Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 21 Sep 2017 14:12:34 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Piloting-Automated-Driving-on-European-Roads.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Piloting-Automated-Driving-on-European-Roads.aspxPilottest automatiserad körning på europeiska vägar<p><b>Olyckspreventiongruppen inom avdelning Fordonssäkerhet startade precis ett stort projekt om automatisering. De är en del i projektet L3Pilot i vilket det kommer att finnas 1 000 testförarare, 100 fordon, i 11 europeiska länder. Marco Dozza, docent på M2, är projektledare för Chalmers.</b></p><div>Finansieringen kommer främst att användas för olika analyser med hjälp av stora naturalistiska dataset. Särskilt intressanta är så kallade ”what-if analyses”, där numeriska simuleringar använder sig av naturalistiska data och förarmodeller för att bestämma hur automatiserade fordon säkert kan interagera med alla trafikanter.</div> <div><br /></div> <div>Inom L3Pliot kommer gruppen för olycksprevention att utvärdera automatiserad körning från ett tekniskt och human-factor perspektiv. Resultaten av denna utvärderingsinsats hjälper till att förstå hur människor interagerar med och anpassar sig till automatisering i den verkliga världen och bidrar till utvecklingen av automatiserade fordon som är säkra och accepterade av alla trafikanter.</div> <div><br /></div> <div>Gruppen kommer att samarbeta med Safer och Volvo Cars Corporation och använda data från Drive Me-projektet.</div> <div><br /></div> <div>&quot;L3Pilot är ett unikt tillfälle att utnyttja vår kompetens när det gäller modellering av mänskligt beteende för att förstå hur människor interagerar med och anpassa sig till automatisering i den verkliga världen, så att vi kan utveckla automatiserade fordon som är säkra och accepterade av alla trafikanter&quot;, förklarar Marco Dozza.</div> <div>Den totala budgeten för projektet är 68 miljoner euro och cirka 4,5 miljoner kronor finns i gruppen för olycksförebyggande.</div> <div><br /></div> <div>Projektet kommer att pågå i fyra år.</div>Wed, 13 Sep 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspxProjektet som sätter standarden för 5G i fordon<p><b>​ Utvecklingen av system för femte generationens mobilt bredband, 5G som ska ersätta dagens 4G, är i full gång. Chalmers ingår i ett tvåårigt projekt som samlar såväl industri som akademi för att ta fram en gemensam, global standard för framtidens fordonskommunikation.</b></p>​– Det handlar om att använda telekommunikation för att öka trafiksäkerheten och effektivisera transporterna genom uppkopplade och samverkande system, säger professor Erik Ström, chef för Kommunikations- och antennsystem inom institutionen för Elektroteknik. Dagens trådlösa mobilsystem är inte tillräckligt kraftfullt för att användas för fordonskommunikation, där säkerheten alltid måste sättas i första rummet.<br /><br />För trafiksäkerhet ställs mycket höga krav på tillförlitligheten hos den data som överförs. I vissa fall krävs att över 99,999 procent av den skickade informationen verkligen levereras till mottagaren.<br /><br />– Förutom kraven på hög tillförlitlighet är det också avgörande att datakommunikationen går snabbt och inte blir fördröjd, fortsätter han. För att systemet ska vara trafiksäkert handlar det om överföringstider ner till 5 millisekunder. Det är mycket utmanade krav att leva upp till.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Projektet%20som%20sätter%20standarden%20för%205G%20i%20fordon/Erik_Strom_200x280px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><strong>Skapar samförstånd konkurrenter emella</strong><strong>n</strong><br />I projektet jobbar konkurrenter som Ericsson, Nokia och Huawei sida vid sida, tillsammans med fordonstillverkare som Volvo Cars och PSA, för att ta fram de gemensamma förutsättningarna för 5G-systemet och en global standard för fordonskommunikation. <br /><br />Arbetet går i mångt och mycket ut på att skapa samförstånd och enas kring sådant som måste standardiseras. Telekombranschen behöver en gemensam systemplattform att utgå ifrån, när de sedan i nästa steg var för sig utvecklar produkter för marknaden.<br /><br />– Jag ser det som mycket positivt att vi på Chalmers är med och påverkar den standard som nu sätts, säger Erik Ström. Det är ett viktigt och eftertraktat nätverk att delta i, där både industrin och andra universitet ingår. Vi bidrar bland annat med kunskap från vår grundforskning inom positionering och trådlösa system. Totalt räknar vi med att projektet i tid kommer att omfatta 46 personmånaders arbete för våra forskare.<br /><br />En del av projektet handlar om oskyddade trafikanter, som fotgängare och cyklister. När 5G-tekniken finns tillgänglig i varje persons mobiltelefon skulle insamling av data exempelvis om position, riktning och hastighet kunna användas för att höja trafiksäkerheten ytterligare i olika situationer. <br /><br />Projektet startade i juni 2017 och Chalmers gjorde sin första delleverans i början av september. Sommaren 2019 ska valda tekniker ha demonstrerats och projektresultaten vara införlivade i 5G-standarden. Det övergripande målet för 5GCAR är att fordon uppkopplade med 5G-teknik ska börja rulla på vägarna från år 2020.<br /><br /><strong>Förnyat förtroende</strong><br />– Det är roligt att vi nu har fått förnyat förtroende att använda vår forskning i utvecklingen av tekniken som möjliggör 5G i fordon, säger Erik Ström. För oss är detta det andra projektet inom 5GPPP. Vi har långvariga och fruktbara samarbeten bakom oss med såväl Ericsson som Volvo Cars och andra 5GCAR- partners.<br /><br /><em></em><em></em><strong><br />Fakta om 5GCAR</strong><br /><ul><li>5GCAR står för “Fifth Generation Communication Automotive Research and innovation”.</li> <li>Projektet är finansierat av EU och har en budget på 8 miljoner EUR. Chalmers andel är 0,5 miljoner EUR.</li> <li>5GCAR omfattar 14 partners. Förutom Chalmers deltar Ericsson, Bosch, Centrum Tecnològic de Telecomunicacions de Catalunya, Centro Tecnológico de Automoción de Galicia, Huawei, King's College London, Marben, Nokia, Orange, PSA-group, Sequans, Viscoda och Volvo Cars.</li> <li>Projektet löper under två år, från juni 2017 till juni 2019.</li> <li>5GCAR ingår i fas 2 av det europeiska projektet 5G Infrastructure Public Private Partnership (5GPPP) och ingår i forskningsprogrammet Horizon 2020.</li></ul> <a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om 5GCAR </a>(på engelska)<br /><a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"></a><br /><span><strong>Text:</strong> Yvonne Jonsson<br /><strong>Foto:</strong> Oscar Mattsson<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><br /><a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"></a><strong>Läs om tidigare forskningsprojekt<br /></strong><a href="/sv/projekt/Sidor/Mobile-and-wireless-communications-Enablers-for-Twenty-twenty.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />METIS – Mobile and wireless communications Enablers for Twenty-twenty (2020) Information Society</a><br /><br /><a href="/sv/projekt/Sidor/Millimetre-Wave-Based-Mobile-Radio-Access-Network-for-Fifth.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />mmMAGIC – Millimetre-Wave Based Mobile Radio Access Network for Fifth Generation Integrated Communications</a><br />Tue, 12 Sep 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljardsatsning-pa-elektromoblitet.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljardsatsning-pa-elektromoblitet.aspxMiljardsatsning på elektromobilitet<p><b>​Nu satsar regeringen en miljard kronor på att ställa om till en elektrifierad transportsektor. En viktig del i satsningen är en testbädd i Göteborg. Forskningsinstitutet Rise och Chalmers ska gemensamt bygga upp anläggningen och äga den.</b></p>​Närings- och innovationsminister Mikael Damberg presenterade satsningen, som även innefattar utveckling inom biogas, på en pressträff på Lindholmen i Göteborg den 5 september. En rad företrädare från AB Volvo, Scania, Volvo Cars och Cevt (China Euro Vehicle Technology) deltog tillsammans med Ann-Sofie Hermansson, ordförande för Göteborgs kommunstyrelse, och Rise vd Pia Sandvik samt Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson. <br /><br />– En tredjedel av koldioxidutsläppen kommer från transportsektorn. För att minska utsläppen nationellt kommer transportsektorn att behöva genomgå ett skifte, säger Mikael Damberg.<br /><br />Den totala satsningen är en miljard kronor fram till 2023. Fordonsindustrin förväntas bidra med medel av samma storlek. Under 2018 ska 180 miljoner investeras i testbädden. Elektrifierade växellådor och drivaxlar för olika typer av fordon, komponent-, drivline- och vagnstestning för hybrider och elektriska fordon, laddning, smart energistyrning, molnberäkningar och ”Big data”-användning. Det är några exempel på forsknings- och provningsområden som testbädden ska utrustas för.<br /><br />Pia Sandvik, vd för Rise, gläds åt satsningen.<br /><br />– Vi ska bygga en testbädd med stort innovationsinnehåll, säger hon.<br /><br />För Chalmers har satsningen stor betydelse för kvaliteten på både forskning och utbildning.<br /><br />– En anläggning av det här slaget kommer att stärka vår förmåga att ligga i framkant kunskapsmässigt i omställningen till en fossilfri transportsektor, och gynna kompetensförsörjningen till industrin på många olika sätt, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd.<br /><br />Henrik Svenningstorp har projektlett Rise utredning av hur en testbädd för elektromobilitet kan se ut och finansieras, och kommer att vara tungt involverad i det framtida arbetet med att bygga testbädden. <br /><br />– Det är viktigt att den får en stark forskningsinriktning. Det ska inte bara handla om långtidsprovningar, säger han.<br /><br /><strong>Text:</strong> Staffan Ljung<br />Tue, 05 Sep 2017 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Se-seminariet-Fartyg-på-el-en-kraft-att-räkna-med.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Se-seminariet-Fartyg-p%C3%A5-el-en-kraft-att-r%C3%A4kna-med.aspxSe seminariet: Fartyg på el - en kraft att räkna med?<p><b>​Det var fullsatt när Lighthouse och Maritima klustret i Västsverige arrangerade seminaret Fartyg på el - en kraft att räkna med? Här har du möjlighet att se seminariet igen.</b></p>​<br />Kompetenscentrumet Lighthouse bedriver ett långsiktigt arbete med forskning, utveckling och innovation för en hållbar maritim sektor. Missade du seminariet &quot;Fartyg på el - en kraft att räkna med?&quot; kan du nu se det i sin helhet. Helena Berg, medarbetare i OmEV (Omvärldsbevakning Energieffektiva Vägfordon) har även skrivit en sammanfattning som finns att läsa i OmEV:s blogg.<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=hFc7dXXKKpQ&amp;feature=youtu.be&amp;list=PLqEyrskEcjNBN0rcJWFuNdTl44sR3xAPC">Se filmen från seminariet &gt;&gt;</a><br /><a href="http://omev.se/?p=1639">Läs sammanfattning av Helena Berg, OmEV &gt;&gt;</a><br /><br /><br />Fri, 01 Sep 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Transporteffektivitetsdagen-2017--Samverkan-nyckeln-när-framtidens-lösningar-är-här.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Transporteffektivitetsdagen-2017--Samverkan-nyckeln-n%C3%A4r-framtidens-l%C3%B6sningar-%C3%A4r-h%C3%A4r.aspxTransporteffektivitetsdagen 2017: Samverkan nyckeln när framtidens lösningar är här<p><b>​Tekniken finns, lösningarna finns. Nu krävs samverkan för att ro iland omställningen till ett mer effektivt och hållbart transportsystem. Det var ett av huvudbudskapen under årets Transporteffektivitetsdag, som lockade över 200 representanter från näringslivet, samhället och akademin till Lindholmen i Göteborg.</b></p><div>​”Godsstrategin är en väldigt hög prioritet för regeringen”. Med de orden markerade Mattias Landgren, statssekreterare hos infrastrukturminister Tomas Eneroth, inledningen av årets stora konferens om effektiva transporter, anordnad av Northern LEAD och CLOSER.  </div> <div> </div> <div>Den sjätte upplagan av Transporteffektivitetsdagen, Treff17, hölls den 24 augusti och fokuserade mycket på utvecklingen här och nu - med digitalisering, urbanisering, energieffektivitet och ”vägar mot visionen” som teman.</div> <div> </div> <div>Att samverkan är nyckeln för att följa med i utvecklingen var tydligt under dagen. </div> <div> </div> <div>– Nästa stora steg inom digitaliseringen är att fokusera på samarbete. Vi behöver säkerställa hur vi kan samverka och dela affärsmodeller, resurser och data, och omsätta insikter i handlingar genom automation, säger Olle Isaksson, strategichef för Ericssons affärsområde Industry &amp; Society.</div> <div> </div> <div>Lina Olsson, CLOSER, talade om digitaliseringen som drivkraft för effektivisering av transporter. Hon pekade på att det finns mycket kvar att göra innan vi utnyttjar alla möjligheter inom automatisering av logistiktjänster. </div> <div> </div> <div>– Generellt är det väldigt mycket som sker manuellt. Det krävs bättre samverkan på området i Sverige, där till exempel standarder, ansvarsfrågor och affärsmodeller kan hanteras, säger hon.</div> <div> </div> <div>Samverkan och informationsutbyte är också grundfundamentet för EU-projektet AEOLIX, vars mål är att skapa ett ”digitalt ekosystem” för godstransporter i Europa. Chalmers är en av de deltagande parterna, och under dagen talade projektkoordinatorn Eusebiu Catana, ERTICO, om vikten av att förbättra synligheten av data i hela logistikkedjan.<br /><br /></div> <div><div>– Att implementera en sådan här plattform för informationsutbyte innebär naturligtvis stora utmaningar. Men det ger oss samtidigt möjligheten att vara verkligt innovativa på många områden, säger han.</div> <div> <br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>&quot;Nästa stora steg inom digitaliseringen är att fokusera på samarbete. Vi behöver säkerställa hur vi kan samverka och dela affärsmodeller, resurser och data<span></span></span>&quot;</h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Olle Isaksson, Ericsson</h6></div> <div> <br /><br /></div> <div>En annan internationell föreläsare, Sergio Barbarino från Procter &amp; Gamble och ALICE, berättade om möjligheterna med ”The Physical Internet” – där internet är metaforen för hur framtidens logistiksystem skall fungera. Målet: att utnyttja tid och kapacitet bättre.</div> <div> </div> <div>– Idag finns stora mängder outnyttjad kapacitet inom godshantering. Vi måste använda all tillgänglig kapacitet, dela tillgångarna och se till att göra hela processen miljövänlig, säger han.<br /><br /></div> <div>På temat urbanisering resonerade Helene Giaina, DB Schenker Consulting, kring hur dynamisk styrning på kringfartsleder kan effektivisera godstransporterna in och ut ur våra städer.<br /><br /></div> <div>– Vi behöver optimera vår befintliga infrastruktur snarare än att bygga om och bygga nytt. Det kan exempelvis handla om att dynamiskt styra godstrafik till prioriterade körfält. Digitalisering är också en nyckelfaktor; att koppla upp trafiken för att styra och optimera flöden, säger hon.</div> <div> </div> <div>Att sjöfarten är en viktig del av lösningen för ett mer energieffektivt transportsystem betonades av Björn Garberg, Trafikverket. Det finns många fördelar med att flytta gods från väg till sjö anser Garberg, som samtidigt pekade på många utmaningar.<br /><br /></div> <div>– För transportköpare är sjöfart inte lika snabb och flexibel som exempelvis lastbil, och från politiskt håll saknas en tydlig handlingsplan för hur en överflyttning från vägtrafik till sjö ska gå till, säger han.<br /><br /></div> <div>Här behöver ”många göra mycket”, enligt Björn Garberg. <br /></div> <div>– Hamnägare behöver se över sina prismodeller och hitta sätt att stimulera övergången, varuägare måste våga pröva nya transportupplägg och samhällsplanerare behöver se över vilka värderingsprinciper som ska styra investeringarna i infrastruktur.</div> <div>– Samtidigt krävs någon form av samordnande funktion som ser till att allt detta blir verklighet, säger han.</div> <div> </div> <div>Ett av de mer visionära inslagen i programmet stod äventyraren och entreprenören Fredrik Sträng för. Han har satsat tid, kraft och många miljoner på sin övertygelse: att luftskepp är en del av framtiden för hållbara transporter av gods. Enligt Fredrik Sträng är arvet efter Hindenburgkatastrofen en stor bromskloss för utvecklingen, trots att en helt annan teknik används idag. <br /></div> <div>”Feghet, bekvämlighet och maktstrukturer” kan hindra mänskligheten från att ta till sig ny, grön teknik, framhåller Fredrik – som avslutade sitt framförande med en uppmaning:<br /><br /></div> <div>– Det behövs fler djärva entreprenörer och investerare. Så våga kasta er ut och vara lite mer galna.</div> <div> <br /></div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fler röster från Transporteffektivitetsdagen 2017:</h4> <div> </div> <div><em>”Utan godstransporter stannar samhället. Samtidigt kräver nya konsumtionsmönster snabba leveranser och ökad flexibilitet”.</em></div> <div><strong>Helene Giaina, DB Schenker Consulting</strong></div> <div> </div> <div><em>“Why The Internet of Things? Because it makes the physical problem sexy! Everybody wants to work with digitalization…”</em></div> <div><strong>Sergio Barbarino, Procter &amp; Gamble och ALICE</strong></div> <div> </div> <em></em><em></em><div><em>”Inom projektet CIVIC har vi samlat data från fyra länder om hur man löser bygglogistiken i urbana miljöer. Det är tydligt att projektövergripande styrning av bygglogistiken ger bättre möjligheter till resursdelning men samtidigt begränsar entreprenörernas frihet att använda sina egna lösningar”</em></div> <div><strong>Kajsa Hulthén, Chalmers </strong></div> <div> </div> <div><em>”Gå inte och vänta på en viss teknik eller en viss situation. Börja nu, lär er – så ser ni vad som är värt att gå vidare med”</em></div> <div><strong>Henrik Lae, Scania</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om Transporteffektivitetsdagen</h4> <div>Transporteffektivitetsdagen, Treff, är en årlig konferens om transporteffektivitet, som samlar representanter från näringsliv, akademi, myndigheter och samhälle. Konferensen anordnas av forskningscentrat Northern LEAD vid Chalmers och Göteborgs universitet, samt CLOSER vid Lindholmen Science Park. <br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=FB-U1UdxV3k&amp;feature=youtu.be">VIDEO: Se videon från Treff17</a></div> <div> </div>Thu, 31 Aug 2017 00:10:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/MeBeSafe.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/MeBeSafe.aspxSäkrare trafik med hjälp av beteendeförändrande ”nudging”-åtgärder<p><b>​Det EU-finansierade Horizon 2020-projektet MeBeSafe (Measures for Behaving Safely in Traffic) syftar till att minska olyckor, både i antal och av allvarlig karaktär, genom att förändra vårt vanemässiga trafikbeteende. Olika åtgärder som till exempel “nudging” (en vänlig knuff) och coachning kommer att användas för att få trötta förare att ta en paus och få cyklister att sänka farten i korsningar.</b></p>​ <br />Att navigera i trafiken är en väldigt vanlig och vanemässig aktivitet, som nästan sker per automatik. MeBeSafe-projektet ska försöka ändra detta vanemässiga beteende och motivera förare att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler i trafiken. Olika ”nudging”-åtgärder kommer att införas, huvudsakligen riktade mot förare (av motorfordon), och i andra hand med fokus på cyklister.  <br /><br />”Nudging”-konceptet har anpassats från beteendevetenskapen och relaterar till att undermedvetet få människor att göra ett önskvärt val utan att förbjuda andra alternativa val av åtgärder.<br />Genom att bevara vår handlingsfrihet och ge oss valmöjligheter är ”nudging”-åtgärder mindre påträngande och kan ges tidigare i en kedja av händelser som skulle kunna leda till en allvarlig situation. <br /><br />”Nudging”-åtgärder kommer att implementeras dels i fordon som är utrustade med avancerade förarsystem (Advanced Driver Assistance Systems, ADAS) och genom coachning, samt genom anpassningsbara ytbeläggningar på vägbanan. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/PPD/Profilbilder/bilder/MariAnne-Karlsson.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– MeBeSafe är ett tvärvetenskapligt projekt där akademin och industrin samarbetar med ett gemensamt mål – att förbättra trafiksäkerheten, säger MariAnne Karlsson, professor i Människa-tekniksystem, vid avdelningen Design &amp; Human Factors på Chalmers.<br /><br />– Vi planerar till exempel tillsammans med Trafikverket och Göteborgs Stad att utveckla och testa olika nudging-lösningar för att öka cyklistsäkerheten. En stor utmaning är att utforma en lösning som verkligen accepteras av användare, det vill säga cyklister. Därför kommer cyklister att vara involverade i utformningen av lösningarna innan de testas i verklig trafikmiljö.<br /><br /><strong>Kontakt</strong><br />Professor MariAnne Karlsson, projektledare vid Chalmers, <a href="mailto:mak@chalmers.se">mak@chalmers.se</a>, 031-772 11 08<br />Pia Westlund, MeBeSafe kommunikatör, SAFER – Vehicle and Traffic Safety Centre, Chalmers, <a href="mailto:pia.westlund@cit.chalmers.se">pia.westlund@cit.chalmers.se</a>, 0701-410 123<br /><br /><br /><strong>MeBeSafe-projektet kommer att utveckla och införa “nudging”-och coachning-åtgärder för att:</strong><br />• Åstadkomma en långsiktig beteendeförändring hos bilförare genom online-coachning, genom att ge feedback på hur säkert föraren beter sig vilket kommuniceras på ett säkert sätt via en app eller via en webbsida. <br />• Förhindra förartrötthet och bristande körförmåga genom att använda visuella varningssignaler och ljud för att få föraren att ta en paus. <br />• Motivera föraren att öka sin användning av avancerade förarstödsystem (Advanced Driver Assistance Systems) för att hålla ett säkert avstånd och för att visa fördelarna med ACC-systemet (Adaptive Cruise Control).<br />• Styra och höja förarens uppmärksamhet gentemot potentiella faror. Nya algoritmer för prognostisering, baserade på artificiell intelligens, kommer att användas för att bestämma risknivån för en situation.<br />• Få förare att hålla en säker hastighet och hålla en kurs på landsvägar som minimerar risker. Anpassningsbara vägmarkeringar/displayer kommer att användas i kombination med sensorer vid vägkanten och ett infrastrukturbaserat ADAS-system. <br />• Motivera cyklister att sänka farten när de närmar sig riskabla korsningar genom att använda en ny typ av vägremsor, så kallade rumble strips, samt interaktiv visuell information. <br />• Minska antalet oförutsedda plötsliga inbromsningar, genom att ge feedback till förare som kör tunga fordon. <br /><br />  <br /><br /><strong>Om MeBeSafe</strong><br />MeBeSafe är H2020 RIA-projekt på 7,1 miljoner euro, beviljat av Europeiska kommissionen och som koordineras av Institute for Automotive Engineering (ika), RWTH Aachen University. Projektet startade den 1 maj 2017 och kommer att pågå i 42 månader.<br /><br /><a href="https://www.ika.rwth-aachen.de/en/press-releases/2546-mebesafe-%E2%94%80-making-traffic-safer-through-behaviour-changing-nudging-measures.html" target="_blank">Pressrelease från RWTH Aachen University &gt;&gt;</a><br /><br />Konsortiet består av 15 partners från näringslivet, akademin, forsknings- och tekniksektorn och inkluderar fordonstillverkare (OEM) och leverantörer, representanter inom väginfrastruktur, fordonsparkägare, små och medelstora företag involverade i trafikdataanalyser, samt ledande orgaisationer inom trafiksäkerhet och modellering. <br /><br /><strong>Partners i konsortiet:</strong><br />Institute for Automotive Engineering (ika), RWTH Aachen University<br />Institute of Highway Engineering (isac), RWTH Aachen University <br />SAFER - Fordons- och Trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers, Sverige <br />Volvo Car Group, Sverige<br />TNO, Nederländerna<br />Shell International BV, Nederländerna<br />Heijmans Wegen BV, Nederländerna<br />Institute for Road Safety Research (SWOV), Nederländerna<br />University of Firenze, Italien<br />Fiat Chrysler Automobiles, Italien<br />Cranfield University, Storbritannien<br />Cygnify BV, Nederländerna<br />Verkehrsunfallforschung an der TU Dresden GmbH, Tyskland<br />BMW Group, Tyskland<br />OFFIS E.V., Tyskland<br />Kompetenzzentrum – Das virtuelle Fahrzeug, Forschungsgesellschaft mbH/Virtual Vehicle, Österrike<br />Wed, 30 Aug 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-Formula-student-fortsätter-att-leverera.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-Formula-student-forts%C3%A4tter-att-leverera.aspxChalmers Formula Student fortsätter att leverera<p><b>​​Sedan september 2016 har Formula Student teamet jobbat hårt inför sommarens tävlingar. I juli tävlade de i Holland på TT Circuit Assen och i förra veckan var de i Tyskland på Hockenheimring.</b></p><div>​- Vi är jättenöjda, men det kan alltid gå ännu bättre! Vi tog en andraplats och blev bästa elbil bland 31 lag i Holland och tog en sjätteplats i elbilsklassen bland 35 lag i Tyskland. Vi är särskilt nöjda med sjätteplatsen i Tyskland eftersom det är väldigt tuff konkurrens från alla tyska lag. Den tävlingen är något av ett inofficiellt VM, säger Björn Pålsson, forskarassistent på avdelningen dynamik och handledare för Formula Student.</div> <div><br />Formula Student har en Facebookkanal, där de publicerar kontinuerligt. Där kan du följa de senaste händelserna och tävlingarna, samt se bilder: <a href="https://www.facebook.com/ChalmersFormulaStudent/?fref=ts">https://www.facebook.com/ChalmersFormulaStudent/?fref=ts</a></div> <p> </p> <p>Huvudbild: ©FSG Klein<br />Puffbild: ©FSG Schulz<br />Listbild: ©FSG Schulz<br />Text: Lisa Naess</p>Thu, 17 Aug 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ser-till-hela-energisystemet-för-att-spara-fartygsbränsle.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ser-till-hela-energisystemet-f%C3%B6r-att-spara-fartygsbr%C3%A4nsle.aspxSer till hela energisystemet för att spara fartygsbränsle<p><b>​Världens transportbehov väntas fördubblas till år 2050 och det ställer stora krav på sjöfarten som står för uppskattningsvis 90% av godstransporterna. Utsläppen av växthusgaser måste mer än halveras och det innebär att fartygens energieffektivitet måste kunna förutses på ett bra sätt. I sin licentiatavhandling presenterar Fabian Tillig från Chalmers institution Mekanik och maritima vetenskaper en ny modell för hur man holistiskt bedömer ett fartygs energieffektivitet.</b></p>​<span style="background-color:initial">I modellen har ett starkt fokus lagts på skeppets hydrodynamik och hur framdrivningssystemet beter sig i olika havs- och väderförhållanden. Modellen är utformad från skeppsbyggarens synvinkel med målet att ge tillförlitliga förutsägelser om energieffektivitet under design och drift av fartyg.</span><div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/m2/nyheter/PublishingImages/tilligmodel.jpg" alt="tilligmodel.jpg" style="margin:5px" /><br /><div><span style="font-family:pt-serif,serif;font-style:italic">En översikt av energisystemsmodellen och dess komponenter. </span><br /></div> <div><span style="font-family:pt-serif,serif;font-style:italic"><br /></span></div> <div>Ett fartyg består av många komponenter som är sammankopplade och interagerar med varandra. Men studier visar att det är viktig att simulera hela energisystemet istället för enbart enskilda komponenter för att kunna nå energieffektivitet. Fabian Tilligs generiska modell består av flera empiriska och semi-empiriska metoder som förutsäger prestandan för varje komponent. För att täcka luckor där empiriska metoder inte var tillräckliga utvecklades numeriska propeller- och skrovserier. På så sätt kan hela systemet simuleras.</div> <div><br /></div> <div>Modellen har applicerats på två referensfartyg, ett RoRo- och ett tankfartyg under fyra faser i fartygens designprocess.</div> <div><br /></div> <div><ul><li>När endast fartygsdimensionerna var kända.<br /></li> <li>När skrovdesignen var färdig<br /></li> <li>När resultaten från<span style="background-color:initial"> modellprov i lugnt vatten var tillgängliga</span><br /></li> <li>När den fullständiga fartygsdesignen var färdig<br /></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial">När Fabian Tilligs generiska modell används i den första fasen, utan modellförsök och med väldigt begränsad information om fartyget är standardavvikelsen av bränsleuppskattningen jämför med den verkliga förbrukningen inom 14 procent. Med mer information och med resultaten från modellproven minskas standardavvikelsen till 4 procent.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Den generiska modellen kan tillämpas på ett brett spektrum av energieffektivitetsproblem, oberoende om endast huvuddimensionerna är kända eller all data och modellförsök är tillgänliga. Därmed kan modellen användas i alla stadier, från väldigt tidig design till drift av fartyg.</div> <div><br /></div> <div>Fabian Tillig fortsätter nu sitt arbete med utveckla modellen ytterligare så att den blir säkrare i sina förutsägelser, dessutom ska fler komponenter integreras i modellen så att den kan ge en mer holistiskt prognos av bränsleförbrukning. Forskningen handleds av professor Jonas Ringsberg, proprefekt och avdelningschef för Marin teknik på Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div></div> <div><br /></div> <a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/249677"><div>Läs Fabians licentiatavhandling här &gt;&gt;</div></a><div><em>Text: Andreas Kron, kommunikatör på Lighthouse</em></div>Wed, 28 Jun 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Mycket-att-vinna-på-bättre-informationsdelning-i-transportsystemen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Mycket-att-vinna-p%C3%A5-b%C3%A4ttre-informationsdelning-i-transportsystemen.aspxMycket att vinna på bättre informationsdelning i transportsystemen<p><b>​Aktörer i intermodala transportsystem har mycket att vinna på att dela information på ett bättre sätt. Det visar Stefan Jacobsson i sin licentiatuppsats, som fokuserar på begreppet ”access management”: hur accesshanteringen av en resurs kan bli mer effektiv.</b></p><div>​Stefan Jacobsson har ägnat de senaste åren åt forskningsprojektet REACH, där han har djupdykt i begreppet ”access management”. Här berättar Stefan, som är industridoktorand vid avdelningen Service Management and Logistics på Teknikens ekonomi och organisation, om sin forskning och vilken betydelse den kan få för transportindustrin.</div> <div> </div> <div><strong>Berätta om din forskning!</strong></div> <div> </div> <div>– Min forskning handlar om begreppet accesshantering, (access management). I licentiatavhandlingen definieras det som ”hanteringen av de processer där olika aktörer önskar få access till olika resurser för specifika aktiviteter i intermodala godstransportsystem”. En bättre accesshantering, med ett bättre informationsutbyte mellan de berörda aktörerna, kan öka resurseffektiviteten eftersom hanteringen och planeringen av olika lastbilar till olika terminaler kan genomföras på ett smidigare sätt. <br /><br /></div> <div>– Målet med min forskning är att visa på det här sambandet, när det gäller just vägtransporter inom det intermodala godstransportsystemet. Förhoppningsvis kan forskningen hjälpa åkerier till en bättre accesshantering vid olika intermodala godsterminaler.</div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Varför är det här området så spännande – och viktigt?</strong></div> <div> </div> <div><div>– Med intermodala godstransporter blir det möjligt att ställa om från vägtransporter till mer hållbara typer av transporter, som järnväg eller transporter via vatten. Samtidigt är intermodala godstransporter komplexa, eftersom det handlar om olika transportsätt med flera olika aktörer. Därför är samverkan och ett bra informationsutbyte mellan aktörerna avgörande. Kort sagt: ju bättre informationsutbytet är mellan aktörerna, desto större är möjligheten att förbättra accesshanteringen i intermodala terminaler, exempelvis vid järnvägsterminaler och i hamnar.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">”Det finns stora brister i kommunikationen mellan aktörerna i de intermodala godstransportsystemen. Om accesshanteringen och informationsutbytet mellan aktörerna blir bättre, ökar det också möjligheten att utnyttja resurserna maximalt”</h3></div> <div><h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center"> Stefan Jacobsson, doktorand</h6><div> </div></div> <div>– Tidigare forskning visar att det finns stora brister i kommunikationen mellan aktörerna i de intermodala godstransportsystemen. Det handlar om bristande informationsutbyte mellan transportörer och terminaler, dålig kvalitet på realtidsdata, ineffektiv resursanvändning eller trängsel som leder till längre väntetider för lastbilar vid olika terminaler. Om accesshanteringen och informationsutbytet mellan aktörerna blir bättre, ökar det också möjligheten att utnyttja resurserna maximalt och kunna planera för exempelvis lastning och lossning i terminalerna.</div> <div> </div> <div><strong>Hur kan din forskning användas? </strong></div> <div> </div> <div>- Jag har tagit fram användbara verktyg för industrin; analytiska ramverk som kan ge transportaktörer en tydligare förståelse för deras accesshantering och hur den kan förbättras med hjälp av en mer avancerad accesshanteringstjänst. Forskningen visar hur informationsutbytet ska ske, vilka informationsattribut som finns och hur olika tjänster (accesshanteringstjänster, leveranstjänster, informationsutbyte) kan differentieras och segmenteras beroende på exempelvis terminal.</div> <div> </div> <div><strong>Hur ska du gå vidare med forskningen nu?</strong></div> <div> </div> <div>– I nästa steg vill jag titta närmare på intermodala terminaler, och granska hur accesshanteringen kan förbättras för fler aktörer från andra transportsätt som exempelvis järnväg, genom sömlöst, digitalt informationsutbyte.</div> <div> </div> <div><strong>Text &amp; Foto: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION:</h4> <div> </div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/249523-access-management-in-intermodal-freight-terminals-the-perspective-of-road-haulier-operations">Läs Stefans Jacobssons licentiatavhandling: </a><em>Access management in intermodal freight terminals: The perspective of freight haulier operations</em></div> <br /> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/6003">Läs mer om projektet REACH</a>, som Stefan Jacobssons licentiatavhandling bygger på.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-jacobsson.aspx">Läs mer om Stefan Jacobsson<br /></a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-jacobsson.aspx"></a></div> <span>Stefan Jacobbson prisades för &quot;Best doctoral paper&quot; på nordiska logistikkonferensen NOFOMA, våren 2017. <br /><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Stefan-Jacobsson-prisas-för-bästa-doktorandartikeln.aspx">Läs mer här</a><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Stefan-Jacobsson-prisas-för-bästa-doktorandartikeln.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span>Fri, 16 Jun 2017 00:10:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Massräddning-på-agendan.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Massr%C3%A4ddning-p%C3%A5-agendan.aspxMassräddning på agendan<p><b>​Det är en fullsatt sal som vi kommer till på morgonen, onsdagen den 14 juni. Kursdeltagarna kommer från Kina, Australien, Kanada, Finland och Bryssel, för att nämna några länder. En stor karta pryder bordet mitt i salen. Kartan föreställer en miniatyrstad med vatten, båtar, hus och vägar. Det är hög förväntning på kursen bland deltagarna och de är nyfikna på varandra. ​</b></p>​​<span>Kursen inleds och deltagarna får möjlighet att presentera sig för varandra, se vilka andra som sitter runt deras bord och vad de har för bakgrund. Nu har de tre dagar på sig att utbyta erfarenheter med varandra.</span><div><br /></div> <div>Kursen heter IMRF maritime mass rescue operations subject-matter expert course programme och hålls i byggnaden Kuggen på Lindholmen, med kursdeltagare från cirka 17 olika länder. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/fredrikfprof.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></div> <div>Lars Axvi och Fredrik Forsman från Mekanik och maritima vetenskaper tillsammans med <span style="background-color:initial">Sjöräddningssällskapet står som värdar för kursen. Syftet med kursen är att skapa internationellt samarbete inom sjösäkerhet, samt att effektivisera massräddningsoperationer. </span></div> <div><br /></div> <div>-<span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"> </span>Kursen är helt ny. Under dessa dagar hoppas vi på att få knyta kontakter och skapa nya samarbeten inom sjöräddning. Med så många olika nationaliteter är det spännande att se hur andra länder jobbar och hur vi kan ta del av varandras kunskaper, förklarar Fredrik Forsman, enhetschef för Maritim Human Factors på M2.</div> <div><span style="background-color:initial">                                                                                    </span><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/larsaprof.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"></span><div>​-<span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"> </span>För att göra kursen så pedagogisk som möjligt så ingår flera olika moment. Den stora kartan på bordet mitt i salen, föreställande en miniatyrstad, är till hjälp för att visualisera en fiktiv olyckssituation. Tanken är att teoretiska lösningar ska appliceras på ett mer visuellt och målande plan, där kursdeltagarna får vara med och agera, fortsätter Fredrik.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Senare i veckan kommer det även att bli tillfälle för deltagarna att provköra simulatorerna i Chalmers simulatorcentrum. Detta blir ytterligare ett sätt att omsätta kunskapen i ett praktiskt moment.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/mroooP1010303.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Rustam Mammadov, Emergency advicer på Caspian Marine Services Limited i Azerbajdzjan är en av deltagarna på kursen. Han har rest långt och sett fram emot att gå kursen.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">-</span><span class="Apple-tab-span" style="background-color:initial;white-space:pre"> </span><span style="background-color:initial">Genom kursen hoppas jag på att få dela med mig av mina kunskaper samt utbyta kunskaper med andra deltagare, från andra delar av världen, berättar Rustam.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>På bilderna</b></span></div> <div><span style="background-color:initial">Överst till vänster, Fredrik Forsman, bild tagen av </span><span style="background-color:initial">Johan Mårtensson. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Ovan till höger, Lars Axvi.</span></div> <div>Bilden längst ner, <span style="background-color:initial">Rustam Mammadov.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Lisa Naess</span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div>Thu, 15 Jun 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-forhandlar-i-trafikkorsningen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-forhandlar-i-trafikkorsningen.aspxSjälvkörande bilar förhandlar i trafikkorsningen<p><b>​I videon ser vi hur tre bilar möts i en trafikkorsning, i 50 km/timmen, och passerar korsningen nästan samtidigt. De självkörande bilarna är inledningsvis på kollisionskurs, men förhandlar med varandra och anpassar sina hastigheter så att kollisioner undviks och trafikflödet maximeras.</b></p>​ <br />I dagens trafiksystem är korsningar speciellt svåra och riskfyllda platser. Många bilar behöver passera samma yta och för att undvika olyckor finns trafikljus, skyltar och regler. Tyvärr leder detta till att trafikflödet bromsas upp och köer uppstår, samtidigt som energiförbrukningen ökar. Med kommunicerande självkörande fordon finns en stor potential för förbättring och många problem skulle kunna lindras.<br /><br />Demonstrationen som syns i videon är utförd på AstaZero testbana av en grupp forskare från Chalmers. När de självkörande fordonen närmar sig korsningen kommunicerar de sin rutt och hastighet till övriga fordon och ett gemensamt beslut tas om hur de ska passera korsningen på ett optimalt sätt.<br /><br />– Dagens trafiksystem är både olycksdrabbat och ineffektivt. Ofta tvingas fordonen stanna helt i onödan. Med vår metod kan vi automatiskt hitta den mest energieffektiva och säkra lösningen. Till exempel kan det innebära att ett mindre fordon accelererar något genom korsningen för att en lastbil ska slippa sakta ner, säger Robert Hult, forskare på institutionen Elektroteknik. <br /><br />Beslutsprocessen är mycket snabb och upprepas allteftersom bilarna närmar sig korsningen för att kunna anpassas efter oförutsedda händelser. Forskarnas metod är utvecklad för att främja ett effektivt trafikflöde och tekniken är skalbar och går att tillämpa på fler än tre bilar.<br /><br />Hur känns det att sitta i en självkörande bil som passerar en annan med så små marginaler?<br />– Passagerarens upplevelse måste naturligtvis beaktas, och även om komforten var väldigt god kändes det lite obehagligt till att börja med. Efter att ha åkt med ett par gånger blev det dock väldigt naturligt, säger Mario Zanon, forskare på institutionen för Elektroteknik. <br /><br />Forskningen involverar flera forskargrupper på Chalmers och ingår även som en del i forskningsprojektet Copplar. Copplar står för CampusShuttle cooperative perception and planning platform, och har som mål att utveckla ett självkörande fordon för stadstrafik, och oavsett väderförhållanden, som ska kunna köras mellan Chalmers två campus Johanneberg och Lindholmen.<br /> <br /><br /><strong>Resultaten har publicerats: </strong><br /><a href="http://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?arnumber=7798649" target="_blank">Primal decomposition of the optimal coordination of vehicles at traffic intersections</a><br />Robert Hult; Mario Zanon; Sébastien Gros; Paolo Falcone, Chalmers University of Technology <br /><br /><a href="https://www.researchgate.net/publication/315189963_An_Asynchronous_Algorithm_for_Optimal_Vehicle_Coordination_at_Traffic_Intersections" target="_blank">An asynchronous Algorithm for Optimal Coordination at Traffic Intersections</a><br />Mario Zanon; Sébastien Gros; Paolo Falcone; Henk Wymeersch, Chalmers University of Technology<br /><br />Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI), Copplar och Chalmers Styrkeområde Transport. Demonstrationen genomfördes med hjälp från Volvo Cars, Fengco Real Time Control och Leica Geosystems.<br /><br /><strong>KontaKt:</strong><br />Institutionen Elektroteknik, Avdelning System- och reglerteknik<br />Robert Hult, doktorand, <a href="mailto:robert.hult@chalmers.se">robert.hult@chalmers.se</a><br />Mario Zanon, postdoc, <a href="mailto:mario.zanon@chalmers.se">mario.zanon@chalmers.se</a><br />Sébastien Gros, docent, <a href="mailto:grosse@chalmers.se">grosse@chalmers.se</a><br />Paolo Falcone, docent, <a href="mailto:paolo.falcone@chalmers.se">paolo.falcone@chalmers.se</a>Tue, 16 May 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/KajsaHulthen-ny-vice-SOL.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/KajsaHulthen-ny-vice-SOL.aspxKajsa Hulthén är ny vice styrkeområdesledare för Transport<p><b>​Vi är mycket glada att välkomna Kajsa Hulthén till styrkeområde Transport. I den här korta intervjun berättar hon om sig själv och framtida planer i styrkeområdet.</b></p>​ <br /><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/news/KajsaHulthen-300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Kajsa Hulthén" style="margin:5px" />Berätta lite om dig själv.</strong><br />– Jag heter Kajsa Hulthén och är biträdande professor i Supply Chain Management på institutionen för Teknikens ekonomi och organisation. Inom detta område har jag främst intresserat mig för frågor som berör företags inköps- och distributionsstrategier, alltså hur produkter köps och säljs från ax till limpa. Idag arbetar jag bland annat med initiativet Transportinköpspanelen, som vi driver tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet. Syftet är att studera hur svenska företag köper transporttjänster. Det finns en mycket stor potential för företag att både spara kostnader och miljö genom att arbeta mer strategiskt med transportleverantörerna men även att få med transportfrågan tidigt i förhandlingar med produktleverantörerna. I vår senaste undersökning ser vi att även om företagens vilja att betala mer för en miljövänlig transport fortfarande är låg så har andelen företag som är villiga att göra detta ökat från 3% år 2012 till 21% år 2016! Samtidigt som transporttjänster ofta ses som en ”enkel” inköpskategori så är de integrerade i komplexa försörjningsnätverk och distributionsstrukturer vilket gör det till en utmaning att effektivt utnyttja resurserna i transportsystemet.<br /><br /><strong>Vad tilltalar dig med styrkeområde Transport?</strong><br />– Det är spännande hur transportsystemet som helhet fungerar, hela bredden från till exempel batterier, bränsleceller, elfordon, autonoma transporter, tjänstesektorn till frågor som berör konsumenters och organisationers beteende – alla dessa delar och många fler behöver samverka för att åstadkomma den omställning av transportsystemet som vårt samhälle behöver. Det är frågor och utmaningar på många olika nivåer och att få insyn i denna helhet kommer att bli jättespännande. <br /><br /><strong>Vilka utmaningar kommer du ta dig an?</strong><br />– Styrkeområdet har nyligen pekat ut två strategiska temaområden, autonoma transporter respektive elektromobilitet, som vi kommer att satsa lite extra på, och jag kommer att medverka till att utforma det strategiska arbetet. På en mer övergripande nivå behöver vi engagera oss i transportsystemets omställning i alla sina dimensioner där de tekniska, beteendemässiga och organisatoriska frågorna måste lyftas tillsammans. Jag har även i uppdrag att samordna våra temaprojekt tillsammans med Göteborgs universitet, som också är en viktig och aktiv del av styrkeområde Transport. Ytterligare ett uppdrag handlar om att vara en brygga till Chalmers forskare och deras intressen vid utvecklandet av den kommande ansökan för en Urban Mobility KIC. <br /><br /><strong>När kommer du att börja som vice-SOL och hur känns det?</strong><br />– Jag tillträdde min tjänst officiellt den 1 maj men jag har sedan årsskiftet varit med på styrkeområdets ledningsmöten och på alla-forskare-dagar. Detta har gett mig en chans att sätta mig in i och förstå hur styrkeområdet fungerar och det är ganska omfattande med många nya människor, begrepp, centrum, infrastrukturer med mera. Jag inser dock att det finns mycket mer att lära.<br /><br /><strong>Vad händer närmast?</strong><br />– Vi har under våren inventerat Chalmersforskning inom våra två strategiska temaområden. Nu har styrkeområdet nyligen gått ut med en utlysning av projektanslag inom dessa två områden och jag kommer att samordna arbetet med de projektansökningar som kommer in och i detta arbete jobba ihop med de tre profilledarna. Efter midsommar åker styrkeområdets ledningsgrupp på en studieresa till USA. Där kommer vi att besöka företag och universitet med spännande aktiviteter inom transportområdet för att lära och skapa kontakter.  <br />Wed, 10 May 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Magnus-Blinge-till-Lindholmen-Science-Park.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Magnus-Blinge-till-Lindholmen-Science-Park.aspxMagnus Blinge till Lindholmen Science Park<p><b>​Magnus Blinge lämnar Chalmers efter sju år och flera tunga uppdrag, bland annat som vice styrkeområdesledare för Transport. Nu väntar nya uppdrag vid Lindholmen Science Park. &quot;I min nya roll hoppas jag kunna hjälpa Chalmers att bättre utnyttja de enorma möjligheter som Lindholmen Science Park erbjuder&quot;, säger han.</b></p><div>Sedan starten för drygt 15 år sedan har Lindholmen Science Park utvecklats till en framgångsrik arena för samverkan och innovationer inom Transport, ICT och media, där aktörer från näringsliv, akademi och samhälle möts.</div> <div> </div> <div>Chalmers är en av delägarna, och Magnus Blinge - lektor på Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation - anser att även Chalmers gynnas av Lindholmen Science Parks utveckling.</div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Arbetar med framtidens energiförsörjning </h2></div> <div>I sin nya roll ska Magnus, som brinner för forskningsområdet miljöanpassad logistik, inledningsvis arbeta med strategisk projektledning inom ramen för det nationella programmet Closer, med fokus på transporteffektivitet.</div> <div>– En spännande fråga som jag ska ta ett grepp om är hur framtidens energiförsörjning ska se ut på den tunga transportsidan. Är gas, el eller flytande drivmedel den bästa lösningen? Det finns ett stort behov av att arbeta med frågan, säger han.</div> <div> </div> <div>Magnus kommer att vara placerad i Stockholm, och under hösten bredda sitt arbete till att utveckla och fördjupa Lindholmen Science Parks partnerskap med intressenter i östra och norra Sverige. Han påpekar att Lindholmen Science Park startade som ett lokalt initiativ, men numera är en nationell resurs med flera större, nationella samverkansprogram och projekt.</div> <div> </div> <div>– I min nya roll hoppas jag kunna hjälpa Chalmers som högskola - och naturligtvis alla lärare och forskare - att bättre utnyttja de enorma möjligheter som Lindholmen Science Park erbjuder genom alla program och projekt. Samarbeten där studenter, företag, forskare och myndigheter finns på en och samma plats, och där alla har möjlighet att hitta projekt, samarbetspartners, föreläsare eller praktikfall, är precis vad Sverige behöver, säger han.</div> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P">Under våren har han påbörjat arbetet i Stockholm, men det blir först efter sommaren som uppdraget drar igång på heltid. Med två vuxna barn i Göteborg och en sambo i Stockholm har han levt pendlarliv i sju år, och ser fram emot en fastare punkt i livet att utgå från.</p> <div> </div></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>&quot;Chalmers styrkeområden stimulerar samarbeten och bryter upp silosar mellan institutionerna. De gör att vi kan kommunicera och mobilisera bättre kring komplexa frågor<span>&quot;</span></span></h3> <div> </div> <div><br />Tiden på Chalmers är fylld av minnen och nyttiga erfarenheter. Roliga, bitvis tuffa – och utvecklande. Som chef för tidigare avdelningen Logistik och Transport fick han vara med i en omorganisation av  institutionen Teknikens ekonomi och organisation som han betecknar som inspirerande och spännande, men också slitsam. </div> <div>– Vi har blivit en mer enhetlig institution efter omorganisationen, och det var väldigt lärorikt att vara en del av den förändringen. Jag har lärt mig mycket om ledarskap i den akademiska världen, som är väldigt annorlunda mot andra platser jag har arbetat på. En utmaning är att varje steg mot styrning kan stå i konflikt mot den akademiska friheten, säger han.</div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Chalmers styrkeområden viktig satsning</h2></div> <div>Magnus Blinge var också med i uppbyggnaden av Chalmers styrkeområde Transport, där han var vice styrkeområdesledare fram till årsskiftet 2016 /2017. Han är stolt och glad över Chalmers satsning på styrkeområden, som han tycker har skapat en större slagkraftighet i forskningen när kunskaper från olika håll tydligare kan samordnas.</div> <div>– Chalmers styrkeområden stimulerar samarbeten och bryter upp silosar mellan institutionerna. De gör att vi kan kommunicera och mobilisera bättre kring komplexa frågor, säger han. </div> <div> </div> <div>Han tror på Chalmers framtid, och påpekar vikten av att högskolan fortsätter att värna om den tillämpade forskningen.</div> <div> </div> <div>– Det är viktigt med publiceringar och att klättra på listor – men det får inte ske på bekostnad av den tillämpade forskningen som gör nytta i näringslivet och samhället. Där är Chalmers på många sätt världsunikt. </div> <div> </div> <div><strong>Vad kommer du att sakna när du lämnar Chalmers?</strong></div> <div>– Undervisningen, och självklart alla roliga kollegor – även om jag hoppas kunna jobba med många även framöver. Akademin är en speciell, kreativ och inspirerande miljö, men just nu är det rätt läge i livet för mig att göra något annat.</div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström<br /></strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION:</h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/magnus-blinge.aspx">Mer om Magnus Blinge</a></div> <div><a href="http://www.lindholmen.se/">Mer om Lindholmen Science Park</a></div>Wed, 10 May 2017 00:45:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/SO-priset-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/SO-priset-2017.aspxForskningssamarbete om sjöfartens framtid får styrkeområdenas pris<p><b>​Deras unika initiativ har satt Chalmers på kartan, och gör havet bildligt sett lite grönare. År 2017 går styrkeområdenas pris till det tvärvetenskapliga samarbete som Karin Andersson och Maria Grahn har byggt upp inom området förnybara bränslen och framtidstekniker för sjöfarten.</b></p><div>​Styrkeområdenas pris delas ut av Chalmers till gränsöverskridande forskningssamarbeten som bidrar till att lösa framtidens stora utmaningar på hållbarhetsfronten. En sådan är sjöfarten, eller mer specifikt de bränslen och den teknik som används vid transporter till havs.</div> <div>– Det var bara knappt tio år sedan som sjöfartsbranschen över huvud taget fick upp intresset för hållbarhet. Plötsligt började man inom svensk sjöfart att tala om att gå mot så kallad zero emission, och miljöfrågan har på kort tid blivit jättehet, säger Karin Andersson, forskare vid institutionen Mekanik och maritima vetenskaper.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/FramtidensSjöfart%202.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kombinerade kunskaper och verktyg</h2> <div>I början av 2011 bjöd Karin Andersson in Maria Grahn, forskare på fysisk resursteori vid institutionen Rymd-, geo- och miljövetenskap, till en session under Transportforum för att presentera sina modeller och analysmetoder av framtida bränslen – som hon dittills helt fokuserat på vägtransporter. De två forskarna insåg att den maritima sektorn aldrig tidigare analyserats på det sättet, men att intresset var jättestort för att någon skulle sätta igång.</div> <div>– Karin hittade mig, och ur kombinationen av hennes kunskaper om fartyg och sjöfart och mina verktyg för energisystemanalys växte det fram något jättespännande, säger Maria Grahn.</div> <div> </div> <div>Det tvärvetenskapliga samarbete som sedan tog form på initiativ av de båda forskarna hör hemma i både styrkeområde Energi och Transport. Medel har under åren sedan start skjutits till från olika håll för att arbeta fram lösningar för sjöfartens miljöutmaningar på både kort och lång sikt. Bland annat har Karin Andersson och Maria Grahn kunnat ta in delade examensarbetare, doktorander och post-docs. Styrkeområdenas överbryggande struktur har underlättat för gemensamma aktiviteter som annars kan vara snåriga att få till inom akademin. <br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/FramtidensSjöfart%201.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Världsledande systemsyn </h2> <div>Frågorna som de arbetat med har i första hand kommit direkt från sjöfartsnäringen och industrin. I dag driver de flera projekt parallellt som på olika sätt belyser de utmaningar som sjöfarten står inför. Som exempel kan nämnas Future Fuels, ett projekt initierat av Energimyndigheten, som tittar långsiktigt på så kallade drop in-bränslen, två projekt via F3, centrum för förnybara drivmedel, om rening av bränslen och om framtida marina bränslen samt ett projekt i samarbete med Scandinaos där en lotsbåt ställs om till att drivas av metanol.</div> <div>– Det är till oss olika aktörer vänder sig när de vill ha helhetsbilden och systemsynen. Där är vi ledande i Sverige, och kanske även internationellt. Vi sätter Chalmers på kartan genom att som enda forskargrupp i världen analysera sjöfartens bränsleutmaningar i ett globalt, långsiktigt energisystemperspektiv, säger Maria Grahn. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om SO-priset</h4> <div><em>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 6 maj 2017.</em></div> <div> </div> <div><strong>Text</strong>: Carolina Svensson <br /><strong>Bild och film: </strong>Johan Bodell</div> <div> </div> <div> </div>Sat, 06 May 2017 20:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-lastbilar-i-nytt-stort-forskningsprojekt.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-lastbilar-i-nytt-stort-forskningsprojekt.aspxSjälvkörande lastbilar i nytt stort forskningsprojekt<p><b>​En inlandshamn i Borås och autonoma lastbilar skulle kunna bidra till effektivare containtertransporter mellan Göteborgs hamn och Viareds handelsområde. Nu startar ett stort forskningsprojekt som ska skapa förutsättningarna för detta.</b></p>​ <br />Varje dag färdas många lastbilar med containrar mellan Göteborgs hamn och företagen i Viareds logistikpark i Borås. Att effektivisera dessa transporter skulle betyda mycket för företagens lönsamhet och för samhället i stort, tack vare minskad miljöpåverkan och ökad säkerhet.<br /><br />Det här är bakgrunden till ett nytt stort svenskt forskningsprojekt som heter AutoFreight där ett tiotal partners tillsammans ska försöka hitta lösningarna som gör containertransporter mer effektiva.<br /><br />– Styrkan i det här projektet är att vi är många partners som jobbar brett, säger Emma Wermström, projektledare på Volvokoncernen och den som samordnar projektet. Ska vi få stor samhällseffekt räcker det inte med bara effektivare lastbilar.<br /><br />Volvokoncernens del i projektet är att forska kring automatiserade lastbilar. Målet är att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar längs en delsträcka av vägen mellan Göteborgs hamn och handelsområdet utanför Borås. Visionen är att föraren kommer köra som vanligt från hamnen till riksväg 40 men tillåta att lastbilen kör själv på motorväg.<br /><br />– Det är visionen, men under själva projektets gång kommer föraren alltid vara den som styr lastbilen. Självkörningsfunktionerna kommer vi, av säkerhetsskäl, bara validera på testbanan Asta Zero, säger Emma Wermström. <br /><br />Chalmers leder testerna med den självkörande lastbilen på testbanan och är med och utvecklar de algoritmer som krävs. Utöver flertalet datorer och en GPS med hög precision kommer lastbilen, en dragbil med två semitrailers, att utrustas med ett flertal olika sensorer. Detta är nödvändigt för att hålla koll på vad som sker runt omkring det långa ekipaget, även då det är mörkt eller dåligt väglag. Det finns också möjligheter att logga data från testerna på provbanan som kan användas för mer detaljerade analyser vid ett senare tillfälle.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/news/Fredrik-von-Corswant_120px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det händer otroligt mycket på området självkörande fordon nu och det här projektet kommer att fylla en viktig roll för forskningen om effektivare och mer miljövänliga godstransporter. Sammansättningen av flera olika typer av aktörer i projektet ger också bra förutsättningar att utveckla kunskap om både teknik, logistik, affärsmodeller och samhälle, säger Fredrik von Corswant, Chalmers samordnare för projektet AutoFreight. <br /><br />Projektet ska pågå till början av 2020 och har en budget på drygt 50 miljoner kronor. Innovationsmyndighet Vinnova står för 21 miljoner kronor och parterna i projektet står för resten.<br /><br /><br /><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Dolly-med-egen-styrning-okar-sakerheten.aspx">Läs mer om forskningen på Chalmers &gt;&gt;</a> <br /><br /><strong>Kontakt</strong><br />Fredrik von Corswant, Chalmers, <a href="mailto:frecor@chalmers.se">frecor@chalmers.se,</a> 0725 11 52 02<br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/news/ReVeRe-Astazero-demo_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><ul><li><span>GDL Transport är ett av de transportföretag som idag kör containrar på sträckan.<span style="display:inline-block"></span></span></li> <li><span><span style="display:inline-block"></span></span>Volvo kommer att tillhandahålla en lastbil utrustad med ett stort antal sensorer. Data från sensorerna visar hur förarna kör lastbilen på sträckan och den informationen används därefter för att utveckla algoritmer för självkörande lastbilar.</li> <li>Metoden att samla in data från lastbilen utvecklas av teknikkonsultföretaget Combitech. Deras andra uppgift i projektet är att vidareutveckla ett transportledningssystem som kan se till att lastbilarna alltid kör den optimala vägen mellan hamnen och Borås beroende bland annat på trafiksitutationen.</li> <li>Trafikverket är också med i projektet för att undersöka vad som krävs av infrastrukturen för att det skall fungera med självkörande fordon på riksväg 40 i framtiden. Det kan t ex handla om digitala punkter längs vägen som hjälper fordonen att positionera sig.</li> <li>Men det är inte bara själva transporten som avgör hur effektivt systemet fungerar. Till exempel är det ibland krångligt med administrationen av containrarna i hamnen vilket leder till att dessa blir stående onödigt länge innan de kan distribueras. En viktig del i projektet är därför Borås stads mål att skapa en inlandshamn eller Dry Port i Viared. Då skulle containeradministration kunna ske där istället, och ge förutsättningar att rejält korta handläggningstiderna.</li> <li>Fyra av företagen i Viareds logistikpark deltar också i projektet: Ellos Group, Kerry Logistics, Speed Group och Volvo Bussar. Deras uppgift är att undersöka hur de skulle kunna samarbeta mer för att förbättra flödet av containrar och maximera transporternas kapacitet för att på så sätt minska antalet transporter.</li></ul> <br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br /><br />Thu, 27 Apr 2017 17:00:00 +0200