Nyheter: Livsvetenskaper och teknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 24 May 2018 10:57:10 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspxÅrets innovationspris till implantatinnovatör<p><b>​Genom att utveckla ett innovativt ytskikt för implantat, och föra det hela vägen från laboratoriet till marknaden, har Per Kjellin bidragit till ökad livskvalitet för tiotusentals människor. Nu belönas han med Karin Markides innovationspris 2018.</b></p><div>​– Det är en ära! Och kul att bli uppmärksammad, säger Per Kjellin som är grundare, ägare och teknikchef på företaget Promimic.</div> <div> </div> <div>För snart 15 år sedan var han doktorand i material- och ytkemi på Chalmers och utvecklade tillsammans med doktorandkollegan Martin Andersson metoder för att framställa nanopartiklar av silver och kalciumkarbonat. Men på en konferens hörde de en forskare tala om mineralet hydroxylapatit som finns naturligt i form av nanopartiklar i ben. Om man lyckades tillverka sådana nanopartiklar syntetiskt skulle det enligt forskaren finnas en stor marknad inom medicinteknik.</div> <div> </div> <div>Med tanken på en affärsmöjlighet i bakhuvudet bestämde de sig att prova sin tillverkningsmetod på hydroxylapatit. De fick bra resultat, sökte patent och grundade företaget Promimic via inkubatorn Chalmers Innovation, numera en del av Chalmers Ventures.</div> <div> </div> <div>Material som efterliknar benets naturliga struktur är attraktiva som ytskikt på implantat, då de får implantatet att växa fast både snabbare och starkare. </div> <div> </div> <div>– Och det mest attraktiva med vårt koncept är att det är så enkelt att applicera industriellt. Man doppar implantatet i en lösning och lägger in det i en ugn i fem minuter. Sen är ytskiktet klart, förklarar Per Kjellin.</div> <div> </div> <div>Medan Martin Andersson stannade kvar på Chalmers som forskare, gick Per Kjellin snart helt över till att arbeta i Promimic. Med stor målmedvetenhet har han vidareutvecklat innovationen från idé till produkt och byggt upp Promimic till ett biomaterialföretag med internationell etablering och försäljning. Sedan 2016 finns ytskiktet på ett kommersiellt tandimplantat som har använts på tiotusentals människor i flera länder.</div> <div> </div> <div>– Ytskiktet gör att det bildas mer ben kring implantatet i början, vilket är en fördel under det kritiska inväxningsskedet. Störst nytta gör det hos patienter med nedsatt förmåga att bilda ben, säger Per Kjellin.</div> <div> </div> <div>Idag har Promimic åtta anställda, varav hälften har doktorerat. Företaget har numera ytterligare tre patent och flera nya implantatytor är under utveckling. Nästa steg är att ge sig in även i ortopedifältet. Här ser Per Kjellin bland annat att deras ytskikt kan göra nytta när två kotor ska fås att växa samman vid en steloperation i ryggraden.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Om innovationspriset</h2> <div>Karin Markides innovationspris ska gå till en nuvarande eller tidigare student vid Chalmers som har lämnat avgörande bidrag till Chalmers innovations- och nyttiggörandearbete inom forskning och utbildning samt bidragit till långsiktig hållbar utveckling. Priset delas ut i samband med Chalmers doktorspromotion som i år äger rum 2 juni.</div> <div> </div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div> </div>Tue, 22 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxStyrkeområdenas pris till forskning på framtidens energitjänster<p><b>​Hållbarhet, digitalisering och tjänsteinnovation inom energisektorn är ingredienserna i det samverkansprojekt som belönas med styrkeområdenas pris 2018. Chalmersforskarna Árni Halldórsson, Holger Wallbaum, Ida Gremyr och Sofia Börjesson får priset för sitt tvärvetenskapliga samarbete.</b></p>​ <br />Digitaliseringen bidrar till omvälvande förändringar inom nästan alla samhällsområden, som innebär både att vi kan göra saker på nya sätt och att vi kan göra helt nya saker. Samtidigt står vi inför utmaningen att svara på frågan – hur?<br /><br />Inom projektet Energy services: Processes for Innovation, Provision, and Use of Customer Feedback samarbetar forskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /><br />– För energibranschen finns en utmaning att å ena sidan få god omsättning på sin försäljning av förnybar energi, men även sin kompetens och teknik, och samtidigt bidra till kundens energieffektivisering. Därför tittar man på nya sätt att utforma tjänster som ska ge mervärde för kunderna, främja omställningen till hållbar energiförbrukning och garantera fortsatta intäkter, säger projektledare Árni Halldórsson.<br /><br /><strong>Kunder blir nyckelaktörer</strong><br />Genom digital teknik kan kunder och användare bli nyckelaktörer i energibolagens ekosystem, och bidra till fortsatt energieffektivisering. <br /><br />– Ny digital teknik gör att vi i större utsträckning än tidigare kan mäta, till exempel med hjälp av sensorer, samla in data och analysera företeelser. Det ger oss möjligheter att utforma nya innovativa tjänster, säger Ida Gremyr.<br /><br />I projektet har forskarna påbörjat en kartläggning av processer och behov genom hela kedjan från energileverantör, fastighetsägare/förvaltare till kund, för att dra viktiga erfarenhet till grund för framtidens energitjänster.<br /><br />– Tanken är att tjänsternas utformning kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att påverka kundernas beteenden. Det är även intressant att analysera vilka förutsättningar som krävs för att nya typer av tjänster ska kunna etableras, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>En efterfrågad pilotstudie</strong><br />Projektet är en pilotstudie som möjliggjorts genom såddfinansiering från styrkeområde Energi, och arbetet bedrivs i nära samarbete med Göteborg Energi. <br /><br />– Här har vi en chans att kliva rakt in hos Göteborg Energi och försöka förstå deras perspektiv, likaså kund- och användarsidan, och utifrån det försöker vi konceptualisera. Vi vet ännu inte var det tar vägen, det finns ingen färdig mall, vi navigerar med våra respektive perspektiv, säger Sofia Börjesson.<br /><br />– Det som tydligt framträder är att frågan är mycket angelägen. Alla vet att det här arbetet måste göras men exakt vad som behövs är komplext, det berör olika kompetenser, system, människor, affärsmodeller och teknik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><strong>Forskningen uppmärksammas i utbildningen</strong><br />Framtidens tjänster skapar förstås också komplexitet vid inköp och upphandling, något som Árni Halldórsson har föreläst om genom Chalmers Professional Education. I övrigt ser de att området tjänsteutveckling ännu inte har så stort genomslag i utbildningen på Chalmers.<br /><br />– Det är många nya ämnesområden som uppstår och som ännu inte ingår i Chalmers kurser. Men det finns redan idag utbildningsmoment där det kan ingå, till exempel genom exjobb, eller helt enkelt genom att vår forskning uppmärksammas i undervisningen, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><strong>Intressant för alla branscher</strong><br />Forskarna ser redan nu att det finns möjligheter till fortsatt samarbete efter att deras pilotstudie är avslutad. <br />– Det projekt vi bedriver inom hållbarhet och digitalisering kan gå att tillämpa på andra kontexter. Då öppnas många dörrar – inom många olika branscher, säger Árni Halldórsson.<br /><br />De är alla överens om att styrkeområdena har en viktig roll att spela genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten på Chalmers. Det ger förutsättningar till kunskapsutbyte och förnyelse.<br />– Nya kontakter kan dessutom minska trösklarna för samarbete i våra infrastrukturer, där man själv kanske inte alltid ser att man är efterfrågad, säger Holger Wallbaum.<br /><br />– Och såddfinansiering från styrkeområdet utgör den lilla knuff som får samarbetet att hända, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><br /><strong>Pristagarna </strong><br /><a href="/en/staff/Pages/sofia-borjesson.aspx" target="_blank">Sofia Börjesson</a>, professor, vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på organisering och ledning av innovation i etablerade strukturer och förutsättningar för innovation. <br /><br /><a href="/en/staff/Pages/ida-gremyr.aspx">Ida Gremyr</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på kvalitets- och tjänsteutveckling, tjänsteinnovation och processer för ökad kundinteraktion.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/arni-halldorsson.aspx">Árni Halldórsson</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Han forskar på service supply chains, kund-leverantörrelationer och energieffektivisering.<br /><br /><a href="/en/staff/Pages/holger-wallbaum.aspx">Holger Wallbaum</a>, professor i hållbart byggande vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han forskar på hållbara strategier för byggnadsbeståndet samt energieffektiva och smarta infrastrukturer.<br /><br /><br /><br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 2 juni 2018.<br /> <br />Text: Malin Ulfvarson<br />Foto: Johan Bodell<br />Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fisk-skulle-kunna-förhindra-Parkinsons-sjukdom-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fisk-skulle-kunna-f%C3%B6rhindra-Parkinsons-sjukdom-.aspxFisk skulle kunna förhindra Parkinsons sjukdom<p><b>​En studie från Chalmers kastar nytt ljus över sambandet mellan fiskkonsumtion och långsiktig neurologisk hälsa. Parvalbumin, ett protein som förekommer rikligt i flera fiskarter, har visat sig medverka till att förhindra uppkomsten av vissa proteinstrukturer som är tydligt kopplade till Parkinsons sjukdom.</b></p>​Fisk har länge betraktats som ett hälsosamt livsmedel, som är kopplat till förbättrad långsiktig kognitiv hälsa. Men orsaken till det är oklar. Fisk innehåller mycket av fettsyrorna omega 3 och omega 6, som antas vara orsaken och som också marknadsförs med det. Den forskning som har gjorts i ämnet har dock gett motstridiga resultat. Nu visar forskning från Chalmers att proteinet parvalbumin, som är mycket vanligt i många fiskarter, skulle kunna bidra till den positiva effekten.<div><br />Ett av kännetecknen hos Parkinsons sjukdom är uppkomsten av så kallade amyloida plack i hjärnan, som består av en aggregerad form av ett särskilt mänskligt protein; alfasynuklein. Det kallas ibland för ”parkinson-proteinet”.</div> <div><br />Chalmersforskarna har nu upptäckt att parvalbumin kan bilda amyloidstrukturer som binder till sig alfasynuklein. Parvalbuminet ”stjäl” alfasynukleinet, och hindrar det därmed från att senare bilda sina egna, potentiellt skadliga, amyloider.</div> <div><br />– Parvalbumin samlar upp ”parkinson-proteinet” och hindrar det faktiskt från att aggregera, helt enkelt genom att aggregera själv först, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor och avdelningschef för Kemisk biologi på Chalmers, och författare till studien.</div> <div><br />Eftersom parvalbumin förekommer mycket rikligt i vissa fiskarter skulle en ökad fiskkonsumtion kunna vara ett enkelt sätt att förebygga Parkinsons sjukdom. Sill, torsk, karp och indianlax innehåller särskilt höga halter av parvalbumin, men det är vanligt i många andra fiskarter också. Nivåerna av parvalbumin kan variera mycket under året.</div> <div><br />– Fisk är vanligtvis mycket mer näringsrikt vid slutet av sommaren, på grund av ökad ämnesomsättning, säger Nathalie Scheers, forskarassistent i livsmedelsvetenskap på Chalmers, och författare till studien. </div> <div><br />Det var Nathalie Scheers som först fick idén att undersöka parvalbumin närmare, efter att ha gjort en studie om biomarkörer för fiskkonsumtion.</div> <div><br />Alzheimers sjukdom, ALS och Huntingtons sjukdom är exempel på andra neurodegenerativa sjukdomar som också orsakas av vissa amyloidstrukturer i hjärnan. Chalmersforskarna är därför angelägna om att följa upp sina fynd, och undersöka om resultaten som gäller parkinson har betydelse även för andra neurodegenerativa sjukdomar.</div> <div><br />Pernilla Wittung-Stafshede understryker vikten av att hitta metoder för att bekämpa dessa sjukdomar framöver.</div> <div><br />– Sjukdomarna uppstår med stigande ålder, och vi lever allt längre. Det kommer att bli en explosion av dessa sjukdomar i framtiden – och skrämmande nog har vi idag inga botemedel. Så vi måste följa upp varje lovande spår.</div> <div><br />I höst planeras en uppföljningsstudie. Då ska Nathalie Scheers och Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers, undersöka parvalbumin ur en annan vinkel.</div> <div><br />– Vi ska studera hur parvalbumin från sill transporteras i mänsklig vävnad. Det ska bli väldigt intressant, och skulle kunna ge riktigt spännande resultat.</div> <div><br /><strong>Mer om: Sambandet mellan fiskkonsumtion och god neurologisk hälsa</strong><br />Sambandet mellan hög fiskkonsumtion och god långsiktig hjärnhälsa är känt sedan länge. Det finns en korrelation mellan vissa dieter och minskad förekomst av Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.</div> <div><br />– Bland människor som äter medelhavskost, med mycket fisk, är förekomsterna av parkinson och alzheimer lägre, säger Tony Werner, doktorand i kemisk biologi på Chalmers och försteförfattare till studien. Detta har också observerats i Japan, där fisk utgör en viktig del av kosten. Dock har man ännu inte kunnat bevisa att det handlar om orsakssamband.</div> <div><br /><strong>Mer om: Amyloid och aggregering vid neurodegenerativa sjukdomar</strong><br />Proteiner är långa kedjor av aminosyror som måste veckas till rätt tredimensionell from för att proteinet ska få rätt funktion. Men ibland veckar sig kedjorna fel, vilket kan leda till proteiner klibbar ihop sig med andra proteiner – en process som kallas aggregering. När dessa felveckade proteiner aggregerar tillsammans bildar de långa fibrösa strukturer som kallas för amyloider. Amyloid är inte nödvändigtvis skadligt, men kan ibland ge upphov till sjukdomar. Vissa amyloider i hjärnan kan döda hjärnceller, och orsaka flera olika neurodegenerativa sjukdomar.</div> <div><br /><strong>Mer om: Studien</strong><br />Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.<br /><a href="https://www.nature.com/articles/s41598-018-23850-0">Abundant fish protein inhibits α-synuclein amyloid formation</a></div> <div><br />I en tidigare studie letade Nathalie Scheers efter möjliga biomarkörer i kroppen som kunde visa när man har ätit fisk. Proteinet parvalbumin är en orsak till fiskallergi, så forskarna visste att det passerar över till blodet, och att den aktuella sortens parvalbumin är specifik för fisk.</div> <div><br />Hon började samarbeta med Pernilla Wittung-Stafshede, och tillsammans gick de vidare med idén.</div> <div><br />– Eftersom parvalbumin passerar över till blodet hos den som äter fisk så undersökte forskarna hur det reagerar i kombination med mänskliga proteiner. Forskarna visste att fiskproteinet kan stöta på mänskliga proteiner i matsmältningssystemet, i blodet eller i hjärnan.</div> <div> </div> <div>Text: Joshua Worth<br />Bild: Johan Bodell</div> Mon, 23 Apr 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspxSpikar av grafen kan döda bakterier på implantat<p><b>​En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi. Det visar forskning från Chalmers, som nyligen publicerats i tidskriften Advanced Materials Interfaces.</b></p>​Kirurgibehandling med implantat – som höft-, knäproteser eller tandimplantat – har blivit allt vanligare. Men vid implantatkirurgi finns alltid risk för bakterieangrepp. Bakterierna orsakar infektion, som i värsta fall kan leda till att implantatet inte kan fästa vid skelettet utan måste plockas ut igen.<br /><br />Bakterier färdas runt i vätska, exempelvis blod. De letar efter en yta att sätta sig på. Väl på plats växer de till och förökar sig, och bildar en skyddande gegga – en så kallad biofilm.<br /><br />Ett forskarlag på Chalmers har nu visat att vertikalt stående grafenflagor bildar en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Bakterierna skärs istället sönder på de rakbladsvassa flagorna och dör. Att förse implantat med ett grafenlager kan alltså skydda patienten mot infektion, samt förebygga antibiotikabehandling och risk för implantatförlust. Beninläkningen runt implantatet störs inte heller; tvärtom kan grafen förbättra bencellernas förmåga att förnya sig och läka.<br /><br />Chalmers är ledande inom grafen-området, men de biologiska applikationerna dök inte upp på radarn förrän för ett par år sedan. Forskarna såg då att studier visade motstridiga resultat; vissa visade att grafen skadar bakterier, andra att de inte påverkades alls.<br /><br />– Vi upptäckte att knepet är att sätta grafenflagorna vertikalt. Om de istället ligger ner skadas inte bakterierna, berättar Ivan Mijakovic, professor på institutionen för biologi och bioteknik.<br /><br />De vassa flagorna skadar inte mänskliga celler. Anledningen är enkel: en bakterie är cirka en mikrometer – en tusendels millimeter – i diameter, medan en mänsklig cell typiskt är 25 mikrometer. Det som är ett dödligt knivangrepp för bakterien blir därför endast ett nålstick för cellen.<br /><br />– Grafen har stor potential när det gäller hälsoapplikationer. Men mer forskning behövs innan det går att säga att det är helt säkert. Bland annat vet vi att grafen inte bryts ner särskilt lätt, säger Jie Sun, docent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.<br /><br />Goda bakterier stryker naturligtvis också med när de onda skadas. Men det är inte ett problem, eftersom effekten är väldigt lokal och kroppens mikroflora inte påverkas.<br /><br />– Vi vill på det här sättet förhindra att bakterier skapar infektion. Om du får en infektion behövs kanske antibiotika, vilket definitivt stör mikrofloran i hela kroppen. Därtill kommer problemet med antibiotikaresistens, säger Santosh Pandit, postdoc på Biologi och bioteknik.<br /><br />Stående grafen är ingen ny uppfinning, utan har funnits i några år. Chalmers forskarlag är däremot först med att använda vertikalt grafen för att döda bakterier. Nästa steg för forskarlaget blir att testa vertikalt grafen ytterligare genom att klä implantatytor och studera effekten på djurceller.<br /><br />Chalmers har samarbetat med företaget <a href="http://www.wellspect.co.uk/">Wellspect Healthcare</a>, som bland annat gör katetrar, i denna studie och parterna kommer nu att inleda en andra studie tillsammans. Forskningen har utförts inom det strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Resultaten är publicerade i Advanced Materials Interfaces: &quot;<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/admi.201701331">Vertically Aligned Graphene Coating is Bactericidal and Prevents the Formation of Bacterial Biofilms</a>&quot;<br /><br /><strong>Så tillverkas vertikalt grafen</strong><br />Grafen består av kolatomer. Det är bara ett atomlager tjockt och därmed världens tunnaste material. Grafen tillverkas i flagor eller film. Det är 200 gånger starkare än stål och har en mycket god ledningsförmåga tack vare sin snabba elektronrörlighet. Grafen är dessutom superkänsligt för molekyler vilket gör att det kan användas i sensorer.<br /><br />Grafen kan tillverkas genom CVD, chemical vapor deposition eller kemisk ångavsättning. Metoden används för att skapa en tunn ytbeläggning på ett prov. Provet placeras i en vakuumkammare och värms upp till höga temperaturer samtidigt som tre gaser – vanligen väte, metan och argon – släpps in i kammaren. Den höga värmen får gasmolekyler att reagera med varandra och ett tunt lager kolatomer skapas.<br />För att tillverka vertikalt grafen används PECVD, plasmaassisterad ångavsättning. Då appliceras även ett elektriskt fält – en plasma – över provet, vilket gör att gasen nära ytan joniseras. Med plasman växer lagret av kol vertikalt från ytan, istället för horisontellt som vid CVD.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Bild och video: Johan Bodell <br />Illustration: Yen StrandqvistMon, 16 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Brobyggare-belonas-med-nytt-medicinteknikpris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Brobyggare-belonas-med-nytt-medicinteknikpris.aspxBrobyggare belönas med nytt medicinteknikpris<p><b>​Det nyinstiftade priset i medicinteknik i Henry Wallmans anda går till Sabine Reinfeldt, docent och forskargruppsledare inom medicinska signaler och system på Chalmers. Hon får priset för sin forskning för att förbättra hörapparater baserade på benledning och för sin förmåga att bygga broar mellan discipliner.</b></p>​– Jag blev väldigt glad och överraskad när jag fick veta att jag fick priset, säger Sabine Reinfeldt. Det är roligt att mitt och hela gruppens arbete uppmärksammas med det första Henry Wallman-priset.<br /><br />Sabine Reinfeldts forskning tar sikte på förbättrade hörapparater baserade på benledning. Hennes arbete inkluderar allt ifrån grundläggande benledningsfysiologi och transmission till utveckling av implanterbara hörapparater färdiga för marknadsintroduktion. <br /><br />I prismotiveringen framhålls att Sabine Reinfeldts forskning och arbetssätt präglas av en multidisciplinär samverkan med företrädare för klinisk vetenskap och hon är i sin gärning därför en mycket god representant för de ideal som Henry Wallman önskade se i den medicintekniska forskningen och dess kliniska nyttiggörande. Utöver att bygga broar mellan discipliner har Sabine Reinfeldt framgångsrikt skapat välfungerande multidisciplinära team.<br /><br />– Just samarbetet mellan olika discipliner har alltid varit en framgångsfaktor inom området benledningshörsel, säger Sabine Reinfeldt. Min företrädare Bosse Håkansson på Chalmers inledde redan 1977 ett framgångsrikt samarbete med Anders Tjellström på Sahlgrenska och Brånemark Osseointegration Center. Jag försöker fortsatta i samma anda. Vi är ett helt team med ingenjörer, läkare och audionomer som arbetar tillsammans och bidrar med våra respektive kunskaper för att hitta de bästa lösningarna, för patienternas bästa. Inte minst Måns Eeg-Olofsson på Sahlgrenska är en mycket viktig samarbetspartner idag.<br /><br />Sabine Reinfeldt kommer att motta priset vid en ceremoni tidigt hösten 2018.<br /><br /><em></em><em></em><strong>Fakta om priset</strong><br />Henry Wallmans pris är ett innovationspris inom medicinteknik, som från 2018 årligen delas ut till yngre forskare eller forskarstuderande som i nära samverkan med expertis inom teknik och hälso- och sjukvård framgångsrikt överfört ny kunskap från akademi till praktisk sjukvård. Bakom priset står stiftelsen Medicin &amp; Teknik vid Chalmers. Prissumman uppgår till 50 000 kronor.<br />Henry Wallman kom till Chalmers 1948 och var pionjär inom medicinteknisk forskning och utveckling.<br /><br /><span><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Oscar Mattsson<span style="display:inline-block"></span></em></span><br /><br /><strong>Kontaktinformation</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/sabine-reinfeldt.aspx">Sabine Reinfeldt</a>, docent, institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:%20sabine.reinfeldt@chalmers.se">sabine.reinfeldt@chalmers.se</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om forskargruppen Medicinska signaler och system</a><br />Fri, 13 Apr 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vissa-jarntillskott-kan-paverka-utvecklingen-av-tjocktarmscancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vissa-jarntillskott-kan-paverka-utvecklingen-av-tjocktarmscancer.aspxVissa järntillskott kan påverka tjocktarmscancer<p><b>​Två vanliga järnföreningar ökar bildandet av en känd biomarkör för cancer visar en ny studie av cancerceller. Det ena, järncitrat, finns att köpa som järntillskott i hälsokostbutiker och vissa apotek i bland annat Sverige. Järn-EDTA är det andra, en godkänd tillsats i livsmedel i USA och inom EU.</b></p>​Forskarna har studerat två järnföreningar, järncitrat och järn-EDTA, som tidigare har visat sig förvärra tumörbildningen hos möss med tjocktarmscancer. Hittills har man inte vetat varför, och om det har någon betydelse för oss människor. <br /><br />I den aktuella studien har forskarna studerat effekten av normala tillskottsdoser av dessa två järnföreningar på två slags odlade tarmcancerceller från människa. Som jämförelse har de mätt effekten av järnsulfat, ett av de vanligaste järntillskotten på marknaden.<br /><br />Saltet järnsulftat gav ingen effekt på cancerbiomarkören amfiregulin. Det gjorde däremot de två kelaten järncitrat och järn-EDTA (också känt som natriumjärn-EDTA eller Järn(III)natrium-EDTA) – och redan vid låga doser.<br /><br />– Vi kan konstatera att järncitrat och järn-EDTA kan vara cancerogent, eftersom båda ökar bildandet av amfiregulin, en känd cancermarkör som oftast förknippas med långt gången cancer med dålig prognos, säger Nathalie Scheers, forskarassistent vid Chalmers, som är studiens initiativtagare och huvudförfattare.<br /><br />Idag finns många typer av järntillskott på marknaden, baserade på åtminstone ett 20-tal olika aktiva substanser. De säljs under en uppsjö av varumärken. Järnsulfat är ett av de vanligaste, men även järncitrat – som sägs vara mer skonsamt för magen – säljs av flera svenska hälsobutiker och nätapotek. Järncitrat tas upp bättre av kroppen när man till exempel äter grovt bröd, bönor och nötter.<br /><br />För konsumenter som vill göra ett välinformerat val kan det vara svårt att veta exakt vad de köper.<br /><br />– Många butiker och leverantörer berättar inte vilken typ av järn det är frågan om, och det gäller även apoteken. Oftast står det bara järn, eller mineralämne av järn, vilket är problematiskt för konsumenterna, säger Nathalie Scheers.<br /><br />Järn tillsätts även i vissa livsmedel, exempelvis barnmat, men det allmänna berikningsprogrammet kring järn i mjöl fasades ut i Sverige för ett antal år sedan. Järn-EDTA är godkänt för berikning av livsmedel av EU och USA, och används i många länder för att förebygga järnbrist. I Kina och Pakistan finns vetemjöl med tillsatt järn-EDTA, och samma tillsats används i pulverdrycker i Brasilien, Mexiko och Filipinerna. Inom EU förekommer järn-EDTA i mediciner till barn med järnbrist. Totalt kan det röra sig om stora volymer av både järncitrat och järn-EDTA.<br /><br />Hur ska man som konsument eller patient förhålla sig till de nya rönen om man behöver järntillskott?<br /><br />– Först måste vi komma ihåg att studien gjordes på mänskliga cancerceller odlade i laboratorium, eftersom det skulle vara oetiskt att utsätta människor för detta. Men resultaten pekar på möjliga mekanismer och effekter som manar till försiktighet. De måste förstås undersökas vidare i detalj, säger Nathalie Scheers. <br /><br />– I nuläget tycker jag man ska följa vårdens rekommenderade intag. Som forskare kan jag inte rekommendera någonting – dessa råd måste komma från myndigheterna. Men om jag personligen hade behövt järntillskott skulle jag försökt att undvika järncitrat. <br /><br />Mer vill hon inte uttala sig om. Forskningen på området är begränsad, och det gäller även järnsulfat, enligt Nathalie Scheers. <br /><br />– Allra viktigast är att forskare och myndigheter börjar skilja på järn och järn, och inse att olika former har olika biologiska effekter.<br /><br /><strong>Kvinnor är särskilt utsatta</strong><br />Det mesta av det järn kroppen behöver får vi genom maten, till exempel kött, fisk, bladgrönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Men ibland räcker inte det. Gravida kvinnor kan behöva ta tillskott av järn, likaså personer som har lämnat blod eller har låga blodvärden av andra orsaker. Vid njursjukdom kan höga doser behövas för att binda upp fosfater i blodet.<br /><br /><strong>Mer om studien</strong><br />Forskningen har finansierats av Formas och skett i samarbete med ett forskarlag vid Universitetet i Cambridge. Studien är publicerad i tidskriften Oncotarget: <br /><a href="http://www.oncotarget.com/index.php?journal=oncotarget&amp;page=article&amp;op=view&amp;path%5b%5d=24899">Ferric citrate and ferric EDTA but not ferrous sulfate drive amphiregulin-mediated activation of the MAP kinase ERK in gut epithelial cancer cells</a><br /><br />Text: Christian Borg<br />Foto/illustration: Yen StrandqvistThu, 12 Apr 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ny-nationell-arena-för-marin-forskning-och-innovation-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ny-nationell-arena-f%C3%B6r-marin-forskning-och-innovation-.aspxNy nationell arena för marin forskning och innovation<p><b>​​Genom ett nytt samarbete tar Chalmers tillsammans med fyra andra starka forskningsaktörer det första steget i skapandet av en nationell arena för marin forskning och innovation. Ett avtal har undertecknats för att utveckla en unik forsknings- och innovationsmiljö för hållbar, blå tillväxt under namnet Kristineberg Marine Research and Innovation Centre.​</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33)">Kristineberg Marine Research and Innovation Centre ger Chalmers en plattform för experimentell marin verksamhet. Plattformen erbjuder avancerad marin infrastruktur samt testbäddar och demonstrationsmiljöer, något som också efterfrågas allt mer av näringsliv och offentlig sektor. Plattformen kan användas inom många olika forskningsområden, exempelvis för att undersöka sjöfartens miljöpåverkan och materialförändring i marin miljö, vilket är en kärnfråga för marina installationer såsom våg- och vindkraftverk. Metoder för hållbar användning av marin biomassa samt ett hållbart marint vattenbruk, där cirkulära system för odling av fisk, skaldjur och alger är andra exempel på viktiga områden som kan komma att utvecklas inom ramen för det nya centret vid Kristineberg.<br /><br />– Hållbart nyttjande av haven kommer att vara avgörande för mänsklighetens överlevnad och det finns ett stort behov av teknikutveckling inom en lång rad marina tillämpningsområden där Chalmers forskning skulle kunna göra skillnad, säger Ida-Maja Hassellöv som är docent vid Chalmers inom maritima miljövetenskaper.<br /><br />För att minska negativ mänsklig påverkan på havsmiljön krävs både kunskap om ekosystemen och samverkan mellan olika aktörer. Kristineberg Marine Research and Innovation Centre ska utvecklas till ett ledande centrum inom forskning och innovation som stödjer entreprenörskap och företagsutveckling.<br /><br />Vikten av satsningen kommer synliggöras under Chalmers initiativseminarium &quot;Marine Challenges – Blue solutions. Engineering for sustainable use of our oceans” 6-7 november 2018.<br /><br />Kristinebergs marina forskningsstation i Bohuslän är en av världens äldsta marina stationer för forskning och utbildning och drivs sedan 2008 av Göteborgs universitet. För att utveckla verksamheten och möta framtidens utmaningar har Göteborgs universitet tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE med stöd av Lysekils kommun, gått in för ett skapa ett gemensamt forsknings och innovationscenter.<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Lena Gipperth, Göteborgs universitet, tel. 0768-581227, e-post: lena.gipperth@gu.se<br />Ida-Maja Hassellöv, Chalmers, tel. 0704-781849, e-post: ida-maja@chalmers.se<br />Fredrik Gröndahl, KTH, tel. 0706-363150, e-post: fredrik.grondahl@abe.kth.se<br />Thomas Angervall, RISE, tel. 010-5166674, e-post: thomas.angervall@ri.se<br />John Munthe, IVL Svenska miljöinstitutet, 010-7886806, e-post: john.munthe@ivl.se<br />Anne Gunnäs, Lysekils kommun, tel. 0523-613154, e-post: anne.gunnas@lysekil.se<br /><br /><br /><a href="http://news.cision.com/se/goteborgs-universitet/r/nu-skapas-en-ny-nationell-arena-for-marin-forskning-och-innovation%2cc2470531"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelande från Göteborgs universitet​</a><br /><br /><br /></span></div>Tue, 13 Mar 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/livsvetenskaper/nyheter/Sidor/Förpackningen-som-påminner-dig-om-medicinen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/livsvetenskaper/nyheter/Sidor/F%C3%B6rpackningen-som-p%C3%A5minner-dig-om-medicinen.aspxNy förpackning påminner dig om medicinen<p><b>​Arbetet började på Chalmers entreprenörsskola. Nu är Mevia i full gång med att utveckla och sälja sin teknik – läkemedelsförpackningen som slår larm om du missat att ta din medicin.</b></p><p>​Mängder av människor tar läkemedel varje dag. Blodtryckssänkande, p-piller, vitaminer, inflammationsdämpande… En sak har pillren gemensamt; de är väldigt lätta att glömma.<br />Det lilla företaget Mevia har utvecklat läkemedelsförpackningen som är uppkopplad och larmar om medicinen verkar vara bortglömd. Grafitremsor kopplar läkemedelskartan till en dosa i ena kanten, och varje gång patienten trycker ut en tablett uppstår en signal som i realtid skickas till Mevias molntjänst. Om signalen uteblir skickas en påminnelse till patienten själv, någon närstående eller vårdgivaren, via sms eller ett automatiserat telefonsamtal.<br /><br /><strong>Startade på entreprenörsskolan</strong></p> <p>Idén kommer ursprungligen från Stora Enso, som äger patentet på tekniken. Jesper Hassel, vd på Mevia, började jobba med idén på Chalmers entreprenörsskola dit han kom efter att läst industriell ekonomi.<br />– Första året på entreprenörsskolan liknade ett vanligt år på mastersprogram. I slutet av första året fick vi välja ut tre-fyra idéer som vi ville jobba med, och försöka få till bolag. Vi fick verkligen fundera igenom vad som intresserade oss, vad vi ville göra, och vilka vi trodde att vi kunde jobba bra tillsammans med, berättar Jesper Hassel.<br />– Sedan blev vi tilldelade ett av projekten och jag fick mitt förstahandsval! Mycket av det vi gjorde i skolan blev därefter kopplat till bolaget, rent praktiskt. Det var en fantastisk möjlighet att komma igång.<br />Vilka behov finns? Var ska vi börja? Hur skriver man en affärsplan? Och var kan vi hitta kunskap? Frågorna benades upp, en efter en. För Jesper Hassel blev det viktigt att snabbt knyta till sig kompetens. Boo Edgar och Karin Wingstrand, båda tunga namn med mångårig erfarenhet från läkemedelsindustrin, fanns tidigt med och sitter idag i Mevias styrelse.<br /><br /><strong>Företag och teknik under utveckling</strong></p> <p>Det har nu gått fyra år sedan de lämnade entreprenörsskolan och företaget utvecklas.<br />– Jag tycker att det går långsamt, men om man frågar de som varit med tidigare, så går det bra. Det är en trög bransch. Att vi finns som bolag är i sig en seger; det betyder att vi löst de problem som uppstått på vägen, säger Jesper Hassel.<br />Ett av de större problemen visade sig vara att tekniken först faktiskt inte höll måttet. Idag har den uppdaterats och testats ute hos hemtjänst och på äldreboenden. Ständiga förbättringar pågår – kontinuerlig feedback gör det möjligt att utveckla på rätt sätt.<br />– Vi har kopplat vår teknik till dosförpackningar, påsar med rätt dos av samtliga läkemedel – en för varje tillfälle under dagen. Det funkar bra. Vår teknik kan kopplas till vilken typ av förpackning som helst, påsar eller medicinkartor spelar ingen roll.<br /><br /><strong>Vad betyder det att missa sin tablett?</strong></p> <p>Varför är det då så viktigt att kontrollera om medicinen tas? Det finns flera svar på den frågan. En är självklart att det finns mediciner där en enda missad dos kan betyda hälsoproblem. En annan är att vissa mediciner inte får effekt förrän efter flera veckor – och då kanske patienten tappat tron och slutat ta sitt läkemedel. Ett tredje scenario är en patient som glömmer varannan tablett, varpå läkaren höjer dosen i tron att det behövs. Plötsligt finns risk att patienten istället tar alldeles för mycket.<br />– De vi allra helst vill stötta är de som är nöjda med att själva ta sin medicin, men gärna vill ha lite stöd. Till exempel äldre som klarar sig själva men ser påminnelsen som en extra trygghet.<br /><br /><strong>Individanpassade lösningar</strong></p> <p>Något oväntat har idén stött på viss tveksamhet från hemtjänstpersonal.<br />– De tror kanske att deras jobb ska försvinna, eller att vårt system ska stressa dem. Ibland är de sena till vårdtagarna, och då kan det vara irriterande med påminnelser. Men kanske behöver man då justera tiden på dosförpackningen? Vi vill stötta hemtjänsten så att de kan lägga tid på rätt saker, säger Jesper Hassel.<br />– Alla vill ha olika lösningar. En del vill ha påminnelse fem minuter innan medicinen ska tas, andra skulle bli vansinniga av det. Men det går ju utmärkt att anpassa. Man kan också styra vem som ska få påminnelsen; först kanske den äldre patienten ska få ett sms, i ett senare skede kanske man vill att en notifikation ska gå även till anhöriga. Det går att lägga till och ta bort på ett enkelt sätt.<br /><br /><strong>Hett bolag 2017</strong></p> <p>Samhällsekonomiskt är det naturligtvis högintressant att hitta system som gör det möjligt för äldre att klara sig själva längre, innan hemtjänst eller hemsjukvård kopplas in. Eller exempelvis påminna om blodförtunnande och andra förebyggande mediciner, och därigenom bespara individen från sjukdom samtidigt som sjukvården slipper belastning.<br />– Idén är rätt, och att vi utsetts till ett av Sveriges 33 hetaste unga teknikbolag under 2017 stärker detta, slår Jesper Hassel fast.</p> <p> </p> <p>Text: Mia Malmstedt</p> <p>Foto: Privat</p>Mon, 12 Feb 2018 08:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kan-datorer-lara-sig-att-diagnosticera-hjarnsjukdomar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kan-datorer-lara-sig-att-diagnosticera-hjarnsjukdomar.aspxKan datorer lära sig att diagnosticera hjärnsjukdomar?<p><b>​Bildtekniken har inneburit en revolution inom sjukvården och används allmänt för att ställa diagnos före behandling eller operation. De tekniska framstegen till trots är det medicinska experter som oftast gör även rutinartade bedömningar av magnetröntgenbilder. Skulle det vara möjligt genom deep learning att lära datorer att bedöma bilder av hjärnan lika bra, eller till och med bättre, än läkare?</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kan%20datorer%20lära%20sig%20att%20diagnosticera%20hjärnsjukdomar/Inrene_Gu_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="200" height="232" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:256px" />Deep learning handlar om att använda kraftfulla datorer med inbyggd artificiell intelligens för att efterlikna den mänskliga hjärnans sätt att tolka ny information och dra slutsatser i förhållande till vad som redan är känt. Skillnaden är bland annat att datorer kan analysera mycket större datamängder, vilket kan användas för att hitta bättre metoder att lösa svåra matematiska och tekniska problem.<br /><br />– Genom att studera stora mängder bilddata från tidigare undersökningar av patienters hjärnor kan datorer lära sig att känna igen karakteristiska utseenden för vissa sjukdomar, och därmed kan de bli kraftfulla diagnosverktyg för läkarna, säger Irene Gu, professor i forskargruppen för signalbehandling på Chalmers.<br /><br />Än så länge finns enbart preliminära resultat från forskning kring deep learning inom det medicinska området. Inom området datorseende däremot har deep learning redan nått upp till, eller till och med överträffat, vad människor klarar av när det gäller ansiktsigenkänning.<br /><br />Irene Gu har nyligen startat ett forskningsinitiativ som går ut på att använda deep learning för att analysera magnetröntgenbilder av hjärnan. Arbetet sker i nära samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och med hjälp av flera studenter. Frågan är: Är det möjligt att genom artificiell intelligens ställa en Alzheimers-diagnos, eller att gradera hjärntumörer, bara genom att utgå ifrån stora mängder bilddata?<br /><br />– Vi har fått de första resultaten och de är lovande. Vår ambition är att nå upp till samma höga kvalitet i resultaten som medicinska experter klarar men på ett enklare sätt, säger Irene Gu.<br /><br /><strong>Att upptäcka Alzheimers</strong><br />Alzheimers är en obotlig kronisk sjukdom som gör att hjärnvävnad gradvis förstörs. De bakomliggande orsakerna ännu inte är helt kända. Enligt statistik från världshälsoorganisationen WHO 2015 lider omkring 30 miljoner människor av Alzheimers. Till sjukdomens symtom hör bland annat förvirring, språksvårigheter, minnesförlust och humörsvängningar. Om diagnos och behandling sätts in tidigt är det möjligt att sjukdomsförloppet kan bromsas.<br /><br />En vanlig metod för att upptäcka Alzheimers är att undersöka hjärnan med magnetkamera. Ofta ställs diagnosen i kombination med andra medicinska metoder som innebär undersökningar och observationer av hur patientens symtom på demens fortskrider.<br /><br />– För att upptäcka sjukdomen har vi i det här projektet använt två jämförelsevis enkla men ändå effektiva metoder för deep learning, 3D convolutional networks och 3D multiscale residual networks, som bygger på att datorer tolkar information i bilder i många komplexa lager. Vi använder först ett stort antal magnetröntgenbilder för att lära datorn hur en hjärna som drabbats av Alzheimers ser ut. Med utgångspunkt från detta kan datorn sedan lära sig att särskilja personer som insjuknat från friska personer, förklarar Irene Gu.<br /><br />Studien omfattade 340 personer och dessutom hade forskarna tillgång till omkring 1200 magnetröntgenbilder från en offentlig databas, Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative (ADNI).<br /><br />– Vi har fått resultat av hög kvalitet. Den ena metoden har nått en träffsäkerhet på 98,74 procent när tidigare osedda magnetkamerabilder bedömdes och 90,11 procent vid bedömning av bilderna från deltagarna i studien. Det ligger näst intill i paritet med de allra bästa jämförbara forskningsresultaten, säger Irene Gu. Metoden som vi har utvecklat är alltså användbar i den här typen av undersökningar.<br /><br />Ett av projekten genomfördes som ett <a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/252184-deep-learning-methods-for-mri-brain-image-analysis-3d-convolutional-neural-networks-for-alzheimers-d">masterexamensarbete av Mahmood Nazari och Karl Bäckström.</a> En artikel om projektet har nyligen blivit antagen av IEEE International Symposium on Biomedical imaging (ISBI) 2018.<br /><br /><strong>Bedömning av hjärntumörer</strong><br />Stärkt av de positiva resultaten har Irene Gu inlett ett annat forskningsprojekt baserat på liknande teknik, utfört av Karl Bäckström 2017.<br /><br />– Tack vare intresset på Sahlgrenska för datorstödd diagnostik av hjärntumörer, och att vi i form av ett såddprojekt beviljades finansiering från institutionen för elektroteknik på Chalmers, kunde vi göra en deep learning-studie om gradering av hjärntumörer (gliom), säger Irene Gu.<br /><br />Gliom är en typ av tumör som utvecklas i hjärnans gliaceller eller i ryggraden. Cirka 30 procent av alla hjärntumörer och tumörer i centrala nervsystemet är av denna typ. Omkring 80 procent av alla elakartade hjärntumörer är gliom.<br /><br />Via läkarnas internationella nätverk kunde forskarna få tillgång till bildmaterial för hjärntumörer från USA, Frankrike och Österrike.<br /><br />– Vi har redan fått en del lovande resultat, även om det gäller relativt små datamängder, säger Irene Gu. Nu går vi vidare med ytterligare fördjupad forskning där fler studenter och forskare från Chalmers deltar i nära samarbete med läkare på Sahlgrenska.<br /><br />Text: Yvonne Jonsson<br /><br /><strong>Mer information</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Irene-Yu-Hua-Gu.aspx">Irene Gu</a>, professor, institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:irenegu@chalmers.se">irenegu@chalmers.se</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Bild-och-videoanalys.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om datorseende och medicinsk bildanalys</a><br />Thu, 08 Feb 2018 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sveriges-första-stödcentrum-för-cancerdrabbade-invigs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sveriges-f%C3%B6rsta-st%C3%B6dcentrum-f%C3%B6r-cancerdrabbade-invigs.aspxSveriges första stödcentrum för cancerdrabbade invigs<p><b>​Kraft att leva och ett bättre psykosocialt stöd. Det är målet för Kraftens hus Sjuhärad i Borås, Sveriges första stödcentrum för cancerdrabbade. Centre For Healthcare Improvement vid Chalmers är en viktig del av det unika samarbetsprojektet.</b></p><div>​”Du har cancer.”</div> <div><br />De tre orden förändrar livet för en människa men också för många runt omkring. Beskedet väcker frågor både hos den sjuka och hos familj, släkt, vänner, grannar, arbetskamrater och chefer. Sjukvården sköter det medicinska men vem tar hand om allt det andra? <br /><br /></div> <div>– En cancersjukdom förändrar livet på många plan för alla cancerberörda, både hemma med familjen, på arbetet och i andra sociala sammanhang. Därför har vi tänkt i nya banor om hur olika resurser och huvudmän kan samlas och utveckla det psykosociala stödet tillsammans, säger projektledaren Carina Mannefred från Regionalt cancercentrum väst.</div> <div> <br /></div> <div>Pilotprojektet är resultatet av ett unikt samarbete mellan patienter, närstående, Regionalt cancercentrum (RCC) väst, forskare från Chalmers, politiker och tjänstemän från Västra Götalandsregionen, samt representanter från en rad välfärdsinstitutioner samt näringslivet inom Borås.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span lang="SV">&quot;Det unika med projektet är samskapandet; att det är resultatet av ett samarbete mellan alla relevanta samhällsaktörer plus näringslivet och patienterna&quot; </span> </h3> <div style="text-align:center"> <em>–Andreas Hellström, Chalmers</em> </div> <div> </div> <div>Initiativet kommer från cancerdrabbade själva, genom RCC Västs patient- och närståenderåd. Under ett och ett halvt år har samarbetsparterna sedan mötts i designworkshops och dialogmöten för att vaska fram behov, önskemål och lösningar. Studiebesök på stödcentrum i England och Danmark har också gjorts.</div> <br /><div>– Det unika med projektet är samskapandet; att det är resultatet av ett samarbete mellan alla relevanta samhällsaktörer plus näringslivet och patienterna, säger lektor Andreas Hellström vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers, som leder det vetenskapliga delen av projektet runt Kraftens hus Sjuhärad. </div> <div><br /></div> <div>Efter workshopserien har den ideella föreningen Kraftens hus Sjuhärad bildats. Lokalerna finns i Borås men stödcentret är till för cancerdrabbade i hela Sjuhärad, för såväl människor under pågående behandling som färdigbehandlade och närstående.</div>   <div>Kraftens hus finansieras dels genom ett årligt anslag från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen under tre år och dels med hjälp av sponsring. Det är en användardriven verksamhet, som kommer att utformas och utvecklas efter besökarnas behov och önskemål. Möjligheten att möta andra i samma situation är central men i lokalerna vill man också skapa möjlighet för information och aktiviteter av viktiga välfärdsaktörer som sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.<br /><br /></div> <div> </div> <div><img alt="KraftensHusPiaoLeni2_750x300.jpg" src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/KraftensHusPiaoLeni2_750x300.jpg" style="margin:5px" /><br /><strong><span></span></strong><span style="font-size:12px"><strong>Projekt som ger kraft. </strong>Pia Bredegård är friskförklarad från sin bröstcancer och kommer att arbeta halvtid på Kraftens hus. Leine Persson Johansson lever med kronisk lungcancer och är patientrepresentant i styrelsen. <em>”Från den dagen jag steg in på sjukhuset har jag känt mig oerhört ensam med min diagnos och frågat efter andra drabbade, kanske ett faddersystem. Wow, vad bra det känns att få vara med och öppna en sådan verksamhet nu!”</em> säger Leine.</span><br /><br />Målet är att komplettera vården och ge emotionellt, socialt och praktiskt stöd. Exempel på andra aktiviteter kan vara målargrupper, samtalsgrupper för barn, yoga och promenadgrupper, föreläsningar på olika teman och rådgivning till chefer om hur de kan stödja en anställd som har fått cancer. Förhoppningen är att modellen med tiden ska sprida sig till hela regionen och riket. </div> <div> </div> – Vi ska inte ta över sjukvårdens ansvar för cancerrehabilitering utan vara ett komplement och erbjuda aktiviteter som de inte har. Kraftens hus kommer att bli en mötesplats där både patienter och närstående kan möta andra människor i liknande situation och samtala under informella former säger Carina Mannefred. <div> <br /></div> <div><em><strong>Text: Karin Hylander<br /><br /></strong></em></div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION</h4> <h3 class="chalmersElement-H3"><p class="chalmersElement-P">Mer information om Chalmers del av Kraftens hus <a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/forskning/Sidor/Kraftens-Hus-%E2%80%93-fr%C3%A5n-kraft-att-%C3%B6verleva-till-kraft-att-leva-.aspx">finns här &gt;&gt;</a><br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P">Kraftens hus invigdes <strong>onsdagen den 7 februari</strong>. <br />Adressen är Träffpunkt Simonsland, plan 6, Viskastrandsgatan 5 i Borås.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Kontakt</strong>: <a href="/sv/personal/Sidor/andreas-hellstrom.aspx">Andreas Hellström</a>, Chalmers, telefon: 076-119 1423, e-post: <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se</a><br /><br />Läs mer på <a href="https://www.kraftenshus.se/">www.kraftenshus.se</a><br /></p></h3>Fri, 02 Feb 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Framtidens-branslen-bygger-pa-bakjast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Framtidens-branslen-bygger-pa-bakjast.aspxFramtidens bränslen bygger på bakjäst<p><b>​Parfymer, smakämnen och biobränslen från vanlig bakjäst. Nu gör Chalmers ytterligare genombrott i forskningen för en mer hållbar tillverkning av industrikemikalier.</b></p>Fettsyror är grunden till många industriproducerade kemikalier och ingår i de flesta plaster, smak- och doftämnen, lösningsmedel och bränslen. Traditionellt används fossila oljor, animaliska fetter eller olja från växter i tillverkningen men man börjar mer och mer att försöka övergå till mer hållbara alternativ såsom cellfabriker där man med något så enkelt som vanlig bakjäst kan få fram dessa nödvändiga fettsyror. Men en stor flaskhals återstår - att få fram tillräckliga mängder fettsyror som kan motsvara behovsnivåerna inom den petrokemiska industrin. <br /><br />Men det problemet är chalmersforskarna Raphael Ferreira och Paulo Teixeira vid institutionen för biologi och bioteknik nu ett steg närmare att lösa. <br /><br />– Vi har hittat ett sätt att ta bort och modifiera generna i jästcellerna så att de börjar producera stora mängder fettsyror, berättar Paulo Teixeira. <br />– Ja, det var helt fantastiskt när jag såg de första graferna över mängden fettsyror som vi plötsligt fick fram. Jag trodde knappt att det var sant! säger Raphael Ferreira. <br /><br />Medan andra forskare ofta satsar på att lägga till gener för att öka fettsyraproduktionen har Paulo Teixeira och Raphael Ferreira istället valt att ta bort vissa gener och på så vis omprogrammera hur jästen omsätter fett – lipidmetabolismen. Paulo Teixeira beskriver hur det hela fungerar. <br />– Om vi låtsas att lipidmetabolismen är vägar med korsningar och fettsyrorna är bilar så kan ju en bil köra längs olika vägar och komma till olika platser. Men genom att stänga vissa vägar, som vi gör när vi tar bort vissa gener, så tvingar vi bilarna att bara köra längs de vägar som vi lämnar öppna och då hamnar alla bilarna – fettsyrorna – på samma ställe, berättar han. <br /><br />Dessutom får de nu ett kvitto på att deras forskning verkligen är banbrytande när de publiceras i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften “Proceeding of the National Academy of Sciences of the United States of America” – PNAS. <br /><br />– Jag blev rent ut sagt superglad när vår artikel blev antagen! säger Paulo Teixeira. <br />– Vi bevisar att man inte alltid behöver lägga till gener utan att man genom att modifiera och ta bort vissa gener kan åstadkomma fantastiska resultat. <br /><br />– Dessutom kan forskare inom andra forskningsområden få en större förståelse vad man faktiskt kan göra med jäst, säger Raphael Ferreira. <br /><br />– Det bästa med vår upptäckt är att de nya jästcellerna som vi skapade nu kan användas av andra forskare med andra framgångsrika metoder och bygga ännu bättre jästceller som i sin tur kan producera ännu fler fettsyror. Och en dag når vi till de industrinivåer som vi allihop strävar efter, säger Raphael Ferreira. <br /><br />Läs mer i den vetenskapliga artikeln i PNAS: <a href="http://www.pnas.org/content/early/2018/01/18/1715282115">Redirection of lipid flux toward phospholipids in yeast increases fatty acid turnover and secretion</a><br /><br /><br />Text: Helena Österling af Wåhlberg <br />Bild: Martina Butorac Mon, 22 Jan 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerfonden-stöttar-Chalmersforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Cancerfonden-st%C3%B6ttar-Chalmersforskning.aspxCancerfonden stöttar Chalmersforskare<p><b>​Unika biomarkörer för cancer och individanpassad medicinering kan bli verklighet med Chalmersforskning. Nu stöttar Cancerfonden Chalmers för första gången på över ett decennium.</b></p>​Det är professorerna Pernilla Wittung-Stafshede och Jens Nielsen samt docent Fredrik Westerlund vid institutionen för biologi och bioteknik som har fått vardera 2,4 miljoner kronor. Och de gläder sig över att just Cancerfonden tror på deras forskning.<br />– Att Cancerfonden är med synliggör att Chalmers jobbar med cancerforskning och det har ett starkt symbolvärde, säger Jens Nielsen.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Livsvetenskaper/Cancerfonden_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />De tre forskarna har olika ingång till kampen mot cancer. Jens Nielsens projekt handlar om den nya biomarkör som har identifierats och han nu vill testa, både i en större grupp patienter och för olika cancertyper. Pernilla Wittung-Stafshede tittar på koppartransportproteiner och deras roll vid uppkomst av tumörer, vilket på sikt kan leda till ett helt nytt sätt att angripa cancer. Fredrik Westerlunds projekt är redan pågående och handlar om att ta fram en för patienten individanpassad medicindos redan innan man startar cancerbehandlingen.<br /><br />Och alla tre forskarna ser Cancerfondens medverkan som ett betyg på att Chalmers biologiska forskning är viktig för att i framtiden kunna bota fler former av cancer.<br />– Ja, det här är stort för Chalmers! säger Pernilla Wittung-Stafshede.<br />– Vi har ju länge satsat på Life science så detta blir ett bevis på att Chalmers bedriver aktuell och högklassig cancerforskning idag. För mig är det också ett bevis på att Cancerfonden, som cancerexpert, tror på mig och min grupp för cancerforskning trots att vi kommer in från den mekanistiska biofysiska vinkeln, säger hon.<br /><br />Förutom att pengarna gör att han kan utveckla sitt eget projekt hoppas Fredrik Westerlund att Cancerfondens anslag kan ge omvärlden en bredare och mer diversifierad bild av Chalmers olika specialiteter. <br />– Inte minst är det roligt om det gör att fler får upp ögonen för att Chalmers inte bara har fokus på teknik utan även bedriver framstående biologisk forskning, säger han.<br />– Och jag hoppas också att det gör att fler forskare på Chalmers ser att man kan söka den här typen av pengar.<br /><br /><span>Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Foto: Cancerfonden/Scandinav/Leif Johansson<span style="display:inline-block"></span></span><br />Wed, 20 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Jast-kan-trimmas-att-skapa-atravarda-proteinlakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Jast-kan-trimmas-att-skapa-atravarda-proteinlakemedel.aspxJäst kan trimmas att skapa åtråvärda proteinläkemedel<p><b>​Det har tagit flera år, men till sist har en forskargrupp under ledning av professor Jens Nielsen lyckats kartlägga den komplicerade metabolismen hos jästceller. Genombrottet, som nyligen publicerats i en artikel i Nature Communications, innebär att en effektivare produktion av proteinläkemedel mot till exempel cancer är inom räckhåll.</b></p>​Marknaden för läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, så kallade proteinläkemedel växer så det knakar. Vissa är förhållandevis enkla att tillverka i jästbaserade cellfabriker. Insulin och HPV-vaccin produceras redan, medan andra läkemedel, till exempel antikroppar mot cancer är betydligt svårare att få till. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/news201712_JN.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="130" height="159" alt="" style="margin:5px" />– De framställs idag istället med hjälp av en cellfabrik som baseras på en cell från en kinesisk hamster. Det är en väldigt dyr process. Om man får jästceller att göra samma sak blir det betydligt billigare, kanske tio procent av vad det kostar idag. Visionen är att så småningom kunna producera och förse hela världen med läkemedel som är för dyra för många länder idag, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/news201712_DP.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="130" height="159" alt="" style="margin:5px" />Tillsammans med docent Dina Petranovic och Mathias Uhléns forskarlag på KTH har Jens Nielsen arbetat i fyra år på att kartlägga den komplexa metabolismen hos jästceller.<br /><br />– Vi har studerat ämnesomsättningen hos en jäst som vi sedan tidigare vet är en bra proteinproducent. Och vi fann mekanismerna som kan användas för att göra processen än mer effektiv. Nästa steg är att bevisa att vi faktiskt kan producera antikroppar i så stor omfattning att kostnaderna minskar. <br /><br />Det pratas framför allt om cancer, men flera andra sjukdomar, till exempel Alzheimers, diabetes och MS, brukas också nämnas bland sjukdomar som skulle kunna behandlas med jästbaserade proteinläkemedel. <br /><br />Hur långt fram i tiden ligger det? <br /><br />– För oss går det fort, men läkemedel tar alltid lång tid att utveckla. Det kan vara möjligt om fem år, men borde absolut vara på marknaden om tio, säger Jens Nielsen.<br /><br />Senaste månaderna har Jens Nielsen fått mycket uppmärksamhet. Förutom publiceringen i Nature Communications har han tilldelats tre prestigefyllda priser. <br /><br />Den 31 oktober belönades han med världens största pris för forskning kring alternativa bränslen, <a href="/sv/nyheter/Sidor/Prisregn-over-Jens-Nielsen.aspx" target="_blank">the Eric and Sheila Samson Primeminister’s Prize</a>, i Israel. Alternativa bränslen? Jo, vanlig jäst kan användas till mycket och Jens Nielsen tilldelades priset för sina insatser kring hur man kan producera kolväten från jäst och därigenom utveckla nya biobränslen. Tidigare i oktober tilldelades han prestigefyllda <a href="/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspx" target="_blank">&quot;Energy Frontiers award” av det italienska oljebolaget ENI</a> för samma typ av forskning. Och bara någon vecka innan resan till Israel belönades han med Kungliga vetenskapsakademin IVA:s guldmedalj för sin innovativa och nyskapande forskning inom systembiologi.<br /><br />– Jäst är ett väldigt bra modellsystem. Nästan allt som finns i jäst finns också hos människan. Vi har kompletta datormodeller över jästens ämnesomsättning och vi använder samma typ av modeller för att studera människans, sa Jens Nielsen till IVA i samband med prisutdelningen. <br /><br /><strong>Mer om effektiviseringen av ämnesomsättningen hos jäst</strong><br />Jästcellernas proteinproduktion omfattar fler än 100 olika processer där proteiner modifieras och transporteras ut ur cellen. Runt 200 enzymer är inblandade, vilket gör systemet mycket komplext att hantera för en ingenjör. För att kunna optimera proteinproduktionen är det nödvändigt att kartlägga hur dessa 200 enzymer verkar och fungerar. I studien har detta gjorts genom att ändra genuppsättningen på vissa nyckelgener, med hjälp av avancerade screeningmetoder i kombination med modern gensekvensering.<br /><br />Läs mer om hur i den vetenskapliga artikeln i Nature Communications: <a href="https://www.nature.com/articles/s41467-017-00999-2">Efficient protein production by yeast requires global tuning of metabolism</a><br /><br />Text: Christian Borg<br />Mon, 11 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematisk-statistik-loser-detektionsproblem-inom-biologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematisk-statistik-loser-detektionsproblem-inom-biologi.aspxMatematisk statistik löser detektionsproblem inom biologi<p><b>​När man analyserar biologiska data finns ofta en osäkerhetsfaktor. Ronny Hedells doktorsavhandling utvecklar metoder för att hantera detta vid DNA-analys av brottsplattsprover, bakterieförekomst i livsmedel och djurfoder, och sjukdomsutbrott i djurbesättningar.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Ronny Hedell" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/ronnyhedell250x.jpg" style="margin:5px" />Doktorandtjänsten är ett samarbete mellan flera intressenter: Nationellt forensiskt centrum (NFC), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Både NFC och SVA har i uppdrag att analysera biologiska prover och biologiska data, men tolkningen av dessa kan försvåras, till exempel på grund av en begränsad mängd med data. Ronnys arbete har gått ut på att utveckla och vidareutveckla dataanalysen med hjälp av den del av matematisk statistik som kallas Bayesianska metoder för att bättre kunna hantera osäkerheten.</p> <p>I avhandlingens första del handlar det om att välja en optimal DNA-analysmetod i fall med svåra brottsplatsprover, vilket gjorts med hjälp av regressionsmodeller och Bayesiansk beslutsteori. Vidare har det handlat om att bedöma frånvaro av bakteriesmitta i livsmedel och djurfoder, där man särskilt vid ett negativt resultat behöver veta detektionsmetodens tillförlitlighet. Genom Bayesiansk modellering kan man väga samman resultat från flera mindre experiment, både gamla och nya, och få en tillförlitlig skattning av detta. Slutligen har Ronny vidareutvecklat metoder för sjukdomsövervakning av djurbesättningar, där sannolikheten för ett sjukdomsutbrott har beräknats utifrån inrapporterade symptom. En tidig upptäckt gör det lättare att sätta in rätt åtgärder.</p> <p>Ronny läste matematik och statistik på Linköpings universitet och gjorde sitt examensarbete på NFC när han fick frågan om att fortsätta som industridoktorand, vilket han inte tvekade att tacka ja till. Att han doktorerar på Chalmers beror på hans handledare som är Petter Mostad. Petter har forskat på Bayesiansk modellering såväl som forensisk statistik, och blev tillfrågad om att vara handledare för den nyinrättade tjänsten. De första åren var Ronny mycket i Göteborg för att läsa kurser men den senaste tiden har han mest suttit i Linköping. Telefonmöten och online-möten är till stor hjälp.</p> <p>Avhandlingen innehåller både nya analysmetoder och utveckling av redan existerande. Vissa av forskningsområdena som Ronny applicerat metoderna på går långt tillbaka i tiden medan andra, som DNA-analys, är nyare. Nya typer av data blir tillgängliga och kräver nya matematiska metoder för att kunna analysera dem, samtidigt som många befintliga matematiska metoder blir allt effektivare, till exempel genom bättre beräkningsalgoritmer. Ronny kommer efter disputationen att fortsätta arbeta på NFC med forskning och utveckling av matematisk statistik mot biologiområdet.</p> <p><em>Ronny Hedell disputerar i matematisk statistik med avhandlingen Bayesian inference for detection problems in biology, fredag den 8 december kl 13.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1.</em><br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: privat</p>Fri, 01 Dec 2017 08:40:00 +0100