Nyheter: Transporthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 25 May 2018 17:14:13 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspxStudenter rustar självkörande racerbil för tävlingsbanan<p><b>​Som första och enda svenska lag har Chalmers kvalat in till den prestigefyllda tävlingen Formula student driverless i Tyskland. Med en unik mjukvara i bilen hoppas laget kunna sopa banan med konkurrenterna.</b></p><div>​Att tillgå: ett helt labb dedikerat för utveckling av självkörande fordon, en egen mjukvaruplattform och en färdig elracerbil från förra årets förarkörda Formula student-tävling.</div> <div> </div> <div>– Därifrån var steget ganska litet till att dra igång ett studentlag för att bygga om bilen till självkörande och ställa upp i tävlingsklassen för förarlösa bilar, säger initiativtagaren och handledaren Ola Benderius som är forskarassistent vid avdelningen för fordonsteknik och autonoma system.</div> <div> </div> <div>Sedan i höstas jobbar tolv studenter från fem olika masterprogram med att göra bilen självkörande som en del av sina examensarbeten.</div> <div> </div> <div>– Det är extremt kul och lärorikt. Det är ett helt nytt projekt och vi har väldigt fria händer att ta det i mål, säger lagledaren Emil Rylén som läser masterprogrammet i fordonsteknik.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett dedikerat och mångfacetterat lag</h3> <div>Laget är indelat i tre grupper som jobbar med varsin av de tre huvudingredienserna i självkörning: att uppfatta och tolka omgivningen, körplanering och styrning, samt mekanisk och elektronisk hårdvara som verkställer styrsignalerna. Två av lagmedlemmarna var med att bygga bilen förra året. </div> <div> </div> <div>– Utan dem hade det inte gått. De kan och förstår bilen, och vet hur den ska skötas, säger Emil Rylén.</div> <div> </div> <div>Han beskriver laget som en mycket blandad grupp, både vad gäller nationalitet, utbildning och kompetenser.</div> <div> </div> <div>– Alla är verkligen dedikerade. Man behöver absolut inte vara racingfantast, utan snarare teknikfantast och intresserad av nyskapande teknologi.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utrustning för en halv miljon</h3> <div>För att göra bilen självkörande har de utrustat bilen med sensorer som gps, laser-radar, kamera med dubbellins för djupseende, datorer, extra elektronik och mekanik för styrning av broms, hjul, och gas. Totalt handlar det om utrustning för cirka en halv miljon kronor, men mycket kommer att kunna återanvändas kommande år.</div> <div> </div> <div>Finansieringen är nämligen redan klar för ytterligare tre år. Intresset bland studenterna är stort, liksom industrins intresse för att rekrytera dem som varit med i laget. Ola Benderius och hans två handledarkollegor – Christian Berger och Björnborg Nguyen – håller redan på att sätta ihop nästa års lag. </div> <div> </div> <div>Även för chalmerslabbet för självkörande fordon, <a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx" target="_blank" title="Länk till Reveres webbplats">Revere</a>, finns det många fördelar med att ha ett lag i Formula student driverless. </div> <div> </div> <div>– Vi får visa upp Reveres förmågor och kompetens, och får hit riktigt bra studenter. Några av dem vill förhoppningsvis stanna som doktorander. Dessutom utvecklar laget saker som vi även kan lyfta över till forskningen, säger Ola Benderius.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tester och tävling hägrar</h3> <div>Förutom att laget får nyttja Reveres lokaler, fordon och kompetens, får de även tid på testbanan Astazero. I nuläget kan de fjärrköra racerbilen med en handkontroll, men det återstår några veckors arbete innan de kan gå över till helt självkörande tester.</div> <div> </div> <div>– Det ska bli väldigt kul att testa och åka på tävlingen. Då får vi skörda frukterna av allt arbete vi lagt ner under året, säger Emil Rylén.</div> <div> </div> <div>Medan de övriga lagen som kvalificerat sig till tävlingen alla valt samma väletablerade men något föråldrade mjukvara, använder chalmerslaget Chalmers egenutvecklade mjukvaruplattform för självkörande fordon, Open DLV.</div> <div> </div> <div>– Det gör oss unika. En stabil mjukvara är jätteviktigt för att lyckas i tävlingen, och med erfarenhet från forskningen vet vi hur en sådan måste designas, säger Ola Benderius.<br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Formula student driverless-tävlingen</h3> <div>Tävlingen går av stapeln 6–12 augusti i Hockenheim, Tyskland, och innefattar ett flertal olika moment. Förutom att bilen helt på egen hand, och så snabbt som möjligt, ska köra tio varv på en bana utmärkt med koner, ingår broms-, accelerations och cirkelkörningsmoment. Laget ska även presentera och motivera mjukvaru- och hårdvarudesign, samt en affärsmodell. Läs mer på <a href="https://www.formulastudent.de/">Formula Student Germany</a>.</div> <div> </div> <div><strong>Läs mer:</strong></div> <div></div> <div><span>Chalmers har även studentlag som bygger och tävlar med förarstyrda elracerbilar och segelbåtar. Läs mer på webbplatsen <a href="http://www.chalmersformulastudent.se/" target="_blank">Chalmers Formula Student</a> respektive i artikeln <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">Organiskt båtbygge i ett nötskal</a>. <span></span></span></div> <div> </div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div> </div>Fri, 25 May 2018 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-material-for-bransleceller.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-material-for-bransleceller.aspxNytt material för bränsleceller efterliknar kroppens hemoglobin<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat ett material som kan minska kostnaden för bränslecellsstacken i en vätgasbil med upp emot 35 procent. Det högpresterande materialet efterliknar en struktur i hemoglobin, det protein som finns i röda blodkroppar hos människan. Resultaten presenterades nyligen i Journal of Power Sources.</b></p><div>​Det ser ut som pulveriserat kol. Inget avslöjar att det svarta pulvret har egenskaper som gör att det kan tävla med en av världens dyraste metaller. Materialet har tagits fram av forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, och dess egenskaper är skräddarsydda för att ersätta ädelmetallen platina i bränslecellens katalysator.</div> <div><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Hand-pouring-powder_300x200px.jpg" alt="Syntol" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:350px;height:260px" /></span></span></span></span> </div> <div>I dagens vätgasbilar står platina för närmare hälften av bränslecellsstac<span><span></span></span><span><span><span></span></span></span>kens tillverkningskostnad. Med det alternativa materialet, ett funktionellt poröst kol, skulle denna kostnad kunna minskas med upp <span></span>emot 35 procent.</div> <div> </div> <div>Platina är en god katalysator, och sökandet efter en ersättare som kan leva upp till förväntningarna har pågått under lång tid. Redan 2002 påbörjade forskargruppen sitt arbete, under ledning av professor Anders Palmqvist. </div> <div> </div> <div>– Vi ser inte platina som ett resursmässigt hållbart alternativ och dess höga kostnad motverkar dessutom storskalig användning av den energieffektiva bränslecellsteknologin, säger Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Struktur som återfinns i hemoglobin</h4> <div>Idén till det nya materialet kom delvis från naturen. Närmare bestämt från heme-gruppen i kroppens hemoglobin som består av enskilda järnjoner omgivna av kväveatomer i en organisk molekyl. </div> <div> </div> <div>– Vi bestämde oss för att försöka återskapa en sådan struktur i kombination med ett poröst kol, och att ge materialet aktiva säten liknande heme-gruppen men förankrade i ett poröst och elektrisk ledande syntetiskt kol, berättar Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <div>Det första beviset på att principen fungerar kom 2010. Därefter har materialet vidareutvecklats och modifierats för att klara de höga kraven från fordonsindustrin. Temperaturen vid tillverkningen och tillvägagångssättet när materialet appliceras som katod i bränslecellen är några av de faktorer som spelar stor roll för den färdiga cellens prestanda. </div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Redo för tester i hel bränslecellstack</h4> <div>Många års finslipning har nu lett till så hög prestanda i en enskild bränslecell att tiden är mogen att undersöka hur olika driftbetingelser påverkar prestandan i en hel bränslecellstack. Hur bränslecellen körs är nämligen avgörande, men svårt att testa på en enskild cell. Testerna kommer att genomföras på Chalmers och i samverkan med Powercell AB. </div></div> <div> </div> <div>Går testerna bra är användning av det nya materialet i ett verkligt fordon inte långt borta, tror Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <div>– Steget från enskild cell till bränslecellstack är större än från storskaliga tester till verkliga tillämpningar. Och intresset från industrin är stort.</div> <div> </div> <div><br /><em>Den 18 maj 2018 presenterar doktoranden Caroline Janson sin avhandling som behandlar de aktiva sätenas utseende och funktion, samt hur framställningen av materialet kan förbättras. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA Om materialet</strong></div> <div>Materialet som tagits fram på Chalmers tillverkas som ett pulver. För applicering i bränsleceller blandas pulvret med lösningsmedel till ett bläck som trycks på ett av skikten i bränslecellen. Patent söktes 2010, idag är det godkänt i fem länder.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA En bränslecellsstack och katalysatorns uppbyggnad</strong></div> <ul><li>Katalysatorn i en bränslecellskatod behöver vara elektriskt ledande och innehålla katalytiskt aktiva säten, vilka binder till sig de reagerande syremolekylerna och gör det enklare för dem att reagera och sedan lossna. </li> <li>Katalysatorn bör också vara porös, för att ge plats till fler aktiva säten och för att syret ska kunna komma fram till de aktiva sätena, samt för att det vatten som bildas vid den katalytiska reaktionen ska ledas bort effektivt.</li></ul> <p><br /></p> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Illustration-branslecellskatalysator_600px.jpg" alt="Illustration bränslecellskatalysator_600px.jpg" style="margin:5px" /> </div> <div><p><span></span><em>En bränslecellsstack och katalysatorns uppbyggnad. Bild: Caroline Janson</em></p> <span style="display:inline-block"></span><strong><br /><br />KONTAKT</strong></div> <div>För mer information om projektet kontakta <a href="mailto:anders.palmqvist@chalmers.se">Anders Palmqvis</a>t, 031 772 29 61.</div> <div> </div> <div><strong>MER INFORMATION</strong></div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378775317305232?via%3Dihub">Artikeln i Journal of Power Sources &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/502837">Caroline Jansons doktorsavhandling “Iron-nitrogen containing carbon catalysts for oxygen reduction in fuel cells” &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=zXhcgMZRCCY">Film om forskargruppen och deras arbetsprocess &gt;&gt;</a> </div>Tue, 15 May 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Givande-moten-for-svensk-och-kinesisk-transportforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Givande-moten-for-svensk-och-kinesisk-transportforskning.aspxGivande möten för svensk och kinesisk transportforskning<p><b>​Under våren har en delegation från styrkeområde Transport besökt tänkbara akademiska samarbetspartners i Kina. En mycket givande resa med goda förutsättningar till fortsatt utbyte.</b></p><div>​Målet med resan var att inleda eller stärka långsiktiga, strategiska samarbeten med akademiska parter och främja excellens och rörlighet bland forskare och studenter. I april besökte en delegation från styrkeområde Transport därför de kinesiska universiteten Tsinghua University, Tongji School of Automotive Studies och Tongji School of Transportation Engineering samt institutet China automotive technology &amp; research center (CATARC).</div> <div> </div> <div><span><br />– <span style="display:inline-block"></span></span>Resan var mycket givande, och gav goda förutsättningar till fortsatta utbyte, berättar styrkeområdesledare Sinisa Krajnovic.</div> <div> </div> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Alla de organisationer vi besökte visade stort intresse för utbyte av forskare, doktorander och studenter, fortsätter han, och uppmanar relevanta forskare att ansöka om styrkeområdets resebidrag för att besöka Kina.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Samarbetsavtal med CATARC</h4> <div>CATARC är ett institut som inte bedriver grundforskning, men som är betydelsefullt på grund av sin nära koppling till regeringen med inflytande bland annat över tekniska standarder och femårsplaner. Under chalmersdelegationens besök undertecknades ett samarbetsavtal mellan CATARC och Chalmers.</div> <div> </div> <div>Institutets fokus ligger bland annat på autonoma och uppkopplade fordon, säkerhet, affärsmodeller och återvinning. Bland tänkbara samarbetsområden för styrkeområdet finns bland annat krockdockor i olika kroppsstorlekar, aktiv och passiv säkerhet, batterier och sensorer. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Goda möjligheter till samarbete och forskarutbyte</h4> <div>Automotive Research Institute vid Tsinghua University liknar på många sätt styrkeområde i fråga om temaområden, industrisamarbeten och finansiering. Institutet är ledande i Kina inom autonom körning och har även en välutrustad testbana. Sedan flera år tillbaka samarbetar de med SAFER och med Volvobolagen inom ramen för CTS (China-Sweden Research Centre for Traffic Safety). Besöket gav idéer kring ytterligare möjligheter för samarbete, exempelvis inom bränsleceller och batteriforskning.</div> <div> </div> <div>Tongji University School of Automotive Engineering (SAS) har nyligen påbörjat uppbyggnaden av en testbana för intelligenta fordon. Här finns möjlighet till tänkbara samarbeten, till exempel i jämförande studier med M-City (testbanan vid University of Michigan Transport Research Institute) och AstaZero. Representanter från skolan visade stort intresse för forskarutbyten, och man diskuterade bland annat en gemensam workshop, eventuellt med koppling till skolans vindtunnel eller till återvinning. </div> <div><br />Tongji University School of Transportation Engineering var nästa stopp på resan. Skolan äger en av Kinas mest avancerade körsimulatorer, med 250-gradersskärm, och har även tillgång till kinesiska polisens olycksdatabas. Skolans forskning inom trafiksäkerhet kompletterar den som bedrivs på Chalmers. Delegationen fann många goda möjligheter till samarbeten, framför allt inom profilområdena Trafiksäkerhet och Transporteffektivitet och kundanpassad logistik.</div> <div><br />Delegationen besökte även Volvo Cars i Shanghai. Företaget har stort intresse av studenter med erfarenhet från Kina och gärna skulle se att studenter uppmärksammades på möjligheten att tillbringa en period i landet.<br /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Relationerna utvecklas vidare</h4> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Att gå vidare med olika samarbetsprojekt, såväl med de båda universiteten som med CATARC, är mycket intressant för styrkeområde Transport, sammanfattar Sinisa Krajnovic.</div> <div>Relationerna mellan svensk och kinesisk transportforskning kan också stärkas genom multilaterala samarbeten inom ramen för China-Sweden Research Centre for Traffic Safety (CTS). Ett resultat av resan är att kontaktpersoner för de olika samarbetena har utsetts. </div> <div><span><br />– <span style="display:inline-block"></span></span>Vi ser fram emot att utveckla relationerna vidare, avslutar Sinisa Krajnovic.</div> <div> </div> <div>Med på resan var Sinisa Krajnovic, Kajsa Hulthén, Mats Svensson, Anders Nordelöf, Johan Woxenius och Åsa Valadi.</div> <div> </div> <div>Styrkeområde Transport har tidigare besökt UC Davis och UMTRI i USA och MOBI vid Vrije Universiteit i Bryssel, med vilka man initierat strategiska akademiska partnerskap. </div>Tue, 15 May 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Laddad-dialog-om-branslepreferenser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Laddad-dialog-om-branslepreferenser.aspxElectricity &amp; Biofuels – do we need both?&quot; bjöd på bred och varierad kunskap och dialog<p><b>​​Styrkeområdena Energi &amp; Transport lunchseminariium ihop med RISE, levererade väl insatta presentationer, en laddad diskussion om föredragna bränslealternativ men också en påtaglig samstämmighet om behovet av flera alternativ.</b></p><p>​Torsdagen den 26 april 2018 samlades presentatörer och panelmedlemmar från Chalmers och RISE till ett lunchseminarium för att diskutera olika vägval för framtidens bränslen. Presentatörer var Maria Grahn, Chalmers Styrkeområde Energi, och Patrik Klinbom från RISE, och i panelen deltog Frances Sprei och Jonas Sjöblom från Chalmers ihop med Karin Pettersson och Markus Norström från RISE. </p> <br /><p><span>Flera olika alternativ till framtida bränslen presenterades och diskuterades, och en viss preferensinrikting kunde skönjas hos olika medverkande. <span style="display:inline-block"></span></span>Uppslutningen av deltagare var stor och intresset blev tydligt vid den mycket aktiva <span lang="SV"></span>frågestunden efter presentationer och paneldebatt. Skillnader i föredragna bränsleval uttrycktes och diskussionen blev ibland till och med laddad. Men när det kom till frågan om vi skulle kunna klara oss med ett framtida bränslealternativ uppvisades en påtaglig konsensus. Att endast ett bränslealternativ kan visa sig mycket svårt att genomföra konstaterades med samstämmighet, och seminariet samlade sig istället ganska enhälligt runt behovet av två eller flera olika framtida alternativ.</p> <p>  </p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Energy/lunchseminarier/IMG_0221_Lunchsem-180426_medSamtycke_SOE0001_350x305px.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p><em>Från vänster till höger: Markus Norström, RISE, <br />Jonas Sjöblom, Maria Grahn och Frances Sprei, Chalmers, Johanna Mossberg och Patrik Klintbom, RISE, Selma Brynolf, Chalmers samt Karin Pettersson, RISE.</em></p> <h6 class="chalmersElement-H6"><em> </em></h6><p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <br /><p><br /></p> <p><br /></p> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/evenemang/lunchseminarier/Sidor/Electricity-and-Biofuels_Do-we-need-both.aspx">Agenda »</a><br /><br />Presentationsmaterial:<br />Maria Grahn: <a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Energi/Maria-Grahn_Pres_The-role-of-biofuels-electrofuels-and--180426.pdf">The role of biofuels, electrofuels and electricity in the transformation of the transport sector. »</a><br />Patrik Klintbom: <a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Energi/Patrik-Klintbom_Pres_Electricity-and-biofuels-synergies-and-competition_180426.pdf">Electricity and Biofuels -- Synergies and competition »</a><br />Fri, 04 May 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forskarna-forlanger-livet-for-elbilsbatterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forskarna-forlanger-livet-for-elbilsbatterier.aspxForskarna förlänger livet för elbilsbatterier<p><b>​Livslängden för litiumjonbatterier är en begränsande faktor för dagens elbilar. Nu har chalmersforskare lyckats ta fram modeller för hur man undviker att batterierna åldras i förtid, vilket samtidigt kan ge bilen bättre prestanda i form av kortare laddningstid, längre körsträcka och snabbare acceleration. Forskningen har belönats med Volvo Cars Technology Award.</b></p><div>​Fler och fler bilägare kan tänka sig att byta ut sina fossildrivna bilar mot fordon som istället drivs helt eller delvis av el. Batterierna som används i elfordon är emellertid fortfarande jämförelsevis dyra och det saknas ännu kunskap om hur livslängden för batterierna kan bli så lång som möjligt. </div> <div> </div> <div>– Laddar man litiumjonbatterier rätt och använder dem på ett smart sätt kan man undvika att batterierna åldras i förtid, säger Torsten Wik, biträdande professor och forskargruppsledare inom reglerteknik på Chalmers. Det kan låta enkelt men det finns många faktorer att ta hänsyn till, och det gäller att förstå hur batteriets funktion och livslängd påverkas.</div> <div> </div> <div><strong>Exaktare och anpassningsbara beräkningar</strong></div> <div>Till svårigheterna hör att man inte kan mäta i vilken kondition batteriet är, utan det måste räknas fram. Faktorerna förändras dessutom ständigt, bland annat beroende på temperatur, ström och cellspänning samt batteriets ålder. Det innebär att beräkningsmodellerna måste vara adaptiva för att hela tiden kunna anpassa sig till de ändrade förhållandena.</div> <div> </div> <div>– Det nya är att de beräkningsmodeller som vi har tagit fram ständigt utgår från de enskilda battericellernas beteenden, istället för att man på förhand ska bedöma vilka förhållanden som råder för batteriet, säger Torsten Wik. Därmed blir våra beräkningar mycket mer exakta. Det innebär att batteriets kapacitet utnyttjas effektivare och att man kan undvika påfrestningar som gör att batteriet åldras i förtid.</div> <div> <br /></div> Tester visar att batteriet därmed kan leverera ytterligare drygt 10 procent i toppeffekt och att den faktiska maxeffekten kan beräknas med en noggrannhet på 2 procent.<br /><br /><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Forskarna%20förlänger%20livet%20för%20elbilsbatterier/Drive-E-T5-Twin-Engine-Lithium-ion-battery_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span></span></span><br /><br /><br /><br /><br /><div><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /><span><em>Bildtext: Litiumjonbatterier är viktiga komponenter i elbilar och har stor påverkan på prestanda och kostnaderna för den fortsatta utvecklingen av elektrifierade fordon.<span style="display:inline-block"></span></em></span></div> <div> </div> <div><strong>Stort intresse från fordonsindustrin</strong></div> <div>Forskningen har pågått sedan 2012 och finansieras av Energimyndigheten. Volvo Cars deltar som partner och industridoktorand Björn Fridholm har en aktiv roll i projektet.</div> <div> </div> <div>– Batteriet är den allra dyraste komponenten i en elbil, säger Björn Fridholm. Om vi kan använda batterierna effektivare skulle det ha stor ekonomisk betydelse och vara en strategiskt viktig drivkraft för den fortsatta utvecklingen av elfordon. Samarbetet med Chalmers har byggt viktig kunskap som vi på Volvo Cars nu inför i våra produkter.</div> <div> </div> <div>Forskarna belönades nyligen med Volvo Cars Technology Award i kategorin forskning. Projektet har hittills resulterat i tre patentansökningar.</div> <div> </div> <div>– Det är jätteroligt att resultatet av forskningen så snabbt har kommit till användning, säger Torsten Wik. Nu går vi vidare för att kunna förfina våra beräkningsmodeller ännu mer. I nästa steg kommer vi att fokusera på vad som fysikaliskt sker inne i battericellerna. Det kommer att kräva stor beräkningskraft i fordonet, men i gengäld kan det ge ytterligare besparingspotential och förbättringar av prestandan.</div> <div> </div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em></div> <div><em>Foto: Volvo Cars</em></div> <div> </div> <div><strong>Kontaktuppgifter</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/torsten-wik.aspx">Torsten Wik</a>, biträdande professor, institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20torsten.wik@chalmers.se">torsten.wik@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div> </div>Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxStyrkeområdenas pris till forskning på framtidens energitjänster<p><b>​Hållbarhet, digitalisering och tjänsteinnovation inom energisektorn är ingredienserna i det samverkansprojekt som belönas med styrkeområdenas pris 2018. Chalmersforskarna Árni Halldórsson, Holger Wallbaum, Ida Gremyr och Sofia Börjesson får priset för sitt tvärvetenskapliga samarbete.</b></p>​ <br />Digitaliseringen bidrar till omvälvande förändringar inom nästan alla samhällsområden, som innebär både att vi kan göra saker på nya sätt och att vi kan göra helt nya saker. Samtidigt står vi inför utmaningen att svara på frågan – hur?<br /><br />Inom projektet Energy services: Processes for Innovation, Provision, and Use of Customer Feedback samarbetar forskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /><br />– För energibranschen finns en utmaning att å ena sidan få god omsättning på sin försäljning av förnybar energi, men även sin kompetens och teknik, och samtidigt bidra till kundens energieffektivisering. Därför tittar man på nya sätt att utforma tjänster som ska ge mervärde för kunderna, främja omställningen till hållbar energiförbrukning och garantera fortsatta intäkter, säger projektledare Árni Halldórsson.<br /><br /><strong>Kunder blir nyckelaktörer</strong><br />Genom digital teknik kan kunder och användare bli nyckelaktörer i energibolagens ekosystem, och bidra till fortsatt energieffektivisering. <br /><br />– Ny digital teknik gör att vi i större utsträckning än tidigare kan mäta, till exempel med hjälp av sensorer, samla in data och analysera företeelser. Det ger oss möjligheter att utforma nya innovativa tjänster, säger Ida Gremyr.<br /><br />I projektet har forskarna påbörjat en kartläggning av processer och behov genom hela kedjan från energileverantör, fastighetsägare/förvaltare till kund, för att dra viktiga erfarenhet till grund för framtidens energitjänster.<br /><br />– Tanken är att tjänsternas utformning kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att påverka kundernas beteenden. Det är även intressant att analysera vilka förutsättningar som krävs för att nya typer av tjänster ska kunna etableras, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>En efterfrågad pilotstudie</strong><br />Projektet är en pilotstudie som möjliggjorts genom såddfinansiering från styrkeområde Energi, och arbetet bedrivs i nära samarbete med Göteborg Energi. <br /><br />– Här har vi en chans att kliva rakt in hos Göteborg Energi och försöka förstå deras perspektiv, likaså kund- och användarsidan, och utifrån det försöker vi konceptualisera. Vi vet ännu inte var det tar vägen, det finns ingen färdig mall, vi navigerar med våra respektive perspektiv, säger Sofia Börjesson.<br /><br />– Det som tydligt framträder är att frågan är mycket angelägen. Alla vet att det här arbetet måste göras men exakt vad som behövs är komplext, det berör olika kompetenser, system, människor, affärsmodeller och teknik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><strong>Forskningen uppmärksammas i utbildningen</strong><br />Framtidens tjänster skapar förstås också komplexitet vid inköp och upphandling, något som Árni Halldórsson har föreläst om genom Chalmers Professional Education. I övrigt ser de att området tjänsteutveckling ännu inte har så stort genomslag i utbildningen på Chalmers.<br /><br />– Det är många nya ämnesområden som uppstår och som ännu inte ingår i Chalmers kurser. Men det finns redan idag utbildningsmoment där det kan ingå, till exempel genom exjobb, eller helt enkelt genom att vår forskning uppmärksammas i undervisningen, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><strong>Intressant för alla branscher</strong><br />Forskarna ser redan nu att det finns möjligheter till fortsatt samarbete efter att deras pilotstudie är avslutad. <br />– Det projekt vi bedriver inom hållbarhet och digitalisering kan gå att tillämpa på andra kontexter. Då öppnas många dörrar – inom många olika branscher, säger Árni Halldórsson.<br /><br />De är alla överens om att styrkeområdena har en viktig roll att spela genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten på Chalmers. Det ger förutsättningar till kunskapsutbyte och förnyelse.<br />– Nya kontakter kan dessutom minska trösklarna för samarbete i våra infrastrukturer, där man själv kanske inte alltid ser att man är efterfrågad, säger Holger Wallbaum.<br /><br />– Och såddfinansiering från styrkeområdet utgör den lilla knuff som får samarbetet att hända, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><br /><strong>Pristagarna </strong><br /><a href="/en/staff/Pages/sofia-borjesson.aspx" target="_blank">Sofia Börjesson</a>, professor, vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på organisering och ledning av innovation i etablerade strukturer och förutsättningar för innovation. <br /><br /><a href="/en/staff/Pages/ida-gremyr.aspx">Ida Gremyr</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på kvalitets- och tjänsteutveckling, tjänsteinnovation och processer för ökad kundinteraktion.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/arni-halldorsson.aspx">Árni Halldórsson</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Han forskar på service supply chains, kund-leverantörrelationer och energieffektivisering.<br /><br /><a href="/en/staff/Pages/holger-wallbaum.aspx">Holger Wallbaum</a>, professor i hållbart byggande vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han forskar på hållbara strategier för byggnadsbeståndet samt energieffektiva och smarta infrastrukturer.<br /><br /><br /><br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 2 juni 2018.<br /> <br />Text: Malin Ulfvarson<br />Foto: Johan Bodell<br />Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspxFörsta självkörande bussen rullar på Chalmers<p><b>​Under fyra veckor kan allmänheten åka gratis med en minibuss mellan Chalmers huvudentré och högskolans bibliotek i Johanneberg. Nu rullar Göteborgs första självkörande buss på Chalmers.</b></p><div>​De fyra veckorna på Chalmers är första testperioden i ett projekt som leds av forskningsinstitutet Rise. Den självkörande bussen är eldriven, tystgående och utsläppsfri – egenskaper som kan öppna upp för nya typer av stadsutveckling. </div> <div> </div> <div>– Att Göteborgs första självkörande buss prövas här på Chalmers är förstås väldigt roligt, säger Alf-Erik Almstedt, professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och strategisk projektledare för chalmersdelen av projektet. </div> <div> </div> <div>– Vi ser verkligen fram emot att få se hur bussen tas emot, och hoppas att både chalmersanställda, studenter och allmänhet passar på att testa ett sätt att resa som de flesta ännu inte har upplevt.</div> <div> </div> <div>Till hösten flyttar bussen över älven till Lindholmen, där testkörningen ska fortsätta under ytterligare en period.</div> <div> </div> <div>Målet med projektet är att studera teknik och användarbeteende, för att kunna bedöma potentialen hos självkörande fordon. Studierna ska ge ökad förståelse för hur framtidens städer kan utvecklas, med minskad privatbilism och mer resurssnåla transporter där vi åker tillsammans. </div> <div> </div> <div>Bakom satsningen ligger ett partnerskap mellan femton organisationer och företag med anknytning till mobilitet och transporter. Projektet är en del av regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter och finansieras till delar av Vinnova genom Drive Sweden. <br /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Vad tycker du om självkörande bussar?</h4> <div>En viktig del av projektet är att få in allmänhetens förväntningar och åsikter om självkörande bussar. Dela med dig och hjälp forskningen genom att <a href="https://sv.surveymonkey.com/r/preS3Chalmers">delta i undersökningen &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Åk självkörande buss på Chalmers</strong></div> <div>Bussen går vardagar kl 8.00 – 16.00 under tiden 3 maj – 1 juni.</div> <div>Bussen går i skytteltrafik Chalmersplatsen – Johanneberg Science Park – Chalmers bibliotek och tillbaka samma väg.</div> <div>Resan är gratis och du behöver ingen biljett.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Om bussen</strong></div> <div>Modell: Arma </div> <div>Bussproducent: Navya</div> <div>Maxhastighet i Göteborg: 20–25 km/h</div> <div>Antal passagerare: 11 sittande, 4 stående, varav en operatör</div> <div>Vikt: 2 400 kg.</div> <div>Storlek: 475 cm lång, 265 cm hög, 211 cm bred</div> <div>Räckvidd: ca 10 mil eller 8 h körning</div> <div>Kan köras såväl framlänges som baklänges</div> <div>Bussen är eldriven<span> och navigerar med hjälp av satellitnavigeringssystemet gps och en radarliknande metod, lidar, som använder laserpulser istället för mikrovågspulser<span></span></span></div> <div>Bussmodellen trafikerar i dagsläget sträckor i Detroit, Lyon, Sion och Las Vegas</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Om projektet</strong></div> <div>Projektet S3 – Shared Shuttle Service är en del av regeringens samverkansprogram “Nästa generations resor och transporter” och finansieras till delar av Vinnova genom Drive Sweden. Satsningen leds av forskningsinstitutet Rise.<br />Partners: Autonomous Mobility, Chalmers tekniska högskola, Chalmersfastigheter, Ericsson, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Stad Parkering AB, Härryda kommun, Karlastaden Utveckling AB, Rise Research Institutes of Sweden, Sunfleet, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret Göteborgs Stad, Volvo Cars, Västtrafik och Älvstranden Utveckling AB.</div>Thu, 03 May 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Aktiv-trafiksakerhet-gav-Volvostipendium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Aktiv-trafiksakerhet-gav-Volvostipendium.aspxAktiv trafiksäkerhet gav Volvostipendium<p><b>​Jonas Sjöberg, professor i mekatronik på Chalmers institution för elektroteknik, är mottagare av Håkan Frisingers stipendium på 250 000 kronor, för sin forskning inom elektromobilitet, aktiv säkerhet och autonoma fordon.</b></p>​Stor utveckling har skett inom transportforskningen de senaste åren –  inte minst när det gäller autonoma, självkörande, fordon. Intresset att samarbeta har vuxit både från fordonsindustrins sida och från andra lärosäten, såväl i Göteborgsregionen som internationellt.<br /><br />– Det är roligt att vår forskning uppmärksammas, säger Jonas Sjöberg. Jag har kunnat bygga upp en forskargrupp med unga forskare som tagit sig an ett nytt, växande område med nya forskningsutmaningar.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Aktiv%20trafiksäkerhet%20gav%20Volvostipendium/Jonas_Sjöberg_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:230px;height:300px" />I motiveringen till stipendiet framhålls att Jonas Sjöberg framgångsrikt har utvecklat området elektromobilitet, aktiv säkerhet och autonom körning. Tillsammans med sin forskargrupp, och ofta i samarbete med andra forskare på institutionen för elektroteknik, har han arbetat med systemaspekter, dimensionering, modellering och styrning av hybriddrivlinor. Resultaten har medfört att man nu kan räkna mer exakt på den “bästa“ designen för utmaningar inom elektromobilitet och hur energihanteringen ska styras, där man förr fick förlita sig på grova uppskattningar. <br /><br />Ett av de industridoktorandprojekt som Jonas medverkat till inom programmet “Intelligent Vehicle Safety System Program” har resulterat i patent som därefter lett fram till en funktion i nyare Volvo-bilar där nödbromsar bidrar till att undvika olyckor i vänstersvängar. <br /><br />De senare årens forskning har fokuserats på frågor kring autonom körning.<br /><br />– Det som tilltalar mig mest med forskningsområdet är att man ställs inför så mångfacetterade och komplexa problem att det för varje nytt framsteg alltid finns mer att förstå, säger Jonas Sjöberg. Viktigt är också att samspelet mellan människa och teknik alltid är i fokus.<br /><br /><strong>Prisceremoni och föreläsning</strong><br />Den 29 maj sker ceremonin då Jonas Sjöberg belönas med 2017 års Håkan Frisinger-stipendium. I samband med detta håller han en föreläsning med rubriken ”Historien bakom avancerad forskning: från neuronnät till självkörande bilar”.<br /><br />– Jag känner mig hedrad att få ta emot stipendiet, säger han. I min föreläsning tänker jag tala om hur min forskning har utvecklats fram till idag och hur tillfälligheter emellanåt kan spela in under resans gång.<br /><br />Förutom Jonas Sjöberg finns även möjlighet att lyssna till Bo Wahlberg, professor i reglerteknik på KTH, Nikolce Murgovski, docent i mekatronik vid Chalmers, samt Erik Coelingh, technology advisor vid Zenuity AB och adjungerad professor vid Chalmers. Se detaljerat program via länken. <br /><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Documents/INBJUDAN%20TILL%20HÅKAN%20FRISINGER%202018.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Mer information och anmälan till seminariet </a><br /><br /><strong>Kontaktuppgifter</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/jonas-sjoberg.aspx">Jonas Sjöberg</a>, professor, Institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:%20jonas.sjoberg@chalmers.se">jonas.sjoberg@chalmers.se</a><br /><br /><br /><strong>Håkan Frisingers stiftelse för transportmedelsforskning</strong><br />Håkan Frisinger var vd för Volvo 1983–1987, och styrelseordförande 1997–1999. <br />Stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig forskning och utveckling inom transportmedelsområdet genom att utge stipendier. Stiftelsen grundade 2001 ett stipendium på 250.000 kronor, som årligen tilldelas en forskare vid ett svenskt universitet eller högskola. Stipendiet ska främja forskning och utveckling inom transportmedelsområdet och belönar i första hand redan gjorda insatser inom området.<br /><a href="http://www.vref.se/hakanfrisingeraward.4.34d8785812fd178ec94800021666.html" target="_blank">Läs mer om Håkan Frisinger-stipendiet</a><br /><br />Thu, 26 Apr 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Elektriska-flygplan-ska-möta-klimatutmaningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Elektriska-flygplan-ska-m%C3%B6ta-klimatutmaningen.aspxElektriska flygplan ska möta klimatutmaningen<p><b>Nu startar planeringen för utveckling av elektriska flygplan i Sverige. Anders Forslund från Chalmers är drivkraften bakom satsningen, som finansieras av Vinnova.</b></p>​<span style="background-color:initial">Flyget står för en växande andel av de globala utsläppen av koldioxid. Chalmers tekniska högskola, Luftfartsverket och forskningsinstitutet RISE Viktoria ska nu tillsammans med flygindustrin och andra aktörer samarbeta i ett projekt för att ta fram en plan för utveckling av elektriska flygplan i Sverige.</span><div><br /></div> <div>Tanken är att elektriskt flyg i framtiden ska kunna användas på kortare distanser och bidra till minskade koldioxidutsläpp, men också till minskat buller.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Anders%20Forslund%20leder%20projekt%20om%20elflyg_350x305.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:218px" />Projektledare för satsningen på elflyg blir Anders Forslund som är forskare inom produktutveckling på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>&quot;Det finns mycket kunskap på Chalmers som kan appliceras för att bygga elektriskt flyg, och vi har alla möjligheter att bidra till den här utvecklingen&quot;. </div> <div><br /></div> <div>Anders uppmanar forskare och studenter att kontakta honom. </div> <div>&quot;Har ni någon idé för hur er forskning kan bidra till elektriskt flyg, så kontakta gärna mig.​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information: </strong></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/anders-forslund.aspx" target="_blank">Anders Forslund​​</a>, projektledare för ELISE - Elektrisk Lufttransport i Sverige, Chalmers, 072-981 98 60, anders.forslund@chalmers.se</span><span style="background-color:initial">​<br /><a href="/en/departments/ims/centres-collaborations/electric%20aviation%20in%20Sweden/Pages/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ELISE projektwebb</a></span></div></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/vinnova/pressreleases/elektriska-flygplan-ska-moeta-klimatutmaningen-2462128" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer: Vinnovas pressmeddelande i sin helhet</a></div>Tue, 03 Apr 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/En-intensiv-vecka-om-elektromobilitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/En-intensiv-vecka-om-elektromobilitet.aspxEn intensiv vecka om elektromobilitet<p><b>​Swedish Electromobility Centres sommarskola är en intensiv vecka där föreläsningar och praktiska övningar blandas med sociala aktiviteter. Allt på temat komponenter och system för elektromobilitet. Jonas Fredriksson, biträdande professor i elektroteknik på Chalmers, berättar mer.</b></p><div><strong>Till vem riktar sig sommarskolan?</strong><br />– Den riktar sig främst till doktorander med intresse och forskningsprofil inom elektromobilitet, på alla universitet och högskolor i Sverige. Men även till personer hos Swedish Electromobility Centres industriparter som vill fortbilda sig.<br /><br /><strong>Varför just sommarskola?</strong><br />– Swedish Electromobility Centre är ett nationellt kompetenscentrum med doktorander och forskare på flera olika högskolor och universitet runt om i landet. Det gör att gemensamma aktiviteter kan innebära mycket resande. I sommarskolan samlas vi på ett ställe under en vecka och studerar och diskuterar elektromobilitet fokuserat tillsammans. Dessutom får deltagarna möjlighet att lära känna varandra och skapa kontakter med andra forskare och forskarstuderande som håller på med olika aspekter av elektromobilitet.<br /><br /><strong>Vad får jag lära mig under veckan?</strong><br />– Kursen ger både översikt och fördjupade kunskaper i viktiga komponenter såsom batterier, bränsleceller och elmaskiner samt verktyg för systemstudier som ska användas för utvärdering, design och konstruktion av fordonsdrivsystem.<br /> <br /><strong>Varför ska man delta – räcker det inte med kurserna jag tar på mitt universitet?</strong><br />– Kurser som man tar inom sin egen forskarskola är oftast fördjupningskurser inom det egna forskningsområdet. Eftersom elektromobilitet är ett tvärvetenskapligt område kan det vara svårt hitta kurser som ger en helhetsbild. Sommarskolans kurs ger både en bredare förståelse för elektromobilitetsområdet och för var forskningsutmaningarna ligger inom områdets olika delar. <br /><br /><strong>Jag vill delta. Hur gör jag?</strong><br />– Du anmäler dig till kursen via Swedish Electromobility Centres hemsida. Själva kursen och kursmaterialet är gratis, men man betalar för resa, boende och uppehälle. Under en intensiv vecka blandas föreläsningar och praktiska övningar med sociala aktiviteter. Examinationen består i aktivt deltagande under veckan samt lösning av en projektuppgift som redovisas vid ett separat tillfälle.  <br /><br /><strong>Swedish Electromobility Centre sommarskola</strong><br /><strong>När</strong>:  21 - 25 maj 2018<br /><strong>Var</strong>: <a href="http://toftaholm.se/">Toftaholm herrgård</a>, utanför Värnamo<br /><strong>Anmälan</strong>: Senast 12 april<br /><a href="http://emobilitycentre.se/en/event/summerschool-2018/">Läs mer om sommarskolan och anmäl dig &gt;&gt;</a><br /><br /></div>Thu, 29 Mar 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Valbesokt-lunchseminarium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Valbesokt-lunchseminarium.aspxVälbesökt lunchseminarium om FFI-projekt<p><b>​När styrkeområdena Transport och Energi dukade upp till lunchseminarium om framgångsrika, industrirelevanta forskningsprojekt, med fokus på FFI, visade sig ämnet vara mycket intressant - trots att antalet platser fördubblades fylldes seminariet direkt.</b></p>Styrkeområden Transport och Energi välkomnade i veckan som gick Peter Kasche, från Energimyndigheten, och Lars Davidson, från institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper, till ett lunchseminarium i ämnet Framgångsrika, industrirelevanta forskningsprojekt - med fokus på FFI, (fordonsstrategisk forskning &amp; innovation).  <br /><br />Peter Kasche presenterade Energimyndighetens syn på <span> FFI-projekt<span style="display:inline-block">, vad man ska tänka på vid ansökan och  </span></span>vad som gör ett FFI- projekt framgångsrikt, och Lars Davison delade med sig om sina <span>erfarenheter från tidigare och nuvarande FFI-projekt.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><span>Det var många som kom för att lyssna på dagens presentationer. Trots att antalet platser till lunchseminariet utökades till det dubbla, fylldes de mycket snabbt. Väl på plats följdes också b</span>åda presentationerna uppmärksamt och efteråt vidtog en <span><span><span><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"></span></span></span></span></span><span><span></span><span><span></span><span><span><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"></span></span></span></span></span></span></span><span><span><span style="display:inline-block"></span></span>engagerad och <span style="display:inline-block"></span></span>intresserad frågestund. <span>Det blev uppenbart att FFI-projekt var ett ämne av stort intresse.</span><br />Mon, 19 Mar 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ny-nationell-arena-för-marin-forskning-och-innovation-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ny-nationell-arena-f%C3%B6r-marin-forskning-och-innovation-.aspxNy nationell arena för marin forskning och innovation<p><b>​​Genom ett nytt samarbete tar Chalmers tillsammans med fyra andra starka forskningsaktörer det första steget i skapandet av en nationell arena för marin forskning och innovation. Ett avtal har undertecknats för att utveckla en unik forsknings- och innovationsmiljö för hållbar, blå tillväxt under namnet Kristineberg Marine Research and Innovation Centre.​</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33)">Kristineberg Marine Research and Innovation Centre ger Chalmers en plattform för experimentell marin verksamhet. Plattformen erbjuder avancerad marin infrastruktur samt testbäddar och demonstrationsmiljöer, något som också efterfrågas allt mer av näringsliv och offentlig sektor. Plattformen kan användas inom många olika forskningsområden, exempelvis för att undersöka sjöfartens miljöpåverkan och materialförändring i marin miljö, vilket är en kärnfråga för marina installationer såsom våg- och vindkraftverk. Metoder för hållbar användning av marin biomassa samt ett hållbart marint vattenbruk, där cirkulära system för odling av fisk, skaldjur och alger är andra exempel på viktiga områden som kan komma att utvecklas inom ramen för det nya centret vid Kristineberg.<br /><br />– Hållbart nyttjande av haven kommer att vara avgörande för mänsklighetens överlevnad och det finns ett stort behov av teknikutveckling inom en lång rad marina tillämpningsområden där Chalmers forskning skulle kunna göra skillnad, säger Ida-Maja Hassellöv som är docent vid Chalmers inom maritima miljövetenskaper.<br /><br />För att minska negativ mänsklig påverkan på havsmiljön krävs både kunskap om ekosystemen och samverkan mellan olika aktörer. Kristineberg Marine Research and Innovation Centre ska utvecklas till ett ledande centrum inom forskning och innovation som stödjer entreprenörskap och företagsutveckling.<br /><br />Vikten av satsningen kommer synliggöras under Chalmers initiativseminarium &quot;Marine Challenges – Blue solutions. Engineering for sustainable use of our oceans” 6-7 november 2018.<br /><br />Kristinebergs marina forskningsstation i Bohuslän är en av världens äldsta marina stationer för forskning och utbildning och drivs sedan 2008 av Göteborgs universitet. För att utveckla verksamheten och möta framtidens utmaningar har Göteborgs universitet tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE med stöd av Lysekils kommun, gått in för ett skapa ett gemensamt forsknings och innovationscenter.<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Lena Gipperth, Göteborgs universitet, tel. 0768-581227, e-post: lena.gipperth@gu.se<br />Ida-Maja Hassellöv, Chalmers, tel. 0704-781849, e-post: ida-maja@chalmers.se<br />Fredrik Gröndahl, KTH, tel. 0706-363150, e-post: fredrik.grondahl@abe.kth.se<br />Thomas Angervall, RISE, tel. 010-5166674, e-post: thomas.angervall@ri.se<br />John Munthe, IVL Svenska miljöinstitutet, 010-7886806, e-post: john.munthe@ivl.se<br />Anne Gunnäs, Lysekils kommun, tel. 0523-613154, e-post: anne.gunnas@lysekil.se<br /><br /><br /><a href="http://news.cision.com/se/goteborgs-universitet/r/nu-skapas-en-ny-nationell-arena-for-marin-forskning-och-innovation%2cc2470531"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelande från Göteborgs universitet​</a><br /><br /><br /></span></div>Tue, 13 Mar 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Matematiska-modeller-hjälper-industrin-att-ta-fram-säkrare-autonoma-bilar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Matematiska-modeller-hj%C3%A4lper-industrin-att-ta-fram-s%C3%A4krare-autonoma-bilar.aspxMatematiska modeller för säkrare autonoma bilar<p><b>​​Horisont 2020-projektet Osccar syftar till att ta fram matematiska modeller som hjälper industrin att förutsäga risken för skada i framtidens autonoma bilar. Projektet fokuserar på att göra Chalmers resultat tillgängliga och bjuder även på några riktigt intressanta forskningsfrågor säger Johan Davidsson som leder Chalmers del i projektet.​​</b></p><p style="margin-bottom:12pt">När projektet är klart ska man kunna förutsäga hur den åkande sitter under tiden innan en eventuell krock och risken för skada om denna krock sker. I projektet är fokus inte bara som varit vanligt historiskt, en medelstor man.<br /> <br /> - Vi ska ta fram modeller som representerar alla typer av vuxna och även de förare och passagerare som föredrar att luta sig tillbaka mer än det som är vanligt i dagens bilar, säger Johan Davidsson.<br /> <span><br /> </span>Chalmers del i projektet är att ta fram verktyg för framtida krockscenarier, matematiska modeller av människan och metoder för att uppskatta risken för en skada vid en eventuell krock. Industripartnerna i projektet, däribland Volvo personvagnar och Autoliv ska sedan använda dessa modeller i den del av projektet där tillämpningarna studeras.<br /> <br /> - Projektet innebär en möjlighet för oss att utöka antalet samarbetspartners och sprida vår forskning, säger Johan Davidsson.</p> <p style="margin-bottom:12pt"><span lang="EN-GB">Projektnamnet Osccar står för ”Future Occupnat Safety for Crashes in Cars”</span><span lang="EN-US"></span></p>Fri, 09 Mar 2018 14:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-kan-sista-milens-leveranser-göras-mer-hållbara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-kan-sista-milens-leveranser-g%C3%B6ras-mer-h%C3%A5llbara.aspxHur kan sista milens leveranser göras mer hållbara?<p><b>​Sista milen är de transporter som sker från att konsumenten gör ett inköp till att varan konsumeras. De står för en stor del av dagens transporter och är därför ett område där förändringar har stor betydelse för transportsystemets hållbarhet. I ett samarbetsprojekt kommer forskare från Chalmers och Göteborgs universitet studera hur sista milens transporter kan bli mer hållbara.</b></p><div>​Köpcentrumens placering utanför stadskärnorna och en allt större e-handel har bidragit till ett ökat antal så kallade sista-milen leveranser. I projektet ”Detaljhandeln och den sista milens transporter” kommer forskarna att titta närmare på historia, nuläge och spana in i framtiden för att se hur dessa leveranser kan göras mer hållbara.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">Tre delstudier fångar historia, nuläge och framtiden</h4> <div>Delstudie 1 fokuserar på shoppingcentrumens framväxt då en betydande omvandling skett i svensk detaljhandel de senaste tre decennierna. Detta har ökat transporterna för inköp som oftast görs med konsumentens egen bil.</div> <div> </div> <div>Delstudie 2 tittar närmare på den pågående digitaliseringen av detaljhandeln med en ökande andel av e-handel där den sista milens transporter görs av detaljhandeln eller olika aktörer inom transportbranschen.</div> <div> </div> <div>Delstudie 3 orienterar sig mot framtiden och med hjälp av kunskapen från de två första delstudierna i kombination med sk backcasting-metoder så kommer man att identifiera hållbarhetskriterier som framtida transportsystem bör uppnå samt vilka åtgärder som behövs för att uppnå sådana resultat och vad åtgärderna får för konsekvenser.</div> <div> </div> Projektet kommer bland annat att avrapporteras i en populärvetenskaplig rapport och presentationer som riktar sig till yrkesverksamma samt genom akademiska artiklar och på akademiska konferenser. <h4 class="chalmersElement-H4">Genomförs inom ramen för Styrkeområde Transport</h4> <div>Projektet har fått finansiering av Göteborgs universitet och Chalmers inom ramen för Styrkeområde Transport 2018-2019. I projektet medverkar Per Lundin, projektledare, och Kajsa Hulthén från Chalmers samt <span>Johan Hagberg från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet<span></span></span>.</div> <div><br /><strong>Kontakt</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/per-lundin.aspx">Per Lundin</a> (projektledare) docent, Science, Technology and Society, Chalmers </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/kajsa-hulthen.aspx">Kajsa Hulthén</a>, professor, Supply and Operations Management, Chalmers</div> <div><a href="https://fek.handels.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xhajoh">Johan Hagberg</a>, docent, Centre for Retailing och Företagsekonomiska institutionen<br /><br /><em>Text: Malin Tengblad</em></div>Tue, 06 Mar 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Guldgruva-går-till-spillo-när-bilar-tjänat-ut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Guldgruva-g%C3%A5r-till-spillo-n%C3%A4r-bilar-tj%C3%A4nat-ut.aspxGuldgruva går till spillo när bilar tjänat ut<p><b>​Stora mängder knappa metaller förloras från Europas urbana gruva. 20 ton guld från bilar går till spillo varje år, och andelen kritiska metaller i bilar fortsätter att öka. Nu släpps en ny databas som kartlägger metallerna och ökar möjligheten till återvinning. Den 8 mars presenterar Chalmersforskaren Maria Ljunggren Söderman resultaten på IEA:s expertmöte.</b></p><div>​Metaller, som exempelvis guld, kobolt och litium, är en oumbärlig del av våra batterier, mobiltelefoner, elektroniska apparater och bilar. Samtidigt är Europas importberoende av metaller stort, vilket gör vissa av dem kritiska för EU.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De här metallerna är nödvändiga för den pågående omställningen till grönare tekniker som elbilar, solceller, LED-belysning och vindkraft, så risken för brist på dem är ett strategiskt och ekonomiskt problem för EU. Dessutom handlar det om ändliga resurser som behöver användas på ett uthålligt sätt, säger Maria Ljunggren Söderman, forskare i miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon är en del av det omfattande europeiska forskningsprojektet <em>Prosum</em>, som nu har tagit fram en ny databas för att möta problemet. <em>The Urban Mine Platform</em> - den enda i sitt slag i världen - kartlägger den så kallade urbana gruvan: de metaller som redan finns i omlopp, och skulle kunna återvinnas från våra uttjänta bilar och elektronik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Maria Ljunggren Söderman har ansvarat för kartläggningen av de 260 miljoner bilarna i Europas fordonsflotta. Hon konstaterar att mängden kritiska och knappa metaller har ökat kraftigt, samtidigt som många nya metaller kommit in i bilarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det främsta skälet är att vi bygger allt mer avancerade bilar, med mycket elektronik, lättviktsmaterial och katalytisk avgasrening. Att elbilarna blivit fler spär på utvecklingen, även om de än så länge utgör en liten del av fordonsflottan, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett exempel är neodym, en av de sällsynta jordartsmetallerna. År 2020 beräknas det finnas närmare 18 000 ton neodym i den aktiva bilflottan, nio gånger så mycket som år 2000.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett annat exempel är guld - där forskarna överraskades av vilka enorma mängder som döljs i våra fordon. 2015 bedömdes runt 400 ton guld finnas i Europas fordonsflotta, samtidigt som de bilar som lämnade fordonsflottan innehöll i storleksordningen 20 ton guld - som dessutom inte återvanns.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det betyder att guld till ett värde av många hundratals miljoner euro går till spillo - varje år.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vår beräkning visar att mängden guld i uttjänta bilar numera är i samma storleksordning som mängden guld i elektronikskrot. Det är en ökning som inte går att blunda för, säger Maria Ljunggren Söderman.</div> <div> </div> <br /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Maria-L-Soderman_750x340.jpg" alt="Maria-L-Soderman_750x340.jpg" style="margin:5px" /><br /><strong><sup>Kartlägger guldet som går till spillo.</sup></strong><sup> Andelen guld och andra kritiska och knappa metaller i bilar har ökat kraftigt i Europa. &quot;Jag tror inte att folk är medvetna om att de har så stor del av det periodiska systemet i sina bilar&quot;, säger Maria Ljunggren Söderman, Chalmers.</sup><br /><br /> <div> </div> <div>Generellt återvinns mycket lite av de kritiska och knappa metallerna i bilar. Den stora utmaningen är att de är utspridda i små mängder - i en ny bil kan det exempelvis finnas något gram guld fördelat över flera tiotals komponenter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Men medan EU har tydliga krav för återvinning av ädelmetaller i elektronik, finns inte samma medvetenhet när det gäller bilarna. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns inga krav eller incitament för att återvinna guld från bilar. Men här finns tydliga ekonomiska värden som jag inte tror att man har sett vidden av, säger hon. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon hoppas att forskningsresultaten ska driva på en förändring.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Biltillverkare, återvinnings- och materialindustrierna behöver tillsammans se till att något händer. Det måste gå att göra mer än idag - man har ju klarat det när det gäller elektroniken, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Samtidigt är guldet i jämförelse en lågt hängande frukt, och utsikterna för att återvinna andra kritiska och knappa metaller är betydligt sämre - både från elektronik och bilar. Om man vill göra något åt det, kan policyförändringar vara nödvändiga.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 8 mars ska hon presentera sina forskningsresultat på ett expertmöte om materialtrender och klimatpåverkan inom transportområdet, anordnat av OECD - ländernas energiorgan <em>International Energy Agency (IEA)</em>. Hon betonar att en förändring mot mer metallåtervinning är en viktig del i EU:s strävan mot en mer cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De kritiska och knappa metallerna i våra produkter har ökat kraftigt, och i de flesta fall använder vi dem bara en gång. Det här behöver fångas upp, särskilt eftersom metallerna behövs för många av de hållbara tekniklösningar som vi idag har på bordet, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"><strong>FAKTA</strong><br />Databasen som kartlägger Europas urbana gruva</h4> <div> </div> <p></p> <div> </div> <ul><li>I det internationella EU-projektet <em>Prosum (Prospecting Secondary raw materials in the Urban mine and Mining wastes)</em> har 17 parter från universitet, forskningsinstitut och expertorganisationer tillsammans kartlagt mängden kritiska och knappa metaller som finns att återvinna från Europas batterier, fordon och elektroniska produkter. Projektet finansieras av EU:s forskningsprogram Horisont 2020.<br /><br /></li> <li>Resultatet redovisas i databasen <em>The Urban Mine Platform</em>, som visar de kritiska metallernas resa, från att de sätts på marknaden tills de blir avfall. Tanken är att ge ett kunskapsunderlag för att minska importberoendet och bättre ta vara på de resurser som finns i uttjänta produkter.<br /><br /></li> <li>Maria Ljunggren Söderman, forskare på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys, har ansvarat för kartläggningen av fordon i projektet. Även Duncan Kushnir, Lunds universitet, samt Amund N Løvik, Empa i Schweiz, har deltagit i fordonskartläggningen.</li></ul> <div> </div> <p> <style> p, , {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} k {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} d {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <br /><a href="http://www.prosumproject.eu/" target="_blank">Läs mer om ProSUM-projektet &gt;&gt; </a><br /><a href="http://www.prosumproject.eu/sites/default/files/DIGITAL_Final_Report.pdf" target="_blank">Läs slutrapporten från ProSUM &gt;&gt; </a><br /><a href="http://www.urbanmineplatform.eu/homepage" target="_blank">Urban Mine Platform &gt;&gt; </a><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=XhflzMnk75k&amp;feature=youtu.be" target="_blank">Se filmen om Urban Mine Platform &gt;&gt; <br /><br /></a></p> <div> </div> <p><strong> </strong><style> </style><strong> </strong><strong>Några siffror ur rapporten</strong><br /></p> <div> </div> <ul><li> I EU, Norge och Schweiz slängs varje år cirka 10 miljoner ton elektronik och 2 miljoner ton batterier, samtidigt som 14 miljoner ton bilar lämnar bilflottan.</li> <li>I genomsnitt äger varje person i EU 250 kilo elektronik, 17 kilo batterier och nästan 600 kilo fordon. </li> <li>En enda smartphone innehåller runt 40 kritiska och knappa metaller, med en koncentration av guld 25-30 gånger större än de rikaste guldmalmerna.</li> <li>I EU:s, Norges och Schweiz fordonsflotta 2015 fanns cirka 30 ton guld i nya bilar som sattes på marknaden, cirka 400 ton guld i bilar i användning, och cirka 20 ton guld i uttjänta bilar.<br /><br /></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"><span></span>FAKTA<br />Kritiska och knappa metaller</h4> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p><span></span>I The Urban Mine Platform kartläggs <em>geologiskt knappa metaller</em>, vilket innebär metaller med låg förekomst i jordskorpan. Många av metallerna står också på EU:s lista över <em>kritiska metaller</em>, vilket innebär att de är mycket betydelsefulla för Europas ekonomi samtidigt som risken för begränsad tillgång är hög då importberoendet är stort.</p>Mon, 05 Mar 2018 07:00:00 +0100