Chalmers Informations- och kommunikationsteknik
Illustration (beskuren): David Ljungberg /Boid

AI - vi fokuserar på fel hot

Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi.

Tanken har inspirerat till åtskilliga dystopiska science fiction-berättelser: Att en maskin tillverkad av människan av egen kraft utvecklar en överlägsen intelligens och till slut vänder sig mot och förgör sin egen skapare. Men på senare år har en del forskare börjat varna för att en sådan superintelligens faktiskt skulle kunna bli ett hot mot den mänskliga civilisationen även i verkligheten.
 
Den svenske filosofen Nick Boström, verksam vid universitetet i Oxford, hör till dem som oroas över konsekvenserna av de snabba framstegen inom artificiell intelligens, AI, eller maskininlärning som det ofta kallas numera. Utvecklingen skulle kunna rusa iväg bortom mänsklig kontroll och bli ett existentiellt hot, en teknologisk singularitet, resonerar han.
 
Den kände kosmologen Stephen Hawking och företagsledare som Bill Gates och Elon Musk har uttryckt liknande farhågor. Men vad säger då forskare som är verksamma inom datavetenskapen, den disciplin som enligt domedagsprofeterna kan komma att föda fram detta superintelligenta monstrum?
 
Devdatt Dubhashi– Det är aldrig fel att fundera över framtiden och scenariot väcker onekligen ett antal intressanta filosofiska frågor. Men ur vetenskaplig och teknologisk synpunkt är diskussionen nästan inte intressant alls, svarar Devdatt Dubhashi, professor på Institutionen för data- och informationsteknologi på Chalmers.
 
– Det hot som målas upp ligger så långt bort från det mest avancerade vi kan göra idag inom AI, så diskussionen blir knappast fruktbar. Jag tror inte att hotet kommer att vara relevant på länge, kanske inte ens om 100 år eller mer. I vart fall bör det inte påverka forskningsagendan idag.
 
Dålig grund i forskningen
Devdatt Dubhashi betonar att detta inte bara är hans egen uppfattning – han säger sig knappt känna till någon AI-forskare som delar oron.
– Jag lyssnade nyligen på Michael Jordan från University of California Berkeley, en av världens främsta forskare inom maskininlärning. Han sade samma sak. Det finns inget vetenskapligt innehåll i diskussionen.
 
I en färsk artikel i den vetenskapliga tidskriften Communications of the ACM går Devdatt Dubhashi tillsammans med Shalom Lappin, professor i datalingvistik vid GU, till botten med AI-apokalypsen. Inte för att den skulle vara otänkbar rent principiellt. Utan för att det finns så många andra, betydligt mer påtagliga risker att hantera som har koppling till vetenskap och teknologi.
 
Viktigare att se andra risker
Klimathotet och modifiering av arvsmassa med den kraftfulla CRISPR-tekniken är ett par sådana exempel som nämns, men Devdatt Dubhashi vill hellre sätta strålkastarljuset på hemmaplan, det vill säga datavetenskapen:
– Utvecklingen av AI kommer utan tvekan att medföra många positiva saker för människan. Tänk bara på vad den självkörande bilen skulle kunna innebära, i form av färre olyckor, mindre stress, frigjord tid och minskad trängsel.
 
– Men uppskattningar tyder också på att upp emot hälften av alla arbetstillfällen kommer att bli bortautomatiserade under de närmaste årtiondena. Om detta slår in, vad händer då med ekonomin och med samhället? Det här borde vi diskutera mer än vad vi gör idag. 
 
 
Snabba förändringar
Enligt Devdatt Dubhashi talar mycket för att de förändringar som uppstår på grund av digitalisering i form av AI kommer att slå både bredare och snabbare än vid tidigare omvälvande teknologiskiften – som förbränningsmotorn eller elektricitetens genombrott.
 
– AI är mer generellt än något som vi sett hittills. Även kvalificerat tankearbete, sådant som utförs av exempelvis advokater eller läkare, kommer att kunna automatiseras i många fall. Och det kommer att ske på många områden samtidigt, varnar han.
 
Därför är han också tveksam till den lösning på problemet som brukar anföras – att det uppstår nya arbetstillfällen, delvis på områden som vi idag kan ha svårt att föreställa oss, som suger upp den arbetskraft som blivit överflödig på grund av den nya tekniken.
 
Viktigt att vi diskuterar
– Jag tycker inte att det finns tillräckligt med stöd för ett sådant påstående. Mycket hänger förstås på i vilken takt som AI slår igenom, konstaterar han.
 
Hur lösningen på problemet ser ut vill Devdatt Dubhashi som datavetenskapare inte ha någon bestämd uppfattning om. Hans mål är främst att få fart på diskussionen – bland kollegor, men också bland ekonomer, samhällsvetare och beslutsfattare.
– Målet måste ju rimligen vara att kunna kombinera de fördelar som digitalisering och automatisering innebär med en harmonisk samhällsutveckling säger han.
 
Alternativet vore att även detta AI-problem resulterade i ett ganska dystopiskt framtidsscenario, med omfattande utslagning och utanförskap.
– Men i bästa fall skulle vi kunna stå inför ett teknikskifte som till stor del befriar oss från det dagliga slitet och ger oss tid att sträva efter högre mål. Och vem skulle argumentera mot en sådan utveckling – om den var möjlig?
 
 
Artikeln har tidigare publicerats i Chalmers magasin nr 1 2017.
Text: Björn Forsman
 
 
FAKTA/ TEKNOLOGISK SINGULARITET
I ett uppmärksammade tankeexperiment, Paperclip Maximizer, lanserar Nick Boström idén om en intelligent maskin som instruerats att tillverka så många gem som möjligt. Maskinen blir successivt allt skickligare på detta och utvecklar till slut superintelligens. När människorna anser att antalet gem är tillräckligt går maskinen inte längre att stänga av, den överlistar enkelt dem som försöker. Och världen dränks av gem... 
 
 

Fler artiklar från Chalmers magasin

I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om hållbar digitalisering. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.
 

​David Sands om varför vi behöver bättre datasäkerhet
Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen. Läs artikeln >>

Tänk om någon hackar min bil!
Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet? Läs artikeln här >>

Google och Facebook sponsrar hans forskning
Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. Läs artikeln här >>
 
 
I Chalmers magasins onlinetidning hittar du även:
 
Steget före hackarna
Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.
 
Extra säkerhet för journalister
Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.

Publicerad: on 05 apr 2017. Ändrad: to 06 apr 2017