbild_GoteborgsStadsmuseum_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></strong></span></div> <br />– Kanske en app där man kan gå runt i staden och se hur gator har sett ut, förändrats till sin karaktär och med avseende på dess trafik. Genom att göra materialet tillgängligt för både beslutsfattare och allmänhet kan vi sätta frågor om hållbar urban mobilitet i ett relevant och påtagligt sammanhang. <h4 class="chalmersElement-H4">Öka viljan till förändring</h4> <div>När förändringar i stadstrafikens infrastruktur planeras, utvärderar man normalt faktorer som förändring i flöden och hur trafiksäkerheten påverkas. Om man däremot gör en bredare utvärdering som även omfattar historisk insikt, kan dagens åtgärder och omvandlingar sättas in i ett längre tidsperspektiv. Det ger ett bredare underlag för beslutsfattare och planerare, och kan öka acceptansen och viljan till förändring för hållbarare stadsmiljö även hos allmänheten, tror Martin Emanuel.</div> <div><br /></div> <div>– Sådan kunskap kan göra det lättare att argumentera för förändringar, till exempel när det gäller minskat utrymme för biltrafik. Historiskt har ju biltrafiken inte dominerat i våra städer.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><strong>ATT SKRIVA GATANS BIOGRAFI</strong></div> <div>Forskarna samlar in tre typer av material: </div> <div><ul><li>Kvantitativa data som trafikräkningar och lägenhetspriser. Dessa berättar vem som haft råd att bo på gatan och ger en bild i siffror av hur trafiken sett ut. </li> <li>Traditionellt historiskt källmaterial kring politiska beslutsprocesser liksom stads- och trafikplaneringen. Detta material berättar till exempel om hur gatan har breddats, om en cykelbana eller om en spårvägslinje avskaffats. Det kan också visa hur andra förändringar, till exempel att ett köpcentrum öppnat i närheten, vilket torde förändra karaktären på gatan och vem som rör sig där.</li> <li>Fotografier kan visa hur människor verkligen tagit stadsrummet i anspråk, till skillnad från planerna som mest berättar om hur dess författare tänkte sig den framtida användningen av till exempel en gata. Genom att studera fotografier kan man också fånga detaljer som de som planerat staden och trafiken inte tänkte på, till exempel hur människor tar sina varor från affären och hem. Vad har de på pakethållaren, hur bär man med sig sina saker, höll sig fotgängarna till trottoaren? </li></ul></div> <div> </div> <div><strong>Om projektet</strong></div> <div>Förstudien ”Mixed methods for the ’Biography of a Street’” finansieras av Chalmers styrkeområde Transport, som en del i styrkeområdets satsning på omställningen till framtidens transportsystem. I projektet deltar Per Lundin och Martin Emanuel, institutionen för Teknikens ekonomi och organisation. För mer information kontakta Martin Emanuel, 0704-91 43 48.</div> <div> </div> <div><em>Text och foto: Emilia Lundgren<br /></em></div> <div><em>Arkivbild: Göteborgs Stadsmuseum</em> <br /></div>Mon, 27 Nov 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Syntetisk-bensin-viktig-pusselbit-i-fossilfri-fordonsflotta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Syntetisk-bensin-viktig-pusselbit-i-fossilfri-fordonsflotta.aspxSyntetisk bensin viktig pusselbit i fossilfri fordonsflotta<p><b>​​En av de stora utmaningarna framöver är omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Forskare på Chalmers vill nu lyfta fram elektrobränslen – syntetisk bensin skapad av koldioxid, vatten och el – som ett komplement till andra fossilfria bränslen. – Med infångad fossilfri koldioxid och förnybar el blir bränslet inte bara fossilfritt utan också användbart i existerande diesel och bensinfordon, säger Maria Grahn, som forskar om elektrobränslens möjliga potential och konkurrenskraft på Chalmers tekniska högskola.</b></p><div>Att framställa syntetiska bränslen från koldioxid  och vatten kanske låter som en utopi, därför är det väl bäst att börja med att tekniken används framgångsrikt redan idag, till exempel på Island.  </div> <div><br /></div> <div>– Island är ett bra exempel där elektrobränslen blir ett konkurrenskraftigt alternativ. Där produceras ett överskott av förnybar el som blir möjligt att exportera tack vare att det görs om till ett flytande bränsle. Och så långt är inte steget till förutsättningarna på t ex Gotland, där det nu finns långt gångna planer på att göra på samma sätt, säger Maria Grahn, som är forskare på avdelningen för fysisk resursteori på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Sedan Oktober 2017 är hon också ledare för Styrkeområde Energi på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Illustration-elektrobranslen-350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Produktionen sker i två steg – i en elektrolysör produceras först vätgas med hjälp av vatten och el. Vätgasen blandas sedan med koldioxid i en reaktor där resultatet blir bränslen i olika former, som exempelvis metan, metanol eller syntetisk bensin . </div> <div><br /></div> <div>– Med de enkla byggstenarna – vätgas och koldioxid – kan slutprodukterna skräddarsys till olika bränslen, som bland annat kan ersätta vanlig bensin och diesel. </div> <div><br /></div> <div>Tekniken för att producera elektrobränslen finns alltså redan, och har blivit allt mer intressant de senaste åren när kapaciteten för förnybar el byggts ut så pass mycket att det i perioder finns en överkapacitet. Dessutom har tekniker för att fånga in koldioxid också utvecklats snabbt senaste åren.  </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h6 class="chalmersElement-H6"><span>​Sveriges bensinbehov – tre gånger om</span></h6> <div>Maria har tillsammans med sina kollegor på Chalmers publicerat två omfattande artiklar om elektrobränslen i år. I den första (<a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/248539-the-potential-for-electrofuels-production-in-sweden-utilizing-fossil-and-biogenic-co2-point-sources">The potential for electrofuels production in Sweden utilizing fossil and biogenic CO2 point sources</a>, publicerad i <em>Frontiers in Energy Research</em>) kartläggs hur mycket elektrobränslen som skulle kunna produceras i Sverige idag, om man fångar in de koldioxidutsläpp som exempelvis massaindustrin släpper ut. </div> <div><br /></div> <div>– Kunde man ta till vara på <strong>alla </strong>koldioxidutsläpp i Sverige skulle man kunna producera elektrobränslen till Sveriges hela bränslebehov. Å andra sidan skulle man i så fall behöva 3 gånger så mycket el som vi gör av med per år – men det visar ändå på vilken potential det finns i Sverige, säger Maria Grahn. </div> <div><br /></div> <div><p class="MsoNormal">Om man fokuserar på lågt hängande frukter, utsläppen från förnybara källor som består av koldioxid till 90 procent eller mer, skulle man med dagens mått redan där kunna producera 2 procent av dagens bränslebehov i Sverige.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"> </span></p> </div> <div>Den andra artikeln (<a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/253146-electrofuels-for-the-transport-sector-a-review-of-production-costs">Electrofuels for the transport sector: A review of production costs</a>, publicerad i <em>Renewable &amp; Sustainable Energy Reviews</em><span style="background-color:initial">) fokuserar på ekonomin i att producera elektrobränslen, där tidigare forskning och sammanställningar har presenterat väldigt skilda kostnadsuppskattningar. Här behövs mer studier, men elektrobränslen ser ut att kunna konkurrera mot andra biobaserade bränslen, lite beroende på hur priser för teknik och råvara utvecklas. </span></div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer att fortsätta att titta på de ekonomiska förutsättningarna. Priset för elektrolysörer har t ex redan sjunkit till nivåer som vi förutspådde skulle nås först 2030. Dessutom införs ett nytt styrmedel, reduktionsplikt. Den innebär att alla bränsleproducenter måste leverera förnybara alternativ så att deras totalproduktion uppnår en viss reduktion av koldioxid, om man vill undvika en straffavgift. </div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Frågetecken kvar att räta ut</h6> <div>Så långt ser vägen ut att vara fri för elektrobränslenas lansering på bred front, men det finns några stora frågetecken att räta ut. Dels finns det röster som ifrågasätter poängen med att fånga in koldioxidutsläpp från en skorsten för att senare släppa ut samma koldioxid ur en bils avgasrör. Elen är dessutom mer effektiv om man använder den direkt i en elbil istället för att producera ett bränsle av den. Men med tanke på att den väderberoende elproduktion skapar överskott som man måste hantera och att utsläpp av koldioxid finns tillgängliga finns det ändå all anledning att fortsätta utreda förutsättningarna för när elektrobränslen skulle vara ett användbart alternativ. </div> <div><br /></div> <div>Och även om Maria Grahn tror att elektrobränslen kommer att spela en relativt liten roll i en framtida fordonsflotta, kommer den rollen att kunna bli nog så viktig för att nå målen.  </div> <div><br /></div> <div>– Tekniken finns, och med det också möjligheterna. I stadsmiljö är elfordon det absolut mest effektiva, för både miljön och för människors hälsa då man helt eliminerar lokala utsläpp. Men för längre transporter och inte minst transporter till havs kan elektrobränslen vara ett riktigt bra alternativ. Så det vi tittar på nu är: Under vilka förhållanden och förutsättningar blir elektrobränslen ett alternativ som är positivt för miljön och dessutom ekonomiskt konkurrenskraftigt. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <div><em><br /></em></div> <div>De aktuella artiklarna har skrivits inom forskningsprojektet &quot;<a href="http://www.f3centre.se/research/program/elektrobranslens_roll">Elektrobränslens roll som drivmedel: en kostnadseffektiv lösning i framtiden?​</a><span></span>&quot;. Projektet<span style="background-color:initial"> har genomförts inom ramarna för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och f3 – Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel.</span></div> <div><br /></div> <div>Artiklarna finns <span style="background-color:initial">att läsa och ladda ner i Chalmers Publication Library. </span></div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/248539-the-potential-for-electrofuels-production-in-sweden-utilizing-fossil-and-biogenic-co2-point-sources">The potential for electrofuels production in Sweden utilizing fossil and biogenic CO2 point sources</a>, <span></span><span style="background-color:initial">Selma Brynolf,</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Maria Taljegård, </span><span style="background-color:initial">Maria Grahn och </span><span style="background-color:initial">Julia Hansson, Chalmers tekniska högskola, samt Roman Hackl, IVL, Svenska miljöinstitutet. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/253146-electrofuels-for-the-transport-sector-a-review-of-production-costs">Electrofuels for the transport sector: A review of production costs</a>, <span style="background-color:initial">Selma Brynolf, </span><span style="background-color:initial">Maria Taljegård, </span><span style="background-color:initial">Maria Grahn och </span><span style="background-color:initial">Julia Hansson, Chalmers tekniska högskola. </span></div> Fri, 24 Nov 2017 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-i-nytt-projekt-som-ska-ta-autonom-och-miljövänlig-kollektivtrafik-till-städerna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-i-nytt-projekt-som-ska-ta-autonom-och-milj%C3%B6v%C3%A4nlig-kollektivtrafik-till-st%C3%A4derna.aspxDe ska införa självkörande kollektivtrafik i städerna<p><b>​Sohjoa Baltic heter ett EU-finansierat projekt som vill möjliggöra och underlätta övergången till autonom och miljövänlig kollektivtrafik i städerna kring Östersjön. I projektet medverkar 13 partners från 8 länder. Chalmers kommer bland annat bidra med kunskap om fordonsteknik, autonom teknisk utveckling, intelligent kooperativt körbeteende och riskanalyser.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sohjoa Baltic syftar till att öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken genom att förbättra erbjudna tjänster och införa automatiserade minibussar utan förare, speciellt för de första och sista kilometrarna av resan. Projektet vill bidra med rekommendationer för miljövänlig och smart, automatiserad kollektivtrafik samt riktlinjer för hur en sådan kollektivtrafik kan organiseras. Slutmålet är att uppnå genomgripande förändringar där stadsinvånarna väljer kollektivtrafik framför den egna bilen.</span><div><br /></div> <div>Chalmers bidrar med sin expertis inom säkerhet och driftskrav och kommer bedriva forskning som rör servicekvalité, utveckling av ny teknik för självkörande fordon, körbeteende, hur väder påverkar körningen, handikappanpassning och riskanalyser. Ansvarig för Chalmers del i projektet är <a href="/sv/personal/Sidor/mauro-bellone.aspx" target="_blank">Mauro Bellone​</a> som är forskare på avdelningen Adaptiva ​​system på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div>Sohjoa Baltic leds av Metropolia University of Applied Sciences I Finland. Projektet finansieras av EU har mottagit cirka 4 miljoner euro. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/csm_IBSR_logo_EUflag_1000px_001a756769.jpg" alt="" style="margin:5px;width:645px;height:177px" /><br /><br /><br /><br /><br /></div> ​Tue, 07 Nov 2017 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Selma-Brynolf-ny-profilledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Selma-Brynolf-ny-profilledare.aspxNy profilledare för Hållbara fordonsteknologier<p><b>​Hon forskar i framtida bränslen och tror att vi behöver ändra vår syn på transporter. Selma Brynolf är ny profilledare för Hållbara fordonsteknologier inom Chalmers styrkeområden Transport och Energi.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är ett spännande uppdrag och jag ser fram emot att få lära mig mer om all forskning kring transport och hållbara fordon som bedrivs på Chalmers och GU. </span><div><br /></div> <div>Som post-doc på institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers har Selma Brynolf bland annat utvärderat sjöfartsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och arbetat med modellering av energisystem. Från hösten 2017 leder hon även profilen Hållbara fordonsteknologier som delas mellan styrkeområdena Transport och Energi. Hon kommer arbeta tillsammans med Anders Nordelöf, som fortsätter sitt uppdrag som vice profilledare.</div> <div><br /></div> <div>– Just nu arbetar jag med två huvudfrågor, berättar Selma Brynolf. Dels utvärdering av möjliga framtida bränslen och framdrivningstekniker för sjöfarten, dels vilken roll bränslen som produceras från koldioxid och vatten med hjälp av el kan ha i transportsektorn.</div> <div><br /></div> <div>Maria Grahn, som tidigare varit ansvarig för profilen Hållbara fordonsteknologier, är nu ledare för Chalmers styrkeområde Energi och lämnar därför över ledarskapet för profilområdet. </div> <div><br /></div> <div>– Jag är glad och stolt över att kunna presentera ett nytt och starkt ledarskap för Hållbara fordonsteknologier. Det känns bra att lämna över till just Selma Brynolf och Anders Nordelöf, jag är säker på att arbetet nu fortsätter på bästa sätt.</div> <div><br /></div> <div>Selma poängterar att en viktig och utmanande del inom området hållbara fordon är att hitta hållbara lösningar för alla transportslag.​<span style="background-color:initial"> Hon menar att elektrifiering är en möjlighet inom många delar av transportsektorn, inte bara för bilar, och att det är väldigt spännande att följa utvecklingen. </span></div> <div><br /></div> <div>– Men det finns många fler områden som behöver utvecklas. Jag tror också att vi behöver tänka nytt och ändra vår syn på transporter generellt och den nytta de ger oss. Jag hoppas kunna bidra till en lite mer hållbar transportsektor.</div> <div>​​</div> <div>Text: Julia Jansson och Emilia Lundgren<br /></div> Thu, 02 Nov 2017 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Han-vill-skräddarsy-elbilsmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Han-vill-skr%C3%A4ddarsy-elbilsmotorer.aspxHan vill skräddarsy elbilsmotorer<p><b>​Idag handlar mycket av forskningen om att elbilen på kortast möjliga tid ska bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ för bilköparna. På sikt tror elfordonsforskaren Torbjörn Thiringer att sådant som energieffektivitet och miljöpåverkan hamnar mer i fokus.</b></p><strong>​Han är professo</strong>r i elektroteknik på Chalmers och har som forskare rört sig från huvudsakligen vindkraft till att mest syssla med elfordon. Projekten som han leder undersöker såväl elfordonet som system som enskilda komponenter, exempelvis elmaskiner, batterier, omriktare och annan kraftelektronik.<br /><br />För Torbjörn Thiringer kommer den statliga satsningen på ett nytt testlabb för elektromobilitet först och främst att skapa möjligheter för experiment i fullskala och under mer verklighetstrogna förhållanden, exempelvis när det gäller temperatur.<br /><br />– Det blir en stor skillnad och kommer att ge oss träffsäkrare resultat, spår han.<br /><br />Tester är viktiga både för att kontrollera teoretiska beräkningar och för att upptäcka sådant som kan ge impulser till nya, modifierade teorier och – i förlängningen – innovationer. Därmed kommer det blivande testlabbet att bidra till att snabbare ta fram ny kunskap kring tekniken bakom framtidens elektromobilitet.<br /><br /><strong>Ett exempel är</strong> frågan om vilken typ av elmaskin som egentligen passar bäst som motor i ett vägfordon:<br /><br />– Det som klart dominerar idag är en sorts standardmotor, en permanentmagnetmaskin av radialflödestyp, förklarar Torbjörn Thiringer, med tillägget att även asynkronmaskiner används i någon mån.<br /><br />– Det finns dock en hel palett med andra maskintyper, som också skulle kunna vara intressanta. Men som ingen ännu har hunnit undersöka tillräckligt för att tillverkarna ska våga ta sig an dem.<br /><br /><strong>Trots att han</strong> tror starkt på eldrivna fordon, både av grundläggande tekniska och av ekonomiska skäl, tycker Torbjörn Thiringer att det ”gullas” en del med elbilen just nu, inte minst från politiskt håll.<br /><br />– Det är förståeligt och förmodligen rätt i dagsläget, det handlar om att få upp volymerna. Alla blir överlyckliga för varje ny bilist som väljer el.<br /><br />– Men den viktiga frågan för framtiden blir hur vi får ned elbilens livscykelkostnad och dess totala miljöpåverkan, poängterar han.<br /><br />– Detta jobbar vi mycket med på Chalmers redan idag och det kommer att bli ett växande forskningsområde även på det nya laboratoriet.<br /><br /><strong>Som exempel tar</strong> Torbjörn Thiringer möjligheten att i framtiden ”skräddarsy” elmaskiner för olika typer av elbilister, för att minimera deras energiförbrukning.<br /><br />– Den som ska pendla mellan Göteborg och Borås behöver en motor som skiljer sig lite från den som mest kör i stan.<br /><br /><em>Text: Björn Forsman Foto: Ines Sébalj</em><br /><br /><strong>TESTLABB FÖR ELEKTROMOBILITET</strong><br />Regeringen tillkännagav nyligen en satsning på en miljard under sex år för att ställa om transportsektorn mot ökad elektrifiering. En viktig del av satsningen är en testanläggning för elektromobilitet med huvudsaklig placering i Göteborgsområdet. Anläggningen ska byggas och drivas gemensamt av Chalmers och det statliga forskningsinstitutet Rise. Lindholmen är en tänkbar plats för testanläggningen. Fordonsindustrin väntas bidra upp med åtminstone lika mycket pengar som staten, vilket bland annat sker genom att företagen förbinder sig att utnyttja anläggningen upp till en viss nivå för en given kostnad. Bland företagen som deltagit i förstudiearbetet finns AB Volvo, Scania, Volvo Cars, och utvecklingsföretaget Cevt (China Euro Vehicle Technology), som i likhet med Volvo Cars ägs av kinesiska Geely.<br /><br /><strong>Läs mer</strong><br /><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-elfordon.aspx">Storsatsning på elfordon</a><br /><br />Mon, 30 Oct 2017 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-samlar-styrkorna-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-samlar-styrkorna-.aspxChalmers samlar styrkorna i viktiga framtidsfrågor<p><b>​Chalmers tvärvetenskapliga satsning har öppnat för samarbeten och lockat duktiga forskare. Vicerektor Anna Dubois har varit med från start – och under resans gång förvandlats från en tjurig gräsrotsforskare till en spelare i möjlighetsdimensionen.</b></p><p>​Året var 2007. Anna Dubois hade under många år arbetat som forskare och i olika chefsroller på institutionen Teknikens ekonomi och organisation. Men nu hade hon blivit vicerektor och stod inför en ny uppgift. Dåvarande rektorn Karin Markides ville skapa tvärvetenskapligt samarbete på Chalmers för att bättre möta de hållbarhetsutmaningar samhället och världen står inför. Men det var svårt att komma igång. Anna Dubois och hennes två vicerektorkollegor, nuvarande rektor Stefan Bengtsson och John Holmberg, kämpade med att försöka förstå Karin Markides idéer och visioner. Vad var det egentligen hon ville att de skulle uppnå?<br /></p> <p>– Jag hade inte fantasin att ta in det. Jag hade jobbat så länge på det traditionella sättet inom mitt ämne, och förstod först inte riktigt vitsen med det ”stora” utmaningsdrivna, säger Anna Dubois.<br /><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Inspirerande studieresa till Stanford</h5> <p></p> <p>Men en studieresa till Kalifornien öppnade hennes ögon. Där besökte Anna Dubois och hennes kollegor flera tvärvetenskapliga forskningscentrum vid välrenommerade universitet.<br />– Forskningsledarna jobbade med kreativitet och inspiration för att olika discipliner skulle hitta sin vinkel på ett övergripande problem. Där var en sådan dynamik, både forskare och externa intressenter lockades till deras forskningscentrum, berättar Anna Dubois.<br /><br />Särskilt minns hon Stanford Center on Longevity. Där fanns allt från makroekonomer som jobbade med modeller för hur samhället påverkas av en åldrande befolkning till forskare som utvecklade ny teknik för att förbättra livet för äldre.<br />– Forskare vid centrumet beskrev hur de både samarbetade och inspirerade varandra över ämnesgränserna. Det var så coolt att se hur centrumet hade tagit ett grepp på något som generellt ses som ett samhällsproblem – en åldrande befolkning – och vänt det till något positivt, nämligen att människor ska kunna leva långa och bra liv.</p> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:right">»Forskningsledarna jobbade med kreativitet <br />och inspiration för att olika discipliner skulle hitta <br />sin vinkel på ett övergripande problem.«</h3> <p></p> <p><br />Anna Dubois och hennes kollegor genomlyste Chalmers på bredden för att hitta tvärvetenskapliga utmaningsområden där man skulle kunna göra skillnad. Strax därefter, hösten 2008, kom regeringspropositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” som lyfte fram ett tjugotal strategiska forskningsområden med tillhörande forskningsmedel att söka. Det gav ytterligare skjuts i kollegornas arbete som slutligen landade i åtta så kallade styrkeområden (se faktaruta).</p> <img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/AnnaDubois_350x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Anna Dubois ansvarade för att se till att universitet sökte medel inom de strategiska forskningsområdena transport och produktion. Båda blev beviljade. Då sökte hon, och fick, rollen som ledare för styrkeområde Transport.<br /> <p>– Jag har lärt mig så otroligt mycket mer än om jag bara hade grävt vidare i min egen grop. Och så har Chalmers blivit roligare ju fler jag lärt känna. Faktum är att jag var rätt sur som gräsrotsforskare. Ett tag var jag till och med sur på Chalmers för att det var så svårt att parkera här, säger hon och skrattar åt minnet.<br /><br />Numera är hon mindre bekymrad om parkeringsplatser. När hon flyttade in till centrala Göteborg för fyra år sedan blev bilkörning överflödigt. För att ladda batterierna gör hon och maken istället utflykter genom att ta en spårvagn eller buss till ändhållplatsen och sedan gå hem.<br />– En av de bästa är Angered med promenad hem genom Lärjeåns dalgång. Där är fantastiskt fint.<br />Av klimatskäl tar hon även tåget istället för att flyga, också utomlands när det är möjligt. Och kött slutade hon att äta redan i tonåren, även om beslutet vid den tiden hade andra skäl än hållbarhet.<br /><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Ett jobb i möjlighetsdimensionen</h5> <p></p> <p>Efter sex år som ledare för styrkeområde Transport är hon nu tillbaka som vicerektor och har övergripande ansvar för alla styrkeområden.<br />– Jag blev jätteglad när jag fick frågan. Den här gången förstod jag ju vad det handlade om från början, säger hon med ett leende.<br /></p> <p>Hon brukar säga att hon jobbar i möjlighetsdimensionen. Hon ska tillsammans med ledningarna för styrkeområdena försöka se och tillvarata möjligheter, och dessutom skapa nya. Det går aldrig att slå sig till ro – nya utmaningar uppstår hela tiden. Till exempel har tre tidigare separata spår inom transportområdet – automatiserad körning, elektrifiering och nya affärsmodeller – på sistone vävts samman allt tätare, och då gäller det att forskningen hänger med.<br /><br />Trots en intensiv och mötestät tillvaro som vicerektor försöker Anna Dubois att ägna fredagarna åt forskning.<br />– Då kan jag dra mig undan och läsa, skriva, diskutera forskning med kollegorna och få tid för reflektion. Jag vill hålla fast vid forskningen.<br /><br />Efter att hon disputerat gav hon sig ut i konsultsvängen en kortare period. Men när hon avslutade varje uppdrag med att skriva ihop en vetenskaplig artikel insåg hon att hon snarare hörde hemma i akademin. Nu är hon sedan tio år tillbaka professor i industriell marknadsföring och inköp och har många tunga publiceringar i bagaget, en av dem citerad flera tusen gånger. <br /></p> <p>En av hennes uppmärksammade publikationer handlar om hur byggbranschens organisering hämmar dess utveckling.<br />– Inom varje byggprojekt jobbar man så effektivt man kan med de resurser man har. Men erfarenheter och idéer om nya arbetssätt kan sällan tas till vara eftersom man jobbar i nya konstellationer i varje projekt, säger Anna Dubois.<br /></p> <p><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Bidrar till ett hållbart transportsystem</h5> <div>Hon har under många år studerat företags strategiska inköp, men insåg när hon blev involverad i styrkeområde Transport, att hon sällan stött på inköp av transporttjänster.</div> <div>– Transportinköp får ofta begränsat fokus hos företagen eftersom de utgör en mycket liten del av deras totala inköpsvolym. Men sammantaget leder det till ett ineffektivt utnyttjande av transportresurserna, vilket går dåligt ihop med visionen om ett hållbart transportsystem. </div> <p></p> <p>Därför studerar hon nu tillsammans med andra forskare från Chalmers, Göteborgs universitet och IVL hur företag köper transporttjänster och hur inköpsbeteendet utvecklas över tiden. Hon har nyligen också varit involverad i en bred studie av synen på transportsystemets utveckling med experter från akademi, industri och myndigheter. Resultaten visar att experternas bedömningar pekar i alla olika riktningar.<br /></p> <p>– Mycket intressant! Att experter har så olika syn är ett problem för utvecklingen av transportsystemet. Det är många delar och delsystem som är sammankopplade och man behöver en någorlunda samstämmig framtidsberättelse. Vi ska inom kort presentera den här utmaningen på en konferens.<br /><br />Utan den goda överblick som finns inom styrkeområde Transport hade studien varit svår att genomföra. God överblick är sannolikt också en anledning till att Anna Dubois personligen blivit utvald att sitta med i samverkansgrupperna för två av regeringens strategiska samverkansprogram: Nästa generations resor och transporter samt Smarta städer. Regeringens idé är att genom samverkan mellan olika aktörer hitta nya, innovativa lösningar som stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till en hållbar utveckling.<br /></p> <p>– Arbetet i samverkansgrupperna ger väldigt mycket kunskaper och kontakter. Bland annat har det resulterat i en idé om att skapa ett bibliotek över pågående satsningar inom smarta städer. Ett studentprojekt för Ericsson har bidragit till att konkretisera idén, säger Anna Dubois.<br /></p> <p><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Framgångsrik och långsiktig samverkan</h5> <div>Samverkan är också en av de stora fördelarna med styrkeområdeskonceptet, vilket regeringens experter särskilt uppmärksammade i sin utvärdering av de forskningsmiljöer som fått strategiska forskningsmedel.</div> <div>– Utan styrkeområdena hade vi inte lyckats få till vår långsiktiga strategiska samverkan med industrin, säger Anna Dubois.</div> <div> </div> <div>Själv var Anna Dubois bland annat med och drog igång det strategiska samarbetet med AB Volvo. Förvisso fanns det redan tidigare många enskilda samarbetsprojekt, men inga förutsättningar att gemensamt överblicka verksamheten.</div> <div>– Med styrkeområdena kan vi representera Chalmers inom bredare områden. Utöver kontakten mellan enskilda forskare och företagens projektledare har vi adderat kontaktytor på ledningsnivå, ända upp till rektor och vd. Nu kan vi jobba ihop kring framtidsfrågor på ett helt annat sätt, förklarar Anna Dubois.</div> <div> </div> <div>Även när det gäller samverkan i mindre skala har styrkeområdena en viktig roll som tydliga ingångar till universitetet.</div> <div>– Söker man samarbete finns kontaktmöjligheter genom styrkeområdesledningarna. De har stora interna nätverk och kan guida vidare till rätt forskare, säger Anna Dubois.</div> <div> </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Erbjuder attraktiva forskningstjänster</h5></div> <div>Styrkeområdena har också bidragit till att rekrytera riktigt duktiga forskare till universitetet. Den senaste utlysningen av forskarassistenttjänster inom styrkeområdenas teman lockade över tusen kvalificerade sökanden från hela världen, och rekryteringarna i de tidigare omgångarna har varit lyckade. Till exempel har solenergiforskaren Kasper Moth-Poulsen kammat hem ett prestigefyllt uppstartsanslag från Europeiska forskningsrådet, och liksom bränslecellsforskaren Anna Martinelli blivit utsedd till såväl Wallenberg Academy Fellow som till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har erbjudit attraktiva tjänster eftersom vi vill profilera oss inom de här områdena. Dessutom tror jag att de sökande lockas av sammanhanget som det tvärvetenskapliga och utmaningsdrivna ger. Vi</div> <div>vill verkligen att Chalmers ska vara mer än ett ”forskarhotell”, säger Anna Dubois.</div> <div> </div> <div>Nyligen har Chalmers justerat sin institutionsstruktur och för närvarande är styrkeområdena under översyn. Framför allt handlar det om att renodla grundkonceptet för att skapa ännu bättre förutsättningar för att arbeta med samhällsutmaningarna över hela universitetets bredd och i samverkan med industri och samhälle.</div> <div>– Det är i mötena med andra forskare och externa parter som nya idéer föds, säger Anna Dubois.</div> <p></p> <p><br /></p> <p></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Chalmers styrkeområden</h2> <p></p> <ul><li>Genom sina styrkeområden samlar Chalmers kompetens på tvärs över institutionerna för att, i nära samarbete med industri och samhälle, ta sig an globala och komplexa samhällsutmaningar.</li> <li>Sedan 2010 har Chalmers åtta tvärvetenskapliga styrkeområden – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.</li> <li>Styrkeområdenas samlade medel uppgår till 250 miljoner kronor om året.</li> <li>Styrkeområdena fungerar som ingång för samverkan med Chalmers och är även bas för Chalmers strategiska samverkansavtal med industrin. I dagsläget finns avtal med ABB, Akzo Nobel, Eon, Ericsson, Göteborg Energi, HSB, Preem, Ruag, Saab, Statens Vegvesen, Stora Enso, Volvo Cars och Volvo Group.</li> <li>Styrkeområdena är också bas för Chalmers engagemang i stora testanläggningar som Astazero (fordonssäkerhet), Virtual Cities (stadsplanering) och det nyss beslutade Electromobility Lab (eldrivna fordon).</li></ul> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div>Ur Chalmers magasin, nr 3–4 2017</div> <div><strong>Text</strong>: Ingela Roos</div> <div><strong>Foto</strong>: Anna-Lena Lundqvist</div> <p></p>Mon, 30 Oct 2017 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-elfordon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-elfordon.aspxStorsatsning på elfordon<p><b>​Med mångmiljonsatsningen på ett nytt testlabb för elektromobilitet får fordonsindustrin och forskarna en arena som kan göra Sverige världsledande på området. Eller åtminstone förhindra att vi hamnar i baksätet – nu när elbilsracet drar igång på allvar.</b></p><strong>​Elmotorn i sig</strong> är knappast någon nymodighet. Men idén att använda el för att driva vägfordon betraktades länge som ganska udda. Omsvängningen i bilindustrin har kommit snabbt. På några få år har den elektrifierade bilen rullat ut ur företagens experimentkällare, in i bilhandelns utställningshallar och vidare ut på vägarna. Idag finns knappast någon ledande tillverkare som inte räknar med att framtiden kommer att vara mer eller mindre elektrisk.<br /><br /><strong>Men medan</strong> förbränningsmotorn under mer än hundra år i mobilitetens tjänst förfinats ned i minsta detalj, så är elmotorn i samma funktion fortfarande något av en outforskad kontinent.<br /><br /> – Frågeställningarna är väldigt mycket bredare när det gäller eldrift. Det råder osäkerhet kring allt, från små detaljer till hela koncept. Ingen vet idag vilka som blir de vinnande tekniska lösningarna, förklarar Elna Holmberg, föreståndare för Swedish Electromobility Centre, ett nationellt kompetenscentrum med Chalmers som värd. <br />– Ändå förväntar sig alla nu att vi på kort tid ska fylla kunskapsluckorna. Och komma ut med fordon som är minst lika bra.<br /><br /><strong>Det är förklaringen</strong> till att fordonsindustri och forskare just nu har ett mycket stort behov av att kunna testa all den teknik som ska göra elektromobiliteten möjlig: Allt från hela fordon, till drivlinor, axlar, enskilda motorer och batterisystem behöver prövas i praktiken. En del av detta görs förstås i fordonstillverkarnas i egna testanläggningar. Men alla företag har inte tillgång dit – och detsamma gäller elfordonsforskare på landets universitet och högskolor.<br /><br />– Därför är vi oerhört glada över att en öppen testarena nu verkar komma till stånd. Dels för att den ger forskare från akademin möjlighet att göra tester och experiment i full skala och under realistiska förhållanden, något som sällan är möjligt i dag, säger Elna Holmberg.<br />– Men också för den dynamik och dialog som kan uppstå när kompetenserna från industri och akademi samlas på ett ställe och kan lära av varandra.<br /><br /><strong>En tanke är</strong> att knyta en forskarskola för doktorander till testanläggningen. Det kan bli ett sätt både att hitta finansiering till deras forskning och att plocka upp intressanta frågeställningar från industrin.<br /><br />– Det handlar ju inte bara om att testa grejerna och att få fram elfordonen, utan också om människorna som ska åstadkomma allt detta. Vill vi ha kvar den här industrin i Sverige måste företagen kunna rekrytera. Då behövs det miljöer där kompetensen får växa, säger Elna Holmberg. <br /><br /><strong>Enligt de än</strong> så länge preliminära planerna ska en mindre del av testanläggningen läggas i Stockholmsområdet, eventuellt i Nykvarn, med närhet till Scania i Södertälje. Men huvuddelen av laboratoriet lokaliseras till Göteborgsregionen – Lindholmen på norra Älvstranden nämns som en stark kandidat.<br /><br />– För Chalmers är det förstås extra roligt att få den här testarenan på så nära håll. Det kommer att ha betydelse för forskning och utbildning här, tror Elna Holmberg, samtidigt som hon betonar att anläggningen ska vara tillgänglig för forskare och företag i hela landet.<br /><br /><strong>Exakt vilken</strong> testutrustning som ska finnas på laboratoriet är fortfarande något som diskuteras. Helt klart är att avgränsningar måste göras och att vissa typer av tester får väljas bort.<br /><br />– Själv skulle jag exempelvis väldigt gärna se utrustning för att testa drivlinor som elförsörjs av bränsleceller, men detta är i nuläget en öppen fråga, säger Elna Holmberg.<br /><br /><strong>Anläggningen ska</strong> enligt planerna bestå av ett antal sammankopplade hallar, med en så kallad testrigg i varje utrymme. Därtill verkstäder och kontorsutrymmen – och förmodligen en aula. Även om Elna Holmberg och hennes kollegor hoppas på en riktigt cool byggnad, så är det knappast där krutet kommer att läggas. – Det är all utrustning till testriggarna som drar de stora kostnaderna.<br /><br /><em>Text: Björn Forsman Foto: Anders Bergstedt/Lindholmen Science Park</em> <br /><br /><strong>TESTLABB FÖR ELEKTROMOBILITET</strong><br />Regeringen tillkännagav nyligen en satsning på en miljard under sex år för att ställa om transportsektorn mot ökad elektrifiering. En viktig del av satsningen är en testanläggning för elektromobilitet med huvudsaklig placering i Göteborgsområdet. Anläggningen ska byggas och drivas gemensamt av Chalmers och det statliga forskningsinstitutet Rise. Lindholmen är en tänkbar plats för testanläggningen. Fordonsindustrin väntas bidra upp med åtminstone lika mycket pengar som staten, vilket bland annat sker genom att företagen förbinder sig att utnyttja anläggningen upp till en viss nivå för en given kostnad. Bland företagen som deltagit i förstudiearbetet finns AB Volvo, Scania, Volvo Cars, och utvecklingsföretaget Cevt (China Euro Vehicle Technology), som i likhet med Volvo Cars ägs av kinesiska Geely.<br /><br /><strong>Läs mer</strong><br /><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Han-vill-skräddarsy-elbilsmotorer.aspx">Han vill skräddarsy elbilsmotorer</a><br /><br /><br />Mon, 30 Oct 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-–-nya-möjligheter-för-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-%E2%80%93-nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-forskning.aspxNya möjligheter för forskning när ElectriCity breddas<p><b>​ElectriCity, mest känt för elbusslinjen 55, är mycket mer än själva bussen. Nu breddas projektet och nya spännande möjligheter för forskning öppnas. Per Lövsund, Chalmers koordinator för ElectriCity, uppmanar högskolans forskare att kontakta honom med idéer.</b></p><br />​– Vi kan driva såväl forskningsprojekt som exjobb och kandidatarbeten inom ElectriCity. Därmed kan resultaten få spridning, samtidigt som de kommer till nytta för Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, säger Per Lövsund, som uppmanar Chalmers forskare att kontakta honom med idéer för nya projekt.<br /><br />ElectriCity går nu in i en fas där projektet breddas, exempelvis mot mindre lastbilar som sopbilar och distributionsbilar. Detta innebär spännande möjligheter för flera av Chalmers forskningsområden, menar Per Lövsund. Självkörande fordon, säkerhet, samhällsplanering, buller, termisk optimering, regleralgoritmer, kördynamik, utveckling och återvinning av batterier och bränsleceller samt krav på laddstationer är några exempel från olika forskningsfält, som alla kan studeras inom ramen för projektet. <br /><br />De som forskar inom ElectriCity har tillgång till forskningsplattformar i form av bussar och andra fordon. I projektets demoarena ingår också den nya stadsdelen Frihamnen och uppbyggnaden av södra Chalmers Campus Johanneberg, vilken inkluderar en hållplats för elbussen. Här kan man studera säkerhetsaspekter och innovativa lösningar vid hållplatsen, samt interaktion mellan fordon och oskyddade trafikanter. <br /><br />Att ElectriCity går in i en ny fas har redan gett avtryck i form av nystartad forskning på Chalmers. <br /><br />– Ett projekt som handlar om busståg och autonom angöring av busshållplatser startar nu i dagarna, berättar Per Lövsund. I ett annat projekt undersöker man hur bussförarna upplever effekterna av systemet Volvo Dynamic Steering. <br /><br />En workshop planeras på Chalmers för att formulera projekt om bland annat lågfrekvent buller i stadsmiljön, modellering av bullerpåverkan och säkerhetsfrågor kring tysta bussar vid hållplatser. <br /><br />– På sikt kanske även andra sektorer skulle kunna inkluderas och då tycker jag personligen att den marina sektorn vore intressant, säger Per Lövsund. Chalmers har stor kompetens inom detta område, inte minst genom <a href="http://www.sspa.se/">SSPA </a>och <a href="http://www.lighthouse.nu/sv">Lighthouse</a>.<br /><br />ElectriCity pågår sedan två år tillbaka i Göteborg och är ett samarbete mellan industri, akademi och samhälle där de medverkande utvecklar och testar lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. El- och hybridbussarna på linje 55, där olika tekniklösningar provas och utvecklas, rullar mellan Chalmers båda campus. Projektet har fått stort internationellt intresse. <br /><br />– Den internationella uppmärksamheten har gett oss helt nya nätverk och nya intressanta frågeställningar som är till nytta för forskningen, avslutar Per Lövsund. <br /><br /><em>Är du forskare på Chalmers och har en projektidé för ElectriCity? Kontakta Chalmers koordinator Per Lövsund, </em><a href="mailto:per.lovsund@chalmers.se"><em>per.lovsund@chalmers.se</em></a><br /> <br /><a href="http://www.electricitygoteborg.se/">Läs mer om ElectriCity &gt;&gt;</a><br /><br /><em>Text: Christian Boström och Emilia Lundgren</em>Mon, 23 Oct 2017 12:00:00 +0200