Nyheter: Samhällsbyggnadhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 21 May 2018 16:52:09 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Prestigefullt-pris-till-pionjar-i-anlaggningsteknik-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Prestigefullt-pris-till-pionjar-i-anlaggningsteknik-.aspxPrestigefullt pris till pionjär inom anläggningsteknik<p><b>​Sigge Thernwalls stora byggpris delas årligen ut till &quot;eldsjälar som med nytänkande lösningar lyckats ta sin och andras forskning från teori till praktik och därmed bidrar till samhällsnytta&quot;.  2018 års pris delades nyligen ut, och en av tre pristagare är doktor Tara Wood, NCC,  disputerad vid Bygg- och miljöteknik 2016.</b></p><span>Tara Wood tilldelas priset <span></span>för att hon enligt Ramboll &quot;möjliggjort implementeringen av ny grundläggningsteknik i Sverige och medverkat till att optimera anläggningsbyggandet&quot;.<span style="display:inline-block"></span></span> <span><span> De tre pristagarna delar på en miljon kronor, och <span style="display:inline-block"></span></span></span>motivering till Tara Wood som en av pristagarna lyder som följer:<br />&quot;Tara Wood tilldelas Sigge Thernwalls Stora Byggpris 2018 för att hon genom att driva svenska och internationella geotekniska nätverk har möjliggjort implementeringen av ny grundläggningsteknik i Sverige. Det gäller allt ifrån energipålar, till permanenta slitsmurar och nya lösningar för stabilisering av djupa schakter. Hon kombinerar en bred och djup teoretisk förståelse med ett praktiskt fokus och vågar ifrågasätta gamla tankesätt. Hon har härigenom medverkat till att optimera anläggningsbyggandet genom lösningar som kombinerar säkerhet, byggbarhet, hållbarhet och kostnadseffektivitet.&quot; <a href="http://www.ramboll.se/Press/rse/de-vann-sigge-thernwalls-stora-byggpris-2018">Läs mer här</a><br /><br />Tara Wood disputerade hösten 2016 på avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/239737">On the small strain stiffness of some Scandinavian clays and impact on deep excavation</a>, vid avdelningen för Geologi och geoteknik på dåvarande Bygg- och miljöteknik.<br /><br /><span><a href="http://www.ramboll.se/om-oss/sigge-thernwall">Sigge Thernwalls stora byggpris</a> är instiftat av Ramboll och sägs vara Sveriges största byggpris. Prisudelningen skedde under Engineering for Life-galan i slutet av april. Under galan hyllas personer och organisationer som bidrar till ett bättre samhälle. <span style="display:inline-block"></span></span><br /> <br />Mon, 21 May 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxStyrkeområdenas pris till forskning på framtidens energitjänster<p><b>​Hållbarhet, digitalisering och tjänsteinnovation inom energisektorn är ingredienserna i det samverkansprojekt som belönas med styrkeområdenas pris 2018. Chalmersforskarna Árni Halldórsson, Holger Wallbaum, Ida Gremyr och Sofia Börjesson får priset för sitt tvärvetenskapliga samarbete.</b></p>​ <br />Digitaliseringen bidrar till omvälvande förändringar inom nästan alla samhällsområden, som innebär både att vi kan göra saker på nya sätt och att vi kan göra helt nya saker. Samtidigt står vi inför utmaningen att svara på frågan – hur?<br /><br />Inom projektet Energy services: Processes for Innovation, Provision, and Use of Customer Feedback samarbetar forskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /><br />– För energibranschen finns en utmaning att å ena sidan få god omsättning på sin försäljning av förnybar energi, men även sin kompetens och teknik, och samtidigt bidra till kundens energieffektivisering. Därför tittar man på nya sätt att utforma tjänster som ska ge mervärde för kunderna, främja omställningen till hållbar energiförbrukning och garantera fortsatta intäkter, säger projektledare Árni Halldórsson.<br /><br /><strong>Kunder blir nyckelaktörer</strong><br />Genom digital teknik kan kunder och användare bli nyckelaktörer i energibolagens ekosystem, och bidra till fortsatt energieffektivisering. <br /><br />– Ny digital teknik gör att vi i större utsträckning än tidigare kan mäta, till exempel med hjälp av sensorer, samla in data och analysera företeelser. Det ger oss möjligheter att utforma nya innovativa tjänster, säger Ida Gremyr.<br /><br />I projektet har forskarna påbörjat en kartläggning av processer och behov genom hela kedjan från energileverantör, fastighetsägare/förvaltare till kund, för att dra viktiga erfarenhet till grund för framtidens energitjänster.<br /><br />– Tanken är att tjänsternas utformning kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att påverka kundernas beteenden. Det är även intressant att analysera vilka förutsättningar som krävs för att nya typer av tjänster ska kunna etableras, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>En efterfrågad pilotstudie</strong><br />Projektet är en pilotstudie som möjliggjorts genom såddfinansiering från styrkeområde Energi, och arbetet bedrivs i nära samarbete med Göteborg Energi. <br /><br />– Här har vi en chans att kliva rakt in hos Göteborg Energi och försöka förstå deras perspektiv, likaså kund- och användarsidan, och utifrån det försöker vi konceptualisera. Vi vet ännu inte var det tar vägen, det finns ingen färdig mall, vi navigerar med våra respektive perspektiv, säger Sofia Börjesson.<br /><br />– Det som tydligt framträder är att frågan är mycket angelägen. Alla vet att det här arbetet måste göras men exakt vad som behövs är komplext, det berör olika kompetenser, system, människor, affärsmodeller och teknik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><strong>Forskningen uppmärksammas i utbildningen</strong><br />Framtidens tjänster skapar förstås också komplexitet vid inköp och upphandling, något som Árni Halldórsson har föreläst om genom Chalmers Professional Education. I övrigt ser de att området tjänsteutveckling ännu inte har så stort genomslag i utbildningen på Chalmers.<br /><br />– Det är många nya ämnesområden som uppstår och som ännu inte ingår i Chalmers kurser. Men det finns redan idag utbildningsmoment där det kan ingå, till exempel genom exjobb, eller helt enkelt genom att vår forskning uppmärksammas i undervisningen, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><strong>Intressant för alla branscher</strong><br />Forskarna ser redan nu att det finns möjligheter till fortsatt samarbete efter att deras pilotstudie är avslutad. <br />– Det projekt vi bedriver inom hållbarhet och digitalisering kan gå att tillämpa på andra kontexter. Då öppnas många dörrar – inom många olika branscher, säger Árni Halldórsson.<br /><br />De är alla överens om att styrkeområdena har en viktig roll att spela genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten på Chalmers. Det ger förutsättningar till kunskapsutbyte och förnyelse.<br />– Nya kontakter kan dessutom minska trösklarna för samarbete i våra infrastrukturer, där man själv kanske inte alltid ser att man är efterfrågad, säger Holger Wallbaum.<br /><br />– Och såddfinansiering från styrkeområdet utgör den lilla knuff som får samarbetet att hända, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><br /><strong>Pristagarna </strong><br /><a href="/en/staff/Pages/sofia-borjesson.aspx" target="_blank">Sofia Börjesson</a>, professor, vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på organisering och ledning av innovation i etablerade strukturer och förutsättningar för innovation. <br /><br /><a href="/en/staff/Pages/ida-gremyr.aspx">Ida Gremyr</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på kvalitets- och tjänsteutveckling, tjänsteinnovation och processer för ökad kundinteraktion.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/arni-halldorsson.aspx">Árni Halldórsson</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Han forskar på service supply chains, kund-leverantörrelationer och energieffektivisering.<br /><br /><a href="/en/staff/Pages/holger-wallbaum.aspx">Holger Wallbaum</a>, professor i hållbart byggande vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han forskar på hållbara strategier för byggnadsbeståndet samt energieffektiva och smarta infrastrukturer.<br /><br /><br /><br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 2 juni 2018.<br /> <br />Text: Malin Ulfvarson<br />Foto: Johan Bodell<br />Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Initiativseminarium-Virtual-cities.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Initiativseminarium-Virtual-cities.aspxInitivativseminarium Virtual Cities - Opportunities and Challenges<p><b>​ Initiativseminariet om virtuella stadsmiljöer tillförde verklig kunskap och dialog.</b></p><div>​Chalmers Styrkeområde Building Futures, under ledning av Anders Logg, har nyligen startat upp projektet VirtualCity@Chalmers, ett projekt som syftar mot att utveckla simulerings- och visualiseringsverktyg för stadsplanering och -byggnation. Inom projektet utvecklas virtuella tvillingar till Chalmers campus Johanneberg och Lindholmen, och målet är att expandera dessa delprojekt till fullskaliga stadsmiljöer, med Göteborgs stad som startprojekt. </div> <div></div> <div>I Sverige och globalt pågår många liknande projekt, med trots att antalet projekt är stort upplevs arbetet inom området som fragmenterat, såväl inom akademin som bland offentliga och privata aktörer. Behovet av ett utbyte av erfarenheter och en dialog om möjligheter och svårigheter är därför mycket stort.</div> <div> </div> <div>För att medverka till överbryggandet av denna fragmentering anordnade Chalmers Styrkeområde Building Futures i samarbete med Göteborgs stad och Fraunhofer Chalmers Centre initiativseminariet Virtual Cities – Opportunities and Challenges. Seminariet hölls i Visual Arena i Lindholmen Science Park och samlade ett flertal framstående forskare och aktörer inom området. Agendan visade upp en stor variation av ämnen, bland annat presenterade Jarmo Suomisto, från Helsingfors stad, en 3D-modellering som han lett under många års tid, Eric Jeansson, Göteborgs stads geodatastrateg, beskrev Göteborgs stads arbete med flera olika visualiseringsprojekt i stadsmiljö och Anders Logg, Chalmers, redogjorde för projektet VirtualCity@Chalmers.</div> <div> </div> <div>Initiativseminariet blev väldigt lyckat och uppskattat. När dagen var över summerade deltagare och presentatörerna seminariet som ett stort tillskott av intressant information och kunskap, utvecklande dialog och en källa till inspiration och nya kontakter med potential för vidare projektutveckling. Seminariet gav också projektteamet bakom VirtualCity@Chalmers en chans att visa upp sina första preliminära resultat och att få lära sig av motsvarande projekt från såväl näringslivet som Göteborgs stad och Helsingfors stad. Nu går arbetet med VirtualCity@Chalmers vidare med sikte på att kunna visa upp en färdig prototyp i december 2018.</div> <div> </div> <div>På projekt VirtualCity@Chalmers hemsida finns länkar till presentationsmaterialet från seminariet. <a href="http://www.virtualcity.chalmers.se/sv/initiativseminarium-virtual-cities-opps-challngs/" target="_blank">virtualcity.chalmers.se »</a></div> <div> </div>Mon, 30 Apr 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-ersatter-salt-pa-vintervagar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-ersatter-salt-pa-vintervagar.aspxSolenergi ersätter salt på vintervägar<p><b>​I de nordiska länderna används årligen cirka 600 000 ton vägsalt för att hålla våra vintervägar halkfria. Saltet gör ofta nytta, men påverkar också miljön där det sprids. Nu testar forskare på Chalmers ett saltfritt koncept där sommarens solenergi lagras i marken – för att på vintern värma upp ett specifikt vägavsnitt med ett system som har många likheter med ett golvvärmesystem.</b></p> <div>Under 2017 har forskare från Chalmers varit med och byggt upp en testbädd för halkfria vägar baserat på en uppvärmd beläggning. Testbädden ska verifiera numeriska beräkningar och testa systemet under verkliga förhållanden. Syftet med projektet är kort och gott att utveckla ett saltfritt och miljövänligt vinterväghållningsalternativ. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns olika skäl till att undersöka alternativ som inte inbegriper salt, säger Josef Johnsson, doktorand vid Byggnadsteknologi på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Vi förbrukar cirka 600 000 ton vägsalt per år i Skandinavien och det spelar roll <em>var</em> man sprider saltet. Det finns miljöer där tillförsel av vägsalt är extra känsligt, som till exempel vid vattentäkter, där det behövs en alternativ vinterväghållnings-teknik. Vägsaltet utgör i sig generellt en påverkan både på miljö och konstruktioner.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Kombination av tekniker<span></span></span></h5> <div> </div> <div>

Modellen bygger på att en vägbeläggning som värms med vattenburen värme också används som solfångare där solenergin lagras i ett geoenergilager. Kombinationen av teknikerna innebär alltså att solenergin skördas och lagras på sommaren, och att den lagrade energin sedan används för att värma upp vägbanan. Värme pumpas runt med hjälp av rörledningar i vägen, ungefär som ett golvvärmesystem. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Hydronic-heated-pavement_514x376.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:519px;height:380px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span style="font-size:12px"><em>Illustration: Karin Holmgren. Rören i vägen tar upp solenergi som lagras i ett geoenergilager. På vintern återförs solvärmen till vägbanan.</em></span><br /><br />Anläggningen som är belägen i Östersund är möjlig att fjärransluta och med andra ord möjlig att fjärrstyra. Forskarna har god kontroll över förhållandena i Östersund genom givare och kameror.Dessutom finns   samarbetspartners i projektet på plats i Östersund. </div> <div> </div> <div> <br /><span><h5 class="chalmersElement-H5">Drift av systemet</h5></span></div> <div> </div> – Utmaningen med det här projektet handlar till stor del om att reducera energiförbrukningen för systemet, förklarar Josef. Att kunna använda låga temperaturer gör att vi blir friare i vårt val av energikällor, och då är det viktigt att utforma ett effektivt styrsystem. Det krävs visserligen en del energi för att hålla igång pumparna, men det är relativt låg energiåtgång för dessa. En annan utmaning är underhållsfrihet, att utrustningen håller.<br /> <br /><div> </div> <div> </div> <div>Att med säkerhet kunna säga att konceptet som helhet håller ligger något längre fram i tiden.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– Till att börja med har vi testat för att se om mätutrustning fungerar, i sommar går vi in och undersöker hur väl ytan funkar som solfångare, att den lagrar in så mycket energi som möjligt. I höst och nästkommande vinter ska vi försöka drifta anläggningen med olika styrfunktioner, som temperatur, nederbörd och väderprognoser.
 </div> <div> </div> <div><div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Så kommer systemet till nytta</h5></div> <div> </div> <div>Forskarna i projektet strävar efter att ha ett system där man klarar sig utan att ha ett stödsystem. Konceptet är lämpligt i ett kustklimat med relativt milda vintrar; där är det möjligt att ha ett självförsörjande system där man tar vara på solvärmen i asfalten. Trafikverket och Statens vegvesen är redan involverade i studien, och konceptet kommer att kunna komma till nytta för kommuner som använder snösmältningssystem. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– Många kommuner använder idag snösmältningssystem. För att nämna ett lokalt exempel – Kungsportsavenyn i centrala Göteborg är delvis uppvärmd, men då med hjälp av spillvärme. En fördel med vårt koncept med geotermisk lagring av solenergi är att systemet ska vara självförsörjande, avslutar Josef Johnsson. </div> <div> </div> <div> <br /><br /><br /></div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/josefj.aspx">Josef Johnsson</a> är doktorand vid avdelningen för byggnadsteknologi, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Huvudfinansiärerna för projektet är Statens Vegvesen och Trafikverket med stöttning ifrån Geotec (Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation). Projektet bedrivs inom ramen för Statens vegvesens projektplattform ”<a href="/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx">Ferjefri E39</a>” som syftar till att binda ihop Norges västkust.</p> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=7593">Information om projektet på research.chalmers.se</a><br /><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=7593"><br /></a></div> <div> </div> <div>Fakta:<br /></div>Wed, 28 Mar 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Gammalt-plus-nytt-är-modellen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Gammalt-plus-nytt-%C3%A4r-modellen.aspxGammalt plus nytt rätt modell för vattenverk<p><b>​&quot;Man tager vad man haver&quot; – en gammal devis, som genom en fullskalestudie visat sig sann även i optimeringen av reningsprocessen för dricksvatten i vattenreningsverk. Forskare på Chalmers har utvecklat en kostnadseffektiv och hållbar metod för att betydligt förbättra prestandan i vattenverkets kolfilter genom att kontinuerligt byta ut så lite som 10 procent av filtermaterialet.</b></p><p>Dricksvatten samlas i stor utsträckning från ytvattenkällor. I dessa källor har både kvantiteten och kvalitén på naturligt organiskt material, så kallat NOM, i råvattnet påverkats under de senaste årtiondena, mycket beroende på klimatförändringar. Att ta bort NOM ur råvattnet är en viktig del i reningsprocessen till dricksvatten. Men när det sker en snabb förändring av råvattnets sammansättning behöver producenten snabba lösningar för att säkerställa att det färdigbehandlade dricksvattnet håller acceptabel kvalitet. <br /> <br /> Granulärt aktivt kol (GAC) är ett väletablerat filtermaterial för dricksvattenbehandling, men också en mycket kostsam investering för en vattenproducent. Men en kombination av GAC-filter och biologiskt aktivt kol- (BAC)filter - skulle det kunna fungera? En fullskalig studie visade sig ge svar på forskarnas fråga. </p> <p>– Genom att ersätta endast 10 procent av det gamla filtret med nytt material, såg vi omedelbart en stor förändring i mängden organiska föroreningar som avlägsnades. Vi kunde också se att effekten kvarstod i cirka fyra veckor, berättar Nashita Moona, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /> </p> <p>Lösningen kombinerar alltså nyttan av befintligt material med en liten tillsats nytt material i ett och samma filter, kostnadseffektivt och hållbart. Metoden möjliggör också att påverkan på den dagliga dricksvattenproduktionen minimeras.<br /> </p> <p>– Att ersätta 10 procent av filtermaterialet tar bara några få timmar, jämfört med att stoppa ett filter helt i två dygn för att ersätta allt filtermaterial, förklarar Nashita Moona.</p> <p>Det finns ytterligare fördelar med färre avbrott i produktionen. Om ett filter helt stängs ner innebär det i sig en ökad belastning på resterande filter, vilket medför att deras livslängd förkortas.</p> <p> Rent tekniskt går samverkan mellan materialen till så att GAC har ett stort antal hål som kan adsorbera olika slags föroreningar. GAC används således i stora filter för att avlägsna till exempel oönskade smak- och luktämnen och giftiga kemiska mikroföroreningar. Ett slemmigt lager av hjälpsamma och goda bakterier bildas sedan på det använda GAC-filtermaterialet. Detta lager kan bryta ned organiska föroreningar eftersom bakterierna på skiktet använder dessa organiska föroreningar som mat. Kombinationen – ett biologiskt aktivt kol-filter (BAC-filter) tillvaratar de bästa egenskaperna från de olika materialen. <br /> </p> <p>– Tack vare vår unika lösning har vi äntligen ett snabbt och effektivt sätt att hantera snabba kvalitetsförändringar i råytvatten, sammanfattar Nashita.</p> <p><span><br /><em><a href="/sv/personal/Sidor/nashita.aspx">Nashita Moona</a> är doktorand vid avdelningen för vatten miljö teknik , och </em><a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx"><em>DRICKS</em></a><em>, vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</em> <br /><br /><em>Nashita lade fram sin licentiatavhandling i december 2017:</em><br />&quot;<a href="https://research.chalmers.se/publication/500017">Partial renewal of granular activated carbon filters for improved drinking water treatment</a>&quot;. En artikel med samma namn finns också publicerad i Environmental Science: Water Research &amp; Technology. <a href="http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2014/ew/c7ew00413c#%21divAbstract">Läs eller ladda ner artikeln här</a><br /></span></p> <p><span> </span></p> Thu, 22 Mar 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Modell-for-broars-barkraft-sparar-miljoner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Modell-for-broars-barkraft-sparar-miljoner.aspxModell för broars bärkraft sparar miljoner<p><b>Karin Lundgren har utvecklat en förenklad modell som visar hur bärförmågan påverkas i konstruktioner med rostande armering. När modellen användes på två broar i Stockholm, visade det sig att de inte behövde förstärkas, trots det till synes dåliga skicket. Trafikverket kunde spara drygt 30 miljoner kronor.</b></p><div>​Varje år spenderar staten stora summor på att renovera och förstärka broar och andra betongkonstruktioner. I takt med att klimatförändringarna bidrar till stigande temperaturer blir rostande konstruktioner dessutom ett allt större problem. <br /></div> <div>– Om vi kan visa att det går att renovera broarna istället för att döma ut dem helt, så sparar samhället mycket pengar. Miljön gynnas också när man slipper bränna ny betong. Dessutom finns det många vackra gamla broar som har ett stort kulturvärde.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Grundläggande förståelse fascinerar</h5> <div>Runt 2000 började <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/karin-lundgren.aspx">Karin Lundgren</a>, professor i betongbyggnad på Chalmers, göra detaljerade 3D-modeller för att ta reda på hur det påverkar förankringen när rosten breder ut sig för att så småningom spräcka betongen. <span>Hon beskriver sig som lite av en nörd i sin förtjusning över 3D-modellerna. <br /><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div>– Tänk att man kan gå in så i detalj och faktiskt förstå hur saker och ting fungerar. Det är häftigt. Att det dessutom finns både ekonomiska och miljömässiga fördelar gör det inte sämre.<br /><br /></div> <div>En del i hennes omgivning kunde inte riktigt se poängen med hennes projekt eftersom de inte trodde att 3D-modellering var något som skulle börja användas i praktiken, medan andra uppmuntrade henne att fortsätta. <span>Den forskning som dittills fanns på området var motstridig och Karin fortsatte att räkna på hur man kunde förklara på vilket sätt förankringen påverkas av rost. Med hjälp av de detaljerade 3D-modellerna kunde Karin till sist få en bild av hur de olika delarna hängde ihop. <span style="display:inline-block"></span></span></div> <br /> <h5 class="chalmersElement-H5">
Räknade på bärförmåga med modellen</h5> <div>Till en början var Karin nästan ensam att forska, men så småningom lyckades hon få finansiering för ett doktorandprojekt, och nu är det flera doktorander och forskare som samarbetar. Efter fem, sex år gjorde Hendrik Schlune sitt examensarbete, och han hade förmågan att förenkla.<br /><br /> </div> <div>– Medan vi andra satt och tittade på alla våra grafer och inte kunde se skogen för alla träd, kunde han se mönstret. Det var fantastiskt. Utifrån den kunskap vi hade byggt kunde vi sedan ta fram förenklade modeller där man kan räkna på bärförmågan i betongbroar med rostande armering.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Broarna höll trots den risiga ytan</h5> <div>Via Trafikverket, som har finansierat en stor del av Karins forskning, kunde hon testa sin modell på Blommenbergs- och Gröndalsviadukterna i Stockholm. <br /><br /></div> <div>– Tillsammans med konstruktören Ulf Nilsson gjorde vi beräkningar och kunde visa att broarna höll, trots att de såg ganska risiga ut, vilket man inte hade kunnat visa tidigare. </div> <div> </div> <div>De konventionella beräkningsmetoderna visade att broarnas bärförmåga inte var tillräcklig och därför behövde förstärkas till en kostnad av 45 till 50 miljoner. Nu räckte det med att reparera broarna för drygt 11 miljoner så att de inte fortsatte att rosta. <br /></div> <div><br />Totalt finns det 20 000 broar i Trafikverkets regi, även om inte alla behöver renoveras. <br /></div> <div>– Bara på de två broarna sparade vi drygt 30 miljoner kronor, vilket är mer än hela forskningsprojektet kostade. Det är ett klockrent exempel på när forskningen kan tillämpas praktiskt och ger resultat, säger Adriano Maglica, som jobbar med tillståndsbedömning av broar på Trafikverket. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Modellen finns i svenska föreskrifter</h5> <div>Idag finns Karins modell i de svenska föreskrifterna för hur man ska räkna på befintliga broar och hon hoppas att den så småningom kan ingå i en europeisk standard.</div> <div>Karin och hennes kollega Kamyab Zandi, ingår i en internationell arbetsgrupp som ska ta fram nya normer, för hur man räknar på befintliga konstruktioner, men det gäller att ha tålamod. Det tog drygt 15 år innan modellen kom med i de svenska föreskrifterna och Karin räknar med att det tar bortåt tio år till innan den kan bli EU-standard.</div> <div> </div> <div>– Det finns de som tycker att Trafikverket är väldigt konservativa, men det är ju de som får betala om det vi gör inte fungerar. Det är lätt att komma med häftiga idéer om hur man ska bygga, men det är Trafikverket som ska förvalta allting sedan. Därför känns det ganska skönt för mig att de nu tror på vår modell så mycket att de tar in den i sina föreskrifter. <br /><br /></div> <div>Modellen kan få stor spridning eftersom problemet med rostande armering inte bara finns i broar. Göteborgs Hamn har visat intresse och lösningen är också värdefull för alla som äger parkeringsgarage med rostande armering liksom fastighetsägare som har hus med balkonger. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Grundläggande förståelse viktig</h5> <div>Att Karin och hennes kollegor till sist ändå lyckades gå hela vägen från idé till konkret nytta, tror hon både beror på ett stort tålamod både hos forskargruppen och hos Trafikverket. </div> <div>En annan bidragande orsak till framgången är att forskargruppen har lyckats få finansiering inom samma område så länge. 
Dessutom, menar Karin att det är avgörande att de först skaffade sig en grundläggande förståelse för fysiken bakom, istället för att göra något enbart utifrån de försök som redan fanns. <br /><br /></div> <div>– Från första början så tyckte jag mest att det var så häftigt att kunna modellera det här i detalj. Då hade jag inte ens någon bild av att vi skulle kunna lyckas, säger Karin.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Ytan bedrar</h5> <div>Men vad är det egentligen som är så spännande att forska på korrosion och hållbarhet?</div> <div>– Det är nog att det är så påtagligt. Att jag kan peka på något och säga: Kolla vad risigt det ser ut. Hur bra tror du att det håller? Det är ju något minsta barn kan förstå, även om svaret inte alltid är så enkelt. <br /><br /><br /><a href="/sv/projekt/Sidor/Verktyg-för-bedomning-av-korroderade-broars-tillstand-och-livslangd.aspx">Läs mer om forskningen bakom modellen</a><br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/person/coskl">Karin Lundgrens publikationer i research.chalmers.se</a><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div>Fri, 02 Feb 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Giftig-industrimark-blir-park.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Giftig-industrimark-blir-park.aspxGiftig industrimark blir grön park<p><b>​​Från kraftigt förorenad industrimark till ett välbesökt friluftsområde, en utveckling som norra delen av BT Kemi-området i skånska Teckomatorp redan genomgått. Nu står den återstående södra delen av området på tur för att saneras efter ett forskningsprojekt som letts av Chalmers och bedrivits i samarbete med Svalövs kommun.</b></p> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Times New Roman",serif;} a:link, span.MsoHyperlink {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .MsoChpDefault {font-size:10.0pt;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">För många är den lilla orten Teckomatorp i västra Skåne starkt förknippad med BT Kemi och särskilt de föroreningar som produktionen av växtgift orsakat– vilket man från kommunens sida velat få bukt med. Men att sanera förorenade områden innebär ofta svåra avvägningar för att hitta hållbara lösningar som minimerar risker för både människa och miljö till rimlig kostnad. <br /> </span></p> <p><span lang="SV">I ett forskningsprojekt lett av forskare från Chalmers har analysverktyget SCORE* testats genom fallstudier, där BT Kemi Södra området utgjort en del. Med hjälp av verktyget kan man väga in såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska aspekter när olika saneringsalternativ utvärderas. Den kommande saneringen av området kan sammantaget förväntas bidra till en hållbar utveckling - det indikerar den forskningsstudie som genomförts i samarbete med Svalövs kommun och gett utdelning för båda parterna.</span></p> <p><span><span lang="SV">– För oss forskare gav BT Kemi Södra området möjlighet att använda SCORE för att jämföra hållbarheten i två principiellt olika sätt att sanera: urgrävning** eller inneslutning***, säger Lars Rosén, professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.<span style="display:inline-block"><br /></span></span></span><span lang="SV"><br /></span></p> <p><span lang="SV">– För BT Kemi Södra området stod Svalövs kommun inför ett beslut om val av saneringsalternativ. Därför var det bra för oss att få ett fördjupat underlag genom SCORE-analysen, säger David Bohgard, projektledare vid Svalövs kommun.</span></p> <p><span lang="SV">När samtliga tre aspekter av hållbarhet vägs samman tyder SCORE-analysen på att urgrävning är det mest hållbara alternativet, vilket också är det saneringsalternativ som Svalövs kommun har valt att gå vidare med. Analysen visade på att en inneslutning av det förorenade materialet var mer hållbar än en urgrävning, ur miljömässig synpunkt. Ur social och ekonomisk synpunkt är dock en urgrävning mer hållbar, bland annat genom det stora värde som ligger i att föroreningarna tas bort från området. <br /></span></p> <span lang="SV"></span><span lang="SV"></span><p><span lang="SV">Saneringen kan bidra till att den stämpel på Teckomatorp som kopplingen till föroreningarna inneburit genom åren äntligen kan förpassas till historien. För invånarna i området kommer saneringen och ovandlingen av området märkas genom en bättre närmiljö, vilket för med sig en ökad attraktivitet för kommunen som sådan. Saneringen beräknas påbörjas under 2019.</span></p> <p><span lang="SV"><br /> </span><span lang="SV"><em>* SCORE står för Sustainable Choice Of REmediation och har utvecklats vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med Anthesis Enveco AB, NCC AB och Statens geotekniska institut.</em></span><span lang="SV"><br /><em> **En urgrävning innebär att föroreningarna grävs upp och transporteras bort, antingen till en deponi (avfallsupplag) eller till en behandlingsanläggning. Groparna fylls sedan med rent material (t.ex. jord och grus). Förutom dessa grävarbeten leder en urgrävning till många transporter från och till området. </em></span></p> <em> </em><p><span lang="SV"><em>***En inneslutning innebär att man bygger en tät låda (väggar runtom och ett tätt skikt ovanför) omkring föroreningarna för att se till att de inte sprids. Sedan täcks inneslutningen med rent material. På så sätt behöver man inte gräva lika mycket som vid en urgrävning, och det är mindre material som forslas från och till området. Transporterna blir alltså färre, men man behöver däremot kontrollera att inneslutningen fungerar i framtiden.</em></span><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"></span><span lang="SV"> </span> </p> <p><span lang="SV">Läs forskningsrapporten här: </span><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/247851/local_247851.pdf"><span lang="SV">http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/247851/local_247851.pdf</span></a><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"> <br /></span></p> <p><span lang="SV">Kontaktperson Chalmers: <br />Lars Rosén, </span><a href="mailto:lars.rosen@chalmers.se"><span lang="SV">lars.rosen@chalmers.se</span></a><span lang="SV">, telefon 031-772 20 61, 073-412 25 79<br /></span></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/lars-rosen.aspx">Lars Rosén</a> är föreståndare för <a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/Sidor/default.aspx">FRIST kompetenscentrum</a><br /><span lang="SV"><span style="display:inline-block"></span></span></p> <p><br /><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV">Kontaktperson Svalövs kommun: <br />David Bohgard, </span><a href="mailto:david.bohgard@svalov.se"><span lang="SV">david.bohgard@svalov.se</span></a><span lang="SV">, telefon 0418-47 53 91, 0709-47 53 91</span></p> <p><span lang="SV"></span><br /></p>Wed, 17 Jan 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hantverkare-outnyttjad-resurs-vid-energirenovering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hantverkare-outnyttjad-resurs-vid-energirenovering.aspxHantverkare outnyttjad resurs vid energirenovering<p><b>​Det finns ett stort behov av stöd till hantverkare vad gäller energieffektiva material och tekniska lösningar vid energirenovering av äldre enfamiljshus. Det framgår av en nyss avslutad studie vid Chalmers som tar avstamp i utmaningar i dialogen mellan hantverkare och husägare.</b></p><div>​Enligt direktiv från EU behöver Sverige sänka sin energiförbrukning. Visserligen är Sverige ett av de ledande länderna i Europa när det kommer till energiprestanda, men det finns fortfarande områden där energieffektiviseringen går för långsamt. Ett av dessa områden är hussektorn, framförallt enfamiljshus. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Osäkerhet fördröjer</h5> <div>Byggnadssektorn står för omkring 30 procent av den energi som förbrukas i Sverige. Bland de riktiga energitjuvarna finns enfamiljshus byggda mellan 1950 och 1975.</div> <div>Veronica Carlsson vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers har just avslutat sin doktorsavhandling. Hennes studie visar att en av orsakerna till att energirenoveringar inte sker i den takt som önskas är att det finns en osäkerhet, både hos hantverkare* och husägare, kring val av material och tekniska lösningar. Hur väl fungerar olika metoder och tekniker? Vilka material ska användas var? Det finns också rädslor för vad som händer om renoveringen inte blir så bra som planerat vilket hindrar implementering av nya lösningar.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Belyser interaktionen</h5> <div>– Tidigare forskning har fokuserat enbart på hantverkare och deras jobb, eller på husägare och deras utmaningar. Jag ville därför studera interaktionen – mötet – mellan husägare och hantverkare. Hur går diskussionerna inför en kommande renovering? Vilka rekommendationer ger hantverkarna och hur benägna är husägarna att hitta energibesparande lösningar? Hur viktar husägare sådant som bekvämlighet, boendestandard och potentiellt långsiktig besparing på grund av lägre energiförbrukning? Berättar Veronica.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hantverkare som förändringsagenter</h5> <div>Studien visar att hantverkare har en mycket viktig roll som förändringsagenter för att hjälpa husägare att använda energieffektiva lösningar vid renovering – och för att på lång sikt sänka Sveriges energiförbrukning. Ofta hamnar dock både hantverkare och husägare i ett rutinbaserat spel som är svårt att förändra, vilket försvårar implementeringen av nya lösningar.</div> <div>* Studien fokuserar på hantverkare hos små och medelstora företag (SMF).<br /><br />Text: Kristin Östling<br /><br />Veronica Carlsson disputerade i december 2017 på avhandlingen &quot;<a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/252861">SME contractors on the stage for energy renovations? A dramaturgical perspective on SME contractors’ roles and interactions with house owners</a>&quot;</div>Thu, 11 Jan 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/FNs-globala-mal-för-hallbar-utveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/FNs-globala-mal-f%C3%B6r-hallbar-utveckling.aspxKoppling till FN:s globala mål för hållbar utveckling<p><b>​Forskningen inom styrkeområde Building Futures bidrar till hållbar utveckling, inte bara nationellt utan globalt. Nedan har vi samlat några exempel på hur vår forskning förhåller sig till FN:s globala mål för hållbar utveckling.</b></p>​ <br /><ul><li>Hur kan vi minska de negativa miljöeffekterna av vår användning av naturresurser (SDG 8, 11, 12, 13)</li> <li>Ökad delaktighet och välbefinnande i utvecklingen av våra städer (SDG 5, 8, 11, 16)</li> <li>Hur kan vi göra den fysiska infrastrukturen mer effektiv, pålitlig och hållbar (SDG 6,9, 11, 13)</li> <li>Hur modellerar, simulerar och visualiserar vi stadssystem för bättre kunskapsunderlag (SDG 3, 4, 8, 9, 11, 12, 13, 17)</li> <li>Stöd till nationella kunskapsunderlag i tider med mycket snabb stadsutveckling (SDG 1-17)</li></ul> <br />Wed, 27 Dec 2017 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Battre-luft-i-skolor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Battre-luft-i-skolor.aspxPaulas forskning ska ge bättre luft i skolor<p><b>​ Att skolor har problem med inomhusluften, som dålig lukt och mögel, är relativt vanligt och något som kan påverka hälsan hos både elever och personal. I vissa fall utförs åtgärder som att man sanerar det som syns, eller tar in mer friskluft. Men i många fall missar man den verkliga orsaken till problemet och åtgärder som föreslås kan till och med förvärra innemiljön.</b></p><p>Paula Wahlgren, docent vid avdelningen för byggnadsteknologi arbetar för att detta lättare ska gå att åtgärda. I ett projekt som bedrivs i samarbete med Lokalförvaltningen studeras innemiljön på fyra skolor i Göteborgsområdet.<br />– Vi mäter hur luften rör sig genom olika delar i en byggnad, och kan på så sätt hitta orsaken till problemen, Vi behöver kunna studera skolorna vid olika klimat/årstider, eftersom tryckbilden runt byggnaderna varierar med vädret.<br />Problem med inomhusklimatet uppstår ofta i skolor byggda på 1970- och 80-talen.<br />– Vi försöker reda ut hur man kan göra utredningar som sedan bidar till att man verkligen hittar roten till problemen. Vi vill hitta bättre undersökningsmetoder genom att mäta hur luften rör sig. Vi mäter tryckbilden och ser hur otäta skolorna är, och vilken väg luften tar i skolan till exempel genom spårgasmätningar, berättar hon.</p> <p><br /></p> <p>Texten är ett sammandrag. <a href="https://www.expressen.se/gt/paulas-forskning-ska-ge-battre-luft-i-skolor/">Läs Eva Rogstens intervju med Paula Wahlgren i sin helhet på Expressen/GT</a> <br /><br />Läs mer om projektet som Paula Wahlgren leder: <a href="/sv/projekt/Sidor/FQrbQttring-av-innemiljQkvalitet-i-skolor-med-focus-pQ-transport.aspx">”Förbättring av Innemiljökvalitet i skolor(..)” på Chalmers webb</a><br /></p>Thu, 30 Nov 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hjalper-industrin-minska-mikroplastfororeningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hjalper-industrin-minska-mikroplastfororeningar.aspxHjälper industrin att minska mikroplastföroreningar<p><b>​​Mikroplastföroreningar i våra hav kommer bland annat från vanliga kläder och tyger av exempelvis akryl, polyester eller nylon. Swerea IVF leder ett nytt projekt som på vetenskaplig grund nu ska ta fram guidelines och titta på tekniska lösningar för att hjälpa textilindustrin att minska mikroplastavgivningen från deras produkter. Med som en part i projektet finns forskare från ACE.</b></p><div> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">Mikroplast har visat sig vara ett miljöproblem i våra hav. När mikroplasterna kommer in i djur och växter följer farliga föroreningar med. Orsaken till den ökande mängden mikroplaster i havet är inte fullt känd, men en rapport som släpptes tidigare i år av Swerea IVF och Mistra Future Fashion visar tydligt att tvätt av textilier är en av de största bidragsgivarna.<span>   </span></span></p> <p><span lang="SV">Mikroplastföroreningar är en miljöfråga som diskuteras intensivt. Hösten 2015 antogs av FN 17 globala mål för hållbar utveckling. Ett av målen handlar om att mikroplaster i havet ska minska och det talas om nollutsläppsmål. Det har efter en undersökning i branschen visat sig att textilindustrin och dess intressenter har behov av mer kunskap och information om mikroplastutsläpp, och man har identifierat att det finns ett forskningsgap vad gäller sambandet mellan tygkonstruktion och mikroplastavgivning, liksom studier kring hur tvättmaskiners konstruktion kan minska utsläppen.</span></p> <p><span lang="SV">Nu startas ett forskningsprojekt, lett av Christina Jönsson på Swerea IVF, med målet att skapa kunskap och guidelines som ska hjälpa textilindustrin att kunna designa och skapa kläder gjort av syntetiska tyger som inte släpper ifrån sig mikroplaster. Projektet kommer också undersöka hur tvättmaskiner är konstruerade och om de kan kompletteras med ett filter som kan minska utsläppen av mikroplaster.</span></p> <p><span lang="SV">– Det är mycket viktigt att undersöka utsläppen och begränsa exponeringen. Både kunskap och data avseende fiberförlust från användning av olika textilier behöver genereras, och det vill vi göra i projektet. Den informationen kan i sin tur hjälpa företag att designa kläder som kan minimera fiberavgivningen, säger Christina Jönsson.<br /></span></p> <p><span lang="SV">- Vår del i projektet är att mäta emissioner av mikroplast från textilier och karaktärisera dessa för att kunna följa vilka typer av plaster som fälls och som passerar genom filtren när textilier tvättas, säger <a href="/sv/personal/Sidor/sebastien-rauch.aspx">Sebastien Rauch</a>, bitr professor på WET vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Vi kommer att använda oss av forskningsinfrastrukturen HSB Living Lab och samarbetar i detta med Electrolux som testar tvättmaskinsfilter samt Johanneberg Science Park, fortsätter Sebastien. </span></p> <p><span lang="SV"><span> </span>– Det är fantastiskt roligt att så många företag och organisationer vill vara med, vi är 20 stycken i dagsläget och vi har ytterligare fler företag på gång att ansluta sig till projektet, avslutar Christina.</span></p> <p><span lang="SV"><span style="font-size:12px"><em>Text: </em></span><a href="https://www.swerea.se/ivf" style="font-size:12px"><em>Swerea IVF</em></a><br /></span></p> <p><span lang="SV"><em>Finansiär</em></span><span lang="SV"><em>:<br />Projektet finansieras av FORMAS och pågår mellan åren 2018 och 2020.<br /></em></span> <em> </em> <em> </em></p> <p><span lang="SV"><em>Deltagande företag</em></span><span lang="SV"><em>:<br />Bergans, Boob Design, Electrolux, Ellos Group, Fjällräven, Filippa K, Gina Tricot, Haglöfs, H&amp;M, Peak Performance, Sustema, TPC Textile och Y. Berger &amp; Co.<br /></em></span> <em> </em> <em> </em></p> <p><span lang="SV"><em>Övriga deltagande organisationer</em></span><span lang="SV"><em>:<br />Chalmers Tekniska Högskola, Johanneberg Science Park, Högskolan i Borås, STOP! Micro Waste, Peak Innovation (Vinnväxt initiativ från VINNOVA) och Västsvenska Kemi- och Materialklustret</em>.<br /></span> <br /> </p></div> <div align="center"><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <table cellspacing="0" cellpadding="0" width="480" border="0" style="width:480pt"><tbody><tr><td><div> </div> <div> </div></td></tr></tbody></table> <div> </div></div> <div> </div> <p><span></span> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> </p> <p><span lang="SV"><strong>Kontaktperson för projektet</strong></span><span lang="SV"><br />Christina Jönsson</span><span lang="SV"><br />Tel: 08-21 31 74<br />christina.jonsson@swerea.se</span></p> <p><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"><strong>Kontaktperson för Chalmers del i projektet</strong></span><span lang="SV"><br />Sebastien Rauch</span><span lang="SV"><br />Tel: 031-772 21 23<br />sebastien.rauch@chalmers.se </span></p> <div style="text-align:left"> </div> <div align="center" style="text-align:left"><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <table cellspacing="0" cellpadding="0" width="480" border="0" style="width:480pt"><tbody><tr><td><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></td></tr></tbody></table> <div> </div></div> <div style="text-align:left"> </div>Thu, 23 Nov 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Magnus-Mansson-bakom-ny-professur.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Magnus-Mansson-bakom-ny-professur.aspxNy unik professur i arkitektur och ekonomi<p><b>​Nu instiftas Sveriges första tvärvetenskapliga professur i arkitektur och ekonomi, på Chalmers. Bakom initiativet står Magnus och Maria Månssons stiftelse som finansierar deltidsprofessuren. – Det här är ett av de tydligaste tecknen på en förflyttning av arkitektrollen, säger Magnus Månsson, koncern-vd på Semrén &amp; Månsson och initiativtagare till den nya professuren.</b></p><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">En god arkitekt ser alltid till helheten. Så har Magnus Månsson alltid resonerat. Både i sin roll som adjungerad professor på Chalmers och som verksam arkitekt. Det är först när form, teknik och ekonomi går hand i hand som verkligt god arkitektur uppstår och långsiktigt hållbara värden adderas – till staden, människorna som lever i den och samhället i stort. </span></p> <p><span lang="SV">– Vi arkitekter måste kunna räkna om vi ska bygga in värde i det vi ritar. Därför är jag glad att vi tillsammans med Chalmers, som första universitet i Sverige, nu kan erbjuda en arkitektutbildning som tillgodoser hela spektret av arkitektens roll. Det är så vi bygger ett bättre samhälle. </span></p> <p><span lang="SV">Den långsiktiga, konstnärliga deltidsprofessuren, med inriktning mot form, teknik och ekonomi, finansieras av Maria och Magnus Månssons stiftelse. Tjänsten inrättas på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och utlyses efter nyår, med målsättning att tillsättas innan sommaren.</span></p> <p><span lang="SV">– </span><span lang="SV"> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <span lang="SV">Vi är självfallet mycket glada för att Magnus Månsson går in och stöttar denna professur som ökar våra möjligheter till en snabbare kunskapsutveckling inom det viktiga området mellan arkitektur och ekonomi. Området är en naturlig del när framtida stadsmiljöer planeras och helt nödvändigt för att med begränsade resurser utveckla ett hållbart samhälle, </span><span></span><span style="display:inline-block"></span>säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers. </span></p> <p><span lang="SV">I Tyskland och flera andra europeiska länder syns redan liknande akademiska tjänster som kopplar samman ekonomi och arkitektur, men i Sverige blir professuren på Chalmers den första i sitt slag. <span></span></span></p> <p><span lang="SV">– Helhetssynen är arkitektens viktigaste redskap för att skapa god arkitektur med hållbara värden. Nu bygger vi in den som ett instrument i grundutbildningen och jag ser fram emot att se hur det kommer att påverka arkitektrollen på sikt, säger Magnus Månsson. </span></p> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style>Tue, 21 Nov 2017 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Teknologidagene-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Teknologidagene-2017.aspxDoktorander på Teknologidagene 2017<p><b>​Chalmers doktorander gjorde en lyckad resa till Trondheim den 23-24 oktober 2017 där de deltog i E39-sessionen på Teknologidagene 2017 - en årlig konferens som arrangeras av den norska motsvarigheten till Trafikverket i syfte att synliggöra forskningsresultat.</b></p>​För tillfället är tretton doktorander vid Chalmers involverade i forskningsprogrammet för E39, vägen som förbinder kuststräckan mellan Kristiansand och Trondheim, inom olika ämnen som berör hållbarhet och tekniska lösningar. Leonard Nilsson, Zhenhua Sun, Sabina Karacic och Josef Nilsson presenterade resultat från sin forskning för den norska expertisen inom transport såväl som internationella delegater. <br /> - &quot;Our PhD students continue to provide excellent research results and I received positive feedback from many conference delegates”. Prof. Robert Thomson, Scientific Coordinator for the Chalmers – NPRA collaboration.<br /><br />Mer information om E39-projektet finns på <a href="https://www.vegvesen.no/vegprosjekter/ferjefriE39">https://www.vegvesen.no/vegprosjekter/ferjefriE39 </a><br />och du kan läsa om Chalmers forskningsinom projektet på <a href="/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx">http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx</a><br />Thu, 02 Nov 2017 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxSkapar virtuell kopia av Göteborg<p><b>​Inom bilindustrin är det självklart att nya bilmodeller provkörs och testas virtuellt innan de börjar byggas. Varför inte göra samma sak med städer? Anders Logg leder arbetet som ska ge oss en virtuell tvilling av Göteborg. Först ut är Chalmers campus.</b></p><div>​ </div> <div>Inne på stadsbyggnadskontoret står ett gäng med virtual reality-glasögon och ser på staden: ”Vad händer om vi lägger bostadsområdet här istället?”, säger någon. ”Visa mig vind-, värme-, vatten- och trafikflöden”. För- och nackdelar visualiseras direkt.</div> <div>”Oj, halterna av luftföroreningar blir för höga.”</div> <div>”Men om vi optimerar utformningen av kvarteret?”</div> <div>Systemet bygger kvickt om hus och gårdar.</div> <div>”Ja, kolla, med lite högre hus ut mot motorleden funkar det”.</div> <div> </div> <div>Ovanstående framtidsscenario är inte speciellt långt borta. Teknologin finns redan både för att göra simuleringar och visualiseringar. Data finns det också gott om. Först och främst finns ett överflöd kring hur staden är uppbyggd, men utvecklingen av sakernas internet har gjort att tillgången till så kallad sensordata blir större och större. På byggnader och på manicker sitter numera sensorer som mäter rörelser, temperaturer, trafikflöden etc.</div> <div> </div> <div>– På Chalmers är vi duktiga på de tre områden som behövs – alltså på data, simulering och visualisering.</div> <div>Men vi sitter på olika håll med våra olika modeller. Så utmaningen är att integrera den kunskap som redan finns, att få alla att arbeta utifrån en gemensam plattform, säger Anders Logg, professor i beräkningsmatematik.</div> <div> </div> <div>Det är hans jobb att se till att det blir av. Sedan tre år tillbaka leder han nämligen profilområdet Virtuella städer inom Chalmers styrkeområde Building Futures. Projektet som han och ett tiotal forskare jobbar med just nu kallas Virtual City@Chalmers och har som mål att bygga en virtuell identisk kopia av campus Johanneberg.</div> <div> </div> <div>– Vi börjar med Chalmersområdets exteriör. Där har vi egna bra data. Om ett år ska vi ha en prototyp färdig som ska visa vad som är möjligt. Man ska kunna interagera med den virtuellt, till exempel med VR-glasögon eller mer traditionellt via datorskärm och mus. Vissa aspekter ska kunna simuleras, till exempel vind, värme, vatten och trafikflöden.</div> <div> </div> <div>Sedan är tanken att projektet ska skalas upp och omfatta hela staden Göteborg.</div> <div>– Det bygger förstås på engagemang och finansiering. Men intresset är stort. Detta går inte att stoppa.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:right"><span>»Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar, som flaskhalsar i trafiken och blåshål.«<span></span></span></h3> <div> </div> <div>För Anders Logg är det fullkomligt självklart: i framtiden kommer städer och stadsdelar att simuleras digitalt innan de byggs – de ska ju stå och hålla ännu längre än bilar.</div> <div> </div> <div>– 2050 kommer 70 procent att bo i städer så det blir oerhört viktigt att ha full koll på dem. Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar som flaskhalsar i trafiken och blåshål. De kan lättare minimera risker för översvämningar och smittspridning. De kan planera för framkomlighet vid olyckor och hitta optimala placeringar för vindsnurror, solpaneler och antenner.</div> <div> </div> <div>Men en stad är komplex och listan på krav som kan läggas in för att göra en stad så funktionell som möjligt är i princip oändlig. Allt från produktionsmetoder till sociala aspekter och demokratifrågor skulle kunna byggas in i ett simuleringsverktyg.</div> <div> </div> <div>Det finns givetvis också ett kommersiellt intresse för tekniken. Fastighetsbranschen är exempelvis intresserad av ett verktyg på mikronivå – Building Information Models, BIM.</div> <div> </div> <div>– Det går ut på att man lägger upp all data om en byggnad i molnet. Sen kan man som fastighetsförvaltare ta på sig ett par augmented reality-glasögon, koppla upp sig, gå runt i huset och se all information om sin byggnad. Vad ligger bakom väggar och tak? Vad är det för flöde i ventilationssystemet just nu? Allt sånt kan man se eftersom moderna byggnader har BIM och sensorer inbyggda. </div> <div> </div> <div>Att gå på visningar av lägenheter, hus eller kontorslokaler kan också bli en annan upplevelse i framtiden. I dörren får du ett par glasögon.</div> <div>– ”Så du tror inte det här kontoret funkar? Vi testar en ny möblering. Vad sägs om den här”. Tillsammans med Sweco och andra stora aktörer i fastighetsbranschen har vi ett projekt på gång kring detta.</div> <div> </div> <div>Många forskningsmiljöer runt om i världen som arbetar för att göra städer och byggnader levande virtuellt, men Anders Logg ser att Chalmers har potential att bli en av de starkare. Här finns inte bara kompetensen inom alla teknikområden som behövs, intresset från forskarna är dessutom stort. Nu gäller det bara att koppla ihop de olika trådarna.</div> <div> </div> <div>– Speciellt är det en möjlighet för matematik. Vi har en stark grupp inom vetenskapliga beräkningar som är duktiga på simuleringar. Nu kan vi använda vår kunskap till något som är relevant och begripligt för lite fler människor.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>VIRTUAL CITY@CHALMERS</strong></div> <div>Anders Logg driver Virtual City@Chalmers tillsammanas med projektledare Bernd Ketzler och docent Liane Thuvander. Projektet utförs inom ramen för styrkeområde Building Futures där Anders Logg också är tillförordnad styrkeområdesledare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ur Chalmers magasin, nr 3–4 2017</div> <div><strong>Text:</strong> Lasse Nicklason</div> <div><strong>Foto:</strong> Virtual City i samarbete med Boid</div>Tue, 31 Oct 2017 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-–-nya-möjligheter-för-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-%E2%80%93-nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-forskning.aspxNya möjligheter för forskning när ElectriCity breddas<p><b>​ElectriCity, mest känt för elbusslinjen 55, är mycket mer än själva bussen. Nu breddas projektet och nya spännande möjligheter för forskning öppnas. Per Lövsund, Chalmers koordinator för ElectriCity, uppmanar högskolans forskare att kontakta honom med idéer.</b></p><br />​– Vi kan driva såväl forskningsprojekt som exjobb och kandidatarbeten inom ElectriCity. Därmed kan resultaten få spridning, samtidigt som de kommer till nytta för Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, säger Per Lövsund, som uppmanar Chalmers forskare att kontakta honom med idéer för nya projekt.<br /><br />ElectriCity går nu in i en fas där projektet breddas, exempelvis mot mindre lastbilar som sopbilar och distributionsbilar. Detta innebär spännande möjligheter för flera av Chalmers forskningsområden, menar Per Lövsund. Självkörande fordon, säkerhet, samhällsplanering, buller, termisk optimering, regleralgoritmer, kördynamik, utveckling och återvinning av batterier och bränsleceller samt krav på laddstationer är några exempel från olika forskningsfält, som alla kan studeras inom ramen för projektet. <br /><br />De som forskar inom ElectriCity har tillgång till forskningsplattformar i form av bussar och andra fordon. I projektets demoarena ingår också den nya stadsdelen Frihamnen och uppbyggnaden av södra Chalmers Campus Johanneberg, vilken inkluderar en hållplats för elbussen. Här kan man studera säkerhetsaspekter och innovativa lösningar vid hållplatsen, samt interaktion mellan fordon och oskyddade trafikanter. <br /><br />Att ElectriCity går in i en ny fas har redan gett avtryck i form av nystartad forskning på Chalmers. <br /><br />– Ett projekt som handlar om busståg och autonom angöring av busshållplatser startar nu i dagarna, berättar Per Lövsund. I ett annat projekt undersöker man hur bussförarna upplever effekterna av systemet Volvo Dynamic Steering. <br /><br />En workshop planeras på Chalmers för att formulera projekt om bland annat lågfrekvent buller i stadsmiljön, modellering av bullerpåverkan och säkerhetsfrågor kring tysta bussar vid hållplatser. <br /><br />– På sikt kanske även andra sektorer skulle kunna inkluderas och då tycker jag personligen att den marina sektorn vore intressant, säger Per Lövsund. Chalmers har stor kompetens inom detta område, inte minst genom <a href="http://www.sspa.se/">SSPA </a>och <a href="http://www.lighthouse.nu/sv">Lighthouse</a>.<br /><br />ElectriCity pågår sedan två år tillbaka i Göteborg och är ett samarbete mellan industri, akademi och samhälle där de medverkande utvecklar och testar lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. El- och hybridbussarna på linje 55, där olika tekniklösningar provas och utvecklas, rullar mellan Chalmers båda campus. Projektet har fått stort internationellt intresse. <br /><br />– Den internationella uppmärksamheten har gett oss helt nya nätverk och nya intressanta frågeställningar som är till nytta för forskningen, avslutar Per Lövsund. <br /><br /><em>Är du forskare på Chalmers och har en projektidé för ElectriCity? Kontakta Chalmers koordinator Per Lövsund, </em><a href="mailto:per.lovsund@chalmers.se"><em>per.lovsund@chalmers.se</em></a><br /> <br /><a href="http://www.electricitygoteborg.se/">Läs mer om ElectriCity &gt;&gt;</a><br /><br /><em>Text: Christian Boström och Emilia Lundgren</em>Mon, 23 Oct 2017 12:00:00 +0200