Nyheter: Samhällsbyggnadhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 02 Nov 2017 16:53:09 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Teknologidagene-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Teknologidagene-2017.aspxDoktorander på Teknologidagene 2017<p><b>​Chalmers doktorander gjorde en lyckad resa till Trondheim den 23-24 oktober 2017 där de deltog i E39-sessionen på Teknologidagene 2017 - en årlig konferens som arrangeras av den norska motsvarigheten till Trafikverket i syfte att synliggöra forskningsresultat.</b></p>​För tillfället är tretton doktorander vid Chalmers involverade i forskningsprogrammet för E39, vägen som förbinder kuststräckan mellan Kristiansand och Trondheim, inom olika ämnen som berör hållbarhet och tekniska lösningar. Leonard Nilsson, Zhenhua Sun, Sabina Karacic och Josef Nilsson presenterade resultat från sin forskning för den norska expertisen inom transport såväl som internationella delegater. <br /> - &quot;Our PhD students continue to provide excellent research results and I received positive feedback from many conference delegates”. Prof. Robert Thomson, Scientific Coordinator for the Chalmers – NPRA collaboration.<br /><br />Mer information om E39-projektet finns på <a href="https://www.vegvesen.no/vegprosjekter/ferjefriE39">https://www.vegvesen.no/vegprosjekter/ferjefriE39 </a><br />och du kan läsa om Chalmers forskningsinom projektet på <a href="/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx">http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx</a><br />Thu, 02 Nov 2017 16:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxSkapar virtuell kopia av Göteborg<p><b>​Inom bilindustrin är det självklart att nya bilmodeller provkörs och testas virtuellt innan de börjar byggas. Varför inte göra samma sak med städer? Anders Logg leder arbetet som ska ge oss en virtuell tvilling av Göteborg. Först ut är Chalmers campus.</b></p><div>​ </div> <div>Inne på stadsbyggnadskontoret står ett gäng med virtual reality-glasögon och ser på staden: ”Vad händer om vi lägger bostadsområdet här istället?”, säger någon. ”Visa mig vind-, värme-, vatten- och trafikflöden”. För- och nackdelar visualiseras direkt.</div> <div>”Oj, halterna av luftföroreningar blir för höga.”</div> <div>”Men om vi optimerar utformningen av kvarteret?”</div> <div>Systemet bygger kvickt om hus och gårdar.</div> <div>”Ja, kolla, med lite högre hus ut mot motorleden funkar det”.</div> <div> </div> <div>Ovanstående framtidsscenario är inte speciellt långt borta. Teknologin finns redan både för att göra simuleringar och visualiseringar. Data finns det också gott om. Först och främst finns ett överflöd kring hur staden är uppbyggd, men utvecklingen av sakernas internet har gjort att tillgången till så kallad sensordata blir större och större. På byggnader och på manicker sitter numera sensorer som mäter rörelser, temperaturer, trafikflöden etc.</div> <div> </div> <div>– På Chalmers är vi duktiga på de tre områden som behövs – alltså på data, simulering och visualisering.</div> <div>Men vi sitter på olika håll med våra olika modeller. Så utmaningen är att integrera den kunskap som redan finns, att få alla att arbeta utifrån en gemensam plattform, säger Anders Logg, professor i beräkningsmatematik.</div> <div> </div> <div>Det är hans jobb att se till att det blir av. Sedan tre år tillbaka leder han nämligen profilområdet Virtuella städer inom Chalmers styrkeområde Building Futures. Projektet som han och ett tiotal forskare jobbar med just nu kallas Virtual City@Chalmers och har som mål att bygga en virtuell identisk kopia av campus Johanneberg.</div> <div> </div> <div>– Vi börjar med Chalmersområdets exteriör. Där har vi egna bra data. Om ett år ska vi ha en prototyp färdig som ska visa vad som är möjligt. Man ska kunna interagera med den virtuellt, till exempel med VR-glasögon eller mer traditionellt via datorskärm och mus. Vissa aspekter ska kunna simuleras, till exempel vind, värme, vatten och trafikflöden.</div> <div> </div> <div>Sedan är tanken att projektet ska skalas upp och omfatta hela staden Göteborg.</div> <div>– Det bygger förstås på engagemang och finansiering. Men intresset är stort. Detta går inte att stoppa.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:right"><span>»Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar, som flaskhalsar i trafiken och blåshål.«<span></span></span></h3> <div> </div> <div>För Anders Logg är det fullkomligt självklart: i framtiden kommer städer och stadsdelar att simuleras digitalt innan de byggs – de ska ju stå och hålla ännu längre än bilar.</div> <div> </div> <div>– 2050 kommer 70 procent att bo i städer så det blir oerhört viktigt att ha full koll på dem. Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar som flaskhalsar i trafiken och blåshål. De kan lättare minimera risker för översvämningar och smittspridning. De kan planera för framkomlighet vid olyckor och hitta optimala placeringar för vindsnurror, solpaneler och antenner.</div> <div> </div> <div>Men en stad är komplex och listan på krav som kan läggas in för att göra en stad så funktionell som möjligt är i princip oändlig. Allt från produktionsmetoder till sociala aspekter och demokratifrågor skulle kunna byggas in i ett simuleringsverktyg.</div> <div> </div> <div>Det finns givetvis också ett kommersiellt intresse för tekniken. Fastighetsbranschen är exempelvis intresserad av ett verktyg på mikronivå – Building Information Models, BIM.</div> <div> </div> <div>– Det går ut på att man lägger upp all data om en byggnad i molnet. Sen kan man som fastighetsförvaltare ta på sig ett par augmented reality-glasögon, koppla upp sig, gå runt i huset och se all information om sin byggnad. Vad ligger bakom väggar och tak? Vad är det för flöde i ventilationssystemet just nu? Allt sånt kan man se eftersom moderna byggnader har BIM och sensorer inbyggda. </div> <div> </div> <div>Att gå på visningar av lägenheter, hus eller kontorslokaler kan också bli en annan upplevelse i framtiden. I dörren får du ett par glasögon.</div> <div>– ”Så du tror inte det här kontoret funkar? Vi testar en ny möblering. Vad sägs om den här”. Tillsammans med Sweco och andra stora aktörer i fastighetsbranschen har vi ett projekt på gång kring detta.</div> <div> </div> <div>Många forskningsmiljöer runt om i världen som arbetar för att göra städer och byggnader levande virtuellt, men Anders Logg ser att Chalmers har potential att bli en av de starkare. Här finns inte bara kompetensen inom alla teknikområden som behövs, intresset från forskarna är dessutom stort. Nu gäller det bara att koppla ihop de olika trådarna.</div> <div> </div> <div>– Speciellt är det en möjlighet för matematik. Vi har en stark grupp inom vetenskapliga beräkningar som är duktiga på simuleringar. Nu kan vi använda vår kunskap till något som är relevant och begripligt för lite fler människor.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>VIRTUAL CITY@CHALMERS</strong></div> <div>Anders Logg driver Virtual City@Chalmers tillsammanas med projektledare Bernd Ketzler och docent Liane Thuvander. Projektet utförs inom ramen för styrkeområde Building Futures där Anders Logg också är tillförordnad styrkeområdesledare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ur Chalmers magasin, nr 3–4 2017</div> <div><strong>Text:</strong> Lasse Nicklason</div> <div><strong>Foto:</strong> Virtual City i samarbete med Boid</div>Tue, 31 Oct 2017 15:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-–-nya-möjligheter-för-forskning.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-%E2%80%93-nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-forskning.aspxNya möjligheter för forskning när ElectriCity breddas<p><b>​ElectriCity, mest känt för elbusslinjen 55, är mycket mer än själva bussen. Nu breddas projektet och nya spännande möjligheter för forskning öppnas. Per Lövsund, Chalmers koordinator för ElectriCity, uppmanar högskolans forskare att kontakta honom med idéer.</b></p><br />​– Vi kan driva såväl forskningsprojekt som exjobb och kandidatarbeten inom ElectriCity. Därmed kan resultaten få spridning, samtidigt som de kommer till nytta för Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, säger Per Lövsund, som uppmanar Chalmers forskare att kontakta honom med idéer för nya projekt.<br /><br />ElectriCity går nu in i en fas där projektet breddas, exempelvis mot mindre lastbilar som sopbilar och distributionsbilar. Detta innebär spännande möjligheter för flera av Chalmers forskningsområden, menar Per Lövsund. Självkörande fordon, säkerhet, samhällsplanering, buller, termisk optimering, regleralgoritmer, kördynamik, utveckling och återvinning av batterier och bränsleceller samt krav på laddstationer är några exempel från olika forskningsfält, som alla kan studeras inom ramen för projektet. <br /><br />De som forskar inom ElectriCity har tillgång till forskningsplattformar i form av bussar och andra fordon. I projektets demoarena ingår också den nya stadsdelen Frihamnen och uppbyggnaden av södra Chalmers Campus Johanneberg, vilken inkluderar en hållplats för elbussen. Här kan man studera säkerhetsaspekter och innovativa lösningar vid hållplatsen, samt interaktion mellan fordon och oskyddade trafikanter. <br /><br />Att ElectriCity går in i en ny fas har redan gett avtryck i form av nystartad forskning på Chalmers. <br /><br />– Ett projekt som handlar om busståg och autonom angöring av busshållplatser startar nu i dagarna, berättar Per Lövsund. I ett annat projekt undersöker man hur bussförarna upplever effekterna av systemet Volvo Dynamic Steering. <br /><br />En workshop planeras på Chalmers för att formulera projekt om bland annat lågfrekvent buller i stadsmiljön, modellering av bullerpåverkan och säkerhetsfrågor kring tysta bussar vid hållplatser. <br /><br />– På sikt kanske även andra sektorer skulle kunna inkluderas och då tycker jag personligen att den marina sektorn vore intressant, säger Per Lövsund. Chalmers har stor kompetens inom detta område, inte minst genom <a href="http://www.sspa.se/">SSPA </a>och <a href="http://www.lighthouse.nu/sv">Lighthouse</a>.<br /><br />ElectriCity pågår sedan två år tillbaka i Göteborg och är ett samarbete mellan industri, akademi och samhälle där de medverkande utvecklar och testar lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. El- och hybridbussarna på linje 55, där olika tekniklösningar provas och utvecklas, rullar mellan Chalmers båda campus. Projektet har fått stort internationellt intresse. <br /><br />– Den internationella uppmärksamheten har gett oss helt nya nätverk och nya intressanta frågeställningar som är till nytta för forskningen, avslutar Per Lövsund. <br /><br /><em>Är du forskare på Chalmers och har en projektidé för ElectriCity? Kontakta Chalmers koordinator Per Lövsund, </em><a href="mailto:per.lovsund@chalmers.se"><em>per.lovsund@chalmers.se</em></a><br /> <br /><a href="http://www.electricitygoteborg.se/">Läs mer om ElectriCity &gt;&gt;</a><br /><br /><em>Text: Christian Boström och Emilia Lundgren</em>Mon, 23 Oct 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Mats-Viberg-kvar-som-prefekt-på-ACE.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Mats-Viberg-kvar-som-prefekt-p%C3%A5-ACE.aspxMats Viberg fortsatt prefekt på ACE<p><b>​– Vi har kommit fram till att det viktigaste just nu är att inte störa det förändringsarbete som är i gång, säger Stefan Bengtsson angående prefektutnämningen. Rektor har tillsammans med övriga instanser i rekryteringsprocessen för ny prefekt för ACE, gjort bedömningen att det påbörjade bygget av den nya institutionen ACE inte gynnas av ett ledarbyte nu. Resultat – Mats Viberg blir kvar i rollen.</b></p> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:595.0pt 842.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style> <p><span lang="SV">Mats Viberg, nyligen utsedd prefekt för ACE, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, vad ser du som det viktigaste i rollen som prefekt på ACE?</span></p> <p><span lang="SV"><span>–<span> </span></span></span><span lang="SV">Det finns många utmaningar, men det som är mest angeläget just nu och som jag hoppas kunna bidra till är att skapa en fungerande helhet av de två tidigare institutionerna. Jag känner att det finns en stor vilja och att vi redan har kommit en bra bit på väg. I det ligger att forma vår roll på Chalmers och i världen.<br /><br /></span></p> <p><span lang="SV">Du är prorektor för Chalmers, även om du de senaste månaderna ägnat din tid åt uppdraget som tillförordnad prefekt på ACE; hur har du tänkt kring att fortsätta som prefekt kontra att gå tillbaka till din ordinarie roll?</span></p> <p><span lang="SV"><span>–<span> </span></span></span><span lang="SV">När jag först fick frågan att ta rollen som tillförordnad prefekt för snart ett år sedan så lät det som en intressant utmaning som jag inte kunde motstå. Ganska snart insåg jag att jag hade saknat att arbeta närmare verksamheten sedan jag blev prorektor 2011. När jag nu fick frågan om en förlängning så finns det kanske en komponent av att jag vill vara där jag gör mest nytta för Chalmers för tillfället. Men det viktigaste är att jag trivs och har roligt på institutionen och att jag är glad för allt positivt bemötande jag har fått.<br /><br /></span></p> <p><span lang="SV">Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad hyser ett mycket brett fält av forskningsområden, hur tänker du arbeta för att inget område ska tappa i betydelse i den stora helheten?<br /> </span></p> <p><span lang="SV">– Det var en kuggfråga. Jag kan nog inte lova att jag vill eller kan göra just detta. En institutions ämnen utvecklas hela tiden och det kan nog vara så att vi vill göra prioriteringar framöver. Men det är viktigt för mig att det finns en bred diskussion när det gäller till exempel framtida satsningsområden.<br /><br /></span></p> <p><span lang="SV">Det uttrycktes inför samgåendet farhågor för att Chalmers arkitektur och arkitektutbildningen skulle tappa i attraktivitet och betydelse, hur går arbetet med dessa frågor? </span></p> <p><span lang="SV"><span>–<span> </span></span></span><span lang="SV">Från ett student-perspektiv menar jag att sammanslagningen av de två gamla institutionerna inte har haft speciellt stor betydelse. Internt på institutionen är det viktigt att vi fortsätter att ha en rimlig balans mellan alla ingående delar i ledningen. När det gäller arkitekturutbildningen kommer vi att fortsätta ha regelbundna möten mellan institutionen och grundutbildningens ledning för att diskutera gemensamma frågor om utbildningens kvalitet och utveckling. Forskningen inom arkitekturämnet kommer att stärkas av det initiativ som nu drar igång med Fredrik Nilsson som föreståndare. <br /><br />Hur ser du nu på den vision och mission för ACE som arbetades fram kring samgåendet i våras - ligger den fast?</span></p> <p><span></span> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style></p> <p><span lang="SV"><span>–<span> </span></span></span><span lang="SV">Ja inget har förändrats ifråga om vårt arbete framåt, det är visionen att ACE ska vara bland de ledande i Europa inom vårt fält år 2030 som gäller, under devisen &quot;med nyfikenhet, respekt och mod bidrar vi till ett hållbart samhälle&quot;.<br /></span></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><span style="font-size:12px">Text: Catharina Björk</span><br /><span lang="SV"></span></p> Fri, 20 Oct 2017 16:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-ett-ar.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-ett-ar.aspxMinistern firade ettåringen HSB Living Lab<p><b>​Ett år har gått sedan de boende började flytta in i HSB Living Lab, och ettårsfirandet uppmärksammades av representanter från såväl Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park som regeringen och Göteborgs Stad.</b></p>   ​<span>– Vi försöker driva på från näringsdepartementet att få mer av testbäddar där vi kan använda ny teknik och HSB Living Lab är ett väldigt bra exempel på det, sa bostads- och digitaliseringsminister <strong>Peter Eriksson</strong> (MP) under sitt tal i HSB Living Lab.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />HSB Living Lab är en unik forskningsarena placerad på Chalmersområdet i Göteborg. Ett helt hus inriktat på att hitta framtidens lösningar för ett hållbart boende. I ett år har nu de boende i de 29 lägenheterna varit en del av innovationsprojektet som är ett samarbete mellan näringsliv, stad och akademi. 2000 sensorer samlar dygnet runt in data som kan användas för att hitta nya lösningar för framtidens boende. <br /><br />Under tisdagen 19 september uppmärksammades 1-årsfirandet med en eftermiddag. Besöket inleddes på Johanneberg Science Park med presentation av några forskningsprojekt som pågår och är kopplat till HSB Living Lab-huset och på Chalmers. Bland annat byggnadsintegrerade solceller, stadssimuleringar och forskning om hur mycket det byggs om inne i lägenheterna presenterades.  <br /><br />HSB Göteborgs vd <strong>Lars Göran Andersson</strong> utbringande under sitt välkomnande ett fyrfaldigt leve för HSB Living Lab.<br />   – Nu har vi nio år kvar av forskning, sa han och syftade på att HSB Living är ett tioårigt projekt.<br /><br /><img src="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/PublishingImages/HSB_LivingLab1ar_170919_29%20(1).jpg" alt="HSB_LivingLab1ar_170919_29 (1).jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Efter att Peter Eriksson fått en rundvisning i lokalerna hölls ett panelsamtal på temat &quot;<em><strong>Smarta städer, vad menar vi med det?</strong></em>&quot; där man diskuterade de utmaningar som forskare, bostadsföretag och politikerna står inför. Medan de många åhörarna stod ända in i HSB Living Labs moderna tvättstudio debatterades ämnen som ägande, virtuella stadsbyggen, vikten av kortade byggprocesser och smarta städer och hur man får ut användning av den forskning som finns och görs i bland annat HSB Living Lab. Moderator var <strong>Lars Marcus</strong>, professor i Stadsbyggnad, Chalmers.<br /><br />Panelen:<br /><ul><li>Peter Eriksson (MP), bostads- och digitaliseringsminister</li> <li>Anders Lago, förbundsordförande HSB</li> <li>Anders Logg, tf. styrkeområdesledare Building Futures</li> <li>Anna Dubois, vicerektor Chalmers</li> <li>Mats Bergh, vd Johanneberg Science Park</li> <li>Ann-Sofie Hermansson (S), ordf kommunstyrelsen</li></ul> <br />Peter Eriksson avslutade panelsamtalet hoppfullt.<br /><span>   –</span> Jag tycker det handlar om att använda den nya teknikens möjligheter för att bygga ett mänskligare samhälle där vi satsar på livskvalitet där människor ska kunna umgås och älska istället för att distansera oss. Jag tror att det finns enorma möjligheter i tekniken om vi använder den på rätt sätt. <br /><br /><img src="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/PublishingImages/HSB_LivingLab1ar_170919_46.jpg" alt="HSB_LivingLab1ar_170919_46.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Besöket arrangerades i samarbete med Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park.<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=QBaFqI1S7mQ&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här kan du se en film från dagen</a><br />Tue, 19 Sep 2017 17:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/dialog-temadag.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/dialog-temadag.aspxDialog för (vård)arkitektur och samhällsbyggnad<p><b>​Centrum för vårdens arkitektur bjuder in till temadag</b></p>Plats: Chalmers Samhällsbyggnadshuset, Sven Hultins gata 6, Göteborg.<br />Sal: SB-H1. Datum: 18/10 2017. Tid: 10-15.30. Temadagen är kostnadsfri.<br />Vi bjuder på enklare lunch och fika. Klicka på <a href="/sv/centrum/cva/Sidor/dialog-registrering.aspx">länken</a> för att registrera dig.<br />Antal platser begränsade. Vid frågor kontakta cva.arch@chalmers.se<br /><br /><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%20för%20Vårdens%20Arkitektur/nyheter2017/Dialogtemadag-program.pdf">Program (pdf)</a><br /><br />​Intresset för dialogmetoder inom arkitektur och samhällsbyggnad har ökat markant under senare år. Det gäller även inom planering och utformning av vård- och omsorgsbyggnader. När utmaningarna blir stora och designuppgifterna komplexa behöver vi mer dialog mellan berörda parter. Att planera och designa vårdbyggnader är komplext. Samverkan och dialog är en grundläggande del i skapandet av nya vårdmiljöer. En bristfällig och/eller dåligt förberedd dialog kan förbruka tid genom att inte tillföra värde till ett projekt. Med rätt genomförd dialog sparas både tid och pengar samt att en högre kvalitet blir resultatet.<br /><br />Det finns många dialogmetoder som används i olika sammanhang och med olika syften. Det är därför viktigt att känna till olika dialogmetoder och diskutera vilka som passar var och när. Dialog handlar inte bara om att kalla till stora möten eller workshops. Vi behöver strukturerade, effektiva, beprövade och vetenskapligt underbyggda sätt att genomföra dialoger med tydliga målbilder. Dialogprocesser har också en stor potential för att ingå i och berika den övergripande planerings och designprocessen.<br /><br />Temadagen kommer att innehålla konkreta erfarenheter från och reflektioner över olika genomförda dialogprocesser från vårdbyggandet men även från andra samhällssektorer – skolor, kontor och stadsplanering. Genom ett samarbete mellan Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers och Sweco Architects har en bok om dialogprocesser vuxit fram. Boken ”Designdrivna dialoger för arkitektur och samhällsbyggnad” är just klar och kommer att presenteras på temadagen.<br /><br />Välkomna!<br />Mon, 03 Jul 2017 09:35:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stefan-Bengtsson-och-Holger-Wallbaum-invalda-i-IVA.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stefan-Bengtsson-och-Holger-Wallbaum-invalda-i-IVA.aspxStefan Bengtsson och Holger Wallbaum invalda i IVA<p><b>​Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin har valt in nya ledamöter varav två från Chalmers – Stefan Bengtsson som valts in i avdelningen för forskning och utbildning och Holger Wallbaum som valts in i avdelningen för Samhällsbyggnad.</b></p><style> .ExternalClass p, , {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass k, .ExternalClass k {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass eded {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortas IVA, består av beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och förvaltning. Verksamheten inom IVA syftar till att ”till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling”. Under årets andra Akademisammankomst valdes tio nya svenska och två utländska ledamöter in i akademien. <br /></span></p> <p><span lang="SV">Stefan Bengtsson, professor vid MC2 och rektor för Chalmers, väljs in i avdelningen för Utbildning och forskning. Stefan Bengtssons forskningsområde är kiselbaserade material, komponenter och kretsar – den teknik som utgör basen för all konsumentelektronik, som datorer och mobiltelefoner. Tidigare rektor för Malmö högskola, och sedan augusti 2015 rektor och vd på Chalmers.</span></p> <p><span lang="SV">– Det är hedrande och glädjande att bli ledamot av IVA. Jag har arbetat med IVA i några projekt och ser fram emot att få bidra ytterligare! Jag brinner för att utveckla utbildning och forskning, samt att nyttiggöra resultat från dessa för ett starkare samhälle och näringsliv, säger Stefan Bengtsson.<br /></span></p> <p><span lang="SV">Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande vid ACE, Chalmers, väljs in i avdelningen för Samhällsbyggnad. Holger Wallbaum har lång erfarenhet av teknik- och arkitekturprojekt, både i Sverige och internationellt. Han är specialiserad inom miljö- och hållbarhetsstrategier och arbetar med begrepp, verktyg och strategier för att förbättra hållbarhetsprestanda för byggmaterial, byggnader och hela städer. Holger Wallbaum leder också H2020-projekt som koordineras från Chalmers, projekt inom Climate-KIC och är vetenskaplig ledare för HSB Living Lab.</span></p> <p><span lang="SV">–<span> </span>Jag är mycket hedrad av att ha blivit invald som ledamot i IVA, säger Holger Wallbaum. IVA är en viktig aktör för Sveriges väg mot en mer hållbar framtid. Att få möjlighet att bidra till den processen är en utmaning som jag är mycket glad över.</span></p> <p><span lang="SV"> </span></p> <p><span lang="SV">Övriga nya ledamöter är: </span></p> <p><span lang="SV">Karl Henrik Johansson, professor på KTH, <br /> <br /> Anna Bertilson, samhällsbyggnadsdirektör i Linköpings kommun, <br /> Monica von Schmalensee, vd White arkitekter, <br /> Stefan Jansson, professor Umeå universitet, <br /> Lotta Ljungqvist, ordförande och vd GE Nordic, <br /> Saeid Esmaeilzadeh, filosofie doktor i kemi och grundare av Serendipity Group, <br /> Margaret McNamee, fil dr, Teknisk direktör, RISE<br /> Bradley F. Chmelka, professor vid University of California, Santa Barbara<br /> Hoda ElMaraghy, professor vid University of Windsor</span></p> <p><span lang="SV"><a href="https://www.iva.se/">Läs mer om IVA</a></span></p> Tue, 20 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Rollspel-om-renovering-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Rollspel-om-renovering-.aspxRollspel om renovering av bostäder i miljonprogram<p><b>​Forskningsprojektet Lärande Lab Hammarkullen, projektledare Jenny Stenberg, testade för första gången det renoveringsrollspel som de håller på att utveckla.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/rollspel_puff_340x296.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi kallar det &quot;Utbildning till Samrådshjälte&quot;. Åtta boende i miljonprogramsområdet Hammarkullen deltog i utbildningen och fyra medverkande från Hyresgästföreningen och Alla ska kunna bo kvar agerade roller som bostadsföretag, verksamhetsutvecklare, förhandlare och jurist. Vi hade även simultantolkning på arabiska. Kul, spännande, svårt, kaos, utmattande, intressant, och väldigt lärande! Särskilt för oss som vidareutvecklar spelet men även deltagarna uttryckte att de lärde mycket och på ett roligt sätt. Vi ska göra fler omgångar efter sommaren, berättar Jenny.<br /><br /><strong>Mer information</strong><br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/jenny-stenberg.aspx">Jenny Stenberg</a>, docent, Chalmers tekniska högskola, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, epost <a href="mailto:jenny.stenberg@chalmers.se">jenny.stenberg@chalmers.se</a>, telefon 031 772 23 46.<br />Mon, 19 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Bin-ar-ocksa.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Bin-ar-ocksa.aspxBin är också stadsbor - Pollineringens nödvändiga infrastruktur<p><b>​Honungsbin, humlor och andra insekter som pollinerar växter hotas av habitatförlust, klimatförändringar, invaderande arter, bekämpningsmedel och sjukdomar, samtidigt som 76 % av våra viktigaste skördar är beroende av pollinatörer för att producera den mat vi människor behöver. Pollineringstjänster har värderats till hisnande 153 miljarder euro per år globalt.</b></p>​Ny forskning visar att bin och andra pollinerande insekter frodas i städer i lika stor utsträckning som i jordbrukslandskapet och i våra naturreservat. Faktum är att en färsk brittisk vetenskaplig undersökning visade att områden nära intensivt förvaltade jordbruksområden uppvisade den största förlusten av pollinatörer.<br /><br />Urbana områden, med sina parker, trädgårdar och kyrkogårdar, kan erbjuda bin och andra pollinatörer ett brett utbud av mat och boplatser över långa tidsperioder.<br /><br /><br /><a href="http://hallbarstad.se/cocity/bin-ar-ocksa-stadsbor/">Läs mer på bloggen Hållbar stad &gt;&gt;</a>Mon, 19 Jun 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Cool-innovation-for-livsmedelsbutiker.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Cool-innovation-for-livsmedelsbutiker.aspxCool innovation för livsmedelsbutiker<p><b>​Kylar och frysar står för nästan 50% av den totala energiförbrukningen I livsmedelsbutiker. Start-upen ChillServices, sprungen ur Chalmers och Climate-KIC, vill förändra denna siffra genom att spara resurser med en enkel men effektiv anordning som lätt implementeras i befintlig kylutrustning. Forskarna bakom start-upen är övertygade att 30 till 40% energiförbättring finns inom räckhåll.</b></p><style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass p.MsoListParagraph, .ExternalClass li.MsoListParagraph, .ExternalClass div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass p.MsoListParagraphCxSpFirst, .ExternalClass li.MsoListParagraphCxSpFirst, .ExternalClass div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass p.MsoListParagraphCxSpMiddle, .ExternalClass li.MsoListParagraphCxSpMiddle, .ExternalClass div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass p.MsoListParagraphCxSpLast, .ExternalClass li.MsoListParagraphCxSpLast, .ExternalClass div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:595.0pt 842.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} .ExternalClass ol {margin-bottom:0cm;} .ExternalClass ul {margin-bottom:0cm;} </style><p><span lang="SV"> Kylning är en av huvudfaktorerna i livsmedelsbutikers energiförbrukning, nästan 50% av totalen. För nästan tio år sedan började två unga forskare att ställa sig frågor om denna förbrukning: Hur hanteras kyla och värme i en livsmedelsbutik? Hur mycket värme uppstår? Var förbrukas energin och hur kan detta förändras? Denna nyfikenhet var starten till ett unikt samarbete mellan forskaren York Ostermeyer, hans forskargrupp och den tyska livsmedelsjätten REWE i norra Tyskland.</span></p> <h6 class="chalmersElement-H6"><span lang="SV"><br /> Överenskommelse genom handslag</span></h6> <p><span lang="SV">Några år senare hade forskarlaget som formats på ETH i Zürich, kommit till Chalmers BoM och avdelningen för byggnadsteknologi, och kompletterats med Tommie Månsson, en doktorand med intresse för CFD modellering, och Christian Marx, postdoktor med fokus på fjärranalys. Den fortsatta forskningen som företogs inom ramen för Climate-KICs flaggskepp BTA ledde till utvecklingen av ett koncept med en service och en produkt – det så kallade RDC FieldAgent och Sensorhold. Tack vare det redan etablerade samarbetet med REWE krävdes endast en överenskommelse via handslag för att få starta upp en pilot; något som är ovanligt inom dagligvaruhandeln då man vanligtvis inte heller samarbetar med universitet.</span></p> <span lang="SV">Den första utvärderingen visade på en minskad elförbrukning för varje stängd butikskyl med 3 %, vilket är cirka 6000 KWh, motsvarande ungefär 4-5 tons CO2 per butik och år. Efter ytterligare förbättring av produkten och komplettering med en app för smartphone, beställde REWE SensorHold-systemet för 1500 kylar, en affär som uppgick till 300K euro. Allt inom start-upen ChillServices, som startades av forskarna tillsammans med Climate-KIC och Chalmers i slutet av 2016.<br /></span> <p><span lang="SV"><span>-<span>       </span></span></span><span lang="SV">Tidigt I processen var våra metoder och instrument väldigt enkla, men dessa har utvecklats och professionaliserats efter för-testerna. Men systemet är fortfarande enkelt, men några få klick kan en installatör få instrumenten på plats och via smartphone-appen kan vi övervaka processen och garantera kvalitén. Som en del i processen genereras en stor mängd data som kan användas för att skräddarsy framtida tjänster för våra kunder. Energibesparingen som vi möjliggör är faktiskt en bedrift eftersom REWE redan ligger i framkant vad gäller energieffektivitet i verksamheten. York Ostermeyer, docent vid Chalmers och en av grundarna till ChillServices.<br /><br /></span></p> <h6 class="chalmersElement-H6"><span lang="SV">Effektiv lösning<br /></span></h6> <p></p> <p><span lang="SV">I kylar sitter två termometrar: en som mäter temperaturen på den luft som kommer in och en som mäter temperaturen på den luft som går ut. Sensorhold säkerställer att termometern mäter i rätt del av luftströmmen, vilket ger mer korrekta värden, något som i sin tur gör att kylarna drar upp till 5 procent mindre energi.<br /> </span></p> <p><span lang="SV"><span>-<span>       </span></span></span><span lang="SV">Ur miljö- och klimathänsyn har det här flera fördelar. Dels kan man öka temperaturerna på luften som går in i kylarna, dels kan man hålla jämnare temperaturer, något som också leder till energieffektivisering. Dessutom minskar uppvärmningsbehovet av butikerna när kylarna inte kyler av inomhusluften lika mycket som innan”, säger Tommie Månsson.<br /></span></p> <p><span lang="SV">I nuläget sparar ChillServices mellan 3 till 5 % CO2 med lättimplementerade åtgärder samtidigt som livsmedelssäkerheten höjs, och forskarna i företaget är övertygade om att en 30-40 procentig effektivitetsförbättring är möjlig inom en snar framtid. Utöver den indirekta besparingen I och med utsläppscertifikat betalar sig åtgärderna direkt genom energibesparingar inom ca två år. Då butiksinstallationer generellt har en livslängd på cirka 15 år är detta mer än attraktivt för butiksinnehavarna. Åtgärderna bidrar också till en mer jämn kylning av varorna som förvaras i kylarna, vilket ger en positiv effekt på varornas livslängd och kvalitet – vilket i sin tur syns på försäljningen.<br /></span></p> <p><span></span><span><span lang="SV"><span>-<span>       </span></span></span><span lang="SV">Vi har alltid ögonen öppna för nya sätt att förbättra energieffektiviteten I våra butiker. Samarbetet med en spin-off utifrån akademin är dock något nytt för oss. Hitintills har det varit ett inspirerande samarbete som både genererat enastående resultat och ny kunskap för alla inblandade. Med all uppmärksamhet som detta får när jag en stark förhoppning om att det ska kunna tjäna som förebild framöver. Jan Lahmann, Head of Energy Management REWE North.<br /><span></span></span></span><br /><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"><em>ChillServices är en Spin-Off utifrån en samskapandeprocess mellan Climate-KIC BTA och Chalmers. Det startades i labbmiljön på det byggnadsteknologiska labbet i och med undersökningen av luftflöden runt fönster och dörrar. Forskarna på Chalmers konstruerade modeller och studerade resultaten. I och med samarbetet med REWE togs idéerna vidare till ett nytt användningsområde – livsmedelsbutiker – och applicerades där. Detta står nu som det perfekta exemplet på samskapande och öppen innovation i en kontext av ömsesidigt förtroende. Climate-KIC BTA stödjer projektet med finansiering, kunskap, erfarenhet och sitt nätverk.</em></span></p> <p><span lang="SV"><a href="http://bta.climate-kic.org/">Läs mer om Climate-KIC och BTA</a><br /></span></p> <p> </p> <p> </p> Fri, 16 Jun 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Sjukhusbyggande-i-Tanzania.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Sjukhusbyggande-i-Tanzania.aspxSjukhusbyggande i Tanzania – exjobbare driver förbättringar<p><b>​I år examinerades tredje årets exjobbare från arkitektur som arbetat med ett sjukhusprojekt i Tanzania. Annika Danielsson examinerades 2015, Lisa Bergstrand 2016 och nu 2017 Sandra Dawood och Emelie Joelsson, alla inom masterstudion Healthcare Architecture. I ett kontinuerligt samarbete, både externt med olika organisationer och internt med ingenjörsstudenter från tidigare Bygg- och miljöteknik har studenterna handgripligen hjälpt sjukhuset, till exempel med planeringen för sjukhusområdet och deras nya akutmottagning har byggts efter ritningar av studenterna. – Jag tycker att detta är ett fint exempel på hur Chalmers Arkitektur når ut i världen och gör skillnad, säger examinator Peter Fröst.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/Care%20of%20Kolandoto_2hus_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Kolandoto-sjukhuset ligger utanför staden Shinyanga i nordvästra Tanzania. Från sjukhuset kom 2014 en önskan till <a href="http://iaidafrica.eu/">InvolveAid</a> om att förbättra vatten- och elsituationen. InvolveAid, en svensk biståndsorganisation, startade då ett samarbete med <a href="http://www.arkitekterutangranser.se/vart-arbete-2/vart-arbete/kolandoto-healthy-hospital">Arkitekter utan gränser</a> och <a href="http://www.ingenjorerutangranser.se/projekt/kolandoto-healthy-hospital?page=5">Ingenjörer utan gränser </a>för att kunna möta sjukhusets förfrågan. Arkitektstudenten Annika Danielsson fick höra om detta och valde att göra sitt exjobb på plats i Kolandoto.<br /><br />Annika tog fram en övergripande plan för sjukhusets långsiktiga utveckling. Åtgärderna gällde stort och smått <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/kolandoto_möte_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />och en del omedelbara åtgärder för att förbättra de hygieniska förhållandena gjordes. En separat <br />operationssal för kejsarsnitt byggdes och en vattenpump installerades och kopplades till ett reningssystem. Även solceller installerades som back-up för el till operationssalarna. <br /><br />I den andra fasen 2016 genomfördes ytterligare förbättringar av sjukhusets vatten- och elsystem och Lisa Bergstrand utarbetade ett designförslag för en ny akutmottagning i nära samarbete med sjukhusets personal. <br /><br />2017 fortsatte utvecklingsarbetet med utformning av förslag till en ny vårdavdelning och ombyggnad av mödravårdsavdelningen där Emelie Joelsson och Sandra Dawood bland annat undersökt hur socio-kulturella behov inom hälsovårdens byggande kan tas tillvara genom deltagandeplanering och workshops. Bygget av akutmottagningen påbörjades 2017 utifrån <br />Lisas förslag. <br /><br />Se även intervju med Annika Danielsson och Emelie Joelsson på Liljewall Arkitekters webbsida. <br /><a href="http://www.liljewall.se/sjukhusbyggande-i-tanzania">”Om sjukhusbyggande i Tanzania – igenkänning och kulturkrockar” &gt;&gt;</a><br /><br /><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/Care%20of%20Kolandoto_wslappar_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />Länkar till examensarbeten:</strong><br /><ul><li><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/229756/229756.pdf">Annika Danielsson (2015): <em>Healthy hospital design - the case of Kolandoto Hospital in Tanzania</em></a></li> <li><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/248444/248444.pdf">Lisa Bergstrand (2016): <em>Kolandoto on call - developing an emergency department through participatory design</em></a></li> <li><a href="http://document.chalmers.se/download?docid=668584e0-0f8b-4889-99a1-a188d863545a">Emelie Joelsson och Sandra Dawood (2017): <em>Care of Kolandoto - the role of cultural and local adaptation in hospital design</em></a></li></ul> <br /><strong>Mer information</strong><br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/peter-frost.aspx">Peter Fröst,</a> konstnärlig professor, föreståndare för <br />Centrum för vårdens arkitektur, telefon +46 31 772 23 24, epost <a href="mailto:peter.frost@chalmers.se">peter.frost@chalmers.se</a> <br /><br /><strong>Kolandoto Healthy Hospital  </strong><br />Projektet Kolandoto Healthy Hospital  är ett <br />samarbete mellan Kolandoto Hospital, Arkitekter utan gränser, Ingenjörer utan gränser och Involve Aid, och har pågått sedan 2014.<br /><br /><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/Care%20of%20Kolandoto_ornaments_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Länkar organistioner</strong><br /><a href="http://www.arkitekterutangranser.se/vart-arbete-2/vart-arbete/kolandoto-healthy-hospital">Arkitekter utan gränser</a><br /><a href="http://www.ingenjorerutangranser.se/projekt/kolandoto-healthy-hospital?page=5">Ingenjörer utan gränser</a><br /><a href="http://iaidafrica.eu/">InvolveAid</a><br />Thu, 15 Jun 2017 16:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Stort-test-av-dagvattenanläggningar-på-HSB-Living-Lab.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Stort-test-av-dagvattenanl%C3%A4ggningar-p%C3%A5-HSB-Living-Lab.aspxStort test av dagvattenanläggningar på HSB Living Lab<p><b>​Att ta hand om dagvatten är en del av framtidens hållbara boende, speciellt när det blir allt vanligare även i Sverige med översvämmade gator och fastigheter. Nu har två testbäddar placerats i nära anslutning till experimenthuset. De är de första i sitt slag i landet och följs noga av forskare.</b></p><div>​Den pågående urbaniseringen och klimatförändringarna ställer nya krav och utmaningar på hur vi i framtiden ska avleda och hantera vårt regnvatten. I den täta stadsmiljön är det ofta ont om plats och därför behövs nya lösningar som hjälper till att fördröja dagvattnet nära eller på fastigheten. Behovet av forskning och goda exempel är stort och på HSB Living Lab har testbäddar upprättats för snabbare utveckling och utvärdering av nya smarta sätt att få till fördröjning av dagvatten.</div> <div> </div> <div>   – En hållbar dagvattenhantering är viktigt ur fler aspekter, dels för att minska riskerna för översvämningar och att föroreningar sprids till våra vattendrag och dels för att säkerställa att dagvatten ses som den resurs den faktiskt är. Lokal fördröjning av dagvatten kan generera en mängd positiva nyttor så som förbättringar av luftkvalité, ljuddämpning, estetik och rekreation, inbjuda till social gemenskap samt bidra till en ökad biologisk mångfald, säger Helene Sörelius (RISE).</div> <div> </div> <div>Knutet till testbädden drivs ett Vinnovafinansierat projekt i samarbete mellan Chalmers, Göteborgs stad, RISE Research Institute of Sweden, LTU Gryaab och ett antal teknikföretag.</div> <div> </div> <div><strong>Kontakt: </strong><br /></div> <div><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/lena-blom.aspx">Lena Blom, institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik</a><a href="/sv/personal/Sidor/lena-blom.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span></span> </div> Wed, 14 Jun 2017 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Globala-fragor-ar-avgorande.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Globala-fragor-ar-avgorande.aspxDe globala frågorna är avgörande för vår relevans<p><b>​Chalmers har en stark profil vad gäller hållbarhetsfrågor som Sverige och andra rika länder står inför, men vad gäller globala perspektiv finns stor utvecklingspotential. I slutet av maj gick startskottet för ett chalmersövergripande arbete mot FN:s globala utvecklingsmål, med fokus på tredje världen.</b></p>​På olika håll på Chalmers finns individer som arbetar med hållbarhetsforskning i utvecklingsländer eller globalt perspektiv. Med syfte att skapa ett nätverk och utveckla en gemensam vision och plan för hur Chalmers kan bli starkare inom globalt orienterad hållbarhetsforskning ordnade Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions (CIIST) en samlande workshop i slutet av maj. <br /><br />Mer än sjuttio personer från olika delar av Chalmers, Göteborgs universitet, Sida, studentorganisationer, företag och civilsamhället samlades till workshopen som finansierades av styrkeområde Energi, Building Futures samt tidigare instiutionen för Energi och miljö. Arrangören Helene Ahlborg, forskare i miljösystemanalys och verksam inom CIIST, är väldigt nöjd med uppslutningen. <br /><br />– Deltagandet visar att det här är frågor som engagerar många. Vi ser de globala frågorna som avgörande för vår relevans och attraktionskraft som universitet och vi kunde konstatera att vi har den kompetens som behövs för att vidareutveckla Chalmers arbete inom det här området, säger Helene Ahlborg.<br /><br />För henne är det uppenbart att Chalmers har mycket att vinna på att bli starkare inom global hållbarhetsforskning.<br /><br />– De största utmaningarna som vi står inför kräver att vi tar oss an dem med ett globalt perspektiv. Vi har också mycket att lära av att vara närvarande i fattigare delar av världen eftersom många av framtidens nya innovationer, idéer och lösningar kommer att uppstå i dessa sammanhang. <br /><br />Men det handlar också om att bli ett attraktivt universitet i studenternas ögon. Många engagerade studenter vill vara med och lösa världens problem och då gäller det att Chalmers kan erbjuda dem rätt utbildning.<br /><br />Härnäst kommer Helene Ahlborg att skapa arbetsgrupper som tar arbetet från workshopen vidare för till hösten formulera en strategisk vision och handlingsplan.<br /><br />– Sedan rullar vi bollen vidare under nästa år och följer upp förslag och tar dem vidare på olika sätt. Vi vill ta vara på den energi som finns och alla de initiativ som redan pågår på olika håll och skapa en kollektiv arena och nytta kring dessa, säger hon.<br /><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Ingela RoosTue, 13 Jun 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utvecklar-Göteborg-tillsammans-med-Yale.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utvecklar-G%C3%B6teborg-tillsammans-med-Yale.aspxUtvecklar Göteborg tillsammans med Yale<p><b>​Utvecklingen av Älvstaden fortsätter väcka internationellt intresse. Nu är det klart att amerikanska Yale University samarbetar med Chalmers och Älvstranden Utveckling AB inom nya forskningsprojektet Fusion Point Gothenburg. Målet är att ta fram kunskap och metoder som låter akademi och praktik gå hand i hand genom byggandet av den framtida staden.</b></p><div>​ <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style><span lang="SV">Älvstaden är norra Europas största stadsutvecklingsprojekt. Om 20 år ska Göteborgs stadskärna vara dubbelt så stor som idag. Hur de sammanlagda investeringarna i Älvstaden styrs, och därmed vilka slags fysiska miljöer som skapas, kommer att påverka Göteborg över generationer.</span> </div> <div> </div> <div> </div> <p><span lang="SV">För att säkra en hållbar stadsutveckling storsatsar Göteborgs stad, genom Älvstranden Utveckling AB, och Chalmers på forskning. Det nya forskningsprojektet Fusion Point Gothenburg ska stärka mötet mellan forskning och praktik inom arkitektur och stadsbyggande. Nyckeln till framgång är kunskap om hur man bäst utnyttjar just kunskap.</span></p> <div> </div> <div> </div> <p><span lang="SV">”Enkelt uttryckt handlar det om att hitta nya metoder och att göra både etablerad forskning och ny kunskap praktiskt användbar för alla olika aktörer. Med en verktygslåda full av relevanta lärdomar blir det lättare att fatta de många beslut som avgör vår framtida stads kvaliteter”, förklarar Fredrik Nilsson, nytillträdd chef för forskning i praktiken vid Älvstranden Utveckling.</span></p> <div> </div> <div> </div> <p><span lang="SV">Fusion Point Gothenburg ska bedrivas i samverkan med internationellt framstående forskningsmiljöer, varav Yale School of Architecture är först ut i ett samarbete med Chalmers. Yale är ett av världens främsta universitet inom arkitektur och stadsbyggnad.</span></p> <div> </div> <div> &quot;<span lang="SV">Transformationen av Göteborg följs med nyfikna blickar världen över. Genom Fusion Point Gothenburg hoppas vi att i framtiden kunna vara en kunskapsresurs för andra städer som står inför liknande utmaningar.&quot; Lena Andersson, VD för Älvstranden Utveckling AB<br /><br /></span> </div> <p class="chalmersElement-P"><p><span lang="SV"> <em>Fakta:</em></span></p> <em> </em></p> <p class="chalmersElement-P"><span lang="SV"><em>Fusion Point Gothenburg drivs av en arbetsgrupp som består av Fredrik Nilsson, arkitekt och professor i arkitekturteori vid Chalmers ACE samt chef för forskning i praktiken vid Älvstranden Utveckling; Lars Marcus, professor i stadsbyggnad vid Chalmers ACE; Carl Mossfeldt, Yale World Fellow och tidigare VD för Tällberg Foundation samt Åsa Swan, chef för urban planering vid Älvstranden Utveckling AB. Projektets första fas är treårigt och finansieras av Älvstranden Utveckling med en nuvarande budget på 9 miljoner kronor.</em></span></p> <div> </div> <p><span lang="SV"> </span></p> <div> <style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style> </div>Mon, 12 Jun 2017 17:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-är-ny-tf-styrkeområdesledare-för-Building-Futures.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-%C3%A4r-ny-tf-styrkeomr%C3%A5desledare-f%C3%B6r-Building-Futures.aspxNy styrkeområdesledare för Building Futures<p><b>Anders Logg är ny tillförordnad styrkeområdesledare för Building Futures på Chalmers.</b></p>​<span>Styrkeområde Building Futures välkomnar Anders Logg som ny tillförordnad styrkeområdesledare från 1 juni 2017. Anders är professor i Beräkningsmatematik på Matematiska vetenskaper och har en bakgrund inom styrkeområdet sedan 2014 som ledare för profilen Virtuella städer. Han forskar och undervisar inom avancerade beräkningsmetoder för multifysikproblem och högprestandeberäkningar med tillämpningar inom arkitektur, design, konstruktion, biomedicin och matematisk fysik.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />   – Jag ser med spänning fram emot att leda Building Futures under den närmaste tiden, säger Anders. Building Futures har en stark och sammansvetsad ledningsgrupp och många nya spännande satsningar som skall sjösättas i höst och under 2018. Just nu arbetar vi intensivt med vår nya satsning Virtual City@Göteborg som syftar till att utforska och utveckla digitala verktyg för modellering, simulering och visualisering av framtidens städer, med syfte att öppna nya spännande möjligheter för stadsplanering och stadsutveckling.<br />Tue, 06 Jun 2017 08:00:00 +0200