Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 24 Oct 2017 10:05:24 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-steg-narmare-botemedel-mot-aldersdiabetes.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-steg-narmare-botemedel-mot-aldersdiabetes.aspxEtt steg närmare botemedel mot åldersdiabetes<p><b>​Hos friska personer blockerar exosomer – små signalbärare som celler skickar ut – hopklumpning av det protein som ger upphov till typ 2-diabetes. Exosomer hos patienter med sjukdomen har inte samma förmåga. Upptäckten, som gjorts i ett forskningssamarbete mellan Chalmers och Astrazeneca, tar oss ett steg närmare ett botemedel mot typ 2-diabetes.</b></p>​Proteiner är kroppens arbetshästar som utför allt jobb i våra celler. Ett protein är lång kedja av aminosyror som måste veckas till en specifik tredimensionell struktur för att fungera. Ibland uppför de sig dock på ett felaktigt sätt och aggregerar – klumpar ihop sig – med varandra till långa fibrer, så kallade amyloider, som kan orsaka sjukdomar. Sedan tidigare är det känt att typ 2-diabetes orsakas av ett protein som aggregerar i bukspottskörteln.<div><br />– Vad vi har funnit är att exosomer som celler skickar ut i bukspottskörteln stoppar den processen och skyddar friska personer mot typ 2-diabetes, medan exosomerna inte gör det hos diabetespatienter, säger professor Pernilla Wittung Stafshede, som har lett studien vars resultat nyligen publicerades i ansedda tidskriften PNAS.<br /><br /></div> <div>Det man nu vet är att ”friska” exosomer binder proteinet som orsakar diabetes på utsidan och hindrar det från att aggregera, men resultaten förklarar inte varför. Man vet inte heller om det är ”sjuka” exosomer som orsakar typ 2-diabetes eller om det är sjukdomen i sig som gör att det blir fel på dem.<br /><br /></div> <div>– Nästa steg är att göra kontrollerade modeller av exosomerna, vars membran innehåller både lipider och proteiner, för att exakt förstå vilken beståndsdel som påverkar diabetesproteinet amylin. Hittar vi vilken lipid eller protein som ger effekten, och sen kan bena ut mekanismen, ja, då har vi ett bra läkemedel mot typ 2-diabetes.<br /><br /></div> <div>Studien är egentligen en del av industridoktoranden Diana Ribeiros avhandlingsarbete, och ett samarbete mellan Chalmers och Astrazeneca.<br /><br /></div> <div>– Hon kom på idén till det här projektet själv. Hon hade forskat en del på exosomer innan och jag hade läst lite om dem. Det är ett ganska nytt och outforskat område, och i ärlighetens namn trodde jag inte experimenten skulle fungera. Men genom Astrazeneca hade Diana tillgång till bukspottkörtelceller – något vi aldrig haft tidigare – och hon gjorde testerna mycket noggrant, och så upptäckte vi det här, säger Pernilla Wittung Stafshede, som också är Diana Ribeiros handledare på Chalmers.<br /><br /></div> <div>Det är första gången som Pernilla Wittung Stafshede samarbetar med Astrazeneca.<br /><br /></div> <div>– Vi borde samarbeta mer. Det är nyttigt för dem att förstå vilka molekylära experiment vi kan utföra och värdefullt för oss att få sätta in vår forskning i ett större medicinskt-kliniskt perspektiv. Om man tänker framtida botemedel mot typ 2-diabetes är det förstås också bra för oss att redan ha ett samarbete med ett läkemedelsföretag.<br /><br /></div> <div>Läs artikeln i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences:<br /><a href="http://www.pnas.org/content/114/42/11127.abstract">Extracellular vesicles from human pancreatic islets suppress human islet amyloid polypeptide amyloid formation<br /><br /></a>Text: Christian Borg<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist</div>Fri, 20 Oct 2017 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspxEnergipris till Jens Nielsen för biobränslen från jäst<p><b>​Professor Jens Nielsen tilldelas det prestigefyllda &quot;Energy Frontiers Award&quot; av det italienska oljebolaget ENI för forskning om mikroorganismer som öppnar för nya lösningar för produktion av bränslen och kemiska produkter från förnybara energikällor.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är ett mycket prestigefyllt pris att få. Bland tidigare vinnarna finns nobelpristagare och jag är oerhört stolt över att få priset för forskningen om hur man producerar kolväten från jäst, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>För att skapa ett samhälle som kan fungera utan fossila bränslen är det nödvändigt att göra det möjligt att producera kemikalier som kan användas som bränsle för bilar, lastbilar och flygplan. Genom bioteknik kan man utforma mikroorganismer för produktion av sådana kemikalier, som kan integreras direkt i den befintliga energiinfrastrukturen i vårt samhälle.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Professor Jens Nielsens forskning om jäst inom förnyelsebara bränslen och kemisk produktion har visat att om man skräddarsyr metabolismen hos vanlig bakjäst – som redan används industriellt för bioetanolproduktion – kan man förbättra den traditionella produktionsprocessen, men också producera kemikalier som kan vara användas som inbränningsbränsle tillsammans med diesel och jetbränsle.</span></div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div>– Vi har lyckats omdirigera metabolismen i jäst så att den kan producera dessa nya föreningar i liten skala, lämpade för produktion av jetbränsle och andra bränslen, men även antibiotika, kosttillskott och andra kemikalier intressanta för livsmedels- och livsvetenskapsindustrin, säger Jens Nielsen.</div> <div><br /></div> <div>En teknisk-ekonomisk analys har visat att bioteknikbaserad produktion av nya biobränslen kan, om den utvecklas vidare, konkurrera med petroleumbaserade bränslen och bidra till utvecklingen av framtida energilösningar och ett mer hållbart samhälle, enligt prisjuryn.</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5"><span>Om Eni-priset</span></h5></div> <div>Det prestigefyllda ENI-priset har delats ut av det italienska oljebolaget ENI sedan 2007. Den pågående energiomställningen reflekteras i att priset från 2017 ges i åtta olika kategorier med fokus på forskningsprojekt som syftar till hållbar resursanvändning, minskade koldioxidutsläpp och främjande av naturgas och förnybar energi. <a href="https://www.eni.com/en_IT/innovation/eni-award.page">Läs mer om Eni-priset</a></div> <div><br /></div> </div>Tue, 10 Oct 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Biomarkorer-i-blodet-visar-matens-stora-betydelse-for-aldersdiabetes.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Biomarkorer-i-blodet-visar-matens-stora-betydelse-for-aldersdiabetes.aspxBiomarkörer i blodet visar matens stora betydelse för åldersdiabetes<p><b>​En banbrytande metod, som har utvecklats vid Chalmers, har demonstrerat sin potential i en stor studie som visar att metabola fingeravtryck från blodprover kan ge viktig ny kunskap om sambandet mellan mat och hälsa. I studien konstateras att kost är ett av de starkaste prognosverktygen för åldersdiabetes hos äldre kvinnor.</b></p>​Forskare från Chalmers och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har funnit att flera diet- och näringsbiomarkörer – molekyler som kan mätas i blod och som kan knytas till kosten – är kopplade till både risk för åldersdiabetes och framtida risk för att utveckla diabetes.<p>Studien, publicerad i den ledande näringsforskningstidskriften American Journal of Clinical Nutrition, genomfördes på 600 kvinnor från Göteborg där diagnos av diabetes gjordes i början av studien, när de var 64 år, och igen efter 5½ år.</p> <p>Resultaten understryker att kost är en viktig faktor när det gäller risk för att utveckla typ 2-diabetes, och visade att fisk, fullkorn, vegetabiliska oljor och god vitamin E-status var skyddande mot typ 2-diabetes, medan rött kött och mättat fett ökade risken för att utveckla sjukdomen.</p> <p>– Det som är väldigt viktigt är att vi lyckades nå dessa slutsatser utan att ha ytterligare information om vad kvinnorna hade ätit, säger försteförfattaren Otto Savolainen, doktor vid avdelningen Livsmedelsvetenskap, Chalmers, som arbetar vid Chalmers infrastruktur för Masspektrometri.</p> <p>Blodproverna analyserades på Chalmers. Ett unikt ämnesomsättningsmässsigt fingeravtryck, inklusive många olika kostbiomarkörer, kunde kopplas till varje kvinna vid den specifika tidpunkt som provet togs. Med hjälp av denna metod var det för första gången möjligt att objektivt bestämma effekterna av viktiga kostkomponenter för framtida risk för typ 2-diabetes samt att hitta skillnader i kostmönster mellan kvinnor med och utan typ 2-diabetes.</p> <p>– Att samla information om matintag kan vara komplicerat och tidskrävande och är alltid beroende av vad folk kommer ihåg och tror att de borde rapportera. Biomarkörer har inte detta problem. De bekräftar att kostråd om att undvika rött kött och mättat fett och öka intaget av växtbaserade oljor och fullkorn verkar vara sanna, åtminstone för denna grupp kvinnor, säger docent Alastair Ross, ansvarig seniorforskare vid Chalmers avdelning Livsmedelsvetenskap.</p> <p>– Den nya metoden har gjort det möjligt för oss att mäta flera kost- och näringsstatusmarkörer samtidigt hos ett stort antal personer. Vi tror det är första gången detta har gjorts, säger han.</p> <p>Även om kostens roll ofta diskuteras som en förebyggande åtgärd mot att utveckla typ 2-diabetes ger den nya forskningen ett starkt stöd för kostråd och understryker vikten av att ändra kosten för att förbättra hälsan.</p> <p>– Nya metoder som vår hjälper till att förbättra hur vi mäter kost, och ökar vår detaljförståelse av hur kostmönster relaterar till sjukdom, säger Alastair Ross.<br /> <br /><strong>Video: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oL_myF3Fbh0" target="_blank" rel="nofollow">Vi vet vad du äter</a>!</strong><br />Se kort video om forskarnas nya förmåga att objektivt mäta vad folk äter, och vilken inverkan denna banbrytande teknik kan ha för individer, forskare och samhälle som helhet: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oL_myF3Fbh0" target="_blank" rel="nofollow">Vi vet vad du äter</a>!<br /> <br /><strong>Mer om denna forskning<br /></strong>Läs artikeln som är publicerad i American Journal of Clinical Nutrition: <a href="http://ajcn.nutrition.org/content/early/2017/09/13/ajcn.117.152850.abstract" target="_blank" rel="nofollow">Biomarkers of food intake and nutrient status are associated with glucose tolerance status and development of type 2 diabetes in older Swedish women</a> </p> Studien gjordes i den så kallade Diwa-kohorten (Diabetes and Impaired glucose tolerance in Women and Atherosclerosis), en tidigare studie gjord av Björn Fagerberg och Göran Bergström, Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.<br /><br />Text: Christian Borg<br />Foto: Johan Bodell<br /><br />Thu, 14 Sep 2017 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspxBränslen, medicin och kemikalier ska kunna konstrueras hållbart från jäst<p><b>​Jäst har blivit alltmer intressant som väg för att ta itu med flera samhällsutmaningar. Verena Siewers förklarar hur – här och på KAW jubileumssymposium Metabolism – the foundation of life.</b></p><div>​Stiftelsen Knut och Alice Wallenberg firar sitt 100-årsjubileum med en serie symposier i olika universitetsstäder runt om i landet. Den i Göteborg kommer att fokusera på metabolism och kommer att hållas 28 september i Konferenscentrum Wallenberg. Alla med intresse för ämnet är inbjudna att delta.</div> <div> </div> <div>På symposiet kommer unga lovande forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola att presentera ihop med internationellt kända experter inom respektive område. Den unga forskaren presenterar sin forskning och introducerar den internationella gästen.</div> <div> </div> <div>Verena Siewers, forskare vid institutionen Biologi och bioteknik, kommer att tala om användningen av jäst för produktion av kemikalier.</div> <div> </div> <div><strong>Varför är jäst intressant för framställning av kemikalier?</strong></div> <div>– Många av dessa kemikalier är för närvarande härledda från petroleum eller andra icke-hållbara källor. Därför syftar denna forskning till att ge en hållbar källa till ett antal föreningar som används till exempel som bränslen, smörjmedel, polymerbyggstenar, kosmetika, livsmedelsingredienser eller läkemedel, säger Verena Siewers.</div> <div> </div> <div><strong>Du kommer att introducera Christina Smolke, professor i bioengineering vid Stanford University. Berätta om henne!</strong></div> <div>– Christina Smolke är en världsberömd syntetisk biolog som har konstruerat konstgjorda kontrollenheter baserade på RNA som kan reglera mikrobiell metabolism. Hon är förmodligen mest känd för sin forskning om att överföra komplexa biosyntetiska vägar till jäst och därigenom göra det möjligt för jäst att producera läkemedel som opioider.</div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna inom ert forskningsområde just nu?</strong></div> <div>– Många koncept har bevisats fungera under de senaste åren, både av akademin och industrin, där mikrober är konstruerade för att producera vissa kemikalier. Men bara ett relativt litet antal har hittills bevisats i industriell skala. En stor utmaning är därför att försöka överbrygga detta gap.</div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Christian Borg</div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 28 september hålls <strong>Metabolism – The Foundation of Life</strong>, ett symposium för att fira Knut och Alice Wallenbergs stiftelsens 100-årsjubileum. <a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Metabolism-–-The-Foundation-of-Life.aspx">Mer information och anmälan &gt;&gt;</a><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs också</h2> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Vital-hundraaring-med-stort-inflytande.aspx">Vital hundraåring med stort inflytande</a><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspx">Symposium om metabolism - grunden för allt liv</a></div>Mon, 11 Sep 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspxSymposium om metabolism - grunden för allt liv<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, firar hundra år med en rad symposier i olika universitetsstäder i Sverige. Göteborg har fått temat metabolism, det vill säga ämnesomsättning, och det symposiet hålls den 28 september i Konferenscentrum Wallenberg på Medicinareberget. Alla som är intresserade av ämnet är välkomna att delta.</b></p><div>​Dagen har lagts upp så att yngre lovande forskare från Göteborgs universitet och Chalmers paras ihop med en internationell storhet i ämnet. Den yngre forskaren ska förmedla sin egen forskning och samtidigt introducera den internationella gästen.</div> <div> </div> <div>– När vi fick erbjudandet om att hålla ett symposium i Göteborg så hade KAW och Kungliga Vetenskapsakademien valt ämnet. Här i Göteborg finns en lång tradition av stark forskning om metabolism och det här är ett erkännande av det, säger Sven Enerbäck, professor i medicinsk genetik och en av forskarna som ingått i organisationskommittén.</div> <div> </div> <div>De tre som ingår i kommittén är förutom Sven Enerbäck, professor Maria Falkenberg, Göteborgs universitet och professor Jens Nielsen, Chalmers. De valde två ämnen var, bjöd in stjärnforskare i ämnet och kombinerade dem med unga lovande göteborgsforskare från båda lärosätena.</div> <div> </div> <div>– För att förstå hur stort det här med ämnesomsättning är kan jag beskriva det så här: där det finns ämnesomsättning finns det liv. Där inte ämnesomsättning finns, finns det inget liv, säger Sven Enerbäck.</div> <div> </div> <div>Han förklarar att det är inte bara är de sjukdomar som vi direkt förknippar med metabolism som är intressanta, utan att metabolism handlar om allt från diabetes och hur man programmerar om jäst för att framställa läkemedel, till mikrobioter i tarmen och mitokondrier i celler.</div> <div> </div> <div>– Får vi störningar i den här processen, vet vi att det leder till många olika typer av sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, övervikt och diabetes, men också cancer. Tumörer ställer om sin ämnesomsättning för att gagna sin egen tillväxt. Med den kunskapen kan vi kanske hitta sätt att omöjliggöra tumörens ämnesomsättning, och på sikt kunna erbjuda terapeutiska möjligheter, behandlingar och mediciner. Även demensjukdomar kan till viss del bero på en störd ämnesomsättning. Metabolismen är livsviktigt för alla celler. Får cellerna ingen energi så dör de, säger Sven Enerbäck.</div> <div> </div> <div>Anders Rosengren är forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Han ska presentera sin forskning och introducera professor Christina Smolke från Stanford University.</div> <div> </div> <div>– Jag kommer att berätta om våra senaste resultat där vi kopplar bioinformatik med studier av pankreatiska beta-celler för att undersöka de underliggande sjukdomsmekanismerna vid typ 2-diabetes. Dessutom kommer jag att beskriva exempel på hur betacellforskning kan överföras till behandling av patienter.</div> <div> </div> <div>Sven Enerbäck påpekar att KAW är ett helt fantastiskt stöd till svensk forskning och har betytt väldigt mycket.</div> <div> </div> <div>– Detta är lite speciellt, att KAW firar etthundra år. Stiftelsen har under denna tid delat ut väldigt stora belopp till ”landsganglig” forskning. I förhållande till Sveriges storlek är detta helt unikt, att ha en stiftelse som ger ett så starkt stöd till forskning.</div> <div> </div> <div>Symposiet hålls på engelska och är öppet för alla intresserade. Det är dock inte ett populärvetenskapligt evenemang. </div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Metabolism-–-The-Foundation-of-Life.aspx">Mer information och anmälan &gt;&gt;</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Internationella forskare som föreläser, se bild i topp</h2> <div><strong>Sir Doug Turnbull</strong>, Professor, Mitochondrial Research Group, Newcastle University</div> <div><strong>Ruth Ley</strong>, director, Max Planck Institute for Developmental Biology, Tübingen</div> <div><strong>Bruce M. Spiegelman</strong>, professor, Spiegelman Lab, Dana-Farber Cancer Institute, Harvard University</div> <div><strong>Christina Smolke</strong>, professor, Department of Bioengineering, Stanford University</div> <div><strong>Sekar Kathiresan</strong>, doctor, Center for Genomic Medicine Massachusetts General Hospital</div> <div><strong>Dame Frances Ashcroft</strong>, professor, Department of Physiology, Anatomy and Genetics, University of Oxford</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse</h2> <div>Stiftelsen stödjer landsgagnelig, långsiktig, fri grundforskning inom i huvudsak medicin, teknik och naturvetenskap genom långsiktiga anslag till fri grundforskning av högsta internationella klass.</div> <div>Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under dess 100-åriga historia beviljat 24 miljarder kronor till excellent svensk forskning och utbildning. De senaste årens anslag på totalt 1,7 miljarder kronor per år gör stiftelsen till en av de största privata forskningsfinansiärerna i Europa.</div> <div> </div> <a href="http://kaw.wallenberg.org/stiftelsen/100-ar-av-stod-till-excellent-svensk-forskning-och-utbildning">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 100 år</a> <div> </div> <div><div><strong>Text:</strong> Carina Elmäng</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs också</h2> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Vital-hundraaring-med-stort-inflytande.aspx">Vital hundraåring med stort inflytande</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspx">Bränslen, medicin och kemikalier ska kunna konstrueras hållbart från jäst</a></div></div>Mon, 11 Sep 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemist-mottar-Arne-Sjogrenpriset-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemist-mottar-Arne-Sjogrenpriset-.aspxKemist mottar Arne Sjögrenpriset<p><b>​Årets Arne Sjögren-pris går till Jelena Lovric för bästa avhandling inom nanovetenskap och nanoteknik på Chalmers. Hon var doktorand inom analytisk kemi vid institutionen för Kemi och kemiteknik på där hon handleddes av professor Andrew Ewing tills hon hösten 2016 disputerade.</b></p><p>Priset delades ut på styrkeområde <a href="https://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/nano/Pages/default.aspx">Nanovetenskap och nanotekniks</a> årliga nätverksträff 23e augusti.</p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><span style="font-size:14px">- Det känns väldigt trevligt att få priset. Jag tycker att det även finns många andra doktorander som har utmanande och spännande avhandlingar som också förtjänar uppmärksamhet. Det är också trevligt att veta att akademin uppskattar betydelsen av det arbete som jag presenterar i min avhandling och dess betydelse för framtida forskning. Det är en utmärkelse till alla de som jag samarbetade med, säger Jelena Lovric. </span></p></blockquote> <p>Hennes råd till andra doktorander för att lyckas med sina avhandlingar är att fortsätta vara nyfiken, vara öppen för samarbete och att vara motiverad.</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- Det kan hända att det går långa perioder utan att du presterar vetenskapliga resultat. Under dessa perioder är det viktigt att du ser till att hålla dig motiverad och påminner dig om att din forskning faktiskt är viktig, säger hon. </span></p></blockquote> <p>Hennes avhandling heter <a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/240917-probing-secretory-vesicles-and-liposome-model-systems-using-nanoscale-electrochemistry-and-mass-spec">Probing secretory vesicles and liposome model systems using nanoscale electrochemistry and mass spectrometry</a>. I denna utforskar hon hur celler kommunicerar med sin omgivning. Kunskap inom detta kan i förlängningen leda till större förståelse för olika processer så som inlärning och minne, neurologiska förändringar kopplade till missbruk och olika neurodegenerativa avvikelser så som Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.</p> <p><br />Se en <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Disputation-Jelena-Lovric-.aspx">video där Jelena Lovric berättar om sin forskning</a>. </p> <p>Läs mer om <a href="https://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/chalmers-vanner/dagens-chalmers-vanner/Sidor/Arne-Sj%C3%B6gren.aspx">Arne Sjögrenpriset.</a></p> <p> </p> <p>Text och bild: Mats Tiborn</p>Thu, 07 Sep 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Pedros-mal-ar-att-utrota-malaria.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Pedros-mal-ar-att-utrota-malaria.aspxPedros mål är att utrota malaria<p><b>​Pedro Pagalday har fått drömjobbet. Efter sina studier på masterprogrammet Biomedical Engineering på Chalmers arbetar han nu för organisationen Clinton Health Access Initiative. Där leder han ett projekt kring ett IT-system som ska övervaka och utveckla arbetet med att utrota sjukdomen malaria i Sydostasien.</b></p>​<br /><strong>Grattis till jobbet på the Clinton Foundation. Vad handlar ditt arbete om?</strong><br />Clinton Health Access Initiative stödjer myndigheter att storskaligt och effektivt bekämpa sjukdomar som malaria genom förebyggande insatser, diagnos, behandling och övervakning. Målet är att på ett hållbart sätt globalt minska antalet malariarelaterade sjukdomar och dödsfall, för att långsiktigt helt kunna utrota malaria.<br />Min uppgift är att hjälpa myndigheterna i Laos, Myanmar/Burma, Kambodja och Vietnam att utveckla sina program för att samla in och analysera data, och på så sätt göra arbetet att bekämpa sjukdomen bättre och effektivare. Det handlar om att i respektive land bygga upp kompetens hur informationsteknologi kan användas för att konstruera, vidareutveckla och underhålla IT-plattformar för sjukdomsövervakning. Jag jobbar med teknikföretag, akademiska samarbetspartners, världshälsoorganisationen WHO och andra icke-statliga organisationer för att säkerställa att myndigheternas malariaprogram har de verktyg som krävs för att övervaka och utvärdera hur arbetet med att utrota sjukdomen framskrider.<br /><br /><strong>Vad hoppas du uppnå?</strong><br />Jag hoppas vi lyckas införa övervakningssystem i de fyra aktuella länderna, för att på kort sikt bidra till att minska antalet malariafall och på lång sikt att sjukdomen utrotas. För att klara det behövs en smidig och enkel övergång till de nya systemen och att vi skapar system som är användarvänliga och accepterade av alla berörda. Dessutom vill jag att systemet ska vara hållbart så myndigheter och andra samarbetspartners kan ha användning av det i större skala i framtiden, när det gäller andra hälsoutmaningar för samhället.<br /><br /><strong>Vilka är de största utmaningarna som du kommer att möta?</strong><br />Den största utmaningen blir att ändra beteenden, det kan bli smått ”kaos” när man inför IT-lösningar som ska användas av människor som inte är vana vid IT-system. Det kräver att man har en mycket god förståelse för sammanhanget. En annan stor utmaning för mig blir att arbeta med många olika samarbetspartners och se till att allas behov tillgodoses genom systemen. Sen har vi ju naturligtvis också de kulturella skillnaderna.<br /><br /><strong>På vilka sätt har dina studier i medicinsk teknik på Chalmers förberett dig för det här uppdraget?</strong><br />Det viktigaste tycker jag har varit det stora utbudet av fördjupningar jag kunde välja inom masterprogrammet på Chalmers och den innovativa forskningen av hög kvalitet som institutionen bedriver. Den miljön gjorde att jag kunde fördjupa mig inom ett utvalt område, och få stöd och undervisning av oerhört kompetenta personer, så som professor Bengt-Arne Sjöqvist, Ruben Buendía och Ants Silberberg, som fungerade som mina mentorer både professionellt och på ett personligt plan. Den internationella omgivningen i klassrummet och på campusområdet, där man får vänner från hela världen, har också förberett mig för att kunna jobba internationellt. Och såklart att gästföreläsare från industrin bjuds in, vilket gett förberedelse och förståelse för de utmaningar man möter i arbetslivet.<br /><br /><strong>Hur ser dina planer ut för framtiden?</strong><br />Ärligt talat har jag fått mitt drömjobb. Det jag planerar på kort sikt är att utvecklas i min yrkesroll, särskilt när det gäller att skapa beteendeförändring på internationell nivå genom tekniklösningar. Jag vill fortsätta jobba professionellt med den här typen av projekt och se att arbetet är till nytta för andra människor. Det vore också trevligt att få fortsätta resa och se sig om i världen.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pedros%20mål%20är%20att%20utrota%20malaria/Pedro_Pagalday_portrait_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:195px;height:255px" /><span><br /><br /><br />Läs om Pedros examensarbete i medicinsk teknik: <br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Studentprojekt-på-Chalmers-med-mål-att-förbättra-mödrahälsovården-i-Ghana-.aspx">Studentprojekt på Chalmers med mål att förbättra mödrahälsovården i Ghana</a><br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Studentprojekt-på-Chalmers-med-mål-att-förbättra-mödrahälsovården-i-Ghana-.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br />Läs mer om <a href="https://www.clintonfoundation.org/our-work/clinton-health-access-initiative" target="_blank">Clinton Health Access Initiative</a> (på engelska)<br /><br /><br /><br />Tue, 05 Sep 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-invald-i-styrelsen-for-Biophysical-Society.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-invald-i-styrelsen-for-Biophysical-Society.aspxChalmersprofessor invald i styrelsen för Biophysical Society<p><b>​Som första svensk på över femtio år har chalmersprofessorn Pernilla Wittung-Stafshede blivit invald i styrelsen för det internationella samfundet för biofysik, Biophysical Society.</b></p>​Ett okänt telefonnummer från USA fick Pernilla Wittung-Stafshede att bli lite skeptisk. En försäljare kanske? Men det visade sig vara ordföranden i Biophysical Society som personligen ville framföra nyheten att hon som en av fyra blivit invald i samfundets styrelse.<br /><br />– Jag blev verkligen jätteglad. Jag gör en hel del för forskningen och akademin här i Sverige, men jag vill gärna bidra även på ett internationellt plan, säger Pernilla Wittung-Stafshede.<br /><br />Hon är den andra svensken och första svenska kvinnan någonsin att bli invald i styrelsen för det väletablerade och stora Biophysical Society – ett samfund som överlappar mycket väl med Pernilla Wittung-Stafshedes forskningsintressen. Området biofysik handlar om att kartlägga den biologiska världen ända ner på molekylnivå.<br /><br />– Vi försöker förstå livets mekanismer, olika sjukdomar och hur de kan botas, förklarar Pernilla Wittung-Stafshede.<br /><br />Under sina tre år i biofysiska samfundets styrelse planerar hon att driva bland annat genusfrågor, något som hon redan jobbat med i en av samfundets kommittéer. Hon vill också försöka få fler unga forskare att bli intresserade av biofysik, och se till att det blir bra ämnen på samfundets årliga konferenser.<br /><br /><br /><strong>Text:</strong> Ingela Roos<br />Thu, 17 Aug 2017 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Utvecklar-robot-som-styrs-av-tankekraft.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Utvecklar-robot-som-styrs-av-tankekraft.aspxUtvecklar robot som styrs av tankekraft<p><b>​Max Ortiz Catalan och Yiannis Karayiannidis, som båda forskar vid institutionen för Elektroteknik på Chalmers, vill utveckla robotteknik som kan användas för att öka livskvaliteten för personer som har nedsatt rörelseförmåga. De samarbetar i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där medicinsk teknik och robotteknik kombineras.</b></p><strong>​<br /><table class="chalmersTable-default " width="100%" cellspacing="0" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Max_Ortiz_Catalan_170x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></strong></span><span><strong><span style="display:inline-block"></span></strong></span><span><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span></span><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></th> <th class="chalmersTableHeaderOddCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><strong><span><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Yiannis_Karayiannidis_170x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span></span></strong></span></th> <th class="chalmersTableHeaderEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><th class="chalmersTableFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="text-align:right"><span><strong> Max Ortiz Catalan              <span style="display:inline-block"></span></strong></span></th> <td class="chalmersTableOddCol-default">​<span>   Yiannis Karayiannidis</span></td> <td class="chalmersTableEvenCol-default">​</td></tr></tbody></table> <br /></strong><br /><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span><strong>Vad är syftet med ert projekt?</strong><br />Syftet är att undersöka hur maskinens artificiella intelligens kan underlätta när det gäller att utföra vissa uppgifter, där människan tar initiativet och har den övergripande kontrollen, samtidigt som det som är onödigt ansträngande överlåts till roboten.<br />Vårt mål är att på lämpligt sätt blanda kommandon som skickas till roboten från personens muskelsignaler (myoelektriska signaler) med kommandon för självständig robotstyrning från robotens sensorer. Det första exemplet som vi tänker oss är en enkel robot som styrs av människan men som på egen hand kan undvika svårigheter och hinder.<br /><br /><strong>Hur är det möjligt att styra en robot genom tankekraft?</strong><br />“Tankekraft” visar sig i form av elektriska muskelsignaler som återspeglar människans avsikt att röra sig. Genom att mäta, bearbeta och avkoda dessa signaler kan den mänskliga viljan överföras som ett styrkommando till roboten.<br /><br /><strong>Inom vilka områden kan detta användas?</strong><br />Det finns en rad relevanta, delvis automatiserade, användningsområden, såsom hjälpmedel i form av exoskelett (ett yttre, konstgjort skelett som skyddar och hjälper personen att förflytta sig) samt motoriserade rullstolar, där kontrollfunktionen delas mellan en person med nedsatt rörelseförmåga och själva utrustningen.<br /><br /><strong>Vilka är de största utmaningarna ni står inför?</strong><br />Den viktigaste utmaningen är att ta fram ett system som människor kan acceptera att använda, både när det gäller prestanda och användarvänlighet.<br /><br /><strong>Projektet är en del av ett initiativ som uppmuntrar tvärvetenskaplig forskning. Vad kan era forskarområden lära av varandra?</strong><br />Att observera hur människor utför saker, dvs genom muskelaktivitet, kan hjälpa robotforskare att designa styralgoritmer som inspireras av människan så att robotar kan bete sig mer välvilligt mot människor.<br /><br />Läs mer om tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom Elektroteknik: <br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-initiativ-som-tar-forskningen-over-granserna.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett initiativ som tar forskningen över gränserna</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Dr. Max Ortiz Catalan och hans forskning</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/yiannis.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Dr. Yiannis Karayiannidis och hans forskning</a><br />Wed, 28 Jun 2017 15:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kvinnlig-forskare-belonas-med-biokemipris.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kvinnlig-forskare-belonas-med-biokemipris.aspx​Elin Esbjörner Winters belönas med biokemipris<p><b>​Elin Esbjörner Winters forskningsstudier rörande felveckade proteiner belönades i fredags med utmärkelsen The Svedbergspriset. Detta som första forskare på Chalmers – och även som första kvinna sedan 2011.</b></p>​<span style="background-color:initial">Elin studerade bioteknikprogrammet på Chalmers, och har därefter disputerat i fysikalisk kemi på Chalmers med Bengt Nordén som handledare. Hon gjorde sin postdok i Cambridge mellan åren 2008 och 2011. Sedan 2012 har Elin varit tillbaka på Chalmers som självständig forskare, på institutionen för biologi och bioteknik. Där har hon med hjälp av sin forskargrupp utvecklat olika typer av bildanalyser för att förstå Alzheimers och besläktade sjukdomar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Hennes forskargrupp studerar felveckade proteiner både i provrör och i levande celler. Elin uppmärksammas bland annat för att hon utvecklat mikroskopimetoder och bildanalys för att upptäcka hur sjukdomsalstrande protein växelverkar med nervceller.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Elin-Esbjorner_medalj_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />– Felveckade proteiner orsakar många allvarliga sjukdomar, särskilt demens och andra sjukdomar som drabbar hjärnan och våra nervceller. Men vi förstår inte varför och det saknas botemedel för exempelvis Alzheimers. Detta motiverar mig, tänk om min forskning kunde bidra med pusselbitar som för oss närmre en lösning, säger Elin. </div> <div><br /></div> <div>– En annan aspekt är att felveckade proteiner kan bilda helt fantastiska fiberstrukturer – så kallade amyloider. Redan som doktorand fascinerades jag av detta – hur går det till? Jag var nyfiken på fenomenet helt enkelt och jag såg också att jag hade en bakgrund som passade: jag hade med mig bra verktyg från min forskarutbildning för att studera proteiners interaktion med celler och membran som jag sedan kunna förfina och vidareutveckla för att undersöka varför felveckade proteiner skadar hjärnans cells. Jag har hittat en bra nisch.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vetenskapligt pris till unga forskare</h3> <div>The Svedbergpriset är en vetenskaplig utmärkelse som årligen delas ut till en forskare som ännu inte fyllt 40 år, av svenska föreningen för biokemi, biofysik och molekylärbiologi (SFBBM), tillsammans med Svenska nationalkommittén för molekylära biovetenskaper. </div> <div><br /></div> <div>Elin fick ta emot sin medalj fredagen den 16 juni i Tällberg, Dalarna, i samband med den 21:a svenska konferensen om makromolekylers struktur och funktion. </div> <div><br /></div> <div>– Det är ett fint erkännande för mig och också för min forskargrupp som jobbar hårt tillsammans med mig för att uppnå resultat. För mig personligen är det också ett kvitto på att man kan kombinera familjeliv – jag har fått två barn sedan 2012 – med en aktiv forskningskarriär, berättar Elin.</div> <div><br /></div> <div>– Priset har lett till att jag får nya kontaktytor inom biokemi i Sverige, jag har träffat forskare jag inte kände innan och som jobbar inom lite andra områden än de jag vanligen rör mig i, och sådana möten är alltid sporrande och leder till nya idéer.</div> <div><br /></div> <div>The Svedberg, egentligen Theodor Svedberg, var en svensk kemist och Nobelpristagare (1926). Han var professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet och mottog Nobelpriset i kemi för sina studier av dispersa system med hjälp av sin analytiska ultracentrifug.  </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Sofia Larsson-Stern</div> </div>Tue, 20 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vill-skraddarsy-kostraden.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vill-skraddarsy-kostraden.aspxVill skräddarsy kostråden<p><b>​Han är 36 år, professor och tar snart över som chef för avdelningen för livsmedelsvetenskap. Den stora utmaningen är att ändra folks kostvanor, säger han. Därför vill Rikard Landberg utveckla tekniker som kan individanpassa kostråden.</b></p>​Kostråd handlar inte om att gå ner i vikt utan om sjukdomsprevention, om att få till en hälsosam befolkning. Och idag vet vi i stora drag vad man ska äta för att vara hälsosam, berättar Rikard Landberg, professor i Food and Health. Men det finns ett stort problem – folk följer inte de allmänna kostråden.<br />– Hälsogurus och andra testar nya dieter och ser att effekten blir mycket större. Och så marknadsförs det. Problemet är att det kanske bara gäller just den individen. Fast då har redan folk förlorat motivationen att följa de allmänna kostråden.<br /><br />Det finns ingen väg tillbaka. Framöver måste den som vill ha gehör för sina kostråd utgå mer från individens behov och svara på frågan ”vad är bra för mig?” Andra forskare har försökt.<br />– Det har varit mycket fokus på genetik tidigare. Förhoppningarna var stora att kunna skräddarsy kost utifrån den genetiska uppsättningen hos individen. Och det stämmer delvis, men i stort är det en ganska liten variation i kroniska sjukdomar som fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom som kan förklaras med genetik. Därför har forskningsområdet inte fått något större genomslag.<br /><br />Rikard Landberg tror istället att den molekylära fenotypen, alltså olikheter i vår ämnesomsättning, spelar en större roll. Dessa olikheter kan bero på hälsostatus, kost och mikrobiotan i tarmen.<br />– Det vi vill göra är att undersöka hur vi utifrån att analysera metaboliter i blodet kan spegla dessa olikheter för att finna biomarkörer som kan användas för att avgöra om man tillhör en grupp som bör/inte bör äta en viss kost för optimal hälsa.<br /><br />Visionen är att man om några år ska kunna gå till sin läkare och ta ett blodprov. Utifrån det och enkel enkät som identifierar ens livsstilsmönster ska läkaren snabbt kunna ge individualiserade kostråd.<br />– Man ska till exempel få veta om man är betjänt av att äta lite mindre kolhydrater, eller den som bör äta mycket fett, frukt och så vidare.<br /><br />Rikard Landberg har ruvat på idén i flera år och ju mer han diskuterat med europeiska kolleger desto starkare har den vuxit. På Sveriges Lantbruks Universitet byggde han och hans forskargrupp under tre år upp själva tekniken för den så kallade metabolomiken. Men det var först sedan han och gruppen rekryterats till Chalmers förra året som projektet kring individanpassad kost kunde påbörjas.<br />– Chalmers har en stark kompetens i beräkningsbaserade metoder för att kunna<br />göra nästa generations nutritionsstudier. Det tyckte jag var attraktivt. Här finns en infrastruktur för masspektrometri som Alastair Ross är ansvarig för (se nästa uppslag). Man har världsledande forskning inom systembiologi och både kompetens och verktyg jag kan använda i min forskning.<br /><br />Rikard Landberg gillar också lärosätets ”kaxigare framtoning”.<br />– Det är ju inte något statligt universitet vilket innebär att man kan vara lite snabbare och djärvare. Det är lite samma mentalitet som på Harvard där jag var några månader och gjorde en post doc.<br /><br />Flytten till Göteborg innebar också att han fick en professur redan som 35-åring. Och nästa år är det också tänkt att han tar över ledarskapet på avdelningen för Livsmedelsvetenskap och nutrition när Ann-Sofie Sandberg fyller 67 år.<br />– Jag ser fram mot det, men jag hade också den rollen på SLU där jag byggt upp en liten enhet. Samtidigt har det varit värdefullt att under drygt ett år få bygga upp den egna forskargruppen på Chalmers.<br /><br />Han gör det fullt ut. Från morgon till kväll är det mat och hälsa som gäller. Någon annan hobby har han egentligen inte.<br />– Det är oerhört kul och stimulerande. Och jag försöker alltid rekrytera doktorander som är motiverade och som vill hålla på med forskning och inte bara är intresserade av ett jobb. Vårt mål är att bygga världsledande forskning och det är svårt att göra på 40 timmar i veckan.<br /><br />Text: Lasse Nicklason <br /><br />Den här texten publicerades som en del av <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspx">ett avsnitt om mat och hälsa</a> i <span>Chalmers magasin nr 2, 2017<span style="display:inline-block"></span></span>.Wed, 14 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-avslojande-blodprov.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-avslojande-blodprov.aspxEtt avslöjande blodprov<p><b>​Frukt, kött eller fisk? Alastair Ross kan ta reda på vad som dominerar din kost utan att ställa frågan. Under tre år har han byggt upp labbet som mäter vad vi äter.</b></p>​Asspektrometrarna har så krångliga namn att Alastair Ross själv snubblar på orden när han försöker uttala dem. Det är lättare att beskriva hur de används.<br />– Man tar ett prov, motsvarande en mikroliter av blodplasma, och injicerar det i instrumentet som separerar innehållets beståndsdelar. Masspektrometern detekterar sedan var och en av de cirka 500 metaboliter som fördelats i kolonner. Det tar ungefär 15 minuter.<br /><br />Det som kommit ut är ett kemiskt fingeravtryck av kroppens metabolism – en spegling av cellernas ämnesomsättning, ja allt som händer i oss. En individs metabolism avgörs dels av metaboliter som bildas i kroppen, till exempel hormoner och signalsubstanser, men också av vad vi äter, dricker och andas in.<br />– Det finns tusentals metaboliter i mat som tas upp av kroppen och som vi nu kan mäta i blodet eller urinen, säger Alastair Ross som logiskt nog är docent inom nutritionell metabolomik.<br /><br />Det är också vad metoden han arbetar med kallas. Den kräver dock en del arbete innan den är finslipad. Utmaningen är att bland alla tusentals metaboliter hitta den som kopplar till en viss typ av mat.<br />– Det som är unikt med det vi gör här på Chalmers är att vi identifierat kostbiomarkörer och lagt in dem i metoden. Det gör att den blir mer precis. Vi har speciella instrument som gör det möjligt.<br /><br />I ett samarbete med forskare på Sahlgrenska universitetssjukhushuset har metoden använts för första gången i en stor studie kring typ 2 diabetes. Blodprov från tre grupper av kvinnor i 60-årsåldern analyserades – en grupp som utvecklat sjukdomen, en grupp som var på väg att göra det och en grupp som var friska. Kvinnorna fick inga frågor överhuvudtaget.<br />– Genom biomarköerna kunde vi se att det som skilde mest mellan grupperna var<br />kopplat till kost att den betydde mest för utvecklingen av diabetes. Högt köttintag innebar högre risk för diabetes, medan de som äter växtfett istället för animaliskt fett löper mindre risk.<br /><br />Även om forskarna fick en bild av vad kvinnorna ätit så var den långt ifrån komplett. Biomarkörer för kött, fisk, fullkorn, olika typer av oljor och några vitaminer var vad som kunde mätas.<br />– Det som krävs framöver är en snabb och robust metod som med hjälp av kanske<br />bara 20 biomarkörer kan spegla vårt kostintag. Jag ska försöka ta fram en sådan de närmaste åren. Datahanteringen med den nuvarande metoden tar annars för mycket tid, säger Alastair Ross.<br /><br />Han har tidigare ägnat mycket forskning åt fullkornsintag och hälsa och beskriver biomarkörer för fullkorn som en av de mest validerade i världen.<br />– Det kan vi mäta på tre minuter. Men det är bara en liten del av kosten. Mycket annan mat behöver analyseras så vi kan få fram validerade biomarkörer som speglar hela kosten.<br /><br />Men det är inte bara på Chalmers man ska göra jobbet. Andra forskarlag runt om i världen gör också studier.<br />– Jag tror det är viktigt att vi går från utveckling till applicering. Då kommer stödet för den här typen av livsmedelsforskning att öka. Som det är idag pratas det väldigt mycket om biomarkörer i världen, men lite görs. Rickard Landbergs och min grupp utgör en av de starkaste forskningsenheterna<br />på området i världen.<br /><br />Text: Lasse Nicklason<br /><br />Den här texten publicerades som en del av <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspx">ett avsnitt om mat och hälsa</a> i Chalmers magasin nr 2, 2017. <br />Wed, 14 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vi-glommer-manniskan.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vi-glommer-manniskan.aspxVi glömmer människan<p><b>​Vi pratar om att skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt som vi äter fel och får kostrelaterade sjukdomar. Ann-Sofie Sandberg tycker det är hög tid att ta frågan om den hållbara människan på allvar. På Chalmers finns nu redskapen som kan hjälpa oss till sundare matvanor.</b></p>​Den 30 januari presenterade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Sveriges nya livsmedelsstrategi. Med undertiteln ”fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet” ska strategin utforma livsmedelspolitiken fram till 2030. Det handlar främst om att öka produktionen och öka lönsamheten – kort sagt att få mer svensk mat på borden. Men vad vi ska stoppa i oss, förutom att det helst ska vara närproducerat och hållbart, ägnar den inga tankar åt.<br /><br />Ann-Sofie Sandberg, professor och chef för avdelningen för livsmedelsvetenskap, sticker inte under stol med att hon är besviken. Som medlem av Kungliga vetenskapsakademins nationella kommitté för nutrition och livsmedelsvetenskap har hon varit uppe ett par gånger på Näringsdepartementet<br />och lobbat för att man måste satsa på forskning och hälsa i Livsmedelsstrategin.<br />– Flera organisationer har framfört det budskapet. Så det är ett mycket medvetet val man gjort.<br /><br />Det är inget nytt. Den förra regeringens politiska idé, Matlandet Sverige, satsade över en miljard på småskaliga jordbruks och matprojekt.<br />– Hade det gällt en annan bransch, ta telekom eller vilken som helst, så skulle man aldrig satsa så mycket pengar utan att lägga en del på forskning.<br /><br />Så hur kommer det sig att denna regering gör samma sak – lägger en miljard på en livsmedelsstrategi och så gott som strunta i forskning? Ann-Sofie Sandberg tror det beror på flera saker.<br />– LRF, Lantbrukarnas riksförbund, är traditionellt starka lobbyister. Och strategin är ju inriktad på primärproduktion inom jordbruk. Vattenbruk eller fiske finns knappast med.<br />– Sedan tror jag inte regeringen vill satsa på forskning om inte de stora företagen är med och bidrar. Man vill också ha med sig handeln, men ett problem är att många starka företag som Orkla och Arla inte längre är svenska.<br /><br />Inom EU, i grannländer som Norge och Danmark har det satsats mer på livsmedelsforskning än i Sverige. I takt med att vi fått ett större problem med fetma och andra kostrelaterade sjukdomar börjar statusen för den dock att växa.<br />– Den svenska livsmedelsindustrin har inte varit så drivande. Om man till exempel jämför med läkemedelsindustrin som satsar väldigt mycket på forskning<br />så är det bara någon enstaka procent av livsmedelsindustrins pengar som går till forskning.<br /><br />Vad beror det på?<br />– Den består mycket av medelstora och små företag som inte har råd. Dessutom<br />har utbildningsnivån varit låg inom livsmedelsindustrin, speciellt jämfört med läkemedelsindustrin. Men sedan livsmedelsindustrin började konkurrera om Europamarknaden så har det blivit allt fler forskarutbildade. Så det är möjligt att en förändring är på väg.<br /><br />Forskningspolitiskt är det dock business as usual, det vill säga livsmedelsforskning prioriteras bort. För ett halvår sedan kom regeringens forskningspolitiska proposition som presenterar inriktningen för de närmaste tio åren. Den fokuserar mycket på forskning kopplad till tre globala samhällsutmaningar – klimat och miljö, hälsa och en ökad digitalisering.<br />– Livsmedel kommer in lite under bioekonomi, om att vi ska ha hållbar livsmedelsproduktion och klimatsmarta livsmedel. Men det handlar om miljö, inte om mat och hälsa, säger Ann-Sofie Sandberg.<br /><br />Hon beskriver den politiska spelplanen som problematisk eftersom livsmedelsforskningen är spridd över flera departement. Medan Näringsdepartementet ansvarar för primärproduktion och Socialdepartementet<br />för folkhälsan så har också Miljödepartementet och Utbildningsdepartementet<br />sina roller.<br />– De strider med varandra om budgetanslag samtidigt som inget av dem har livsmedelsforskning som huvuduppgift. Det är det som är problemet.<br /><br />Så hur ska man få till mer livsmedelsforskning i Sverige?<br />– I vissa länder går en del av matmomsen till forskning och mat och hälsa, svarar Ann-Sofie Sandberg snabbt.<br />Hon och andra har försökt att påverka de politiska partierna. Men det är svårt. Och det går knappast att som i miljöfrågan att starta något slags matparti.<br />– Miljöpartiet har ju lyckats få igenom ett antal miljösatsningar i forskningsråden. Men där faller också mat och hälsa ofta mellan stolarna, till exempel mellan Formas som stöder mycket utmaningsdriven forskning och Vetenskapsrådet som är väldigt medicinskt inriktad.<br /><br />Idag fokuseras det mycket på miljö och hållbar utveckling. På ekologiskt odlad mat. Men det betyder inte att den är hälsosam eller mer hälsosam än annan mat. Fett är fett. Socker är socker. Det finns inga bevis för att ekologisk mat är bättre för vår hälsa.<br />Bryr vi oss mer om miljön än vi bryr oss om oss själva?<br />– Ja, med tanke på att det är fler i världen som är överviktiga än det är som svälter. Man borde inte nonchalera det. Tänk vad det kostar samhället att en massa människor, många redan som barn, är överviktiga. Vi glömmer bort att människan också måste vara hållbar.<br /><br />Maten är i ständigt fokus i våra liv. Inte bara för att vi i snitt klämmer i oss 50 ton under en livstid. I tidningar och morgonsoffor serveras läcker mat varvat med kostråd och bantningsmetoder – och vid fikaborden diskuterar vi dem. Med tanke på det tycker Ann-Sofie Sandberg att det är mycket märkligt att vi nu har en livsmedelsstrategi men ingen nutritionsstrategi.<br />– Det borde regeringen ta fram. Den biten saknas alltid i utredningar som görs om folkhälsa. Det är mycket rökning och alkohol, men inte kost. Maten är ett minst lika viktigt problem.<br /><br />En nutritionsstrategi måste, förutom att hjälpa industrin att producera bra livsmedel, också innehålla en informationsstrategi. Idag handlar många vetenskapliga larm om farlig mat. Ofta är de motstridiga. Det som är cancerframkallande ena veckan kan tvärtom vara nyttigt nästa.<br />– Ofta finns det ingen bra vetenskaplig grund för det som skrivs. Man kanske har gjort djurförsök där man har gett djuren en jättehög nivå av en viss dietkomponent. Då blir ju koksalt eller vad som helst cancerframkallande.<br />På människa är det förstås oetiskt att göra försök med något som kan vara cancerframkallande. Istället får man använda sig av sig av statistiska samband mellan sjukdomar och något visst man ätit. Sådan forskning är aldrig säker, men det blir lätt rubriker av det.<br /><br />På Chalmers finns nu både kunskap och teknik som kan få fram tydliga svar på<br />frågor som tidigare inte varit möjligt. Det handlar om att få reda på vad folk äter genom att analysera blodprov samt att kunna förutsäga vad som är nyttigt för just dig. En av de främsta forskarna på området, Rikard Landberg, rekryterades till en professur på Chalmers förra året. Landberg tog också med sig stora delar av sin forskningsgrupp från Sveriges Lantbruksuniversitet och tanken är att han ska ersätta Sandberg som avdelningschef när hon går i pension nästa år. (Läs mer om hans forskning på nästa uppslag.)<br />– Vi jobbar främst med experimentell nutrion, interventionsstudier och systembiologi. Rikard Landberg arbetar dessutom med beräkningsnutrition och epidemiologi. Det stärker oss på mat-, hälsa- och nutritionssidan. Jag skulle säga att vi nu har en ledande position inom området, säger Ann-Sofie Sandberg.<br /><br /><span>Text: <span></span>Lasse Nicklason<span style="display:inline-block"> </span></span><br /><br />Den här texten publicerades som en del av <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspx">ett avsnitt om mat och hälsa</a> i Chalmers magasin nr 2, 2017. <br />Wed, 14 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspxNy forskning öppnar för skräddarsydda kostråd och spännande innovation<p><b>Vi pratar om att skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt som vi äter fel och får kostrelaterade sjukdomar. Nu har forskare på Chalmers utvecklat nya mätmetoder som möjliggör effektivare analyser av vad folk har ätit – utan att behöva fråga dem.</b></p>Forskarna på avdelningen Livsmedelsvetenskap bygger just nu upp ett metabolomik-laboratorium av högsta internationella klass. Med ny kunskap hoppas forskarna Ann-Sofie Sandberg, Rikard Landberg och Alastair Ross kunna bryta ny mark inom området mat och hälsa. <br /><br />Se filmen, läs artiklarna från Chalmers magasin – eller möt dem när de nya möjligheterna diskuteras i Almedalen 5 juli!<br /><br /> <br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/Ann-Sofie-Sandberg-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><strong><br />Forskar om mat och hälsa – för människans skull</strong> <div>Vi pratar om att skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt som vi äter fel och får kostrelaterade sjukdomar. Ann-Sofie Sandberg tycker det är hög tid att ta frågan om den hållbara människan på allvar. På Chalmers finns nu redskapen som kan hjälpa oss till sundare matvanor.​ <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vi-glommer-manniskan.aspx">Läs hela artikeln Vi glömmer människan &gt;&gt;</a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vi-glommer-manniskan.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></div> <br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/Rikard-Landberg-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><strong>Vill skräddarsy kostråden</strong> <div>Han är 36 år, professor och tar snart över som chef för avdelningen för livsmedelsvetenskap. Den stora utmaningen är att ändra folks kostvanor, säger han. Därför vill Rikard Landberg utveckla tekniker som kan individanpassa kostråden.​ <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vill-skraddarsy-kostraden.aspx">Läs hela artikeln Vill skräddarsy kostråden &gt;&gt;</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vill-skraddarsy-kostraden.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></div> <br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/AlastairRoss-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><p class="chalmersElement-P"><strong><br /></strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Ett avslöjande blodprov</strong><br />Frukt, kött eller fisk? Alastair Ross kan ta reda på vad som dominerar din kost utan att ställa frågan. Under tre år har han byggt upp labbet som mäter vad vi äter. <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-avslojande-blodprov.aspx">Läs hela artikeln Ett avslöjande blodprov &gt;&gt;</a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-avslojande-blodprov.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a> <br /></p> <br /><br /><br /><br /><br />Debatt i Almedalen, onsdag 5 juli:<br /><strong>Dieter, larm och myter – varför är det så svårt att få tydliga svar om mat och hälsa? </strong><br />Dieter och larmrapporter duggar tätt, men väldigt lite är faktaunderbyggt. Varför är det så? På Chalmers finns nya verktyg för att mäta vad du ätit och vad just du faktiskt mår bäst av. Kan nya mätmetoder bana väg för pålitliga, skräddarsydda kostråd – och bättre mat?<br /><a href="/sv/om-chalmers/almedalen/almedalen2017/Sidor/dieter-larm-och-myter.aspx">Läs mer om seminariet &gt;&gt;</a>Wed, 14 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Framtida-mikroorganismer-kan-ge-hallbar-produktion.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Framtida-mikroorganismer-kan-ge-hallbar-produktion.aspxFramtida mikroorganismer kan ge hållbar produktion<p><b>​Tåligare mikroorganismer kan i framtiden bli viktiga i produktionen av till exempel bränslen och kemikalier. Men att ändra det naturen designat kan vara problematiskt. Det konstaterar Lina Lindahl, som snart disputerar inom området.</b></p>​Samhället behöver ställa om till en grönare produktion av bränslen, material och kemikalier. Ett sätt är att använda exempelvis biomassa från skog och jordbruk istället för fossila råvaror. För att ytterligare minska miljöavtrycket kan man också använda sig av mikroorganismer, som producerar nödvändiga molekyler från biomassan.<br /><br />Men den miljövänliga produktionen behöver effektiviseras. Därför arbetar forskare nu med att utveckla tåligare mikroorganismer, som klarar produktion på hög nivå även om förhållandena är ogynnsamma.<br /><br />Lina Lindahl har i sin forskning försökt förändra mikroorganismernas skyddande hölje, dess cellmembran, för att göra dem mer motståndskraftiga.<br />– Jag har undersökt hur lipidsammansättningen i membranet kan förändras för att minska genomsläppligheten av ättiksyra, som är ett av flera ämnen som förhindrar en effektiv produktion, säger hon.<br /><br />I sina försök har Lina Lindahl bland annat jämfört lipidsammansättningen hos jästarten <em>Saccharomyces cerevisiae</em>, som redan visat sig vara användbar för industriell produktion, och hos en annan jästart som klarar ättiksyra betydligt bättre.<br />– Genom jämförelsen kunde jag identifiera en grupp lipider som kallas sfingolipider, och sedan visa att förekomst av dessa minskar cellmembranets genomsläpplighet för ättiksyra.<br /><br />Nästa steg blev att med genteknik försöka öka <em>Saccharomyces cerevisiaes </em>produktion av sfingolipider, för att på så sätt kunna öka jästens tålighet mot ättiksyra. Men det visade sig vara svårt.<br />– Lipidproduktionen i jäst är så tajt reglerat. Försöken på gennivå var inte tillräckliga – men det borde gå, säger Lina Lindahl.<br />– Att förändra membranets sammansättning av lipider för att skapa tåligare mikroorganismer är ett nytt forskningsfält med få lyckade experiment. Vi visste inte riktigt hur svårt det skulle bli att få fram resultat, men insåg att det som naturen skapat inte alltid är så lätt att efterlikna. Min avhandling presenterar framför allt metodik och nya tankesätt inom detta område.<br /><br />Den 2 juni disputerar Lina Lindahl med avhandlingen “Towards membrane engineering as a tool in cell factory design: A case study on acetic acid tolerance in <em>Saccharomyces cerevisiae</em>”.<br />– Det är jätteroligt att forska, och det skulle vara roligt att stanna kvar på Chalmers. Men det är också tufft med långa experiment i labbet, speciellt om man har familj. Jag vet inte var jag kommer att fortsätta min karriär – jag kan tänka mig alla möjliga vägar.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Martina Butorac<br />Tue, 30 May 2017 16:00:00 +0200