Nyheter: Samhällsbyggnadhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 17 Jan 2018 16:21:56 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Giftig-industrimark-blir-park.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Giftig-industrimark-blir-park.aspxGiftig industrimark blir grön park<p><b>​​Från kraftigt förorenad industrimark till ett välbesökt friluftsområde, en utveckling som norra delen av BT Kemi-området i skånska Teckomatorp redan genomgått. Nu står den återstående södra delen av området på tur för att saneras efter ett forskningsprojekt som letts av Chalmers och bedrivits i samarbete med Svalövs kommun.</b></p> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Times New Roman",serif;} a:link, span.MsoHyperlink {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .MsoChpDefault {font-size:10.0pt;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">För många är den lilla orten Teckomatorp i västra Skåne starkt förknippad med BT Kemi och särskilt de föroreningar som produktionen av växtgift orsakat– vilket man från kommunens sida velat få bukt med. Men att sanera förorenade områden innebär ofta svåra avvägningar för att hitta hållbara lösningar som minimerar risker för både människa och miljö till rimlig kostnad. <br /> </span></p> <p><span lang="SV">I ett forskningsprojekt lett av forskare från Chalmers har analysverktyget SCORE* testats genom fallstudier, där BT Kemi Södra området utgjort en del. Med hjälp av verktyget kan man väga in såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska aspekter när olika saneringsalternativ utvärderas. Den kommande saneringen av området kan sammantaget förväntas bidra till en hållbar utveckling - det indikerar den forskningsstudie som genomförts i samarbete med Svalövs kommun och gett utdelning för båda parterna.</span></p> <p><span><span lang="SV">– För oss forskare gav BT Kemi Södra området möjlighet att använda SCORE för att jämföra hållbarheten i två principiellt olika sätt att sanera: urgrävning** eller inneslutning***, säger Lars Rosén, professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.<span style="display:inline-block"><br /></span></span></span><span lang="SV"><br /></span></p> <p><span lang="SV">– För BT Kemi Södra området stod Svalövs kommun inför ett beslut om val av saneringsalternativ. Därför var det bra för oss att få ett fördjupat underlag genom SCORE-analysen, säger David Bohgard, projektledare vid Svalövs kommun.</span></p> <p><span lang="SV">När samtliga tre aspekter av hållbarhet vägs samman tyder SCORE-analysen på att urgrävning är det mest hållbara alternativet, vilket också är det saneringsalternativ som Svalövs kommun har valt att gå vidare med. Analysen visade på att en inneslutning av det förorenade materialet var mer hållbar än en urgrävning, ur miljömässig synpunkt. Ur social och ekonomisk synpunkt är dock en urgrävning mer hållbar, bland annat genom det stora värde som ligger i att föroreningarna tas bort från området. <br /></span></p> <span lang="SV"></span><span lang="SV"></span><p><span lang="SV">Saneringen kan bidra till att den stämpel på Teckomatorp som kopplingen till föroreningarna inneburit genom åren äntligen kan förpassas till historien. För invånarna i området kommer saneringen och ovandlingen av området märkas genom en bättre närmiljö, vilket för med sig en ökad attraktivitet för kommunen som sådan. Saneringen beräknas påbörjas under 2019.</span></p> <p><span lang="SV"><br /> </span><span lang="SV"><em>* SCORE står för Sustainable Choice Of REmediation och har utvecklats vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med Anthesis Enveco AB, NCC AB och Statens geotekniska institut.</em></span><span lang="SV"><br /><em> **En urgrävning innebär att föroreningarna grävs upp och transporteras bort, antingen till en deponi (avfallsupplag) eller till en behandlingsanläggning. Groparna fylls sedan med rent material (t.ex. jord och grus). Förutom dessa grävarbeten leder en urgrävning till många transporter från och till området. </em></span></p> <em> </em><p><span lang="SV"><em>***En inneslutning innebär att man bygger en tät låda (väggar runtom och ett tätt skikt ovanför) omkring föroreningarna för att se till att de inte sprids. Sedan täcks inneslutningen med rent material. På så sätt behöver man inte gräva lika mycket som vid en urgrävning, och det är mindre material som forslas från och till området. Transporterna blir alltså färre, men man behöver däremot kontrollera att inneslutningen fungerar i framtiden.</em></span><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"></span><span lang="SV"> </span> </p> <p><span lang="SV">Läs forskningsrapporten här: </span><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/247851/local_247851.pdf"><span lang="SV">http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/247851/local_247851.pdf</span></a><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"> <br /></span></p> <p><span lang="SV">Kontaktperson Chalmers: <br />Lars Rosén, </span><a href="mailto:lars.rosen@chalmers.se"><span lang="SV">lars.rosen@chalmers.se</span></a><span lang="SV">, telefon 031-772 20 61, 073-412 25 79<br /></span></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/lars-rosen.aspx">Lars Rosén</a> är föreståndare för <a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/Sidor/default.aspx">FRIST kompetenscentrum</a><br /><span lang="SV"><span style="display:inline-block"></span></span></p> <p><br /><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV">Kontaktperson Svalövs kommun: <br />David Bohgard, </span><a href="mailto:david.bohgard@svalov.se"><span lang="SV">david.bohgard@svalov.se</span></a><span lang="SV">, telefon 0418-47 53 91, 0709-47 53 91</span></p> <p><span lang="SV"></span><br /></p>Wed, 17 Jan 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hantverkare-outnyttjad-resurs-vid-energirenovering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hantverkare-outnyttjad-resurs-vid-energirenovering.aspxHantverkare outnyttjad resurs vid energirenovering<p><b>​Det finns ett stort behov av stöd till hantverkare vad gäller energieffektiva material och tekniska lösningar vid energirenovering av äldre enfamiljshus. Det framgår av en nyss avslutad studie vid Chalmers som tar avstamp i utmaningar i dialogen mellan hantverkare och husägare.</b></p><div>​Enligt direktiv från EU behöver Sverige sänka sin energiförbrukning. Visserligen är Sverige ett av de ledande länderna i Europa när det kommer till energiprestanda, men det finns fortfarande områden där energieffektiviseringen går för långsamt. Ett av dessa områden är hussektorn, framförallt enfamiljshus. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Osäkerhet fördröjer</h5> <div>Byggnadssektorn står för omkring 30 procent av den energi som förbrukas i Sverige. Bland de riktiga energitjuvarna finns enfamiljshus byggda mellan 1950 och 1975.</div> <div>Veronica Carlsson vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers har just avslutat sin doktorsavhandling. Hennes studie visar att en av orsakerna till att energirenoveringar inte sker i den takt som önskas är att det finns en osäkerhet, både hos hantverkare* och husägare, kring val av material och tekniska lösningar. Hur väl fungerar olika metoder och tekniker? Vilka material ska användas var? Det finns också rädslor för vad som händer om renoveringen inte blir så bra som planerat vilket hindrar implementering av nya lösningar.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Belyser interaktionen</h5> <div>– Tidigare forskning har fokuserat enbart på hantverkare och deras jobb, eller på husägare och deras utmaningar. Jag ville därför studera interaktionen – mötet – mellan husägare och hantverkare. Hur går diskussionerna inför en kommande renovering? Vilka rekommendationer ger hantverkarna och hur benägna är husägarna att hitta energibesparande lösningar? Hur viktar husägare sådant som bekvämlighet, boendestandard och potentiellt långsiktig besparing på grund av lägre energiförbrukning? Berättar Veronica.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hantverkare som förändringsagenter</h5> <div>Studien visar att hantverkare har en mycket viktig roll som förändringsagenter för att hjälpa husägare att använda energieffektiva lösningar vid renovering – och för att på lång sikt sänka Sveriges energiförbrukning. Ofta hamnar dock både hantverkare och husägare i ett rutinbaserat spel som är svårt att förändra, vilket försvårar implementeringen av nya lösningar.</div> <div>* Studien fokuserar på hantverkare hos små och medelstora företag (SMF).<br /><br />Text: Kristin Östling<br /><br />Veronica Carlsson disputerade i december 2017 på avhandlingen &quot;<a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/252861">SME contractors on the stage for energy renovations? A dramaturgical perspective on SME contractors’ roles and interactions with house owners</a>&quot;</div>Thu, 11 Jan 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/FNs-globala-mal-för-hallbar-utveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/FNs-globala-mal-f%C3%B6r-hallbar-utveckling.aspxKoppling till FN:s globala mål för hållbar utveckling<p><b>​Forskningen inom styrkeområde Building Futures bidrar till hållbar utveckling, inte bara nationellt utan globalt. Nedan har vi samlat några exempel på hur vår forskning förhåller sig till FN:s globala mål för hållbar utveckling.</b></p>​ <br /><ul><li>Hur kan vi minska de negativa miljöeffekterna av vår användning av naturresurser (SDG 8, 11, 12, 13)</li> <li>Ökad delaktighet och välbefinnande i utvecklingen av våra städer (SDG 5, 8, 11, 16)</li> <li>Hur kan vi göra den fysiska infrastrukturen mer effektiv, pålitlig och hållbar (SDG 6,9, 11, 13)</li> <li>Hur modellerar, simulerar och visualiserar vi stadssystem för bättre kunskapsunderlag (SDG 3, 4, 8, 9, 11, 12, 13, 17)</li> <li>Stöd till nationella kunskapsunderlag i tider med mycket snabb stadsutveckling (SDG 1-17)</li></ul> <br />Wed, 27 Dec 2017 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Battre-luft-i-skolor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Battre-luft-i-skolor.aspxPaulas forskning ska ge bättre luft i skolor<p><b>​ Att skolor har problem med inomhusluften, som dålig lukt och mögel, är relativt vanligt och något som kan påverka hälsan hos både elever och personal. I vissa fall utförs åtgärder som att man sanerar det som syns, eller tar in mer friskluft. Men i många fall missar man den verkliga orsaken till problemet och åtgärder som föreslås kan till och med förvärra innemiljön.</b></p><p>Paula Wahlgren, docent vid avdelningen för byggnadsteknologi arbetar för att detta lättare ska gå att åtgärda. I ett projekt som bedrivs i samarbete med Lokalförvaltningen studeras innemiljön på fyra skolor i Göteborgsområdet.<br />– Vi mäter hur luften rör sig genom olika delar i en byggnad, och kan på så sätt hitta orsaken till problemen, Vi behöver kunna studera skolorna vid olika klimat/årstider, eftersom tryckbilden runt byggnaderna varierar med vädret.<br />Problem med inomhusklimatet uppstår ofta i skolor byggda på 1970- och 80-talen.<br />– Vi försöker reda ut hur man kan göra utredningar som sedan bidar till att man verkligen hittar roten till problemen. Vi vill hitta bättre undersökningsmetoder genom att mäta hur luften rör sig. Vi mäter tryckbilden och ser hur otäta skolorna är, och vilken väg luften tar i skolan till exempel genom spårgasmätningar, berättar hon.</p> <p><br /></p> <p>Texten är ett sammandrag. <a href="https://www.expressen.se/gt/paulas-forskning-ska-ge-battre-luft-i-skolor/">Läs Eva Rogstens intervju med Paula Wahlgren i sin helhet på Expressen/GT</a> <br /><br />Läs mer om projektet som Paula Wahlgren leder: <a href="/sv/projekt/Sidor/FQrbQttring-av-innemiljQkvalitet-i-skolor-med-focus-pQ-transport.aspx">”Förbättring av Innemiljökvalitet i skolor(..)” på Chalmers webb</a><br /></p>Thu, 30 Nov 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hjalper-industrin-minska-mikroplastfororeningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hjalper-industrin-minska-mikroplastfororeningar.aspxHjälper industrin att minska mikroplastföroreningar<p><b>​​Mikroplastföroreningar i våra hav kommer bland annat från vanliga kläder och tyger av exempelvis akryl, polyester eller nylon. Swerea IVF leder ett nytt projekt som på vetenskaplig grund nu ska ta fram guidelines och titta på tekniska lösningar för att hjälpa textilindustrin att minska mikroplastavgivningen från deras produkter. Med som en part i projektet finns forskare från ACE.</b></p><div> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">Mikroplast har visat sig vara ett miljöproblem i våra hav. När mikroplasterna kommer in i djur och växter följer farliga föroreningar med. Orsaken till den ökande mängden mikroplaster i havet är inte fullt känd, men en rapport som släpptes tidigare i år av Swerea IVF och Mistra Future Fashion visar tydligt att tvätt av textilier är en av de största bidragsgivarna.<span>   </span></span></p> <p><span lang="SV">Mikroplastföroreningar är en miljöfråga som diskuteras intensivt. Hösten 2015 antogs av FN 17 globala mål för hållbar utveckling. Ett av målen handlar om att mikroplaster i havet ska minska och det talas om nollutsläppsmål. Det har efter en undersökning i branschen visat sig att textilindustrin och dess intressenter har behov av mer kunskap och information om mikroplastutsläpp, och man har identifierat att det finns ett forskningsgap vad gäller sambandet mellan tygkonstruktion och mikroplastavgivning, liksom studier kring hur tvättmaskiners konstruktion kan minska utsläppen.</span></p> <p><span lang="SV">Nu startas ett forskningsprojekt, lett av Christina Jönsson på Swerea IVF, med målet att skapa kunskap och guidelines som ska hjälpa textilindustrin att kunna designa och skapa kläder gjort av syntetiska tyger som inte släpper ifrån sig mikroplaster. Projektet kommer också undersöka hur tvättmaskiner är konstruerade och om de kan kompletteras med ett filter som kan minska utsläppen av mikroplaster.</span></p> <p><span lang="SV">– Det är mycket viktigt att undersöka utsläppen och begränsa exponeringen. Både kunskap och data avseende fiberförlust från användning av olika textilier behöver genereras, och det vill vi göra i projektet. Den informationen kan i sin tur hjälpa företag att designa kläder som kan minimera fiberavgivningen, säger Christina Jönsson.<br /></span></p> <p><span lang="SV">- Vår del i projektet är att mäta emissioner av mikroplast från textilier och karaktärisera dessa för att kunna följa vilka typer av plaster som fälls och som passerar genom filtren när textilier tvättas, säger <a href="/sv/personal/Sidor/sebastien-rauch.aspx">Sebastien Rauch</a>, bitr professor på WET vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Vi kommer att använda oss av forskningsinfrastrukturen HSB Living Lab och samarbetar i detta med Electrolux som testar tvättmaskinsfilter samt Johanneberg Science Park, fortsätter Sebastien. </span></p> <p><span lang="SV"><span> </span>– Det är fantastiskt roligt att så många företag och organisationer vill vara med, vi är 20 stycken i dagsläget och vi har ytterligare fler företag på gång att ansluta sig till projektet, avslutar Christina.</span></p> <p><span lang="SV"><span style="font-size:12px"><em>Text: </em></span><a href="https://www.swerea.se/ivf" style="font-size:12px"><em>Swerea IVF</em></a><br /></span></p> <p><span lang="SV"><em>Finansiär</em></span><span lang="SV"><em>:<br />Projektet finansieras av FORMAS och pågår mellan åren 2018 och 2020.<br /></em></span> <em> </em> <em> </em></p> <p><span lang="SV"><em>Deltagande företag</em></span><span lang="SV"><em>:<br />Bergans, Boob Design, Electrolux, Ellos Group, Fjällräven, Filippa K, Gina Tricot, Haglöfs, H&amp;M, Peak Performance, Sustema, TPC Textile och Y. Berger &amp; Co.<br /></em></span> <em> </em> <em> </em></p> <p><span lang="SV"><em>Övriga deltagande organisationer</em></span><span lang="SV"><em>:<br />Chalmers Tekniska Högskola, Johanneberg Science Park, Högskolan i Borås, STOP! Micro Waste, Peak Innovation (Vinnväxt initiativ från VINNOVA) och Västsvenska Kemi- och Materialklustret</em>.<br /></span> <br /> </p></div> <div align="center"><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <table cellspacing="0" cellpadding="0" width="480" border="0" style="width:480pt"><tbody><tr><td><div> </div> <div> </div></td></tr></tbody></table> <div> </div></div> <div> </div> <p><span></span> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> </p> <p><span lang="SV"><strong>Kontaktperson för projektet</strong></span><span lang="SV"><br />Christina Jönsson</span><span lang="SV"><br />Tel: 08-21 31 74<br />christina.jonsson@swerea.se</span></p> <p><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"><strong>Kontaktperson för Chalmers del i projektet</strong></span><span lang="SV"><br />Sebastien Rauch</span><span lang="SV"><br />Tel: 031-772 21 23<br />sebastien.rauch@chalmers.se </span></p> <div style="text-align:left"> </div> <div align="center" style="text-align:left"><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <table cellspacing="0" cellpadding="0" width="480" border="0" style="width:480pt"><tbody><tr><td><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></td></tr></tbody></table> <div> </div></div> <div style="text-align:left"> </div>Thu, 23 Nov 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Magnus-Mansson-bakom-ny-professur.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Magnus-Mansson-bakom-ny-professur.aspxNy unik professur i arkitektur och ekonomi<p><b>​Nu instiftas Sveriges första tvärvetenskapliga professur i arkitektur och ekonomi, på Chalmers. Bakom initiativet står Magnus och Maria Månssons stiftelse som finansierar deltidsprofessuren. – Det här är ett av de tydligaste tecknen på en förflyttning av arkitektrollen, säger Magnus Månsson, koncern-vd på Semrén &amp; Månsson och initiativtagare till den nya professuren.</b></p><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">En god arkitekt ser alltid till helheten. Så har Magnus Månsson alltid resonerat. Både i sin roll som adjungerad professor på Chalmers och som verksam arkitekt. Det är först när form, teknik och ekonomi går hand i hand som verkligt god arkitektur uppstår och långsiktigt hållbara värden adderas – till staden, människorna som lever i den och samhället i stort. </span></p> <p><span lang="SV">– Vi arkitekter måste kunna räkna om vi ska bygga in värde i det vi ritar. Därför är jag glad att vi tillsammans med Chalmers, som första universitet i Sverige, nu kan erbjuda en arkitektutbildning som tillgodoser hela spektret av arkitektens roll. Det är så vi bygger ett bättre samhälle. </span></p> <p><span lang="SV">Den långsiktiga, konstnärliga deltidsprofessuren, med inriktning mot form, teknik och ekonomi, finansieras av Maria och Magnus Månssons stiftelse. Tjänsten inrättas på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och utlyses efter nyår, med målsättning att tillsättas innan sommaren.</span></p> <p><span lang="SV">– </span><span lang="SV"> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <span lang="SV">Vi är självfallet mycket glada för att Magnus Månsson går in och stöttar denna professur som ökar våra möjligheter till en snabbare kunskapsutveckling inom det viktiga området mellan arkitektur och ekonomi. Området är en naturlig del när framtida stadsmiljöer planeras och helt nödvändigt för att med begränsade resurser utveckla ett hållbart samhälle, </span><span></span><span style="display:inline-block"></span>säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers. </span></p> <p><span lang="SV">I Tyskland och flera andra europeiska länder syns redan liknande akademiska tjänster som kopplar samman ekonomi och arkitektur, men i Sverige blir professuren på Chalmers den första i sitt slag. <span></span></span></p> <p><span lang="SV">– Helhetssynen är arkitektens viktigaste redskap för att skapa god arkitektur med hållbara värden. Nu bygger vi in den som ett instrument i grundutbildningen och jag ser fram emot att se hur det kommer att påverka arkitektrollen på sikt, säger Magnus Månsson. </span></p> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style>Tue, 21 Nov 2017 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Teknologidagene-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Teknologidagene-2017.aspxDoktorander på Teknologidagene 2017<p><b>​Chalmers doktorander gjorde en lyckad resa till Trondheim den 23-24 oktober 2017 där de deltog i E39-sessionen på Teknologidagene 2017 - en årlig konferens som arrangeras av den norska motsvarigheten till Trafikverket i syfte att synliggöra forskningsresultat.</b></p>​För tillfället är tretton doktorander vid Chalmers involverade i forskningsprogrammet för E39, vägen som förbinder kuststräckan mellan Kristiansand och Trondheim, inom olika ämnen som berör hållbarhet och tekniska lösningar. Leonard Nilsson, Zhenhua Sun, Sabina Karacic och Josef Nilsson presenterade resultat från sin forskning för den norska expertisen inom transport såväl som internationella delegater. <br /> - &quot;Our PhD students continue to provide excellent research results and I received positive feedback from many conference delegates”. Prof. Robert Thomson, Scientific Coordinator for the Chalmers – NPRA collaboration.<br /><br />Mer information om E39-projektet finns på <a href="https://www.vegvesen.no/vegprosjekter/ferjefriE39">https://www.vegvesen.no/vegprosjekter/ferjefriE39 </a><br />och du kan läsa om Chalmers forskningsinom projektet på <a href="/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx">http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx</a><br />Thu, 02 Nov 2017 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxSkapar virtuell kopia av Göteborg<p><b>​Inom bilindustrin är det självklart att nya bilmodeller provkörs och testas virtuellt innan de börjar byggas. Varför inte göra samma sak med städer? Anders Logg leder arbetet som ska ge oss en virtuell tvilling av Göteborg. Först ut är Chalmers campus.</b></p><div>​ </div> <div>Inne på stadsbyggnadskontoret står ett gäng med virtual reality-glasögon och ser på staden: ”Vad händer om vi lägger bostadsområdet här istället?”, säger någon. ”Visa mig vind-, värme-, vatten- och trafikflöden”. För- och nackdelar visualiseras direkt.</div> <div>”Oj, halterna av luftföroreningar blir för höga.”</div> <div>”Men om vi optimerar utformningen av kvarteret?”</div> <div>Systemet bygger kvickt om hus och gårdar.</div> <div>”Ja, kolla, med lite högre hus ut mot motorleden funkar det”.</div> <div> </div> <div>Ovanstående framtidsscenario är inte speciellt långt borta. Teknologin finns redan både för att göra simuleringar och visualiseringar. Data finns det också gott om. Först och främst finns ett överflöd kring hur staden är uppbyggd, men utvecklingen av sakernas internet har gjort att tillgången till så kallad sensordata blir större och större. På byggnader och på manicker sitter numera sensorer som mäter rörelser, temperaturer, trafikflöden etc.</div> <div> </div> <div>– På Chalmers är vi duktiga på de tre områden som behövs – alltså på data, simulering och visualisering.</div> <div>Men vi sitter på olika håll med våra olika modeller. Så utmaningen är att integrera den kunskap som redan finns, att få alla att arbeta utifrån en gemensam plattform, säger Anders Logg, professor i beräkningsmatematik.</div> <div> </div> <div>Det är hans jobb att se till att det blir av. Sedan tre år tillbaka leder han nämligen profilområdet Virtuella städer inom Chalmers styrkeområde Building Futures. Projektet som han och ett tiotal forskare jobbar med just nu kallas Virtual City@Chalmers och har som mål att bygga en virtuell identisk kopia av campus Johanneberg.</div> <div> </div> <div>– Vi börjar med Chalmersområdets exteriör. Där har vi egna bra data. Om ett år ska vi ha en prototyp färdig som ska visa vad som är möjligt. Man ska kunna interagera med den virtuellt, till exempel med VR-glasögon eller mer traditionellt via datorskärm och mus. Vissa aspekter ska kunna simuleras, till exempel vind, värme, vatten och trafikflöden.</div> <div> </div> <div>Sedan är tanken att projektet ska skalas upp och omfatta hela staden Göteborg.</div> <div>– Det bygger förstås på engagemang och finansiering. Men intresset är stort. Detta går inte att stoppa.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:right"><span>»Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar, som flaskhalsar i trafiken och blåshål.«<span></span></span></h3> <div> </div> <div>För Anders Logg är det fullkomligt självklart: i framtiden kommer städer och stadsdelar att simuleras digitalt innan de byggs – de ska ju stå och hålla ännu längre än bilar.</div> <div> </div> <div>– 2050 kommer 70 procent att bo i städer så det blir oerhört viktigt att ha full koll på dem. Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar som flaskhalsar i trafiken och blåshål. De kan lättare minimera risker för översvämningar och smittspridning. De kan planera för framkomlighet vid olyckor och hitta optimala placeringar för vindsnurror, solpaneler och antenner.</div> <div> </div> <div>Men en stad är komplex och listan på krav som kan läggas in för att göra en stad så funktionell som möjligt är i princip oändlig. Allt från produktionsmetoder till sociala aspekter och demokratifrågor skulle kunna byggas in i ett simuleringsverktyg.</div> <div> </div> <div>Det finns givetvis också ett kommersiellt intresse för tekniken. Fastighetsbranschen är exempelvis intresserad av ett verktyg på mikronivå – Building Information Models, BIM.</div> <div> </div> <div>– Det går ut på att man lägger upp all data om en byggnad i molnet. Sen kan man som fastighetsförvaltare ta på sig ett par augmented reality-glasögon, koppla upp sig, gå runt i huset och se all information om sin byggnad. Vad ligger bakom väggar och tak? Vad är det för flöde i ventilationssystemet just nu? Allt sånt kan man se eftersom moderna byggnader har BIM och sensorer inbyggda. </div> <div> </div> <div>Att gå på visningar av lägenheter, hus eller kontorslokaler kan också bli en annan upplevelse i framtiden. I dörren får du ett par glasögon.</div> <div>– ”Så du tror inte det här kontoret funkar? Vi testar en ny möblering. Vad sägs om den här”. Tillsammans med Sweco och andra stora aktörer i fastighetsbranschen har vi ett projekt på gång kring detta.</div> <div> </div> <div>Många forskningsmiljöer runt om i världen som arbetar för att göra städer och byggnader levande virtuellt, men Anders Logg ser att Chalmers har potential att bli en av de starkare. Här finns inte bara kompetensen inom alla teknikområden som behövs, intresset från forskarna är dessutom stort. Nu gäller det bara att koppla ihop de olika trådarna.</div> <div> </div> <div>– Speciellt är det en möjlighet för matematik. Vi har en stark grupp inom vetenskapliga beräkningar som är duktiga på simuleringar. Nu kan vi använda vår kunskap till något som är relevant och begripligt för lite fler människor.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>VIRTUAL CITY@CHALMERS</strong></div> <div>Anders Logg driver Virtual City@Chalmers tillsammanas med projektledare Bernd Ketzler och docent Liane Thuvander. Projektet utförs inom ramen för styrkeområde Building Futures där Anders Logg också är tillförordnad styrkeområdesledare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ur Chalmers magasin, nr 3–4 2017</div> <div><strong>Text:</strong> Lasse Nicklason</div> <div><strong>Foto:</strong> Virtual City i samarbete med Boid</div>Tue, 31 Oct 2017 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-–-nya-möjligheter-för-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-%E2%80%93-nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-forskning.aspxNya möjligheter för forskning när ElectriCity breddas<p><b>​ElectriCity, mest känt för elbusslinjen 55, är mycket mer än själva bussen. Nu breddas projektet och nya spännande möjligheter för forskning öppnas. Per Lövsund, Chalmers koordinator för ElectriCity, uppmanar högskolans forskare att kontakta honom med idéer.</b></p><br />​– Vi kan driva såväl forskningsprojekt som exjobb och kandidatarbeten inom ElectriCity. Därmed kan resultaten få spridning, samtidigt som de kommer till nytta för Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, säger Per Lövsund, som uppmanar Chalmers forskare att kontakta honom med idéer för nya projekt.<br /><br />ElectriCity går nu in i en fas där projektet breddas, exempelvis mot mindre lastbilar som sopbilar och distributionsbilar. Detta innebär spännande möjligheter för flera av Chalmers forskningsområden, menar Per Lövsund. Självkörande fordon, säkerhet, samhällsplanering, buller, termisk optimering, regleralgoritmer, kördynamik, utveckling och återvinning av batterier och bränsleceller samt krav på laddstationer är några exempel från olika forskningsfält, som alla kan studeras inom ramen för projektet. <br /><br />De som forskar inom ElectriCity har tillgång till forskningsplattformar i form av bussar och andra fordon. I projektets demoarena ingår också den nya stadsdelen Frihamnen och uppbyggnaden av södra Chalmers Campus Johanneberg, vilken inkluderar en hållplats för elbussen. Här kan man studera säkerhetsaspekter och innovativa lösningar vid hållplatsen, samt interaktion mellan fordon och oskyddade trafikanter. <br /><br />Att ElectriCity går in i en ny fas har redan gett avtryck i form av nystartad forskning på Chalmers. <br /><br />– Ett projekt som handlar om busståg och autonom angöring av busshållplatser startar nu i dagarna, berättar Per Lövsund. I ett annat projekt undersöker man hur bussförarna upplever effekterna av systemet Volvo Dynamic Steering. <br /><br />En workshop planeras på Chalmers för att formulera projekt om bland annat lågfrekvent buller i stadsmiljön, modellering av bullerpåverkan och säkerhetsfrågor kring tysta bussar vid hållplatser. <br /><br />– På sikt kanske även andra sektorer skulle kunna inkluderas och då tycker jag personligen att den marina sektorn vore intressant, säger Per Lövsund. Chalmers har stor kompetens inom detta område, inte minst genom <a href="http://www.sspa.se/">SSPA </a>och <a href="http://www.lighthouse.nu/sv">Lighthouse</a>.<br /><br />ElectriCity pågår sedan två år tillbaka i Göteborg och är ett samarbete mellan industri, akademi och samhälle där de medverkande utvecklar och testar lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. El- och hybridbussarna på linje 55, där olika tekniklösningar provas och utvecklas, rullar mellan Chalmers båda campus. Projektet har fått stort internationellt intresse. <br /><br />– Den internationella uppmärksamheten har gett oss helt nya nätverk och nya intressanta frågeställningar som är till nytta för forskningen, avslutar Per Lövsund. <br /><br /><em>Är du forskare på Chalmers och har en projektidé för ElectriCity? Kontakta Chalmers koordinator Per Lövsund, </em><a href="mailto:per.lovsund@chalmers.se"><em>per.lovsund@chalmers.se</em></a><br /> <br /><a href="http://www.electricitygoteborg.se/">Läs mer om ElectriCity &gt;&gt;</a><br /><br /><em>Text: Christian Boström och Emilia Lundgren</em>Mon, 23 Oct 2017 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Mats-Viberg-kvar-som-prefekt-på-ACE.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Mats-Viberg-kvar-som-prefekt-p%C3%A5-ACE.aspxMats Viberg fortsatt prefekt på ACE<p><b>​– Vi har kommit fram till att det viktigaste just nu är att inte störa det förändringsarbete som är i gång, säger Stefan Bengtsson angående prefektutnämningen. Rektor har tillsammans med övriga instanser i rekryteringsprocessen för ny prefekt för ACE, gjort bedömningen att det påbörjade bygget av den nya institutionen ACE inte gynnas av ett ledarbyte nu. Resultat – Mats Viberg blir kvar i rollen.</b></p> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:595.0pt 842.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style> <p><span lang="SV">Mats Viberg, nyligen utsedd prefekt för ACE, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, vad ser du som det viktigaste i rollen som prefekt på ACE?</span></p> <p><span lang="SV"><span>–<span> </span></span></span><span lang="SV">Det finns många utmaningar, men det som är mest angeläget just nu och som jag hoppas kunna bidra till är att skapa en fungerande helhet av de två tidigare institutionerna. Jag känner att det finns en stor vilja och att vi redan har kommit en bra bit på väg. I det ligger att forma vår roll på Chalmers och i världen.<br /><br /></span></p> <p><span lang="SV">Du är prorektor för Chalmers, även om du de senaste månaderna ägnat din tid åt uppdraget som tillförordnad prefekt på ACE; hur har du tänkt kring att fortsätta som prefekt kontra att gå tillbaka till din ordinarie roll?</span></p> <p><span lang="SV"><span>–<span> </span></span></span><span lang="SV">När jag först fick frågan att ta rollen som tillförordnad prefekt för snart ett år sedan så lät det som en intressant utmaning som jag inte kunde motstå. Ganska snart insåg jag att jag hade saknat att arbeta närmare verksamheten sedan jag blev prorektor 2011. När jag nu fick frågan om en förlängning så finns det kanske en komponent av att jag vill vara där jag gör mest nytta för Chalmers för tillfället. Men det viktigaste är att jag trivs och har roligt på institutionen och att jag är glad för allt positivt bemötande jag har fått.<br /><br /></span></p> <p><span lang="SV">Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad hyser ett mycket brett fält av forskningsområden, hur tänker du arbeta för att inget område ska tappa i betydelse i den stora helheten?<br /> </span></p> <p><span lang="SV">– Det var en kuggfråga. Jag kan nog inte lova att jag vill eller kan göra just detta. En institutions ämnen utvecklas hela tiden och det kan nog vara så att vi vill göra prioriteringar framöver. Men det är viktigt för mig att det finns en bred diskussion när det gäller till exempel framtida satsningsområden.<br /><br /></span></p> <p><span lang="SV">Det uttrycktes inför samgåendet farhågor för att Chalmers arkitektur och arkitektutbildningen skulle tappa i attraktivitet och betydelse, hur går arbetet med dessa frågor? </span></p> <p><span lang="SV"><span>–<span> </span></span></span><span lang="SV">Från ett student-perspektiv menar jag att sammanslagningen av de två gamla institutionerna inte har haft speciellt stor betydelse. Internt på institutionen är det viktigt att vi fortsätter att ha en rimlig balans mellan alla ingående delar i ledningen. När det gäller arkitekturutbildningen kommer vi att fortsätta ha regelbundna möten mellan institutionen och grundutbildningens ledning för att diskutera gemensamma frågor om utbildningens kvalitet och utveckling. Forskningen inom arkitekturämnet kommer att stärkas av det initiativ som nu drar igång med Fredrik Nilsson som föreståndare. <br /><br />Hur ser du nu på den vision och mission för ACE som arbetades fram kring samgåendet i våras - ligger den fast?</span></p> <p><span></span> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style></p> <p><span lang="SV"><span>–<span> </span></span></span><span lang="SV">Ja inget har förändrats ifråga om vårt arbete framåt, det är visionen att ACE ska vara bland de ledande i Europa inom vårt fält år 2030 som gäller, under devisen &quot;med nyfikenhet, respekt och mod bidrar vi till ett hållbart samhälle&quot;.<br /></span></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><span style="font-size:12px">Text: Catharina Björk</span><br /><span lang="SV"></span></p> Fri, 20 Oct 2017 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-ett-ar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-ett-ar.aspxMinistern firade ettåringen HSB Living Lab<p><b>​Ett år har gått sedan de boende började flytta in i HSB Living Lab, och ettårsfirandet uppmärksammades av representanter från såväl Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park som regeringen och Göteborgs Stad.</b></p>   ​<span>– Vi försöker driva på från näringsdepartementet att få mer av testbäddar där vi kan använda ny teknik och HSB Living Lab är ett väldigt bra exempel på det, sa bostads- och digitaliseringsminister <strong>Peter Eriksson</strong> (MP) under sitt tal i HSB Living Lab.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />HSB Living Lab är en unik forskningsarena placerad på Chalmersområdet i Göteborg. Ett helt hus inriktat på att hitta framtidens lösningar för ett hållbart boende. I ett år har nu de boende i de 29 lägenheterna varit en del av innovationsprojektet som är ett samarbete mellan näringsliv, stad och akademi. 2000 sensorer samlar dygnet runt in data som kan användas för att hitta nya lösningar för framtidens boende. <br /><br />Under tisdagen 19 september uppmärksammades 1-årsfirandet med en eftermiddag. Besöket inleddes på Johanneberg Science Park med presentation av några forskningsprojekt som pågår och är kopplat till HSB Living Lab-huset och på Chalmers. Bland annat byggnadsintegrerade solceller, stadssimuleringar och forskning om hur mycket det byggs om inne i lägenheterna presenterades.  <br /><br />HSB Göteborgs vd <strong>Lars Göran Andersson</strong> utbringande under sitt välkomnande ett fyrfaldigt leve för HSB Living Lab.<br />   – Nu har vi nio år kvar av forskning, sa han och syftade på att HSB Living är ett tioårigt projekt.<br /><br /><img src="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/PublishingImages/HSB_LivingLab1ar_170919_29%20(1).jpg" alt="HSB_LivingLab1ar_170919_29 (1).jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Efter att Peter Eriksson fått en rundvisning i lokalerna hölls ett panelsamtal på temat &quot;<em><strong>Smarta städer, vad menar vi med det?</strong></em>&quot; där man diskuterade de utmaningar som forskare, bostadsföretag och politikerna står inför. Medan de många åhörarna stod ända in i HSB Living Labs moderna tvättstudio debatterades ämnen som ägande, virtuella stadsbyggen, vikten av kortade byggprocesser och smarta städer och hur man får ut användning av den forskning som finns och görs i bland annat HSB Living Lab. Moderator var <strong>Lars Marcus</strong>, professor i Stadsbyggnad, Chalmers.<br /><br />Panelen:<br /><ul><li>Peter Eriksson (MP), bostads- och digitaliseringsminister</li> <li>Anders Lago, förbundsordförande HSB</li> <li>Anders Logg, tf. styrkeområdesledare Building Futures</li> <li>Anna Dubois, vicerektor Chalmers</li> <li>Mats Bergh, vd Johanneberg Science Park</li> <li>Ann-Sofie Hermansson (S), ordf kommunstyrelsen</li></ul> <br />Peter Eriksson avslutade panelsamtalet hoppfullt.<br /><span>   –</span> Jag tycker det handlar om att använda den nya teknikens möjligheter för att bygga ett mänskligare samhälle där vi satsar på livskvalitet där människor ska kunna umgås och älska istället för att distansera oss. Jag tror att det finns enorma möjligheter i tekniken om vi använder den på rätt sätt. <br /><br /><img src="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/PublishingImages/HSB_LivingLab1ar_170919_46.jpg" alt="HSB_LivingLab1ar_170919_46.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Besöket arrangerades i samarbete med Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park.<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=QBaFqI1S7mQ&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här kan du se en film från dagen</a><br />Tue, 19 Sep 2017 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/dialog-temadag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/dialog-temadag.aspxDialog för (vård)arkitektur och samhällsbyggnad<p><b>​Centrum för vårdens arkitektur bjuder in till temadag</b></p>Plats: Chalmers Samhällsbyggnadshuset, Sven Hultins gata 6, Göteborg.<br />Sal: SB-H1. Datum: 18/10 2017. Tid: 10-15.30. Temadagen är kostnadsfri.<br />Vi bjuder på enklare lunch och fika. Klicka på <a href="/sv/centrum/cva/Sidor/dialog-registrering.aspx">länken</a> för att registrera dig.<br />Antal platser begränsade. Vid frågor kontakta cva.arch@chalmers.se<br /><br /><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%20för%20Vårdens%20Arkitektur/nyheter2017/Dialogtemadag-program.pdf">Program (pdf)</a><br /><br />​Intresset för dialogmetoder inom arkitektur och samhällsbyggnad har ökat markant under senare år. Det gäller även inom planering och utformning av vård- och omsorgsbyggnader. När utmaningarna blir stora och designuppgifterna komplexa behöver vi mer dialog mellan berörda parter. Att planera och designa vårdbyggnader är komplext. Samverkan och dialog är en grundläggande del i skapandet av nya vårdmiljöer. En bristfällig och/eller dåligt förberedd dialog kan förbruka tid genom att inte tillföra värde till ett projekt. Med rätt genomförd dialog sparas både tid och pengar samt att en högre kvalitet blir resultatet.<br /><br />Det finns många dialogmetoder som används i olika sammanhang och med olika syften. Det är därför viktigt att känna till olika dialogmetoder och diskutera vilka som passar var och när. Dialog handlar inte bara om att kalla till stora möten eller workshops. Vi behöver strukturerade, effektiva, beprövade och vetenskapligt underbyggda sätt att genomföra dialoger med tydliga målbilder. Dialogprocesser har också en stor potential för att ingå i och berika den övergripande planerings och designprocessen.<br /><br />Temadagen kommer att innehålla konkreta erfarenheter från och reflektioner över olika genomförda dialogprocesser från vårdbyggandet men även från andra samhällssektorer – skolor, kontor och stadsplanering. Genom ett samarbete mellan Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers och Sweco Architects har en bok om dialogprocesser vuxit fram. Boken ”Designdrivna dialoger för arkitektur och samhällsbyggnad” är just klar och kommer att presenteras på temadagen.<br /><br />Välkomna!<br /><br />Uppdaterad:<br /><a href="/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/dialogdag-video.aspx">Se dokumentation från temadagen</a><br />Mon, 03 Jul 2017 09:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stefan-Bengtsson-och-Holger-Wallbaum-invalda-i-IVA.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stefan-Bengtsson-och-Holger-Wallbaum-invalda-i-IVA.aspxStefan Bengtsson och Holger Wallbaum invalda i IVA<p><b>​Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin har valt in nya ledamöter varav två från Chalmers – Stefan Bengtsson som valts in i avdelningen för forskning och utbildning och Holger Wallbaum som valts in i avdelningen för Samhällsbyggnad.</b></p><style> .ExternalClass p, , {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass k, .ExternalClass k {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass eded {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortas IVA, består av beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och förvaltning. Verksamheten inom IVA syftar till att ”till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling”. Under årets andra Akademisammankomst valdes tio nya svenska och två utländska ledamöter in i akademien. <br /></span></p> <p><span lang="SV">Stefan Bengtsson, professor vid MC2 och rektor för Chalmers, väljs in i avdelningen för Utbildning och forskning. Stefan Bengtssons forskningsområde är kiselbaserade material, komponenter och kretsar – den teknik som utgör basen för all konsumentelektronik, som datorer och mobiltelefoner. Tidigare rektor för Malmö högskola, och sedan augusti 2015 rektor och vd på Chalmers.</span></p> <p><span lang="SV">– Det är hedrande och glädjande att bli ledamot av IVA. Jag har arbetat med IVA i några projekt och ser fram emot att få bidra ytterligare! Jag brinner för att utveckla utbildning och forskning, samt att nyttiggöra resultat från dessa för ett starkare samhälle och näringsliv, säger Stefan Bengtsson.<br /></span></p> <p><span lang="SV">Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande vid ACE, Chalmers, väljs in i avdelningen för Samhällsbyggnad. Holger Wallbaum har lång erfarenhet av teknik- och arkitekturprojekt, både i Sverige och internationellt. Han är specialiserad inom miljö- och hållbarhetsstrategier och arbetar med begrepp, verktyg och strategier för att förbättra hållbarhetsprestanda för byggmaterial, byggnader och hela städer. Holger Wallbaum leder också H2020-projekt som koordineras från Chalmers, projekt inom Climate-KIC och är vetenskaplig ledare för HSB Living Lab.</span></p> <p><span lang="SV">–<span> </span>Jag är mycket hedrad av att ha blivit invald som ledamot i IVA, säger Holger Wallbaum. IVA är en viktig aktör för Sveriges väg mot en mer hållbar framtid. Att få möjlighet att bidra till den processen är en utmaning som jag är mycket glad över.</span></p> <p><span lang="SV"> </span></p> <p><span lang="SV">Övriga nya ledamöter är: </span></p> <p><span lang="SV">Karl Henrik Johansson, professor på KTH, <br /> <br /> Anna Bertilson, samhällsbyggnadsdirektör i Linköpings kommun, <br /> Monica von Schmalensee, vd White arkitekter, <br /> Stefan Jansson, professor Umeå universitet, <br /> Lotta Ljungqvist, ordförande och vd GE Nordic, <br /> Saeid Esmaeilzadeh, filosofie doktor i kemi och grundare av Serendipity Group, <br /> Margaret McNamee, fil dr, Teknisk direktör, RISE<br /> Bradley F. Chmelka, professor vid University of California, Santa Barbara<br /> Hoda ElMaraghy, professor vid University of Windsor</span></p> <p><span lang="SV"><a href="https://www.iva.se/">Läs mer om IVA</a></span></p> Tue, 20 Jun 2017 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Rollspel-om-renovering-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Rollspel-om-renovering-.aspxRollspel om renovering av bostäder i miljonprogram<p><b>​Forskningsprojektet Lärande Lab Hammarkullen, projektledare Jenny Stenberg, testade för första gången det renoveringsrollspel som de håller på att utveckla.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/rollspel_puff_340x296.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi kallar det &quot;Utbildning till Samrådshjälte&quot;. Åtta boende i miljonprogramsområdet Hammarkullen deltog i utbildningen och fyra medverkande från Hyresgästföreningen och Alla ska kunna bo kvar agerade roller som bostadsföretag, verksamhetsutvecklare, förhandlare och jurist. Vi hade även simultantolkning på arabiska. Kul, spännande, svårt, kaos, utmattande, intressant, och väldigt lärande! Särskilt för oss som vidareutvecklar spelet men även deltagarna uttryckte att de lärde mycket och på ett roligt sätt. Vi ska göra fler omgångar efter sommaren, berättar Jenny.<br /><br /><strong>Mer information</strong><br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/jenny-stenberg.aspx">Jenny Stenberg</a>, docent, Chalmers tekniska högskola, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, epost <a href="mailto:jenny.stenberg@chalmers.se">jenny.stenberg@chalmers.se</a>, telefon 031 772 23 46.<br />Mon, 19 Jun 2017 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Bin-ar-ocksa.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Bin-ar-ocksa.aspxBin är också stadsbor - Pollineringens nödvändiga infrastruktur<p><b>​Honungsbin, humlor och andra insekter som pollinerar växter hotas av habitatförlust, klimatförändringar, invaderande arter, bekämpningsmedel och sjukdomar, samtidigt som 76 % av våra viktigaste skördar är beroende av pollinatörer för att producera den mat vi människor behöver. Pollineringstjänster har värderats till hisnande 153 miljarder euro per år globalt.</b></p>​Ny forskning visar att bin och andra pollinerande insekter frodas i städer i lika stor utsträckning som i jordbrukslandskapet och i våra naturreservat. Faktum är att en färsk brittisk vetenskaplig undersökning visade att områden nära intensivt förvaltade jordbruksområden uppvisade den största förlusten av pollinatörer.<br /><br />Urbana områden, med sina parker, trädgårdar och kyrkogårdar, kan erbjuda bin och andra pollinatörer ett brett utbud av mat och boplatser över långa tidsperioder.<br /><br /><br /><a href="http://hallbarstad.se/cocity/bin-ar-ocksa-stadsbor/">Läs mer på bloggen Hållbar stad &gt;&gt;</a>Mon, 19 Jun 2017 11:00:00 +0200