Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 19 Sep 2017 13:57:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspxProjektet som sätter standarden för 5G i fordon<p><b>​ Utvecklingen av system för femte generationens mobilt bredband, 5G som ska ersätta dagens 4G, är i full gång. Chalmers ingår i ett tvåårigt projekt som samlar såväl industri som akademi för att ta fram en gemensam, global standard för framtidens fordonskommunikation.</b></p>​– Det handlar om att använda telekommunikation för att öka trafiksäkerheten och effektivisera transporterna genom uppkopplade och samverkande system, säger professor Erik Ström, chef för Kommunikations- och antennsystem inom institutionen för Elektroteknik. Dagens trådlösa mobilsystem är inte tillräckligt kraftfullt för att användas för fordonskommunikation, där säkerheten alltid måste sättas i första rummet.<br /><br />För trafiksäkerhet ställs mycket höga krav på tillförlitligheten hos den data som överförs. I vissa fall krävs att över 99,999 procent av den skickade informationen verkligen levereras till mottagaren.<br /><br />– Förutom kraven på hög tillförlitlighet är det också avgörande att datakommunikationen går snabbt och inte blir fördröjd, fortsätter han. För att systemet ska vara trafiksäkert handlar det om överföringstider ner till 5 millisekunder. Det är mycket utmanade krav att leva upp till.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Projektet%20som%20sätter%20standarden%20för%205G%20i%20fordon/Erik_Strom_200x280px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><strong>Skapar samförstånd konkurrenter emella</strong><strong>n</strong><br />I projektet jobbar konkurrenter som Ericsson, Nokia och Huawei sida vid sida, tillsammans med fordonstillverkare som Volvo Cars och PSA, för att ta fram de gemensamma förutsättningarna för 5G-systemet och en global standard för fordonskommunikation. <br /><br />Arbetet går i mångt och mycket ut på att skapa samförstånd och enas kring sådant som måste standardiseras. Telekombranschen behöver en gemensam systemplattform att utgå ifrån, när de sedan i nästa steg var för sig utvecklar produkter för marknaden.<br /><br />– Jag ser det som mycket positivt att vi på Chalmers är med och påverkar den standard som nu sätts, säger Erik Ström. Det är ett viktigt och eftertraktat nätverk att delta i, där både industrin och andra universitet ingår. Vi bidrar bland annat med kunskap från vår grundforskning inom positionering och trådlösa system. Totalt räknar vi med att projektet i tid kommer att omfatta 46 personmånaders arbete för våra forskare.<br /><br />En del av projektet handlar om oskyddade trafikanter, som fotgängare och cyklister. När 5G-tekniken finns tillgänglig i varje persons mobiltelefon skulle insamling av data exempelvis om position, riktning och hastighet kunna användas för att höja trafiksäkerheten ytterligare i olika situationer. <br /><br />Projektet startade i juni 2017 och Chalmers gjorde sin första delleverans i början av september. Sommaren 2019 ska valda tekniker ha demonstrerats och projektresultaten vara införlivade i 5G-standarden. Det övergripande målet för 5GCAR är att fordon uppkopplade med 5G-teknik ska börja rulla på vägarna från år 2020.<br /><br /><strong>Förnyat förtroende</strong><br />– Det är roligt att vi nu har fått förnyat förtroende att använda vår forskning i utvecklingen av tekniken som möjliggör 5G i fordon, säger Erik Ström. För oss är detta det andra projektet inom 5GPPP. Vi har långvariga och fruktbara samarbeten bakom oss med såväl Ericsson som Volvo Cars och andra 5GCAR- partners.<br /><br /><em></em><em></em><strong><br />Fakta om 5GCAR</strong><br /><ul><li>5GCAR står för “Fifth Generation Communication Automotive Research and innovation”.</li> <li>Projektet är finansierat av EU och har en budget på 8 miljoner EUR. Chalmers andel är 0,5 miljoner EUR.</li> <li>5GCAR omfattar 14 partners. Förutom Chalmers deltar Ericsson, Bosch, Centrum Tecnològic de Telecomunicacions de Catalunya, Centro Tecnológico de Automoción de Galicia, Huawei, King's College London, Marben, Nokia, Orange, PSA-group, Sequans, Viscoda och Volvo Cars.</li> <li>Projektet löper under två år, från juni 2017 till juni 2019.</li> <li>5GCAR ingår i fas 2 av det europeiska projektet 5G Infrastructure Public Private Partnership (5GPPP) och ingår i forskningsprogrammet Horizon 2020.</li></ul> <a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om 5GCAR </a>(på engelska)<br /><a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"></a><br /><span><strong>Text:</strong> Yvonne Jonsson<br /><strong>Foto:</strong> Oscar Mattsson<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><br /><a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"></a><strong>Läs om tidigare forskningsprojekt<br /></strong><a href="/sv/projekt/Sidor/Mobile-and-wireless-communications-Enablers-for-Twenty-twenty.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />METIS – Mobile and wireless communications Enablers for Twenty-twenty (2020) Information Society</a><br /><br /><a href="/sv/projekt/Sidor/Millimetre-Wave-Based-Mobile-Radio-Access-Network-for-Fifth.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />mmMAGIC – Millimetre-Wave Based Mobile Radio Access Network for Fifth Generation Integrated Communications</a><br />Tue, 12 Sep 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/5-000-deltagare-pa-konferens-om-optisk-kommunikation.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/5-000-deltagare-pa-konferens-om-optisk-kommunikation.aspx5 000 deltagare på konferens om optisk kommunikation<p><b>​Den 17-21 september samlas omkring 5 000 forskare från hela världen på den internationella konferensen The European Conference on Optical Communication (ECOC) på Svenska Mässan i Göteborg. &quot;Jag hoppas vi får höra många spännande forskningsresultat. Chalmers har i år rekordmånga bidrag med; minst 21 stycken&quot;, säger programkommitténs ordförande, professor Peter Andrekson på MC2.</b></p><div>Till vardags är han professor i fotonik på avdelningen för fotonik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2. Vid sin sida har han Cristina Andersson, viceprefekt för nyttiggörande på MC2, som drar ett tungt lass i planeringen av konferensen.</div> <div> </div> <div>ECOC 2017 är Europas största konferens inom optisk kommunikation, och en av världens största och mest prestigefyllda på området. Årets upplaga är den 43:e i ordningen. I Göteborg har konferensen inte arrangerats sedan 1989. Peter Andrekson var med redan då.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vem vänder sig konferensen till?</h5> <div>– Forskare och produktutvecklare samt alla övriga som har intresse av att lära sig om trenderna inom området, säger Andrekson. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ecoc17-logo_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />ECOC 2017 har ett digert program med 450 talare och en gigantisk utställning med representanter från det internationella näringslivet, med 4 000 deltagare. Till huvudkonferensen väntas runt 1 000 deltagare komma, mestadels från Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Stillahavsregionen. </div> <div> </div> <div>En nyhet för i år är att doktorander från Chalmers erbjuds att lyssna på de fyra plenumföreläsningarna och se företagsutställningen helt gratis. Det är bara att anmäla sig på länken längst ner i den här artikeln.</div> <div> </div> <div>Plenumtalarna är Vijay Vusirikala, chef för optisk nätverksarkitektur och teknik på Google, Anne L’Huillier, professor i atomfysik på Lunds universitet, Philip Diamond, professor och generaldirektör för radioteleskopet SKA (Square Kilometre Array), och Kazuo Hagimoto, vd och medgrundare till NTT Electronics i Tokyo.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad kommer att hända och vad får man inte missa?</h5> <div>– Plenumsessionen och postdeadlinesessionen brukar dra mest folk. ECOC kommer även ha attraktiva sociala evenemang, säger Peter Andrekson, och nämner bland annat en konsert med Göteborgs Symfoniker i Konserthuset, välkomstmottagning på Universeum med Göteborgs Stad som värd, samt en stor bankettmiddag på Kajskjul 8.</div> <div> </div> <div>ECOC 2017 arrangeras av MC2 i samarbete med forskningsinstitutet Rise Acreo, Ericsson AB, Telia AB och Danmarks Tekniske Universitet. Peter Andrekson ansvarar för konferensens vetenskapliga program och är ordförande i den kommitté som planerat innehållet. Programkommittén består av totalt 110 personer. Bland medlemmarna finns även MC2-forskarna Magnus Karlsson, professor i fotonik, proprefekt och ansvarig för forskarutbildningen på MC2, och Jochen Schröder, senior forskare på avdelningen för fotonik.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/">Läs mer om ECOC 2017</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/programme/plenary-speakers">Läs mer om plenumföreläsningarna</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/programme">Läs mer om konferensprogrammet</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/about/committees">Nyckelpersoner som gör ECOC 2017 möjlig</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="https://nexus.circdata-solutions.co.uk/rfg/publish/ECOC17/default.aspx?source=HPB1">Doktorand? Anmäl dig gratis!</a> &gt;&gt;&gt;</div> Wed, 06 Sep 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Datorer-i-Sydafrika.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Datorer-i-Sydafrika.aspxMatildas datorer gör skillnad i Sydafrika<p><b>​För ett år sedan signade Matilda Horppu upp sig för projektet CESA som anordnas varje år på IT-programmet på Chalmers. Utbildning är något som ligger henne varmt om hjärtat, och efter att ha landat tillbaka i Sverige är projekt liknande detta något hon verkligen skulle rekommendera andra studenter att engagera sig i.</b></p>Hela året har hon och hennes projektkamrater förberett sig för den tre veckor långa resan till Sydafrika. Nu har de precis landat tillbaka i Sverige och är både nöjda och tagna efter att ha besökt hela 19 skolor. <div>​<div><span style="background-color:initial">CESA står för <em>Computer Education in Southern Africa</em> och har, precis som det indikerar, målet att förbättra datorutbildning på skolor i södra Afrika. Dels genom att donera datorer, men också genom utbildning och integration i den befintliga utbildningen. Tillsammans med sina två projektkamrater, Hampus Dahlin och Daniel Ahlqvist, har Matilda samlat ihop 120 datorer i Sverige, rensat och återställt dem, samt installerat en offlineversion av Wikipedia. Därefter skeppades datorerna ned till Sydafrika.</span></div> <div><br /><div>– Det är så kul att se hur eleverna bara kastar sig på datorerna och börjar leka och testa grejer, som det ska vara, säger Matilda.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Se mer av datorerna och Matilda i klippet och bildspelet ovan. </div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Text:</span> Sofia Larsson-Stern</div> <div><span style="font-weight:700">Foto/film:</span> Daniel Ahlqvist</div></div> <div><br /></div> <div>För att läsa mer om CESA-projektet, klicka in på deras <a href="http://cesaproject.com/">hemsida</a>. </div> <div></div></div></div>Thu, 24 Aug 2017 12:05:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Spinnet-i-grafen-kan-stangas-av.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Spinnet-i-grafen-kan-stangas-av.aspxSpinnet i grafen kan stängas av<p><b>​Genom att kombinera grafen med ett annat tvådimensionellt material har forskare vid Chalmers skapat en prototyp till en sorts transistor för framtida datorer, baserad på så kallad spinntronik. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_nature_prm_pic_1_665px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Spinn som informationsbärare kan ge betydligt snabbare och energisnålare elektronik och kan även leda till mer mångsidiga komponenter som klarar både beräkning och lagring av data.</div> <div> </div> <div>För drygt två år sedan påvisade samma forskargrupp att grafen, som ju är en utmärkt elektrisk ledare, även har oöverträffade spinntroniska egenskaper i rumstemperatur.</div> <div>Det supertunna kolnätet visade sig kunna förmedla elektroner med samordnat spinn över längre avstånd och bevara det under längre tid än något annat känt material.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_prasad_dash_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Även om avstånden fortfarande rör sig på en skala av några mikrometer och tiden handlar om nanosekunder, så öppnade detta för en principiell möjlighet att använda spinn i mikroelektroniska komponenter.</div> <div>– Men det räcker inte att ha en bra motorväg som spinnsignalen kan färdas på. Det behövs också trafikljus, så att signalen kan kontrolleras, konstaterar docent Saroj Dash (t.v), som leder forskargruppen.</div> <div>– Vår nya utmaning blev att hitta ett material som både kan förmedla och kontrollera spinnet. Det är svårt, eftersom dessa båda uppgifter normalt kräver helt motsatta materialegenskaper, förklarar han.</div> <div> </div> <div>Som många andra forskare inom det heta grafenfältet valde chalmersforskarna därför att testa en kombination av grafen och ett annat tunt, så kallat 2D-material, som har motsatta spinntroniska egenskaper.</div> <div>– Vårt val föll på molybdendisulfid, MoS2, på grund av den korta tid spinnet kan leva i detta material, vilket i sin tur beror på den starka växelverkan mellan spinnet och elektronens bana, förklarar André Dankert, postdok-forskare i gruppen.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/andre_dankert_2017_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />André Dankert (t h) och Saroj Dash satte upp ett experiment där några lager MoS2 placerades ovanpå ett lager grafen i en sorts sandwich, en så kallad heterostruktur. </div> <div>Med den kunde de i detalj klarlägga vad som händer med spinnsignalen när elektronströmmen når fram till heterostrukturen:</div> <div>– För det första reduceras spinnsignalen med en tiopotens bara genom närkontakten med molybdendisulfiden. Men dessutom visar vi hur man genom att tillföra en basspänning över heterostrukturen helt kan eliminera signalen, berättar Saroj Dash.</div> <div> </div> <div>Det beror på att den naturliga energibarriär som existerar mellan materialskikten, den så kallade <em>Schottky-barriären</em>, minskar när den elektriska spänningen läggs på. Därmed kan elektronerna kvantmekaniskt tunnla från grafenet in i molybdendisulfiden. Och därmed försvinner spinnpolariseringen; spinnet blir slumpmässigt fördelat.</div> <div>Att på detta vis öppna eller stänga en &quot;ventil&quot; genom att reglera en spänning påminner om hur en transistor fungerar i konventionell elektronik. Ändå drar sig Saroj Dash en smula för att kalla anordningen för en spinntransistor:</div> <div>– När forskare har föreslagit framtida spinntransistorer, så har man oftast tänkt sig något som bygger på halvledarteknik och så kallad koherent kontroll av spinnströmmen. Det vi har gjort här fungerar på ett helt annat sätt, men utför samma omkopplingsuppgift, säger han.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_nature_prm_pic_2_665px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /> – Det här är första gången som någon kunnat visa att kontroll av spinnströmmen och dess varaktighet fungerar vid rumstemperatur – vilket förstås ökar möjligheterna för olika tillämpningar i framtiden, menar Saroj Dash. </div> <div>Även om det är för tidigt att sia om vilka dessa skulle kunna bli, påpekar Dash att en komponent byggd på den här principen skulle kunna bli mycket mångsidig. Detta eftersom den innehåller såväl magnetiska minneselement som halvledare och grafen, samtidigt som den har förutsättningar för spinntronisk omkoppling.</div> <div>– Det pekar mot en multifunktionell komponent som kan svara för både datalagring och processorarbete – i en enda enhet.</div> <div> </div> <div>Text: Björn Forsman<br /><span>Foto på Saroj Prasad Dash: Oscar Mattsson<br />Foto på André Dankert: Michael Nystås<span></span></span></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Molybdendisulfid, MoS2</h4> <div>Molybdendisulfid är ett halvledande ämne som många kommit i kontakt med, eftersom det är den aktiva ingrediensen i en viss typ av smörjfett som säljs på närmaste bensinmack.</div> <div>Med sin skiktade struktur har molybdendisulfid vissa likheter med grafit, som ju utgörs av många sammanklibbade lager grafen. Men i spinntroniskt avseende är materialen varandras motsatser. Genom molybdendisulfid går det inte att skicka någon polariserad elektronström alls. Spinnsignalen tvärdör, eftersom elektronerna snabbt återgår till sin naturliga, slumpmässiga blandning av uppspinn och nedspinn.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Spinn och spinntronik</h4> <div>Spinn är en kvantmekanisk egenskap hos elektroner och andra elementarpartiklar. Spinnet är antingen riktat upp eller ner. Normalt är fördelningen slumpmässig.</div> <div>Men ibland har alla eller flertalet elektroner i ett material sitt spinn orienterat åt samma håll – upp eller ned. Det är så magnetism uppkommer.</div> <div>Med hjälp av magneter kan också en elektronström likriktas – polariseras – så att alla elektroner får exempelvis uppspinn. Man säger då att strömmen bär på en spinnsignal.</div> <div>Samordnat spinn är känsligt för störningar och går lätt förlorat, men grafen har visat sig vara en ledare som låter en ström flyta osedvanligt långt med sitt spinn i behåll. Tillräckligt långt för att spinn skulle kunna användas som informationsbärare i framtida logiska komponenter – spinntronik.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bildtexter:</h4> <div><strong>Bild 1 överst:</strong></div> <div>Experimentuppsättningen består av en heterostruktur av grafen och molybdendisulfidspintronisk enhet. Genom att sätta en spänning över heterostrukturen går det att styra om den ström som passerar kommer att innehålla någon spinnsignal eller inte.<br /></div> <div> </div> <div><strong>Bild 2:</strong></div> <div>Digitalfoto från svepelektronmikroskop som visar den spinntroniska komponenten – en så kallad heterostruktur av molybdendisulfid och grafen, tillverkad på Chalmers anläggning för framställning av nanomaterial på MC2.</div> Wed, 05 Jul 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Almedalen2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Almedalen2017.aspxMedborgarskap i det digitala samhället – hur då då?<p><b>​Vid det här Almedalsseminariet på Västsvenska Arenan samlades experter från de västsvenska lärosätena för att tillsammans med publiken söka svar på ett antal frågor.</b></p>​ <br />Digitaliseringen transformerar hela samhället. Vad betyder det för dig som medborgare? Hur påverkar det dig som patient, kund och elev? Hur påverkas samhällsfunktionernas relation till medborgarna?<br /><br />Medverkande från Chalmers var <a href="/sv/personal/Sidor/magnus-almgren.aspx">Magnus Almgren</a><br /><br />Läs <a href="http://vastsvenskaarenan.se/project/medborgarskap-det-digitala-samhallet-hur-da-da/">mer om seminariet hos Västsvenska Arenan &gt;&gt;</a>Mon, 03 Jul 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Utvecklar-robot-som-styrs-av-tankekraft.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Utvecklar-robot-som-styrs-av-tankekraft.aspxUtvecklar robot som styrs av tankekraft<p><b>​Max Ortiz Catalan och Yiannis Karayiannidis, som båda forskar vid institutionen för Elektroteknik på Chalmers, vill utveckla robotteknik som kan användas för att öka livskvaliteten för personer som har nedsatt rörelseförmåga. De samarbetar i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där medicinsk teknik och robotteknik kombineras.</b></p><strong>​<br /><table class="chalmersTable-default " width="100%" cellspacing="0" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Max_Ortiz_Catalan_170x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></strong></span><span><strong><span style="display:inline-block"></span></strong></span><span><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span></span><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></th> <th class="chalmersTableHeaderOddCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><strong><span><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Yiannis_Karayiannidis_170x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span></span></strong></span></th> <th class="chalmersTableHeaderEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><th class="chalmersTableFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="text-align:right"><span><strong> Max Ortiz Catalan              <span style="display:inline-block"></span></strong></span></th> <td class="chalmersTableOddCol-default">​<span>   Yiannis Karayiannidis</span></td> <td class="chalmersTableEvenCol-default">​</td></tr></tbody></table> <br /></strong><br /><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span><strong>Vad är syftet med ert projekt?</strong><br />Syftet är att undersöka hur maskinens artificiella intelligens kan underlätta när det gäller att utföra vissa uppgifter, där människan tar initiativet och har den övergripande kontrollen, samtidigt som det som är onödigt ansträngande överlåts till roboten.<br />Vårt mål är att på lämpligt sätt blanda kommandon som skickas till roboten från personens muskelsignaler (myoelektriska signaler) med kommandon för självständig robotstyrning från robotens sensorer. Det första exemplet som vi tänker oss är en enkel robot som styrs av människan men som på egen hand kan undvika svårigheter och hinder.<br /><br /><strong>Hur är det möjligt att styra en robot genom tankekraft?</strong><br />“Tankekraft” visar sig i form av elektriska muskelsignaler som återspeglar människans avsikt att röra sig. Genom att mäta, bearbeta och avkoda dessa signaler kan den mänskliga viljan överföras som ett styrkommando till roboten.<br /><br /><strong>Inom vilka områden kan detta användas?</strong><br />Det finns en rad relevanta, delvis automatiserade, användningsområden, såsom hjälpmedel i form av exoskelett (ett yttre, konstgjort skelett som skyddar och hjälper personen att förflytta sig) samt motoriserade rullstolar, där kontrollfunktionen delas mellan en person med nedsatt rörelseförmåga och själva utrustningen.<br /><br /><strong>Vilka är de största utmaningarna ni står inför?</strong><br />Den viktigaste utmaningen är att ta fram ett system som människor kan acceptera att använda, både när det gäller prestanda och användarvänlighet.<br /><br /><strong>Projektet är en del av ett initiativ som uppmuntrar tvärvetenskaplig forskning. Vad kan era forskarområden lära av varandra?</strong><br />Att observera hur människor utför saker, dvs genom muskelaktivitet, kan hjälpa robotforskare att designa styralgoritmer som inspireras av människan så att robotar kan bete sig mer välvilligt mot människor.<br /><br />Läs mer om tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom Elektroteknik: <br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-initiativ-som-tar-forskningen-over-granserna.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett initiativ som tar forskningen över gränserna</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Dr. Max Ortiz Catalan och hans forskning</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/yiannis.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Dr. Yiannis Karayiannidis och hans forskning</a><br />Wed, 28 Jun 2017 15:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Terahertzvagor-och-grafen-leder-vagen-mot-framtidens-kommunikation.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Terahertzvagor-och-grafen-leder-vagen-mot-framtidens-kommunikation.aspxTerahertzvågor och grafen leder vägen mot framtidens kommunikation<p><b>​​Genom att utnyttja terahertzvågor i elektronik kan framtidens datatrafik få en rejäl skjuts framåt. Hittills har terahertzfrekvensen inte kunnat appliceras optimalt på dataöverföring, men genom att använda grafen har forskare på Chalmers kommit ett steg närmare ett möjligt paradigmskifte för elektronikbranschen.</b></p><div>Om bland annat detta kommer ett 60-tal unga forskare från hela världen lära sig mer när de samlas i Hindås 25-30 juni för att ta del i grafenskolan Graphene Study.</div> <div> </div> <div>Det är EU:s Chalmersledda jättesatsning Graphene Flagship som anordnar skolan, som i år hålls på hemmaplan och fokuserar på elektroniska applikationer av det tvådimensionella materialet med de många överlägsna egenskaperna. Grafen är till exempel det tunnaste, starkaste och mest ledande materialet man idag känner till. Andrei Vorobiev, är forskare på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap - MC2 - och en av de många världsledande experter på området som kommer att föreläsa på Graphene Study.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/andrei_vorobiev_MC2_S8A0112-2_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– En av grafens speciella egenskaper är att elektronerna rör sig mycket fortare än i flertalet av de halvledande material som används idag. Tack vare det kan vi komma åt de höga frekvenser (upp till 1000 gånger högre än gigahertz) som terahertzvågorna rör sig i. Datakommunikationen blir då dels upp till tio gånger snabbare och kan överföra mycket större datamängder än vad som idag är möjligt, säger docent Andrei Vorobiev (t.h).</div> <div> </div> <div>Forskarna på Chalmers var först i världen med att visa att en grafenbaserad transistor kunde ta emot och omvandla terahertzvågor, som i frekvens ligger mitt emellan mikrovågor och infrarött ljus, och resultaten publicerades i tidskriften IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques. Att grafen även är ett flexibelt material gör att tekniken öppnar dörrar för en mängd olika användningsområden. Sakernas Internet med uppkopplade, smarta vardagsföremål kommer att kräva snabb internetöverföring via lättintegrerade antenner och sensorer, som även kan fästas direkt på kroppen för hälsorelaterad eller medicinsk användning.</div> <div> </div> <div>– Ett annat område där vi ser stor potential är säkerhetsskanning på till exempel flygplatser. Genom att en grafenbaserad terahertz-skanner är böjbar får man en mycket bättre upplösning och kan utvinna mer information än om skannerns yta är platt, säger Andrei Vorobiev.</div> <div> </div> <div>Men trots framstegen så återstår mycket arbete innan färdiga elektroniska produkter når marknaden. Andrei Vorobiev och hans kollegor jobbar nu för att byta ut den kiselbas som grafenlagret monteras på, och som försämrar prestandan, mot andra tvådimensionella material som tvärtom ytterligare kan förstärka effekten. Och han hoppas att kunna inspirera de doktorander och unga forskare som deltar i årets grafenskola till att uppnå nya genombrott.</div> <div> </div> <div>– De senaste femtio åren har all utveckling inom elektronik följt Moores lag som säger att för varje år applicerar man mer och mer funktioner på en allt mindre yta. Nu verkar det som vi har nått den fysiska gränsen för hur små de elektroniska kretsarna kan bli och vi måste hitta en annan princip för att komma vidare. Nya material kan vara en sådan väg och forskning på just grafen visar positiva resultat. Att som forskare bryta ny mark innebär en mängd svåra utmaningar, men i förlängningen kan vårt arbete komma att revolutionera framtidens kommunikationssätt och det är det som gör det så spännande, säger Andrei Vorobiev.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/graphene-mixer-2_750px.jpg" width="667" height="500" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Den timglasformade 40 μm breda grafenfälteffekttransistorn, som syns i mitten av bilden, kan vara en nyckelkomponent i framtida höghastighets trådlösa kommunikationslänkar. Illustration: Michael A. Andersson, Yaxin Zhang and Jan Stake/Chalmers University of Technology</em><br /><br /><span><span>Foto på diskuterande deltagare: Angelika Bernhofer</span></span><br />Foto på Andrei Vorobiev: Anna-Lena Lundqvist</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">De vetenskapliga publiceringarna:</h4> <div>Tidskriften IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques 65 (1), 165-172: <a href="http://ieeexplore.ieee.org/document/7765107/#full-text-section">A 185–215-GHz Subharmonic Resistive Graphene FET Integrated Mixer on Silicon</a></div> <div>Författare: Michael A Andersson, Yaxin Zhang och Jan Stake, samtliga Chalmers</div> <div> </div> <div>Tidskriften IEEE Microwave and Wireless Components Letters 27 (2), 168-170: <a href="http://ieeexplore.ieee.org/document/7836348/authors">A W-band MMIC Resistive Mixer Based on Epitaxial Graphene FET</a></div> <div>Författare: Omid Habibpour, Zhongxia Simon He, Niklas Rorsman och Herbert Zirath, samtliga Chalmers, samt Wlodek Strupinski, Tymoteusz Ciuk och Pawel Ciepielewski från polska Institute of Electronic Materials Technology<br /><br /><a href="http://www.etn.se/index.php/nyheter/63683-unga-talanger-redo-utmana-moores-lag">Läs också artikel i Elektroniktidningen</a> &gt;&gt;&gt;</div>Wed, 28 Jun 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-Call-for-projects-in-need-of-Big-Data-Experts-support.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-Call-for-projects-in-need-of-Big-Data-Experts-support.aspxUtlysning: Call for projects in need of Big Data Experts support<p><b>​Call for proposals that address BIG DATA related areas. New for this 2017 call is that the AoA ICT will provide support to the selected projects ONLY through access to the big data experts.</b></p>​ <br /><strong>Important dates:</strong><br />Submission: August 15, 2017<br />Notification: September 1st<br />Expected support start: Oct 1st of Nov 2017 (can be negotiated)<br /><br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-BigData_june2017.aspx">Läs mer på den engelska sidan &gt;&gt;</a>Wed, 07 Jun 2017 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-pa-skolschemat.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-pa-skolschemat.aspxRobotar på skolschemat<p><b>​Vad är en robot egentligen? Vad kan man ha robotar till och hur kan man programmera dem så att de gör precis det man vill? Det var några av frågorna som göteborgsungdomar fick svar på när de besökte Chalmers under Vetenskapsfestivalens skolprogram.</b></p>​Närmare 130 elever i klass 7 till 9 fick chansen att lära sig mer om robotar när de besökte Chalmers och Institutionen för elektroteknik i början av maj. Rubriken på workshopen var ”Hands-on med robotar”. Efter en inledande teorigenomgång satte forskarna robotar i händerna på ungdomarna, som med stort engagemang gav sig in i konsten att programmera och styra dem. <br /><br />Här är några bilder från besöket:<br /><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Robotar%20på%20skolschemat/teori_DSC_4513.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /><br />Jonas Fredriksson, Martin Fabian och Knut Åkesson jobbar med att utbilda studenter och forska inom ämnena mekatronik och automation på Chalmers. Den här dagen var studenterna något yngre än vanligtvis: klass åtta från Sannaskolan i Göteborg.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Robotar%20på%20skolschemat/Jonas_DSC_4530.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />– Man kan säga att en robot är en maskin som man kan programmera så att den utför en uppgift automatiskt, förklarade docent Jonas Fredriksson. För att klara sin uppgift behöver roboten muskler, hjärna och ögon – och det har den i form av elmotorer, dator och sensorer.<br /><br />Det finns uppgifter som är enformiga, påfrestande eller farliga för människor, där roboten kan göra ett bättre och mer uthålligt jobb. Nackdelen med dagens robotar är att de är dyra och använder en hel del energi. En människoliknande robot med armar och ben gör i dagsläget av med uppemot 100 gånger mer energi än en människa som utför samma uppgift.<br /><br />– Om några år, när ni har gått ut gymnasiet, är ni välkomna hit till Chalmers för att lära er mer och hjälpa oss att utveckla ännu smartare robotar i framtiden, sa Jonas Fredriksson. Kan vi klara utmaningen att få ner kostnaderna och energiförbrukningen – då kan vi revolutionera världen tack vare robottekniken.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Robotar%20på%20skolschemat/robot_DSC_4593.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><br /><br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Robotar%20på%20skolschemat/robottest_DSC_4560.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br />I forskarnas labbsal delade ungdomarna upp sig i grupper och fick prova på att själva göra en enkel programmering av så kallade BOE-bots (Board of Education robots). Först skapade de koden i datorn och programmet laddades sedan över till roboten.<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span>Därefter var det dags att testa roboten i verkligheten. Det gällde att få roboten att köra rakt längs en linje på golvet till en bestämd punkt och stanna där, eller så nära som möjligt.<span style="display:inline-block"></span></span><br /> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Robotar%20på%20skolschemat/robottest2_DSC_4548.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span>Det krävdes många försök och små justeringar i koden däremellan för att få hjulen att gå rakt och roboten att stanna vid målet.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><br /><br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Robotar%20på%20skolschemat/vitatavlan_DSC_4595.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br />Eleverna gick in för sin uppgift. Tävlingsinstinkten och uthålligheten var det inget fel på och de två timmarna på Chalmers gick fort. Vem vet, kanske kommer några av dem tillbaka och antar utmaningen att vara med och utveckla framtidens smarta robotar.<br /><br /><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Yvonne Jonsson</em><br /><br /><br /><strong>Vill du lära dig mer om robotar – varför inte söka någon av de här utbildningarna på Chalmers?</strong><br /><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Mekatronik.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mekatronik, högskoleingenjör</a><br /><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Automation-och-mekatronik.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Automation och mekatronik, civilingenjör</a><br /><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Systems-control-and-mechatronics.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Systems, Control and Mechatronics, masterprogram</a><br />Thu, 11 May 2017 07:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-doktorandtjanster.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-doktorandtjanster.aspxNy utlysning av WASP doktorandtjänster<p><b>​Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) utlyser 22 nya doktorandtjänster, varav sju stycken hos Chalmers.</b></p>​ <br />Forskningsprogrammet WASP omfattar forskning kring autonoma system som fungerar i samarbete med människor, anpassar sig till sin miljö genom sensorer, information och kunskap och bildar intelligenta system av system. WASPs styrka är forskningspraxis i autonoma system och programvara till förmån för svensk industri.<br /><br />Forskarskolan inom WASP är avsedd att ge de färdigheter som behövs för att analysera, utveckla och bidra till det tvärvetenskapliga området med autonoma system och programvara. Genom ett ambitiöst program med forskningsbesök, partneruniversitet och besökande föreläsare stöder forskarskolan aktivt ett starkt multidisciplinärt och internationellt professionellt nätverk mellan doktorander, forskare och industri.<br /><br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/research/automated-society/wasp/Pages/Open-PhD-positions-2017.aspx">Läs om de 7 doktorandtjänster som erbjuds på Chalmers &gt;&gt;</a><br /><br /><span style="color:rgb(255, 0, 0)">Sista ansökningsdag </span><span style="color:rgb(255, 0, 0)">har förlängts till den 15 juni, men sökande rekommenderas starkt att skicka in sin ansökan snarast möjligt, eftersom vår interna tidplan för rekryteringen är mycket snäv.</span><br /><br /><br /><span style="text-decoration:underline">Mer information (på engelska)</span><br /><br />Om WASP, <a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a><br /><br /><a href="http://wasp-sweden.org/wasp-announces-22-phd-student-positions/">De totalt 22 tjänster som ingår i utlysningen &gt;&gt;</a><br /><br /><a href="http://wasp-sweden.org/graduate-school/">Om WASP forskarskola &gt;&gt;</a><br /><br />Wed, 03 May 2017 16:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-initiativ-som-tar-forskningen-over-granserna.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-initiativ-som-tar-forskningen-over-granserna.aspxEtt initiativ som tar forskningen över gränserna<p><b>​För att lösa framtidens forskningsutmaningar krävs samarbete mellan olika kompetenser. I ett initiativ från den nya institutionen för Elektroteknik får nu sex lovande, banbrytande forskningsprojekt, som sträcker sig över organisationsgränserna, möjlighet att gå vidare med sina planer.</b></p><div>​Initiativet formulerades under hösten 2016 av ledningsgruppen vid institutionen för Signaler och system, S2, som den 1 maj ombildas tillsammans med avdelningarna Elteknik och Högspänningsteknik och bildar institutionen Elektroteknik, E2. Satsningen är långsiktig och kommer att pågå som strategiskt projekt fram till och med 2019.<br /><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Ett%20initiativ%20som%20tar%20forskningen%20över%20gränserna/Anders_Karlstrom_DSC_3415_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi har mycket att vinna på att tänka utanför avdelnings- och institutionsgränserna, säger Anders Karlström, prefekt för Elektroteknik. Detta är bara första steget mot vad jag hoppas kommer att bli en fortgående process för att uppmuntra nya forskningsinitiativ.</div> <div> </div> <div>Utlysningen som gjordes i början av året fick stort gensvar. Inte mindre än elva projektidéer lämnades in. Efter utvärdering valdes sex av dem ut och samtliga har fått interna anslag på en halv miljon kronor vardera att använda under 2017.</div> <div> </div> <div>– Projektförslagen är mycket lovande och håller hög kvalitet, och därför bestämde vi oss för att ge fler chansen än vad vi hade tänkt från början, säger Anders Karlström. Tanken är att forskarna under ett halvår med hjälp av de avsatta pengarna ska kunna få fram så intressanta resultat att projekten därefter kan söka extern finansiering för att utveckla forskningen vidare. Målsättningen är också att det här initiativet ska kunna fungera som en katalysator för ett nytt arbetssätt och därigenom stärka integrationsarbetet inom den nya institutionen. </div> <div> </div> <div>Förberedelserna för nästa utlysning i september, för kommande gränsöverskridande projekt 2018, är redan påbörjade. </div> <div> </div> <div>– Jag kommer att följa förslagen med spänning. Forskarnas kreativitet när det gäller att ta gränsöverskridande initiativ har hittills överträffat mina förväntningar, säger Anders Karlström.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Kommunikationsteknik gör nytta inom medicinen</h4> <div>Thomas Eriksson (Kommunikationssystem) och Christian Fager (Mikrovågselektronik) har samarbetat inom kommunikationsområdet under många år. Thomas forskning är inriktad mot signalbehandling och kommunikation medan Christian fokuserar på hårdvarusidan, exempelvis inom kretskonstruktion och mätteknik. När utlysningen kom i början av året gjorde de allvar av sina tidigare mer eller mindre lösa planer på att utvidga forskningsområdet åt det medicintekniska hållet. Tillsammans med Andreas Fhager, som forskar inom biomedicinsk elektromagnetik, lämnade de in en projektidé som kombinerar deras respektive specialområden. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Ett%20initiativ%20som%20tar%20forskningen%20över%20gränserna/kollage.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><em>Andreas Fhager, Thomas Eriksson och Christian Fager inleder samarbete mellan medicinteknik och kommunikationsteknik.</em><br /><br /></div> <div>– Flera nya spännande tillämpningar kan öppnas om vi överför redan etablerad teknik från kommunikationsområdet till den teknikplattform vi använder inom det medicintekniska forskningsområdet, säger Andreas Fhager, E2. Jag ser också stora fördelar om vi kan få tillgång till system som är snabbare, mindre, billigare och lättare. </div> <div> </div> <div>– Vårt mål är bland annat att förkorta mättiden och förbättra kalibreringstekniken för mikrovågsmätningar, exempelvis med så kallade strokefinder-hjälmar som används till att ställa diagnos för strokepatienter, säger Thomas Eriksson, E2. Genom våra erfarenheter från kommunikationsområdet tror vi det är möjligt att näst intill kunna mäta i realtid om man utvecklar mätutrustningen bland annat genom att använda fler, bredbandiga och snabba antenner.</div> <div> </div> <div>Med så snabba och tillförlitliga mikrovågsmätningar skulle det kunna vara möjligt att följa exempelvis pulserande hjärtslag hos en patient. Kan dessutom tekniken göras så enkel att den finns tillgänglig på vårdcentraler och i ambulanser skulle det innebära stora fördelar för diagnosticering av patienter och bedömningen av vilka vårdinsatser som behövs. </div> <div> </div> <div>– Det är en rolig och spännande utmaning att få använda sin forskning inom ett nytt område, som dessutom ligger så nära människor och har en tydlig koppling till den nytta man kan göra för patienten, säger Christian Fager, MC2. </div> <div> </div> <div>– Viktigt är också att vi får möjlighet att lära av varandra och öka förståelsen för varandras forskningsområden. Vi representerar tre starka forskargrupper på Chalmers och tillsammans har vi förutsättningar att utveckla något riktigt bra, betonar han.</div> <div> </div> <div>Projektet är långsiktigt men behöver starthjälp för att kunna etablera ett koncept för det fortsatta arbetet. Planen är att med hjälp av de beviljade pengarna inrätta en tidsbegränsad doktorstjänst under 2017 och att göra en enkel demonstration av tekniken. Bedömningen är att det finns goda chanser att ganska snabbt kunna visa upp resultat, som gör att projektet sedan kan drivas vidare med finansiering från externt håll.<br /><br />Text: Yvonne Jonsson</div> <div> </div> ​Tue, 25 Apr 2017 10:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hörsel--och-beröringsintryck-leds-genom-benförankrade-proteser.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/H%C3%B6rsel--och-ber%C3%B6ringsintryck-leds-genom-benf%C3%B6rankrade-proteser.aspxHörsel- och beröringsintryck leds genom benförankrade proteser<p><b>​ En ny studie visar att människor som har en benförankrad protes kan höra via vibrationer genom implantatet och skelettet. Denna fortplantning av ljud är en viktig del av osseoperception – sinnesintryck som förmedlas via protesen. Upptäckten  ger ny generell kunskap om hur människor uppfattar berörings- och hörselintryck, och kan användas för att utveckla bättre proteser.</b></p>​Hur kan man hjälpa amputerade personer att återfå förmåga att uppleva beröring och andra sinnesintryck från omgivningen, exempelvis när de greppar ett föremål eller går på ojämn mark?<br /><br />En internationell forskargrupp i Sverige och Italien har funnit ett nytt svar på frågan. De har för första gången visat att patienter med osseointegrerade protesimplantat, det vill säga proteser som är förankrade direkt i skelettet, har hjälp av sin hörsel när de uppfattar sin omgivning genom sitt implantat.<br /><br />Forskningen är ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och Scuola Superiore i Sant’Anna, Italien.<br /><br />I en artikel som nyligen publicerades i <em>Nature Scientific Reports</em> presenterar forskarna en upptäckt som öppnar ytterligare möjligheter att utveckla nya konstgjorda kroppsdelar. Även om ljudets förmåga att ledas genom skallbenet är ett välkänt fenomen, som noggrant studerats av professor Bo Håkansson på Chalmers som också deltog i studien, var det tidigare inte klarlagt om benledning av ljudet även sker i armar och ben och därigenom bidrar till osseoperception – sinnesintryck från mekanisk stimulering av benförankrade proteser.<img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Hearing%20and%20touch%20mediate%20sensations%20via%20osseointegrated%20prostheses/Max-Ortiz-Catalan_S8A7544-1_180px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br />– Hittills har den allmänna uppfattningen varit att det är beröring som har spelat den viktigaste rollen för osseoperception hos patienter med konstgjorda kroppsdelar fästa i skelettet, säger Max Ortiz Catalan, som lett forskningen och är föreståndare för Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering.<br /><br />Francesco Clemente, gästande doktorand från Biorobotics Institute of Scuola Superiore Sant’Anna, utförde experimenten vid laboratoriet:<br /><br />– Genom fyra olika psykofysiologiska tester har vi visat att även mycket lätta beröringsintryck kan färdas genom kroppen och upplevas i form av ljud. Hörseln förstärker på detta sätt beröringsupplevelsen, till och med hos patienter med benproteser som är osseointegrerade.<br /><br />Resultaten visar att osseointegration, som alltså gör det möjligt att fästa stabila, mekaniska robotproteser direkt i skelettet genom ett titanimplantat, förbättrar såväl funktionaliteten som patientens välbefinnande och förmåga att hämta information från sin omgivning.<br /><br />Forskarna har utfört sina tester på tolv patienter med arm- eller benamputationer av olika omfattning. Samtliga undersökningar visade att patienterna kunde uppfatta mekaniska vibrationer mot titanimplantatet både genom hörsel och beröring. I synnerhet uppgav patienterna att de hörde ljud samtidigt som vibrationer gick genom armen eller benet. Under experimenten fann forskarna att de som har osseointegrerade protester kan uppfatta mycket små stimuli och reagera snabbare på dem, tack vare de ytterligare intryck som hörseln ger.<br /><br />– I praktiken upplever patienterna förnimmelserna som starkare och mer rika på information eftersom de består av två olika former: beröring och hörsel, säger Max Ortiz Catalan. Detta är ett viktigt framsteg för kunskapen om osseoperception som sådan, och i ett bredare perspektiv även viktigt när det gäller hur människor uppfattar beröring och ljud. Den här upptäckten kan bli en utgångspunkt för att ta fram nya proteser som ger användaren förstärkta sinnesintryck. <br /><br />Läs artikeln i <span>Nature Scientific Reports (på engelska)<span style="display:inline-block"></span></span>: <br /><a href="http://www.nature.com/articles/srep45363" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Touch and Hearing Mediate Osseoperception<br /></a><br /><strong>För mer information, kontakta:</strong><br />Max Ortiz Catalan, institutionen för Signaler och system, Chalmers tekniska högskola,<br />070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a><br /><br /><strong>Fakta om forskningen</strong><br />Forskningen är ett samarbete mellan institutionen för signaler och system på Chalmers, Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter (CARE) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, samt BioRobotics Institute of Scuola Superiore i Sant’Anna, Italien.<br /><br />Läs mer om Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering (på engelska):<br /><a href="http://www.bnl.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Webbplats <span>för Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory (BNL)</span></a><br /><a href="https://www.facebook.com/ChalmersBNL/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers BNL på Facebook</a><br /><a href="http://www.bnl.chalmers.se/"></a><br /><br />Thu, 06 Apr 2017 07:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspxAI - vi fokuserar på fel hot<p><b>​Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi.</b></p><div>​ </div> <div>Tanken har inspirerat till åtskilliga dystopiska science fiction-berättelser: Att en maskin tillverkad av människan av egen kraft utvecklar en överlägsen intelligens och till slut vänder sig mot och förgör sin egen skapare. Men på senare år har en del forskare börjat varna för att en sådan superintelligens faktiskt skulle kunna bli ett hot mot den mänskliga civilisationen även i verkligheten. </div> <div> </div> <div>Den svenske filosofen Nick Boström, verksam vid universitetet i Oxford, hör till dem som oroas över konsekvenserna av de snabba framstegen inom artificiell intelligens, AI, eller maskininlärning som det ofta kallas numera. Utvecklingen skulle kunna rusa iväg bortom mänsklig kontroll och bli ett existentiellt hot, en teknologisk singularitet, resonerar han. </div> <div> </div> <div>Den kände kosmologen Stephen Hawking och företagsledare som Bill Gates och Elon Musk har uttryckt liknande farhågor. Men vad säger då forskare som är verksamma inom datavetenskapen, den disciplin som enligt domedagsprofeterna kan komma att föda fram detta superintelligenta monstrum? </div> <div> </div> <div><img src="/en/areas-of-advance/ict/events/digitalisation/PublishingImages/Devdatt-Dubhashi_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" style="margin:5px" />– Det är aldrig fel att fundera över framtiden och scenariot väcker onekligen ett antal intressanta filosofiska frågor. Men ur vetenskaplig och teknologisk synpunkt är diskussionen nästan inte intressant alls, svarar Devdatt Dubhashi, professor på Institutionen för data- och informationsteknologi på Chalmers. </div> <div> </div> <div>– Det hot som målas upp ligger så långt bort från det mest avancerade vi kan göra idag inom AI, så diskussionen blir knappast fruktbar. Jag tror inte att hotet kommer att vara relevant på länge, kanske inte ens om 100 år eller mer. I vart fall bör det inte påverka forskningsagendan idag. </div> <div> </div> <div><strong>Dålig grund i forskningen </strong></div> <div>Devdatt Dubhashi betonar att detta inte bara är hans egen uppfattning – han säger sig knappt känna till någon AI-forskare som delar oron. </div> <div>– Jag lyssnade nyligen på Michael Jordan från University of California Berkeley, en av världens främsta forskare inom maskininlärning. Han sade samma sak. Det finns inget vetenskapligt innehåll i diskussionen. </div> <div> </div> <div>I en färsk artikel i den vetenskapliga tidskriften Communications of the ACM går Devdatt Dubhashi tillsammans med Shalom Lappin, professor i datalingvistik vid GU, till botten med AI-apokalypsen. Inte för att den skulle vara otänkbar rent principiellt. Utan för att det finns så många andra, betydligt mer påtagliga risker att hantera som har koppling till vetenskap och teknologi. </div> <div> </div> <div><strong>Viktigare att se andra risker </strong></div> <div>Klimathotet och modifiering av arvsmassa med den kraftfulla CRISPR-tekniken är ett par sådana exempel som nämns, men Devdatt Dubhashi vill hellre sätta strålkastarljuset på hemmaplan, det vill säga datavetenskapen: </div> <div>– Utvecklingen av AI kommer utan tvekan att medföra många positiva saker för människan. Tänk bara på vad den självkörande bilen skulle kunna innebära, i form av färre olyckor, mindre stress, frigjord tid och minskad trängsel. </div> <div> </div> <div>– Men uppskattningar tyder också på att upp emot hälften av alla arbetstillfällen kommer att bli bortautomatiserade under de närmaste årtiondena. Om detta slår in, vad händer då med ekonomin och med samhället? Det här borde vi diskutera mer än vad vi gör idag.  </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT3_710px.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div><strong>Snabba förändringar </strong></div> <div>Enligt Devdatt Dubhashi talar mycket för att de förändringar som uppstår på grund av digitalisering i form av AI kommer att slå både bredare och snabbare än vid tidigare omvälvande teknologiskiften – som förbränningsmotorn eller elektricitetens genombrott. </div> <div> </div> <div>– AI är mer generellt än något som vi sett hittills. Även kvalificerat tankearbete, sådant som utförs av exempelvis advokater eller läkare, kommer att kunna automatiseras i många fall. Och det kommer att ske på många områden samtidigt, varnar han. </div> <div> </div> <div>Därför är han också tveksam till den lösning på problemet som brukar anföras – att det uppstår nya arbetstillfällen, delvis på områden som vi idag kan ha svårt att föreställa oss, som suger upp den arbetskraft som blivit överflödig på grund av den nya tekniken. </div> <div> </div> <div><strong>Viktigt att vi diskuterar </strong></div> <div>– Jag tycker inte att det finns tillräckligt med stöd för ett sådant påstående. Mycket hänger förstås på i vilken takt som AI slår igenom, konstaterar han. </div> <div> </div> <div>Hur lösningen på problemet ser ut vill Devdatt Dubhashi som datavetenskapare inte ha någon bestämd uppfattning om. Hans mål är främst att få fart på diskussionen – bland kollegor, men också bland ekonomer, samhällsvetare och beslutsfattare. </div> <div>– Målet måste ju rimligen vara att kunna kombinera de fördelar som digitalisering och automatisering innebär med en harmonisk samhällsutveckling säger han. </div> <div> </div> <div>Alternativet vore att även detta AI-problem resulterade i ett ganska dystopiskt framtidsscenario, med omfattande utslagning och utanförskap. </div> <div>– Men i bästa fall skulle vi kunna stå inför ett teknikskifte som till stor del befriar oss från det dagliga slitet och ger oss tid att sträva efter högre mål. Och vem skulle argumentera mot en sådan utveckling – om den var möjlig? </div> <div> </div> <div> </div> <div><span>Artikeln har tidigare publicerats i Chalmers magasin nr 1 2017. </span></div> <div><span>Text: Björn Forsman <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA/ TEKNOLOGISK SINGULARITET </strong></div> <div>I ett uppmärksammade tankeexperiment, Paperclip Maximizer, lanserar Nick Boström idén om en intelligent maskin som instruerats att tillverka så många gem som möjligt. Maskinen blir successivt allt skickligare på detta och utvecklar till slut superintelligens. När människorna anser att antalet gem är tillräckligt går maskinen inte längre att stänga av, den överlistar enkelt dem som försöker. Och världen dränks av gem...  </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler artiklar från Chalmers magasin</h2> <div>I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om <em><strong>hållbar digitalisering</strong></em>. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.</div> <div> </div> <table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em;height:365px"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" rowspan="1" colspan="1"><strong>​David Sands </strong><strong>om varför vi behöver bättre datasäkerhet</strong><br />Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">Läs artikeln &gt;&gt;</a><br /></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT4_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>Tänk om någon hackar min bil!</strong><br />Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet? <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px;height:91px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" style="height:91px"><strong>​</strong><strong>Google och Facebook sponsrar hans forskning</strong><br />Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr></tbody></table> <div>  </div> <div> </div> <div>I Chalmers magasins <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm17_1/index.html" target="_blank">onlinetidning </a>hittar du även:</div> <div> </div> <div><strong>Steget före hackarna</strong></div> <div>Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div> </div> <div><strong>Extra säkerhet för journalister</strong></div> <div>Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.</div>Wed, 05 Apr 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspxTänk om någon hackar min bil!<p><b>​Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet?</b></p><div>​ </div> <div>En modern bil kan idag innehålla över 150 sammankopplade små datorer, som håller koll på allt från bränsleinsprutning och däckstryck till klimatanläggning och förarstolens läge. Ändå är all denna ”intelligens” ingenting mot vad som är att vänta då bilens system de närmaste åren på allvar börjar kommunicera med omvärlden: Med andra fordon, med trafiksignaler och annan digital infrastruktur och inte minst – med biltillverkaren. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/NS/Tomas-O.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tomas Olovsson" style="margin:5px" />– Nästa generations uppkopplade bilar kommer att ”prata” med varandra och exempelvis komma överens om vem som ska ha företräde i korsningen oberoende av hur förarna agerar, förklarar docent Tomas Olovsson på institutionen för Data- och Informationsteknik på Chalmers. </div> <div> </div> <div>– Biltillverkarna kommer också att kunna få tillbaka en massa värdefull information om hur bilen används och fungerar. Till exempel kan kunskap om hur temperatur, laddningsmönster och förarens körstil påverkar livslängden på elbilens batteri leda till bättre batteriekonomi i framtiden. Men all denna informationshantering innebär ökade risker, både för oavsiktliga fel – buggar – och för manipulation och attacker utifrån. </div> <div> </div> <div>Om bilägarna ska acceptera att deras fordon i någon mån ”övervakas” krävs också att garantier att tillverkarna inte ur datamängderna kan kartlägga enskildas förehavanden – något som skulle kunna bli möjligt med hjälp av så kallad ”differential privacy” (<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">se intervju med David Sands</a>). </div> <div> </div> <div>Tomas Olovsson leder flera samarbetsprojekt med industrin som syftar till att hjälpa fordonstillverkarna att hitta rätt i denna delvis nya digitala terräng. </div> <div>– Volvo ligger långt framme på området, jämfört med många andra tillverkare. Ändå återstår mycket att göra. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT2_710px.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div>Han berättar om de amerikanska forskarna Charlie Miller och Chris Valasek som härom året via mobiltelefonnätet lyckades hacka sig in i och helt ta över kontrollen av en Jeep Cherokee. Attacken utfördes för att fästa biltillverkarnas uppmärksamhet på den bristande säkerheten. Som ett resultat tvingades tillverkaren Fiat Chrysler återkalla 1,4 miljoner fordon. </div> <div> </div> <div>– Det finns redan en väl etablerad standard för hur man bygger säkra bilar, i den mening som ligger i engelskans ”safety”, konstaterar Tomas Olovsson. </div> <div> </div> <div>– Nu måste man göra samma sak för att bilarna ska bli säkra även i betydelsen ”security”. </div> <div> </div> <div>Även om den helt buggfria bilen förmodligen är en utopi, så är det enligt Tomas Olovsson mycket riskabelt att som biltillverkare förlita sig på metoden att täppa till säkerhetsluckorna i efterhand, med hjälp av täta uppdateringar av mjukvaran. </div> <div>– Säkerheten kan inte komma i efterhand, som salt på pizzan. Den måste finnas med redan i mjölet.     </div> <div> </div> <div>Artikeln är tidigare publicerad i Chalmers Magasin, nr 1 2017</div> <div>Text: Björn Forsman </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler artiklar från Chalmers magasin</h2> <div>I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om <em><strong>hållbar digitalisering</strong></em>. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.</div> <div> </div> <table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em;height:365px"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" rowspan="1" colspan="1"><strong>​David Sands </strong><strong>om varför vi behöver bättre datasäkerhet</strong><br />Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">Läs artikeln &gt;&gt;</a><br /></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT3_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>AI - vi fokuserar på fel hot</strong><br />Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px;height:91px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" style="height:91px"><strong>​</strong><strong>Google och Facebook sponsrar hans forskning</strong><br />Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr></tbody></table> <div>  </div> <div> </div> <div>I Chalmers magasins <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm17_1/index.html" target="_blank">onlinetidning </a>hittar du även:</div> <div> </div> <div><strong>Steget före hackarna</strong></div> <div>Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div> </div> <div><strong>Extra säkerhet för journalister</strong></div> <div>Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.</div>Tue, 04 Apr 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspxDavid Sands om varför vi behöver bättre datasäkerhet<p><b>​Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen.</b></p><div>​ </div> <div>Vem kan du lita på?</div> <div>Det är en högst befogad fråga i den digitala tidsåldern. Fel svar kan få allvarliga konsekvenser: trojaner tar över din dator, uppgifter ur din sjukjournal hamnar hos grannen och sökmotorföretaget säljer varje klick du gjort på nätet till ... ja, vem vet?</div> <div> </div> <div>För den som absolut inte vill ta några risker återstår bara den radikala lösningen att försöka förbli analog – något som blir allt svårare i det moderna samhället.</div> <div> </div> <div>Men kanske är det stora felet att frågan ens behöver ställas? David Sands är professor och chef för avdelningen Informationssäkerhet på Institutionen för data och IT. Där försöker forskarna ta fram nya metoder som gör att vi kan skydda våra data och bevara vår personliga integritet – utan att vi över huvud taget måste lita till någons goda avsikter eller skyddsförmåga.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/DavidSands_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Pof David Sands" style="margin:5px" />– Vårt fokus ligger på att konstruera mjukvara som har vissa inbyggda principer som garanterar datasäkerhet och personlig integritet, förklarar David Sands.</div> <div> </div> <div>Ett användningsområde där detta kan tillämpas är positionssekretess, alltså uppgifter som vår mobiltelefon skickar ut om var den befinner sig – och därmed också var vi själva finns i geografin. </div> <div> </div> <div>– Detta kanske man inte hela tiden vill dela med sig av till Facebook eller Google. Men två kompisar vill ändå gärna kunna hitta varandra, exemplifierar David Sands.</div> <div>– Och detta går faktiskt att åstadkomma, med en modern kryptografisk metod.</div> <div> </div> <div>Ett annat exempel innebär att databaser kan byggas enligt en metod som skapar ett slags ”suddighet”. Användaren kan visserligen dra många slutsatser ur materialet, men det blir matematiskt omöjligt att härleda uppgifter till en enskild individ.</div> <div>– Google och Apple är två IT-jättar som nyligen har börjat använda sådana här metoder, så kallad ”differential privacy”, på försök i en del av sin informationshantering, berättar David Sands.</div> <div> </div> <div>Han betonar att detta är något annat än den metod som används traditionellt, nämligen anonymisering eller avidentifiering av känsliga uppgifter.</div> <div>– Det har visat sig vara omöjligt att göra ett bra jobb med sådana metoder, eftersom det ofta finns annan extern information, som i kombination med den avidentifierade ändå kan avslöja vem uppgiftslämnaren är.</div> <div> </div> <div>Att IT-industrin intresserar sig för användarnas personliga integritet och datasäkerhet kan möjligen tyckas en smula paradoxalt – det finns ju mycket att vinna på att lära känna sina kunder så bra som möjligt. Men enligt David Sands känner många företag också en oro över att gå över gränsen.</div> <div> </div> <div>– Det innebär en stor risk om man får rykte om sig att tränga in i den personliga sfären. Och ett företag som av misstag råkar släppa iväg 10 miljoner lösenord kan orsaka sig själv enorm skada, säger han.</div> <div>Dessutom införs nästa år en ny EU-lagstiftning, i Sverige under namnet dataskyddsförordningen, som innebär en kraftig skärpning av regelverket för inhämtning och lagring av personuppgifter. Den som inte följer bestämmelserna riskerar kännbara böter.</div> <div> </div> <div>– Det är en ganska sträng lag, som bygger på principen att ingen får ta in mer information än vad som är nödvändigt för att utföra ett visst uppdrag.  Uppdraget ska vara till nytta för individen och när det är avslutat ska informationen tas bort, berättar David Sands.</div> <div> </div> <div>– Även detta bidrar till att industrin är försiktig. Därför vill man gärna hitta metoder som gör att man kan få ut den information man vill ha om användarna – för marknadsföring, produktutveckling med mera – samtidigt som användarna i utbyte får någon sorts kontroll och garanti om personlig integritet.</div> <div> </div> <div>Vi träffas dagen efter att det blivit känt att ledande politikers datorer och mobiler varit vidöppna för cyberattacker – detta för att Sveriges riksdag har missat en säkerhetsuppdatering. Men att bygga säkerhet på täta uppdateringar och buggfixar är inte en strategi som imponerar</div> <div>på David Sands.</div> <div> </div> <div>– Problemet är att de här säkerhetshålen finns över huvud taget. Och det har i sin tur att göra med ett slags systemfel inom IT-industrin. Man har tyvärr en infrastruktur för programmering som bygger</div> <div>mjukvara på ett bristfälligt sätt, utan tillräckligt säkerhetsfokus, förklarar han.</div> <div> </div> <div>Även inom detta område pågår forskning på Chalmers, bland annat genom att försöka designa nya programspråk, där säkerheten är en del av fundamentet.</div> <div>– Det är en väldigt långsiktig forskning och det är en hel branschkultur som måste förändras innan detta slår igenom, säger David Sands.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_710px.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div>En annan oroväckande säkerhetskultur är enligt honom den som många användare själva står för, inte minst på sociala medier.</div> <div>– Jag tror det finns en generation som inte riktigt inser konsekvenserna på sikt av de val de gör idag. </div> <div> </div> <div>Vi har inte erfarenheten av vad det innebär att exponera personlig information, varnar han.</div> <div>– Jag tror vi kommer att få se företag som lever på att profilera individer, baserat på vad de gjort på internet de senaste 20 åren.</div> <div> </div> <div>Så även om medborgarnas efterfrågan på säkerhet och personlig integritet idag är ganska låg, så hoppas David Sands att medvetenheten ska öka – och att de tekniska lösningarna då ska finnas på plats för att möta behovet.</div> <div> </div> <div>Ett misslyckande skulle få konsekvenser långt utanför IT-sektorn.</div> <div>– Informations- och kommunikationsteknologin är nyckeln till många framtidslösningar, till exempel inom energiförsörjning och transportsystem, påpekar David Sands.</div> <div>– Får vi inte ordning på säkerhet och personlig integritet, då får vi inte heller något hållbart samhälle.</div> <div> </div> <div>Artikeln är tidigare publicerad i Chalmers Magasin, nr 1 2017</div> <div><span>Text: Björn Forsman <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA/DIFFERENTIAL PRIVACY</strong></div> <div>Principen för informationshantering med ”differential privacy” kan illustreras med ett enkelt exempel. I en enkät till 100 hundägare ställs frågan: Slår du din hund? Eftersom ett ja-svar är känsligt måste de tillfrågade få garantier för att ett sanningsenligt svar omöjligen kan spåras tillbaka till dem själva. Därför läggs enkäten upp så här: Alla tillfrågade flippar först ett mynt. Krona innebär att de ska svara sanningsenligt. Klave innebär att de ska flippa myntet på nytt. De som nu får krona svarar ja, de som får klave svarar nej.</div> <div>Resultatet behandlas så att 25 förväntade ja-svar och lika många förväntade nej-svar först dras ifrån. Av resterade enkätsvar framgår hur stor andel av hundägarna som slår sin hund.</div> <div>Men varken ja- eller nej-svar berättar med säkerhet något om den enskilde hundägaren.</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler artiklar från Chalmers magasin</h2> <div>I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om <em><strong>hållbar digitalisering</strong></em>. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.</div> <div> </div> <table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em;height:365px"><tbody> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT4_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>Tänk om någon hackar min bil!</strong><br />Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet? <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT3_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>AI - vi fokuserar på fel hot</strong><br />Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px;height:91px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" style="height:91px"><strong>​</strong><strong>Google och Facebook sponsrar hans forskning</strong><br />Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr></tbody></table> <div>  </div> <div> </div> <div>I Chalmers magasins <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm17_1/index.html" target="_blank">onlinetidning </a>hittar du även:</div> <div> </div> <div><strong>Steget före hackarna</strong></div> <div>Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div> </div> <div><strong>Extra säkerhet för journalister</strong></div> <div>Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.</div>Wed, 29 Mar 2017 09:00:00 +0200