​​Ilaria Barletta, doktorand vid avdelningen produktionssystem på Chalmers, arbetar med hållbarhetsfrågor inom tillverkningsindustrin. Hon är också ett stort fan av Kalle Anka.  Foto: Carina Schultz​​​​

Miljöproblem i Ankeborg inspirerade till forskning om hållbarhet

DEL 6: ​Som barn fick hon sin familj att börja källsortera, långt innan alla andra i den italienska småstaden. Samma driv finns kvar när hon idag forskar om hållbar produktion. Ilaria Barletta tar ansvaret för kommande generationer på allvar och vill påverka. I den sjätte och sista delen av vår serie om medveten hållbar produktion, förklarar Ilaria hur Chalmers står sig internationellt.​


Inom produktionsforskningen på Chalmers ses fabriken som ett socio-tekniskt system, där människor, maskiner och artificiell intelligens samarbetar för att skapa positiva resultat för företag, säkra skyddet av jordens resurser och ge anställda en givande arbetsmiljö. Så kan Chalmers definition av hållbar produktion sammanfattas.

Någon som kan ge ett internationellt perspektiv på hållbar produktion är Ilaria Barletta. Hon växte upp i södra Italien och studerade management och industriteknik i Milano. För några år sedan flyttade hon till Göteborg för att forska om hållbar produktion. Ilaria har försökt att skapa en bild av hur andra forskningsaktörer över hela världen ser på hållbar produktion. Det finns en gemensam modell.

- Jag skulle säga att verktygen som används runt om i världen är ganska lika. Vanligtvis används en särskild programvara som ett simuleringsverktyg för att minska energiförbrukning. Detsamma gäller för livscykelanalys som är standardiserat av ISO. Skillnaden ligger i hur verktygen tillämpas.

​Internationella skillnader

Tyskland, USA och Australien har flera framstående forskare inom hållbar produktion. De tenderar att fokusera en hel del på eko-effektivitet eller resurseffektivitet som tillämpas i enskilda processer i tillverkningen eller i hela produktionssystemet. Ett exempel är forskargruppen som kallas Sustainable Manufacturing & Life Cycle Engineering på universitetet i New South Wales i Australien. De fokuserar på nanoteknik, kompositmaterial och flygplanskomponenter. Ett annat exempel är Institutet för verktygsmaskiner och produktionsteknik, IWF, vid universitetet i Braunschweig i Tyskland där de bland annat forskar om återvinning av litium-jon-batterier och utformningen av hybrid-lättviktskomponenter för massproduktion av fordon. Ett tredje exempel är MIT i USA där det finns en grupp som undersöker miljöeffekter förknippade med tillverkning och produkter.

Enligt Ilaria är forskning på Chalmers mer fokuserad på strategier för "beslutsfattande", snarare än att leverera en färdig lösning. Syftet är att ge beslutsfattare i produktionen information för att uppnå en högre grad av medvetenhet om de processer som sker i fabriken.

- Vi förespråkar klokare beslut. Att bli medveten om konsekvenser av olika alternativ är en förutsättning för att kunna välja och stimulera till positiva och hållbara förändringar i fabriker.

​Chalmers är unikt

Chalmers sätter ihop olika kompetenser i sin forskning för att uppnå visionen om en mer hållbar produktion. Det sägs att initiativet hållbar produktion på Chalmers, där 200 forskare har engagerats för att öka medvetenheten om hållbar produktion, är unik och saknar motsvarighet i världen – något som Ilaria instämmer i.​

- Ja, jag håller med. Min uppfattning är att folk som är intresserade av hållbarhet tenderar att samlas i intressegrupper och ibland också samarbetar de också i forskningsstudier. Men att nå ut till "de andra" är utmanande. Industrin vill vanligtvis kunna räkna hem hållbar utveckling ekonomiskt, och forskare kan behöva kämpa för att se sambandet mellan hållbarhet och sitt specifika ämnesområde. Att ha lyckats engagera så många företrädare för industrin och forskare i syfte att öka medvetenheten om hållbarhet, tycker jag därför verkligen är både ambitiöst och unikt. 



Människan kan synas mer

En sak som Ilaria har upptäckt i sin undersökning är att det sociala perspektivet inte verkar lika intressant. Men hon skulle gärna vilja att industrin gör förebyggande insatser rörande sina anställda nu när strukturella förändringar är på ingång.

- Jag kan se en ökande trend inom produktionsforskning. Det är många spekulationer om hur fabriker kommer att se ut i framtiden i ljuset av Industri 4.0 och sakernas internet, och vad som krävs för en lyckad övergång dit. Detta ställer frågor om framtida operatörers kompetens och utbildningsbehov till exempel. Jag tycker att det mänskliga perspektivet måste finnas med i planeringen för att ta tillvara på de resurser vi har.

De nya teknologierna skapar nya möjligheter för industrin och Ilaria tycker att utvecklingen är positiv.
- För mig är debatten om hur digitaliseringen bäst kan tjäna hållbarhet är ett av de hetaste ämnena i produktionsforskning just nu.

Men hur var det då med Kalle Anka? Ilaria är ett stort fan. I en serietidning som hon läste som barn visade Knatte, Fnatte och Tjatte hur miljön påverkades av sopor i Ankeborg. Det blev en ögonöppnare för Ilaria. För att minimera sin klimatpåverkan har hon nu gått över till vegankost och försöker göra medvetna, hållbara val i sin vardag.


FAKTA:
Ilaria Barletta ingår i Björn Johanssons forskargrupp som tittar på hållbarhetsaspekter i produktion genom att använda virtuella verktyg för att analysera och förbättra produktionssystem. Ilarias forskningsfokus ligger på att utveckla metoder för elektronikavfall i återvinningsanläggningar.

Detta är den avslutande delen i vår serie där vi berättar om hur vi har jobbat för att öka medvetenheten om hållbarhet hos alla medverkande forskare, hur vi med hjälp av mätetal skapade ett ramverk, ett slags styrmedel för forskningsprojekten samt vilken effekten blev i slutändan. Nu fortsätter arbetet framåt och vi ser fram emot att få berätta om nästa etapp. På återhörande! 


Del 5: Mätetal som ett ramverk


Text: Nina Silow​


Publicerad: fr 01 jul 2016. Ändrad: fr 08 jul 2016