Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 08 Jan 2018 10:58:43 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerfonden-stöttar-Chalmersforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerfonden-st%C3%B6ttar-Chalmersforskning.aspxCancerfonden stöttar Chalmersforskare<p><b>​Unika biomarkörer för cancer och individanpassad medicinering kan bli verklighet med Chalmersforskning. Nu stöttar Cancerfonden Chalmers för första gången på över ett decennium.</b></p>​Det är professorerna Pernilla Wittung-Stafshede och Jens Nielsen samt docent Fredrik Westerlund vid institutionen för biologi och bioteknik som har fått vardera 2,4 miljoner kronor. Och de gläder sig över att just Cancerfonden tror på deras forskning.<br />– Att Cancerfonden är med synliggör att Chalmers jobbar med cancerforskning och det har ett starkt symbolvärde, säger Jens Nielsen.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Cancerfonden_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />De tre forskarna har olika ingång till kampen mot cancer. Jens Nielsens projekt handlar om den nya biomarkör som har identifierats och han nu vill testa, både i en större grupp patienter och för olika cancertyper. Pernilla Wittung-Stafshede tittar på koppartransportproteiner och deras roll vid uppkomst av tumörer, vilket på sikt kan leda till ett helt nytt sätt att angripa cancer. Fredrik Westerlunds projekt är redan pågående och handlar om att ta fram en för patienten individanpassad medicindos redan innan man startar cancerbehandlingen.<br /><br />Och alla tre forskarna ser Cancerfondens medverkan som ett betyg på att Chalmers biologiska forskning är viktig för att i framtiden kunna bota fler former av cancer.<br />– Ja, det här är stort för Chalmers! säger Pernilla Wittung-Stafshede.<br />– Vi har ju länge satsat på Life science så detta blir ett bevis på att Chalmers bedriver aktuell och högklassig cancerforskning idag. För mig är det också ett bevis på att Cancerfonden, som cancerexpert, tror på mig och min grupp för cancerforskning trots att vi kommer in från den mekanistiska biofysiska vinkeln, säger hon.<br /><br />Förutom att pengarna gör att han kan utveckla sitt eget projekt hoppas Fredrik Westerlund att Cancerfondens anslag kan ge omvärlden en bredare och mer diversifierad bild av Chalmers olika specialiteter. <br />– Inte minst är det roligt om det gör att fler får upp ögonen för att Chalmers inte bara har fokus på teknik utan även bedriver framstående biologisk forskning, säger han.<br />– Och jag hoppas också att det gör att fler forskare på Chalmers ser att man kan söka den här typen av pengar.<br /><br /><span>Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Foto: Cancerfonden/Scandinav/Leif Johansson<span style="display:inline-block"></span></span><br />Wed, 20 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Jast-kan-trimmas-att-skapa-atravarda-proteinlakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Jast-kan-trimmas-att-skapa-atravarda-proteinlakemedel.aspxJäst kan trimmas att skapa åtråvärda proteinläkemedel<p><b>​Det har tagit flera år, men till sist har en forskargrupp under ledning av professor Jens Nielsen lyckats kartlägga den komplicerade metabolismen hos jästceller. Genombrottet, som nyligen publicerats i en artikel i Nature Communications, innebär att en effektivare produktion av proteinläkemedel mot till exempel cancer är inom räckhåll.</b></p>​Marknaden för läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, så kallade proteinläkemedel växer så det knakar. Vissa är förhållandevis enkla att tillverka i jästbaserade cellfabriker. Insulin och HPV-vaccin produceras redan, medan andra läkemedel, till exempel antikroppar mot cancer är betydligt svårare att få till. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/news201712_JN.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="130" height="159" alt="" style="margin:5px" />– De framställs idag istället med hjälp av en cellfabrik som baseras på en cell från en kinesisk hamster. Det är en väldigt dyr process. Om man får jästceller att göra samma sak blir det betydligt billigare, kanske tio procent av vad det kostar idag. Visionen är att så småningom kunna producera och förse hela världen med läkemedel som är för dyra för många länder idag, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/news201712_DP.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="130" height="159" alt="" style="margin:5px" />Tillsammans med docent Dina Petranovic och Mathias Uhléns forskarlag på KTH har Jens Nielsen arbetat i fyra år på att kartlägga den komplexa metabolismen hos jästceller.<br /><br />– Vi har studerat ämnesomsättningen hos en jäst som vi sedan tidigare vet är en bra proteinproducent. Och vi fann mekanismerna som kan användas för att göra processen än mer effektiv. Nästa steg är att bevisa att vi faktiskt kan producera antikroppar i så stor omfattning att kostnaderna minskar. <br /><br />Det pratas framför allt om cancer, men flera andra sjukdomar, till exempel Alzheimers, diabetes och MS, brukas också nämnas bland sjukdomar som skulle kunna behandlas med jästbaserade proteinläkemedel. <br /><br />Hur långt fram i tiden ligger det? <br /><br />– För oss går det fort, men läkemedel tar alltid lång tid att utveckla. Det kan vara möjligt om fem år, men borde absolut vara på marknaden om tio, säger Jens Nielsen.<br /><br />Senaste månaderna har Jens Nielsen fått mycket uppmärksamhet. Förutom publiceringen i Nature Communications har han tilldelats tre prestigefyllda priser. <br /><br />Den 31 oktober belönades han med världens största pris för forskning kring alternativa bränslen, <a href="/sv/nyheter/Sidor/Prisregn-over-Jens-Nielsen.aspx" target="_blank">the Eric and Sheila Samson Primeminister’s Prize</a>, i Israel. Alternativa bränslen? Jo, vanlig jäst kan användas till mycket och Jens Nielsen tilldelades priset för sina insatser kring hur man kan producera kolväten från jäst och därigenom utveckla nya biobränslen. Tidigare i oktober tilldelades han prestigefyllda <a href="/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspx" target="_blank">&quot;Energy Frontiers award” av det italienska oljebolaget ENI</a> för samma typ av forskning. Och bara någon vecka innan resan till Israel belönades han med Kungliga vetenskapsakademin IVA:s guldmedalj för sin innovativa och nyskapande forskning inom systembiologi.<br /><br />– Jäst är ett väldigt bra modellsystem. Nästan allt som finns i jäst finns också hos människan. Vi har kompletta datormodeller över jästens ämnesomsättning och vi använder samma typ av modeller för att studera människans, sa Jens Nielsen till IVA i samband med prisutdelningen. <br /><br /><strong>Mer om effektiviseringen av ämnesomsättningen hos jäst</strong><br />Jästcellernas proteinproduktion omfattar fler än 100 olika processer där proteiner modifieras och transporteras ut ur cellen. Runt 200 enzymer är inblandade, vilket gör systemet mycket komplext att hantera för en ingenjör. För att kunna optimera proteinproduktionen är det nödvändigt att kartlägga hur dessa 200 enzymer verkar och fungerar. I studien har detta gjorts genom att ändra genuppsättningen på vissa nyckelgener, med hjälp av avancerade screeningmetoder i kombination med modern gensekvensering.<br /><br />Läs mer om hur i den vetenskapliga artikeln i Nature Communications: <a href="https://www.nature.com/articles/s41467-017-00999-2">Efficient protein production by yeast requires global tuning of metabolism</a><br /><br />Text: Christian Borg<br />Mon, 11 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematisk-statistik-loser-detektionsproblem-inom-biologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematisk-statistik-loser-detektionsproblem-inom-biologi.aspxMatematisk statistik löser detektionsproblem inom biologi<p><b>​När man analyserar biologiska data finns ofta en osäkerhetsfaktor. Ronny Hedells doktorsavhandling utvecklar metoder för att hantera detta vid DNA-analys av brottsplattsprover, bakterieförekomst i livsmedel och djurfoder, och sjukdomsutbrott i djurbesättningar.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Ronny Hedell" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/ronnyhedell250x.jpg" style="margin:5px" />Doktorandtjänsten är ett samarbete mellan flera intressenter: Nationellt forensiskt centrum (NFC), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Både NFC och SVA har i uppdrag att analysera biologiska prover och biologiska data, men tolkningen av dessa kan försvåras, till exempel på grund av en begränsad mängd med data. Ronnys arbete har gått ut på att utveckla och vidareutveckla dataanalysen med hjälp av den del av matematisk statistik som kallas Bayesianska metoder för att bättre kunna hantera osäkerheten.</p> <p>I avhandlingens första del handlar det om att välja en optimal DNA-analysmetod i fall med svåra brottsplatsprover, vilket gjorts med hjälp av regressionsmodeller och Bayesiansk beslutsteori. Vidare har det handlat om att bedöma frånvaro av bakteriesmitta i livsmedel och djurfoder, där man särskilt vid ett negativt resultat behöver veta detektionsmetodens tillförlitlighet. Genom Bayesiansk modellering kan man väga samman resultat från flera mindre experiment, både gamla och nya, och få en tillförlitlig skattning av detta. Slutligen har Ronny vidareutvecklat metoder för sjukdomsövervakning av djurbesättningar, där sannolikheten för ett sjukdomsutbrott har beräknats utifrån inrapporterade symptom. En tidig upptäckt gör det lättare att sätta in rätt åtgärder.</p> <p>Ronny läste matematik och statistik på Linköpings universitet och gjorde sitt examensarbete på NFC när han fick frågan om att fortsätta som industridoktorand, vilket han inte tvekade att tacka ja till. Att han doktorerar på Chalmers beror på hans handledare som är Petter Mostad. Petter har forskat på Bayesiansk modellering såväl som forensisk statistik, och blev tillfrågad om att vara handledare för den nyinrättade tjänsten. De första åren var Ronny mycket i Göteborg för att läsa kurser men den senaste tiden har han mest suttit i Linköping. Telefonmöten och online-möten är till stor hjälp.</p> <p>Avhandlingen innehåller både nya analysmetoder och utveckling av redan existerande. Vissa av forskningsområdena som Ronny applicerat metoderna på går långt tillbaka i tiden medan andra, som DNA-analys, är nyare. Nya typer av data blir tillgängliga och kräver nya matematiska metoder för att kunna analysera dem, samtidigt som många befintliga matematiska metoder blir allt effektivare, till exempel genom bättre beräkningsalgoritmer. Ronny kommer efter disputationen att fortsätta arbeta på NFC med forskning och utveckling av matematisk statistik mot biologiområdet.</p> <p><em>Ronny Hedell disputerar i matematisk statistik med avhandlingen Bayesian inference for detection problems in biology, fredag den 8 december kl 13.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1.</em><br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: privat</p>Fri, 01 Dec 2017 08:40:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hasselblad-prisar-framstaende-unga-kvinnliga-forskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hasselblad-prisar-framstaende-unga-kvinnliga-forskare.aspxHasselblad prisar framstående unga kvinnliga forskare<p><b>​Hana Dobšíček Trefna får ett miljonanslag från Hasselbladstiftelsen för sin forskning om effektivare teknik för att behandla cancer. Priset delas ut till kvinnor som forskar inom det naturvetenskapliga området och står i början av sina akademiska karriärer.</b></p>​– Prissumman på en miljon kronor kommer att betyda mycket för min forskning, säger Hana Dobšíček Trefna, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers. Det gör att jag har möjlighet att anställa en doktorand inom mitt forskningsområde, och därigenom är min förhoppning att vi snabbare kan hitta effektiv teknik för att behandla och bota cancer.<br /><br /><strong>Mikrovågsteknik för cancerbehandling</strong><br />Hanas forskning går ut på att använda mikrovågsteknik som ett komplement till traditionella behandlingsmetoder. Genom att sända mikrovågor genom kroppen på patienten värms cancertumören upp till 40-44 grader, så kallad hypertermi. Behandlingen är toxisk för tumören, och uppvärmningen gör också tumören mer mottaglig för annan behandling. Kliniska studier har visat att traditionell strålterapi och kemoterapi som kombineras med hypertermi ökar möjligheterna betydligt att långsiktigt bota vissa cancertyper.<br /><br />– Om cirka ett år, i slutet av 2018, planerar vi att inleda kliniska studier på patienter via Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger Hana. Genom ett nytt hypertermisystem, som kan nå djupliggande tumörer i huvud och hals med hög precision, är det möjligt att höja temperaturen i tumören, utan att omgivande vävnad påverkas. Studien är ett viktigt steg på vägen för att slutligen göra behandlingsmetoden tillgänglig i cancervården.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Hasselblad%20prisar%20framstående%20unga%20kvinnliga%20forskare/Hana_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><strong>Unik forskning om hjärntumörer hos barn</strong><br />Hana forskar även kring behandling av hjärntumörer hos barn, där forskargruppen idag är ensamma i världen om att utveckla mikrovågsteknik för den typen av behandling. Målet är i första hand att färre barn ska drabbas av de allvarliga biverkningar i hjärnans utveckling som traditionella behandlingsformer ger.<br /><br />– Det vore verkligen fantastiskt om vi lyckas med detta, säger Hana Dobšíček Trefna. Tänk att kunna bidra till högre överlevnad i cancer och ett bättre liv för drabbade barn och vuxna, och även för deras familjer. <br /><br />Hasselbladstiftelsens stöd till kvinnliga forskare inom naturvetenskap delas i år ut för sjunde gången. Årets andra stipendiat är Anna Reymer vid Göteborgs universitet. <br /><br />Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Yvonne Jonsson samt Cecilia Sandblom © Hasselbladstiftelsen<br /><br /><a href="http://www.hasselbladfoundation.org/wp/sv/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Hasselbladstiftelsen</a><br /><br />För mer information kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/hana-dobsicek-trefna.aspx">Hana Dobšíček Trefna</a>, Institutionen för Elektroteknik<br />Thu, 30 Nov 2017 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemikalier-i-huden-avbildas-med-ny-metod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemikalier-i-huden-avbildas-med-ny-metod.aspxKemikalier i huden avbildas med ny metod<p><b>​En ny metod för att undersöka huden kan minska antalet djurförsök och samtidigt ge nya möjligheter för läkemedel och kosmetika. Med kemisk avbildning kan man se alla skikt av huden och mäta närvaro av i princip vilka ämnen som helst i vilken del av huden som helst, med mycket hög noggrannhet.</b></p>​<span>Allt fler kemikalier kommer ut i vår omgivning. Exempelvis diskuteras parabener och ftalater som två typer av kemikalier som kan påverka oss. Men det har hittills inte varit möjligt att veta hur huden tar upp dem. En ny studie från Chalmers och Göteborgs universitet visar hur man, med hjälp av så kallad kemisk avbildning, med mycket stor noggrannhet kan få omfattande information om den mänskliga huden.</span> <br /><br />Att undersöka hur ämnen tar sig in i och igenom huden har hittills främst gjorts på två sätt; genom att med hjälp av tejpremsor dra loss det översta skiktet, <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/nickel.png" alt="" style="margin:5px 0px" />hornlagret, på huden för analys, samt genom urin- och blodprover för att se vad som trängt igenom huden. Vad som händer i hudskikten där emellan vet man fortfarande väldigt lite om.  <div><div>Med kemisk avbildning blir det nu möjligt att, med mycket hög noggrannhet, se alla skikt av huden och mäta närvaro av i princip vilka ämnen som helst i vilken del av huden som helst. Det kan leda till exempelvis läkemedel som är bättre anpassade för huden.<br /></div> <div><br /><span>Den nya metoden skapades när kemisterna Per Malmberg, vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik och Lina Hagvall, vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs universitet, korsade sina forskningsfält.</span></div> <div> <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Lina%20Hagvall.jpg" alt="" style="height:177px;width:136px;margin:10px 5px" /></div></div> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><div><span style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><em>​​–</em></span></span><span><span style="font-size:14px"><em> </em></span><span style="font-size:14px"><em>Med läkemedel vill man ofta att en så stor del som möjligt av dosen ska tas upp av huden, men det händer också att man inte vill ha hudupptag, som exempelvis när man stryker på solskyddsmedel som ju ska ligga uppe på huden och inte tränga in. Vår metod möjliggör läkemedel designade efter hur man vill att ämnet ska tas upp av huden, säger Lina Hagvall. </em></span></span><span></span></div></blockquote> <div> </div> <div>Kemisk avbildning har hittills främst använts för bland annat geovetenskap och cellavbildning, men med tillgång till mänsklig hud från operationer kom forskarna på det nya området för tekniken. Forskarna ser nu även möjligheter öppnas för att byta ut läkemedeltester som idag innebär djurförsök. Deras metod ger mer rättvisande resultat än tester på möss och grisar. Eftersom det inte är tillåtet med djurförsök för att testa kosmetika kan metoden dessutom skapa nya möjligheter för kosmetikaindustrin.<em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">   </span></em></div> <div><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"></span></em> </div> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><div><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">–</span></em><span style="font-size:14px;white-space:pre"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"> </span></em></span><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Många djurförsök som genomförs av forskare och företag är inte längre nödvändiga i och med den här metoden. Vill man veta något om den mänskliga hudens passiva upptag är den här metoden minst lika bra. Mänsklig hud är bättre att testa på än på en gris, säger Lina Hagvall.</span></em></div></blockquote> <div>Den nya metoden kan också ge underlag för att skapa korrekta gränsvärden för skadliga halter av ämnen som kan komma i kontakt med huden. För att kunna skapa dessa gränsvärden måste man veta hur stor del av dosen på hudytan som tränger ner i och igenom huden, vilket metoden kan visa. Detta ger större kunskap om vad vi får i oss på våra arbetsplatser och i barnomsorgen. <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Per%20Malmberg.jpg" alt="" style="height:176px;width:135px;margin:10px 5px" /></div> <div><br /></div> <blockquote style="font-size:14px;border-top:medium none;border-right:medium none;border-bottom:medium none;padding-bottom:0px;padding-top:0px;padding-left:0px;border-left:medium none;margin:0px 0px 0px 40px;padding-right:0px"><div style="font-size:14px"><div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">–</span></em></span><span style="font-size:14px;white-space:pre"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"> </span></em></span><span style="font-size:14px"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Vår metod kan visa allt med en bild, oavsett om det är nickel, ftalater eller parabener man letar efter i hud</span></em></span><span style="font-size:14px"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">en, eller om man vill följa ett läkemedels väg genom huden. Det räcker med ett hudprov så kan vi söka efter i princip vilka molekyler som helst. Vi behöver inte på förhand anpassa metoden efter vad vi letar efter, säger Per Malmberg.</span></em></span></div></div></blockquote> <div> </div> <div><div><br />Resultaten är möjliga att tillämpa inom en mycket snar framtid. Själva tekniken är redo att användas redan idag. Nu återstår mindre arbete med att optimera proverna för bästa resultat, men forskarna anser att metoden ska vara klar för användning inom ett år. </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Fakta: Kemisk avbildning</strong><br />Kemisk avbildning innebär att man använder en laser eller jonstråle för att analysera hudsnitten med hjälp av en masspektrometer. I varje punkt, eller pixel, av snitten som strålen träffar fås information där hudens kemiska innehåll sorteras beroende på molekylvikt. Den kemiska informationen från varje punkt kan sedan samlas ihop till en digital bild som visar ett ämnes fördelning i huden. I just den här studien har en sekundärjonsmasspektrometer (TOF-SIMS) använts vilket  ger en mycket hög rumslig upplösning ned till nanometerområdet.</div> <div><br /></div> <img width="669" height="447" class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Kemikalier%20i%20huden%20avbildas%20med%20ny%20metod/Chemical%20imaging2.png" alt="" style="height:147px;width:221px;margin:5px" /></div> <div><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="font-size:13px"><span style="font-size:13px">Kemisterna Lina och Per gör prover redo för analys i sekundärjonsmasspektrometern (ToF-SIMS). Vid analys förs proverna in i provkammaren med hjälp av provarmen som syns i bildens nederkant. </span></div></div>Tue, 28 Nov 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Svensk-robotarm-intresserade-Frankrikes-president.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Svensk-robotarm-intresserade-Frankrikes-president.aspxSvensk robotarm intresserade Frankrikes president<p><b>​Frankrikes president Emmanuel Macron och Sveriges statsminister Stefan Löfven tog i samband med EU-toppmötet i Göteborg tillfället i akt att titta närmare på en innovation som väckte bådas nyfikenhet: den första armprotesen som kan styras av tankekraft.</b></p>​Innovationer stod på agendan när Emmanuel Macron och Stefan Löfven gemensamt besökte Volvokoncernens huvudkontor den 17 november. Under en rundvandring presenterades olika innovationer för besökarna, bland annat armprotesen som styrs av tankekraft via patientens egna nerver. Protesten har utvecklats av Max Ortiz Catalan, forskare från Chalmers institution för elektroteknik, i samarbete med företaget Integrum and Sahlgrenska Universitetssjukhuset.<br /><br />Den franske presidenten blev mycket intresserad och ställde flera frågor om den nyskapande tekniken som kan förändra livet för personer som blivit amputerade. Förutom Max Ortiz Catalan deltog Integrums VD och en patient som visade sin nya benförankrade tankestyrda armprotes för besökarna.<br /><br />– En handfull stora multinationella företag hade bjudits in för att visa sin mest innovativa teknik, och även vi som visserligen är mindre i jämförelse men ändå har en teknik som är banbrytande och verkningsfull. President Macron och premiärminister Löfven var verkligen intresserade av vårt arbete och vad det betyder för patienter som saknar kroppsdelar som armar eller ben, säger Max Ortiz Catalan.<br /><br /><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Svensk%20robotarm%20intresserade%20Frankrikes%20president/IMG-20171118-WA0005_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></span><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><em>Max Ortiz Catalan skakade hand med Emmanuel Macron och berättade om forskning kring benförankrade proteser.</em><br /><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Tankestyrd-armprotes-klarar-vardagens-utmaningar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om forskning om tankestyrda armproteser</a><br /><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Tankestyrd-armprotes-klarar-vardagens-utmaningar.aspx"><span></span></a><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory (på engelska)<span style="display:inline-block"></span></a><br />Thu, 23 Nov 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/livsvetenskaper/nyheter/Sidor/Medicin-och-teknik-i-fruktbart-samarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/livsvetenskaper/nyheter/Sidor/Medicin-och-teknik-i-fruktbart-samarbete.aspxMedicin och teknik i fruktbart samarbete<p><b>​Initiativseminariet Engineering Health – The Legacy of William Chalmers – den 8-9 november 2017 samlade ett stort antal ingenjörer och kliniker med ett gemensamt starkt intresse: att föra medicin och ingenjörskonst närmare varandra.</b></p>​Programmet sträckte sig från det förflutna till nutid och in i framtiden. En rad kortfattade parvisa presentationer gav en översikt över pågående samarbeten. Där framträdde forskare verksamma såväl på det lokala planet som på den internationella arenan, som lyckats etablera translationellt forskningssamarbete och förena grundforskning med sjukvårdsanknuten forskning. <br /><br />Många exempel lyftes fram på hur akademi, industri och sjukvård samarbetar för gemensam nytta och för patienternas bästa. Rundabordssamtal och andra aktiviteter erbjöd deltagarna goda möjligheter till nätverkande.<br /><br />Initiativseminariet var ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, AstraZeneca, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och MedTech West. Den första dagen hölls på Chalmers och dag två ägde rum på AstraZeneca i Mölndal.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/EngineeringHealth_171108_07_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Seminariet invigdes gemensamt av Chalmers rektor Stefan Bengtsson och Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör för Sahlgrenska. Genom att klippa ett blågult band på längden bildades två sammanlänkade halvor, som symboliserar det fruktbara samarbetet mellan de båda parterna. <br />Chalmers och Sahlgrenska – i all evighet.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/EngineeringHealth_171108_10_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/DSC_6876_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/EngineeringHealth_171108_22_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/DSC_6895_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/EngineeringHealth_171108_26_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/DSC_6930_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/DSC_6988_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/DSC_6995_500.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Engineering%20Health%208%20November%202017/DSC_6883_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: <span>Yen Strandqvist<span style="display:inline-block">  och  </span></span>Yvonne Jonsson<br /><br /><a href="/en/areas-of-advance/lifescience/news/Pages/A-fruitful-collaboration-between-medicine-and-engineering.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om initiativseminariet på vår engelska sida</a><br /><br />Tue, 21 Nov 2017 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prisregn-over-Jens-Nielsen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prisregn-over-Jens-Nielsen.aspxPrisregn över Jens Nielsen<p><b>​I slutet av oktober tilldelades Jens Nielsen the Eric and Sheila Samson Prime Minister’s Prize – världens största pris för forskning kring alternativa bränslen. Därmed fullbordade Jens Nielsen ett äkta hat-trick i prestigefyllda utmärkelser under oktober månad.</b></p>​Jens Nielsen mottog månadens tredje och sista pris ur den israeliske vetenskapsministern Ofir Akunis hand under en officiell ceremoni i Tel Aviv den 31 oktober. The Eric and Sheila Samson Primeminister’s prize har delats ut i fem år till forskare som är världsledande kring utveckling av alternativa bränslen. Jens Nielsen, som är professor i systembiologi på Chalmers, belönades för sina insatser kring hur man kan producera kolväten från jäst och därigenom utveckla nya biobränslen. Prissumman på en miljon dollar delade han med årets andre pristagare Jean-Marie Tarascon från Collège de France.  <br /><br />– Mitt forskarlag har haft stora framgångar med att omdirigera metabolismen i vanlig bakjäst för att få fram kemiska komponenter som kan användas i biobränsle för bilar, diesel för lastbilar och i jetbränsle för flyg. Vår forskning täcker hela spektrumet, vilket jag tror haft stor betydelse för utnämningen, säger Jens Nielsen. <br /><br />Tidigare i oktober tilldelades han ”Energy Frontiers award” av det italienska oljebolaget ENI för samma typ av forskning. Och bara någon vecka innan resan till Israel belönades han med Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVAs, guldmedalj för sin innovativa och nyskapande forskning inom systembiologi. Tre prestigefyllda priser på en månad. Ett fullbordat hat-trick, hur känns det?<br /><br />– Det är fantastiskt, så överväldigande att det inte går att beskriva i ord. Jag fick reda på att jag skulle få det israeliska priset för någon månad sedan. Allt har gått väldigt fort. <br /><br />Han tror också att det skulle kunna gå förhållandevis snabbt att få ut jästbaserad produktion av nya biobränslen som kan konkurrera med petroleumbaserade bränslen på marknaden.<br /><br />– Vi har kommit ganska långt med vår forskning. En industriell implementering är mer beroende av politiska beslut och ekonomi än av teknisk utveckling. Bestämmer man sig för att vilja göra det här skulle vi kunna ha en produkt ute på marknaden om fem till åtta år, säger Jens Nielsen.  <br /> <br /><br /><strong>Läs mer: </strong><br /><br /><a href="http://www.fuelchoicessummit.com/Award.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />The Eric and Sheila Samson Prize 2017</a><br /><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/anders-scharp-tilldelas-ivas-stora-guldmedalj/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IVAs pressmeddelande om medaljbesluten 2017</a><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/anders-scharp-tilldelas-ivas-stora-guldmedalj/"></a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Energipris till Jens Nielsen för biobränslen från jäst</a>, om Energy Frontiers Award<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Jens-B-Nielsen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Jens Nielsen</a>Thu, 09 Nov 2017 09:50:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-steg-narmare-botemedel-mot-aldersdiabetes.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-steg-narmare-botemedel-mot-aldersdiabetes.aspxEtt steg närmare botemedel mot åldersdiabetes<p><b>​Hos friska personer blockerar exosomer – små signalbärare som celler skickar ut – hopklumpning av det protein som ger upphov till typ 2-diabetes. Exosomer hos patienter med sjukdomen har inte samma förmåga. Upptäckten, som gjorts i ett forskningssamarbete mellan Chalmers och Astrazeneca, tar oss ett steg närmare ett botemedel mot typ 2-diabetes.</b></p>​Proteiner är kroppens arbetshästar som utför allt jobb i våra celler. Ett protein är lång kedja av aminosyror som måste veckas till en specifik tredimensionell struktur för att fungera. Ibland uppför de sig dock på ett felaktigt sätt och aggregerar – klumpar ihop sig – med varandra till långa fibrer, så kallade amyloider, som kan orsaka sjukdomar. Sedan tidigare är det känt att typ 2-diabetes orsakas av ett protein som aggregerar i bukspottskörteln.<div><br />– Vad vi har funnit är att exosomer som celler skickar ut i bukspottskörteln stoppar den processen och skyddar friska personer mot typ 2-diabetes, medan exosomerna inte gör det hos diabetespatienter, säger professor Pernilla Wittung Stafshede, som har lett studien vars resultat nyligen publicerades i ansedda tidskriften PNAS.<br /><br /></div> <div>Det man nu vet är att ”friska” exosomer binder proteinet som orsakar diabetes på utsidan och hindrar det från att aggregera, men resultaten förklarar inte varför. Man vet inte heller om det är ”sjuka” exosomer som orsakar typ 2-diabetes eller om det är sjukdomen i sig som gör att det blir fel på dem.<br /><br /></div> <div>– Nästa steg är att göra kontrollerade modeller av exosomerna, vars membran innehåller både lipider och proteiner, för att exakt förstå vilken beståndsdel som påverkar diabetesproteinet amylin. Hittar vi vilken lipid eller protein som ger effekten, och sen kan bena ut mekanismen, ja, då har vi ett bra läkemedel mot typ 2-diabetes.<br /><br /></div> <div>Studien är egentligen en del av industridoktoranden Diana Ribeiros avhandlingsarbete, och ett samarbete mellan Chalmers och Astrazeneca.<br /><br /></div> <div>– Hon kom på idén till det här projektet själv. Hon hade forskat en del på exosomer innan och jag hade läst lite om dem. Det är ett ganska nytt och outforskat område, och i ärlighetens namn trodde jag inte experimenten skulle fungera. Men genom Astrazeneca hade Diana tillgång till bukspottkörtelceller – något vi aldrig haft tidigare – och hon gjorde testerna mycket noggrant, och så upptäckte vi det här, säger Pernilla Wittung Stafshede, som också är Diana Ribeiros handledare på Chalmers.<br /><br /></div> <div>Det är första gången som Pernilla Wittung Stafshede samarbetar med Astrazeneca.<br /><br /></div> <div>– Vi borde samarbeta mer. Det är nyttigt för dem att förstå vilka molekylära experiment vi kan utföra och värdefullt för oss att få sätta in vår forskning i ett större medicinskt-kliniskt perspektiv. Om man tänker framtida botemedel mot typ 2-diabetes är det förstås också bra för oss att redan ha ett samarbete med ett läkemedelsföretag.<br /><br /></div> <div>Läs artikeln i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences:<br /><a href="http://www.pnas.org/content/114/42/11127.abstract">Extracellular vesicles from human pancreatic islets suppress human islet amyloid polypeptide amyloid formation<br /><br /></a>Text: Christian Borg<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist</div>Fri, 20 Oct 2017 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Nya-gener-som-ger-antibiotikaresistens-kartlagda.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Nya-gener-som-ger-antibiotikaresistens-kartlagda.aspxNya gener som ger antibiotikaresistens kartlagda<p><b>Genom att analysera stora mängder av DNA har forskare på Chalmers i samarbete med forskare på Göteborgs universitet kartlagt flera hittills okända gener som gör bakterier motståndskraftiga mot den mest kraftfulla antibiotikan. Forskningen öppnar upp för insatser mot spridning av nya former av multiresistenta bakterier. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Microbiome.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Analys av DNA" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Nyagenerkartlagda300x.jpg" style="margin:5px" />Bakterier som inte längre går att behandla med antibiotika är ett snabbt växande globalt problem. Antibiotikaresistens i sjukdomsframkallande bakterier utvecklas inte bara genom mutationer utan också genom att de tar upp gener från andra, ofarliga bakterier. Genom att analysera mycket stora mängder DNA lyckades forskarteamet från Göteborg beskriva 76 nya typer av resistensgener. Flera av dessa ger bakterierna förmågan att bryta ner karbapenemer, den allra kraftfullaste typen av antibiotika som idag ofta används för att behandla multiresistenta bakterier där inga andra antibiotika biter.</p> <p>– Vår studie visar att det finns väldigt många okända resistensgener. Kunskap om dessa gener gör det möjligt att tidigt hitta och förhoppningsvis hantera nya former av multiresistenta bakterier, säger Erik Kristiansson, ledare för forskargruppen på Chalmers.</p> <p>– Ju mer vi vet om hur bakterierna kan försvara sig mot antibiotika, desto större förutsättningar har vi att utveckla läkemedel som också står emot deras försvar, förklarar medförfattare Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.</p> <p>Resultaten i studien kommer från analys av DNA-sekvenser från bakterier insamlade från människor och olika miljöer runt om i världen.</p> <p><img width="200" height="303" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Erik Kristiansson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/erikkristiansson200x.jpg" style="margin:5px" />– Resistensgener är ofta mycket ovanliga så stora mängder sekvensdata måste undersökas innan en ny gen kan påträffas, fortsätter Erik Kristiansson.</p> <p>Det är dessutom svårt att veta vad som är en resistensgen om den inte tidigare är beskriven. Forskargruppen löste detta genom att utveckla nya beräkningsmetoder som letar efter speciella mönster i DNA kopplade till antibiotikaresistens. Genom att sedan testa de nya generna på labbet kunde forskarna visa att deras prediktioner var riktiga.</p> <p>– För att hitta sådana mönster i DNA så använder vi metoder som är utvecklade för att hantera mycket stora datamängder, säger Fanny Berglund, doktorand i forskargruppen.</p> <p>Nästa steg i forskningen är att söka efter gener som ger upphov till resistens mot ytterligare former av antibiotika.</p> <p>– Våra resultat är bara toppen av ett isberg. Det finns en stor mängd resistensgener som vi idag inte har någon kännedom om och som kan komma att utgöra stora problem i framtiden, säger Erik Kristiansson. </p> <p>Länk till studien: <a href="https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-017-0353-8">https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-017-0353-8</a> </p> <p>Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet (CARe): <a href="http://www.care.gu.se/">www.care.gu.se</a> </p> <p>För mer information, kontakta:<br />Erik Kristiansson, Chalmers, 070-525 97 51, <a href="mailto:erik.kristiansson@chalmers.se">erik.kristiansson@chalmers.se</a> <br /><br /><strong>Bild</strong>: Erik Kristiansson<br /><strong>Foto</strong>: Nachiket P Marathe</p>Mon, 16 Oct 2017 08:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspxEnergipris till Jens Nielsen för biobränslen från jäst<p><b>​Professor Jens Nielsen tilldelas det prestigefyllda &quot;Energy Frontiers Award&quot; av det italienska oljebolaget ENI för forskning om mikroorganismer som öppnar för nya lösningar för produktion av bränslen och kemiska produkter från förnybara energikällor.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är ett mycket prestigefyllt pris att få. Bland tidigare vinnarna finns nobelpristagare och jag är oerhört stolt över att få priset för forskningen om hur man producerar kolväten från jäst, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>För att skapa ett samhälle som kan fungera utan fossila bränslen är det nödvändigt att göra det möjligt att producera kemikalier som kan användas som bränsle för bilar, lastbilar och flygplan. Genom bioteknik kan man utforma mikroorganismer för produktion av sådana kemikalier, som kan integreras direkt i den befintliga energiinfrastrukturen i vårt samhälle.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Professor Jens Nielsens forskning om jäst inom förnyelsebara bränslen och kemisk produktion har visat att om man skräddarsyr metabolismen hos vanlig bakjäst – som redan används industriellt för bioetanolproduktion – kan man förbättra den traditionella produktionsprocessen, men också producera kemikalier som kan vara användas som inbränningsbränsle tillsammans med diesel och jetbränsle.</span></div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div>– Vi har lyckats omdirigera metabolismen i jäst så att den kan producera dessa nya föreningar i liten skala, lämpade för produktion av jetbränsle och andra bränslen, men även antibiotika, kosttillskott och andra kemikalier intressanta för livsmedels- och livsvetenskapsindustrin, säger Jens Nielsen.</div> <div><br /></div> <div>En teknisk-ekonomisk analys har visat att bioteknikbaserad produktion av nya biobränslen kan, om den utvecklas vidare, konkurrera med petroleumbaserade bränslen och bidra till utvecklingen av framtida energilösningar och ett mer hållbart samhälle, enligt prisjuryn.</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5"><span>Om Eni-priset</span></h5></div> <div>Det prestigefyllda ENI-priset har delats ut av det italienska oljebolaget ENI sedan 2007. Den pågående energiomställningen reflekteras i att priset från 2017 ges i åtta olika kategorier med fokus på forskningsprojekt som syftar till hållbar resursanvändning, minskade koldioxidutsläpp och främjande av naturgas och förnybar energi. <a href="https://www.eni.com/en_IT/innovation/eni-award.page">Läs mer om Eni-priset</a></div> <div><br /></div> </div>Tue, 10 Oct 2017 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Tryckutjamnande-bandage-prisat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Tryckutjamnande-bandage-prisat.aspxTryckutjämnande bandage prisat<p><b>​Det tryckutjämnande bandaget Lundatex system har blivit utnämnt till Most Innovative Product av Journal of Wound Care Awards, och till Best Product in Medical Textiles av Future Textile Awards.</b></p><p>​Bandaget är ett resultat av samarbetet mellan en kirurg, matematikern Torbjörn Lundh och hans doktorand Jonatan Vasilis, och utvecklare på Smart Textiles på Högskolan i Borås. </p> <p><a href="http://www.jwcawards.com/winners-2017">Journal of Wound Care Awards</a> delades ut i London i mars, och produkten beskrivs så här:</p> <p>Our bandage is the result of a collaboration between a mathematician, a surgeon and a textile developer. The surgeon, Dr Erney Mattsson, saw an unsolved problem with the bandage he used in his practice and the mathematician, Torbjörn Lundh, solved the problem with a mathematical formula. The mathematical formula was handed over to Josefin Damm who interpreted it into a textile. The developed bandage is highly elastic and gives a precise pressure to any leg, independent of the size and shape and who applies it. In our two-component compression product Lundatex system, we add in-elastic velcro patches to the bandage which create a stiff shell around the leg. While the bandage ensures a low and comfortable resting pressure, the shell raises the working pressure. The elevated working pressure supports the calf muscle pump and thus drastically increases the venous return. The Lundatex system is made to fit any leg. The bandage is built to give same pressure on any sized leg and the stiff shell is custom made directly on the patient. </p> <p><a href="https://www.futuretextilesawards.com/winners-2017/">Future Textile Awards </a>delades ut i maj i Frankfurt.</p>Wed, 27 Sep 2017 13:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Biomarkorer-i-blodet-visar-matens-stora-betydelse-for-aldersdiabetes.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Biomarkorer-i-blodet-visar-matens-stora-betydelse-for-aldersdiabetes.aspxBiomarkörer i blodet visar matens stora betydelse för åldersdiabetes<p><b>​En banbrytande metod, som har utvecklats vid Chalmers, har demonstrerat sin potential i en stor studie som visar att metabola fingeravtryck från blodprover kan ge viktig ny kunskap om sambandet mellan mat och hälsa. I studien konstateras att kost är ett av de starkaste prognosverktygen för åldersdiabetes hos äldre kvinnor.</b></p>​Forskare från Chalmers och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har funnit att flera diet- och näringsbiomarkörer – molekyler som kan mätas i blod och som kan knytas till kosten – är kopplade till både risk för åldersdiabetes och framtida risk för att utveckla diabetes.<p>Studien, publicerad i den ledande näringsforskningstidskriften American Journal of Clinical Nutrition, genomfördes på 600 kvinnor från Göteborg där diagnos av diabetes gjordes i början av studien, när de var 64 år, och igen efter 5½ år.</p> <p>Resultaten understryker att kost är en viktig faktor när det gäller risk för att utveckla typ 2-diabetes, och visade att fisk, fullkorn, vegetabiliska oljor och god vitamin E-status var skyddande mot typ 2-diabetes, medan rött kött och mättat fett ökade risken för att utveckla sjukdomen.</p> <p>– Det som är väldigt viktigt är att vi lyckades nå dessa slutsatser utan att ha ytterligare information om vad kvinnorna hade ätit, säger försteförfattaren Otto Savolainen, doktor vid avdelningen Livsmedelsvetenskap, Chalmers, som arbetar vid Chalmers infrastruktur för Masspektrometri.</p> <p>Blodproverna analyserades på Chalmers. Ett unikt ämnesomsättningsmässsigt fingeravtryck, inklusive många olika kostbiomarkörer, kunde kopplas till varje kvinna vid den specifika tidpunkt som provet togs. Med hjälp av denna metod var det för första gången möjligt att objektivt bestämma effekterna av viktiga kostkomponenter för framtida risk för typ 2-diabetes samt att hitta skillnader i kostmönster mellan kvinnor med och utan typ 2-diabetes.</p> <p>– Att samla information om matintag kan vara komplicerat och tidskrävande och är alltid beroende av vad folk kommer ihåg och tror att de borde rapportera. Biomarkörer har inte detta problem. De bekräftar att kostråd om att undvika rött kött och mättat fett och öka intaget av växtbaserade oljor och fullkorn verkar vara sanna, åtminstone för denna grupp kvinnor, säger docent Alastair Ross, ansvarig seniorforskare vid Chalmers avdelning Livsmedelsvetenskap.</p> <p>– Den nya metoden har gjort det möjligt för oss att mäta flera kost- och näringsstatusmarkörer samtidigt hos ett stort antal personer. Vi tror det är första gången detta har gjorts, säger han.</p> <p>Även om kostens roll ofta diskuteras som en förebyggande åtgärd mot att utveckla typ 2-diabetes ger den nya forskningen ett starkt stöd för kostråd och understryker vikten av att ändra kosten för att förbättra hälsan.</p> <p>– Nya metoder som vår hjälper till att förbättra hur vi mäter kost, och ökar vår detaljförståelse av hur kostmönster relaterar till sjukdom, säger Alastair Ross.<br /> <br /><strong>Video: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oL_myF3Fbh0" target="_blank" rel="nofollow">Vi vet vad du äter</a>!</strong><br />Se kort video om forskarnas nya förmåga att objektivt mäta vad folk äter, och vilken inverkan denna banbrytande teknik kan ha för individer, forskare och samhälle som helhet: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oL_myF3Fbh0" target="_blank" rel="nofollow">Vi vet vad du äter</a>!<br /> <br /><strong>Mer om denna forskning<br /></strong>Läs artikeln som är publicerad i American Journal of Clinical Nutrition: <a href="http://ajcn.nutrition.org/content/early/2017/09/13/ajcn.117.152850.abstract" target="_blank" rel="nofollow">Biomarkers of food intake and nutrient status are associated with glucose tolerance status and development of type 2 diabetes in older Swedish women</a> </p> Studien gjordes i den så kallade Diwa-kohorten (Diabetes and Impaired glucose tolerance in Women and Atherosclerosis), en tidigare studie gjord av Björn Fagerberg och Göran Bergström, Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.<br /><br />Text: Christian Borg<br />Foto: Johan Bodell<br /><br />Thu, 14 Sep 2017 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspxBränslen, medicin och kemikalier ska kunna konstrueras hållbart från jäst<p><b>​Jäst har blivit alltmer intressant som väg för att ta itu med flera samhällsutmaningar. Verena Siewers förklarar hur – här och på KAW jubileumssymposium Metabolism – the foundation of life.</b></p><div>​Stiftelsen Knut och Alice Wallenberg firar sitt 100-årsjubileum med en serie symposier i olika universitetsstäder runt om i landet. Den i Göteborg kommer att fokusera på metabolism och kommer att hållas 28 september i Konferenscentrum Wallenberg. Alla med intresse för ämnet är inbjudna att delta.</div> <div> </div> <div>På symposiet kommer unga lovande forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola att presentera ihop med internationellt kända experter inom respektive område. Den unga forskaren presenterar sin forskning och introducerar den internationella gästen.</div> <div> </div> <div>Verena Siewers, forskare vid institutionen Biologi och bioteknik, kommer att tala om användningen av jäst för produktion av kemikalier.</div> <div> </div> <div><strong>Varför är jäst intressant för framställning av kemikalier?</strong></div> <div>– Många av dessa kemikalier är för närvarande härledda från petroleum eller andra icke-hållbara källor. Därför syftar denna forskning till att ge en hållbar källa till ett antal föreningar som används till exempel som bränslen, smörjmedel, polymerbyggstenar, kosmetika, livsmedelsingredienser eller läkemedel, säger Verena Siewers.</div> <div> </div> <div><strong>Du kommer att introducera Christina Smolke, professor i bioengineering vid Stanford University. Berätta om henne!</strong></div> <div>– Christina Smolke är en världsberömd syntetisk biolog som har konstruerat konstgjorda kontrollenheter baserade på RNA som kan reglera mikrobiell metabolism. Hon är förmodligen mest känd för sin forskning om att överföra komplexa biosyntetiska vägar till jäst och därigenom göra det möjligt för jäst att producera läkemedel som opioider.</div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna inom ert forskningsområde just nu?</strong></div> <div>– Många koncept har bevisats fungera under de senaste åren, både av akademin och industrin, där mikrober är konstruerade för att producera vissa kemikalier. Men bara ett relativt litet antal har hittills bevisats i industriell skala. En stor utmaning är därför att försöka överbrygga detta gap.</div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Christian Borg</div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 28 september hålls <strong>Metabolism – The Foundation of Life</strong>, ett symposium för att fira Knut och Alice Wallenbergs stiftelsens 100-årsjubileum. <a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Metabolism-–-The-Foundation-of-Life.aspx">Mer information och anmälan &gt;&gt;</a><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs också</h2> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Vital-hundraaring-med-stort-inflytande.aspx">Vital hundraåring med stort inflytande</a><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspx">Symposium om metabolism - grunden för allt liv</a></div>Mon, 11 Sep 2017 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspxSymposium om metabolism - grunden för allt liv<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, firar hundra år med en rad symposier i olika universitetsstäder i Sverige. Göteborg har fått temat metabolism, det vill säga ämnesomsättning, och det symposiet hålls den 28 september i Konferenscentrum Wallenberg på Medicinareberget. Alla som är intresserade av ämnet är välkomna att delta.</b></p><div>​Dagen har lagts upp så att yngre lovande forskare från Göteborgs universitet och Chalmers paras ihop med en internationell storhet i ämnet. Den yngre forskaren ska förmedla sin egen forskning och samtidigt introducera den internationella gästen.</div> <div> </div> <div>– När vi fick erbjudandet om att hålla ett symposium i Göteborg så hade KAW och Kungliga Vetenskapsakademien valt ämnet. Här i Göteborg finns en lång tradition av stark forskning om metabolism och det här är ett erkännande av det, säger Sven Enerbäck, professor i medicinsk genetik och en av forskarna som ingått i organisationskommittén.</div> <div> </div> <div>De tre som ingår i kommittén är förutom Sven Enerbäck, professor Maria Falkenberg, Göteborgs universitet och professor Jens Nielsen, Chalmers. De valde två ämnen var, bjöd in stjärnforskare i ämnet och kombinerade dem med unga lovande göteborgsforskare från båda lärosätena.</div> <div> </div> <div>– För att förstå hur stort det här med ämnesomsättning är kan jag beskriva det så här: där det finns ämnesomsättning finns det liv. Där inte ämnesomsättning finns, finns det inget liv, säger Sven Enerbäck.</div> <div> </div> <div>Han förklarar att det är inte bara är de sjukdomar som vi direkt förknippar med metabolism som är intressanta, utan att metabolism handlar om allt från diabetes och hur man programmerar om jäst för att framställa läkemedel, till mikrobioter i tarmen och mitokondrier i celler.</div> <div> </div> <div>– Får vi störningar i den här processen, vet vi att det leder till många olika typer av sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, övervikt och diabetes, men också cancer. Tumörer ställer om sin ämnesomsättning för att gagna sin egen tillväxt. Med den kunskapen kan vi kanske hitta sätt att omöjliggöra tumörens ämnesomsättning, och på sikt kunna erbjuda terapeutiska möjligheter, behandlingar och mediciner. Även demensjukdomar kan till viss del bero på en störd ämnesomsättning. Metabolismen är livsviktigt för alla celler. Får cellerna ingen energi så dör de, säger Sven Enerbäck.</div> <div> </div> <div>Anders Rosengren är forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Han ska presentera sin forskning och introducera professor Christina Smolke från Stanford University.</div> <div> </div> <div>– Jag kommer att berätta om våra senaste resultat där vi kopplar bioinformatik med studier av pankreatiska beta-celler för att undersöka de underliggande sjukdomsmekanismerna vid typ 2-diabetes. Dessutom kommer jag att beskriva exempel på hur betacellforskning kan överföras till behandling av patienter.</div> <div> </div> <div>Sven Enerbäck påpekar att KAW är ett helt fantastiskt stöd till svensk forskning och har betytt väldigt mycket.</div> <div> </div> <div>– Detta är lite speciellt, att KAW firar etthundra år. Stiftelsen har under denna tid delat ut väldigt stora belopp till ”landsganglig” forskning. I förhållande till Sveriges storlek är detta helt unikt, att ha en stiftelse som ger ett så starkt stöd till forskning.</div> <div> </div> <div>Symposiet hålls på engelska och är öppet för alla intresserade. Det är dock inte ett populärvetenskapligt evenemang. </div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Metabolism-–-The-Foundation-of-Life.aspx">Mer information och anmälan &gt;&gt;</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Internationella forskare som föreläser, se bild i topp</h2> <div><strong>Sir Doug Turnbull</strong>, Professor, Mitochondrial Research Group, Newcastle University</div> <div><strong>Ruth Ley</strong>, director, Max Planck Institute for Developmental Biology, Tübingen</div> <div><strong>Bruce M. Spiegelman</strong>, professor, Spiegelman Lab, Dana-Farber Cancer Institute, Harvard University</div> <div><strong>Christina Smolke</strong>, professor, Department of Bioengineering, Stanford University</div> <div><strong>Sekar Kathiresan</strong>, doctor, Center for Genomic Medicine Massachusetts General Hospital</div> <div><strong>Dame Frances Ashcroft</strong>, professor, Department of Physiology, Anatomy and Genetics, University of Oxford</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse</h2> <div>Stiftelsen stödjer landsgagnelig, långsiktig, fri grundforskning inom i huvudsak medicin, teknik och naturvetenskap genom långsiktiga anslag till fri grundforskning av högsta internationella klass.</div> <div>Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under dess 100-åriga historia beviljat 24 miljarder kronor till excellent svensk forskning och utbildning. De senaste årens anslag på totalt 1,7 miljarder kronor per år gör stiftelsen till en av de största privata forskningsfinansiärerna i Europa.</div> <div> </div> <a href="http://kaw.wallenberg.org/stiftelsen/100-ar-av-stod-till-excellent-svensk-forskning-och-utbildning">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 100 år</a> <div> </div> <div><div><strong>Text:</strong> Carina Elmäng</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs också</h2> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Vital-hundraaring-med-stort-inflytande.aspx">Vital hundraåring med stort inflytande</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspx">Bränslen, medicin och kemikalier ska kunna konstrueras hållbart från jäst</a></div></div>Mon, 11 Sep 2017 12:00:00 +0200