Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 16 Nov 2017 15:19:44 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Miljardsatsning-på-svensk-AI-forskning.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Miljardsatsning-p%C3%A5-svensk-AI-forskning.aspxMiljardsatsning på svensk AI-forskning<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter ytterligare en miljard svenska kronor för en utökning av WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program, genom en bred satsning på artificiell intelligens.</b></p>​Satsningen inom artificiell intelligens sker inom två spår. Den större delen innebär en satsning på maskininlärning, djupinlärning och på nästa generations AI där man ställer frågan till systemet hur det kommit fram till sitt svar, där systemet motiverar sitt svar och även kan generalisera, kallat eXplainable AI. Det andra spåret handlar om att öka förståelsen för matematiken bakom AI.<br /><br />Inom respektive spår finns nu utrymme för rekrytering av 14 seniora forskare och 40 doktorander, där doktoranderna ingår i forskarskolor med specialkurser inom sina områden. De två nya forskarskolorna ska även samordnas med den forskarskola som redan pågår inom ramen för WASP med nuvarande drygt hundra doktorander. Såväl seniora forskare som doktorander kommer att rekryteras till de universitet som ingår i WASP, i första hand Chalmers, KTH, Linköpings och Lunds universitet, men satsningen kan även komma att omfatta fler svenska universitet. AI-satsningen leds av KTH och professor Danica Kragic, och AI/matematik-delen leds av professor Johan Håstad, KTH.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/DavidSands_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="David Sands, Chalmers" style="margin:5px" />– Den här utökningen av WASP ger fantastiska möjligheter för Chalmers och Sverige att bygga vidare på våra befintliga styrkor inom AI, men också att rekrytera och utbilda nästa generations AI-experter, säger David Sands, Chalmers representant i WASPs programledningsgrupp.<br /><br />Satsningen innehåller även en förstärkning av beräkningsinfrastruktur med 70 miljoner kronor.<br />– Även i ett internationellt perspektiv är detta en helt unik satsning. WASP får resurser att skapa den kunskapsplattform som Sverige behöver för att kunna verka i forskningsfronten och fortsätta vara konkurrenskraftigt i framtiden, säger Mille Millnert, styrelseordförande i Wallenberg Autonomous Systems and Software Program.
<br /><br />Med utvidgningen kommer WASP att ha en budget på tre miljarder svenska kronor fram till och med år 2026. Totalt utbildas minst 250 doktorander varav minst 75 industridoktorander, en kraftfull satsning med kopplingar till många olika delar inom artificiell intelligens, mjukvara och autonomi. Totalt innehåller också satsningen rekryteringar av 46 seniora forskare, en uppbyggnad av demonstratorer, arenor där forskning och företag kan mötas i konkreta projekt, en satsning på beräkningsinfrastruktur, gästforskarprogram och internationell samverkan.<br /><br />För mer information om WASP på Chalmers, kontakta:<br />David Sands, professor i informationssäkerhet, <a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a><br />Mats Viberg, prorektor med ansvar för forskning, <a href="mailto:mats.viberg@chalmers.se">mats.viberg@chalmers.se</a><br /><br /><a href="https://liu.se/nyhet/miljardsatsning-pa-svensk-ai-forskning" target="_blank">Läs hela pressmeddelandet från Linköpings universitet &gt;</a><br /><br />Thu, 16 Nov 2017 11:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspxNu startar bygget av en svensk kvantdator<p><b>En forskningssatsning i miljardklassen ska göra Sverige världsledande inom kvantteknologi. I fokus ligger utvecklingen av en kvantdator med långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer. Satsningen, som leds av professor Per Delsing på Chalmers, är möjlig tack vare en jubileumsdonation på 600 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</b></p><p></p> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kaw_qubit_171101_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div><em>Chalmers kvantprocessorer byggs av supraledande kvantbitar, i form av elektriska kretsar på ett mikrochip som kan försätta enstaka fotoner i kvanttillstånd. Operationerna måste ske i en kryostat, alldeles nära den absoluta nollpunkten, för att kretsarna ska vara supraledande, alltså leda ström helt utan motstånd. Att koppla ihop många kvantbitar är relativt lätt, men att ha kontroll på kvanttillstånd och göra felkorrigeringar är svårt. Forskarna lär sig idag bemästra sin första generation kvantdator uppbyggd av tre kvantbitar. Foto: Johan Bodell/Chalmers</em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De senaste årens forskningsframsteg inom kvantteknologi har placerat världen på tröskeln till en ny teknikrevolution – den andra kvantrevolutionen. Forskare har lärt sig att kontrollera enskilda kvantsystem som individuella atomer, elektroner och ljuspartiklar vilket öppnar dörren för helt nya möjligheter. I sikte finns extremt snabba kvantdatorer, avlyssningssäker kommunikation och hyperkänsliga mätmetoder.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under ledning av Chalmers inleds nu en stor offensiv svensk satsning – Wallenberg Centre for Quantum Technology – för att bidra till, och realisera, den andra kvantrevolutionen. Runt 40 forskare ska rekryteras inom ramen för det tioåriga forskningsprogrammet som startar vid årsskiftet. Utöver donationen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillkommer ytterligare medel från industrin, Chalmers och andra universitet, vilket ger en total budget på närmare en miljard kronor.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kaw_pdelsing_171113_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="199" height="299" alt="" style="margin:5px" />Programmets fokusprojekt är att bygga en kvantdator baserad på supraledande kretsar. Kvantdatorns minsta byggsten – kvantbiten – bygger på helt andra principer än dagens datorer, vilket gör att det går att hantera enorma mängder information med relativt få kvantbitar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vårt mål är en fungerande kvantdator med åtminstone hundra kvantbitar. En sådan har långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer och kan exempelvis utnyttjas för att lösa optimeringsproblem, avancerad maskininlärning, och tunga beräkningar av molekylers egenskaper, säger Per Delsing (t h), professor i kvantkomponentfysik vid Chalmers och programdirektör för satsningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Intresset för kvantteknologi är stort världen över. Det investeras kraftigt i USA, Kanada, Japan och Kina. EU startar ett vetenskapligt flaggskepp på området 2019. Företag som Google och IBM satsar också på kvantdatorer, och har liksom Chalmers valt att basera dem på supraledande kretsar. Beslutsfattare och företagsledare börjar inse att kvantteknologin har potential att kraftigt förändra vårt samhälle, bland annat genom förbättrad artificiell intelligens, säker kryptering och effektivare design av läkemedel och material.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om Sverige ska fortsätta att vara en toppnation måste vi ligga långt framme inom dessa områden. Genom att satsa på långsiktig kompetensuppbyggnad och att attrahera de bästa unga forskarna kan vi på sikt sätta Sverige på kvantteknologikartan. Det finns ingen genväg och genom grundforskningssatsningar säkras den infrastruktur som behövs för att andra aktörer och företag över tid kan ta vid och utveckla applikationer och nya teknologier, säger Peter Wallenberg Jr.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utöver fokusprojektet innefattar forskningsprogrammet en nationell excellenssatsning som ska utforska och bygga kompetens inom kvantteknologins fyra delområden: kvantdatorer, kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantsensorer. Chalmers koordinerar de första två. <a href="https://www.kth.se/forskning/artiklar/2.81176/1.773609">Kunskapsuppbyggnaden inom kvantkommunikation leds av professor Gunnar Björk vid KTH</a>, och <a href="http://www.lu.se/article/miljardsatsning-pa-ai-och-kvantteknologi">professor Stefan Kröll vid Lunds universitet koordinerar området kvantsensorer</a>.<strong><br /></strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers forskare har arbetat med supraledande kvantbitar i nästan 20 år och levererat många bidrag till kunskapsbygget inom fältet, med publiceringar i bland annat Nature och Science. De var bland de första i världen att skapa en supraledande kvantbit, och har utforskat helt ny fysik genom omfattande experiment på enskilda kvantbitar. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kaw_kvantgruppen_171101_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><em>Göran Wendin, Per Delsing, Göran Johansson och Jonas Bylander heter de fyra forskare vid Chalmers som, tack vare donationen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, nu ska ta fram Sveriges första kvantdator. Det sker inom ramen för nystartade Wallenberg Centre for Quantum Technology. Förutom dessa fyra huvudforskare kommer Gunnar Björk vid KTH koordinera forskningen inom kvantkommunikation, och Stefan Kröll vid Lunds universitet satsningen inom området kvantsensorer. Foto: Johan Bodell/Chalmers</em><span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> </div> <div>– Jag är glad för att våra kvantfysikforskare, tillsammans med kollegor i övriga Sverige, får den här chansen att fokusera mot ett konkret och viktigt mål på ett sätt som hela Sverige kan dra nytta av kunskapsmässigt. Jag vill också rikta ett stort tack till Wallenbergstiftelsen för sitt djupa engagemang och långsiktiga stöd, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gör parallellt en miljardsatsning på artificiell intelligens, kanaliserad genom Wallenberg Autonomous Systems and Software program, WASP, som lanserades 2015. Detaljer kring den satsningen finns i pressmeddelande från Linköpings universitet:<strong><br /><a href="https://liu.se/nyhet/miljardsatsning-pa-svensk-ai-forskning">Miljardsatsning på svensk ai-forskning</a><br /></strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs mer om hur de båda jubileumsdonationerna kopplar till varandra i KAW:s pressmeddelande: </div> <div> </div> <div><strong><a href="http://kaw.wallenberg.org/press/kaw-jubileumsdonation-ai-och-kvantteknologi">1,6 miljarder kronor till artificiell intelligens och kvantteknologi</a></strong></div> <div> </div> <br /><div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">FAKTA</h5> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">WALLENBERG CENTRE FOR QUANTUM TECHNOLOGY</h5> <div> </div> <div>- Wallenberg Centre for Quantum Technology är en tioårig miljardsatsning med målet att ta svensk forskning och industri till fronten av den andra kvantrevolutionen.</div> <div> </div> <div>- Forskningsprogrammet ska utveckla och säkra svensk kompetens inom alla kvantteknologins delområden: kvantdatorer, kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantsensorer.</div> <div> </div> <div>- Forskningsprogrammet innefattar dels ett fokusprojekt med mål att utveckla en kvantdator, dels ett excellensprogram som täcker de fyra delområdena.</div> <div> </div> <div>- Wallenberg Centre for Quantum Technology leds av och är till stor del lokaliserat på Chalmers. Delområdena kvantkommunikation och kvantsensorer koordineras av KTH respektive Lunds universitet.</div> <div> </div> <div>- Satsningen omfattar en forskarskola, ett postdok-program, ett gästforskarprogram samt medel för rekrytering av unga forskare. Det kommer att säkerställa långsiktig, svensk kompetensförsörjning inom kvantteknologiområdet, även efter programmets slut.</div> <div> </div> <div>- Samarbete med flera industripartner säkrar att tillämpningsområdena blir relevanta för svensk industri.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Läs mer i beskrivningen av forskningsprogrammet &gt;&gt;&gt;<br /></strong></div> <div><span><a href="/sv/nyheter/Documents/prgbeskr_wcqt_171114_sve.pdf">Wallenberg Centre for Quantum Technology</a><span style="display:inline-block"></span></span> (pdf, 600 kB)<br /><strong></strong> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <strong>FAKTA</strong> <h5 class="chalmersElement-H5">DEN ANDRA KVANTREVOLUTIONEN</h5> <div> </div> <div>Under 1900-talet ägde den första kvantrevolutionen rum. Den gav oss uppfinningar som lasern och transistorn – uppfinningar som ligger till grund för hela den informationsteknologi som formar dagens samhälle.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Efter många år av grundforskning kring häpnadsväckande kvantfenomen som superposition, sammanflätning och klämda tillstånd har forskarna lärt sig att kontrollera enskilda kvantsystem som individuella atomer, elektroner och ljuspartiklar. Att kunna kontrollera 20 kvantbitar innebär idag världsrekord, men utvecklingen går oerhört fort. Tillämpningar som extremt snabba kvantdatorer, avlyssningssäker kommunikation och hyperkänsliga mätmetoder finns nu inom räckhåll.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Därför investeras stort i kvantteknologi i hela världen. EU sjösätter en tioårig satsning på en miljard euro år 2019. Minst lika stora program finns i Nordamerika, Asien och Australien. It-företag som Google, IBM, Intel och Microsoft gör också betydande satsningar. Säker och snabb kommunikation är en stark drivkraft för teknologin. Redan idag finns kommersiella system som kan överföra kvantkrypteringsnycklar genom en obruten optisk fiber över avstånd på 100 kilometer, dock med ganska låg hastighet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En nära förestående milstolpe, som forskare krigar om att nå, är att demonstrera en så kallad kvantfördel (på engelska quantum supremacy), vilket innebär att lösa ett problem som är utom räckhåll även för den mest kraftfulla klassiska datorn. För det krävs minst 50 kvantbitar. Det lär ske med hjälp av en kvantsimulator, en enklare form av kvantdator. Användbara tillämpningar av kvantsimulering förväntas inom fem år. Att realisera en fungerande programmerbar kvantdator kommer att ta betydligt längre tid.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Människans kunskap om världen och våra tekniska framsteg begränsas av vad vi kan mäta, och hur noggrant. Forskare håller också på att lära sig att använda enskilda partiklar, till exempel fotoner och elektroner, som sensorer i mätningar av krafter, gravitation, elektriska fält etc. Med kvantteknologi pressas mätförmågan långt bortom vad som tidigare varit möjligt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Se och hör forskarna berätta mer i Chalmers film på Youtube &gt;&gt;&gt;</strong> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=kcTGzE_AtBc">The Quantum Revolution</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Läs mer om centrala kvantfenomen i faktabladet &gt;&gt;&gt;</strong></div> <div><a href="/sv/nyheter/Documents/kvantteknologi_popvet_171114_sve.pdf" target="_blank">Kvantteknologi</a> (pdf, 260 kB)<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div> </div> <div>Per Delsing, professor i kvantkomponentfysik, Chalmers, 031-772 3317, per.delsing@chalmers.se</div> <div> </div> <div>Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik, Chalmers, 031-772 3237, goran.l.johansson@chalmers.se</div> <div> </div> <div> </div> <p></p>Wed, 15 Nov 2017 08:30:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxSkapar virtuell kopia av Göteborg<p><b>​Inom bilindustrin är det självklart att nya bilmodeller provkörs och testas virtuellt innan de börjar byggas. Varför inte göra samma sak med städer? Anders Logg leder arbetet som ska ge oss en virtuell tvilling av Göteborg. Först ut är Chalmers campus.</b></p><div>​ </div> <div>Inne på stadsbyggnadskontoret står ett gäng med virtual reality-glasögon och ser på staden: ”Vad händer om vi lägger bostadsområdet här istället?”, säger någon. ”Visa mig vind-, värme-, vatten- och trafikflöden”. För- och nackdelar visualiseras direkt.</div> <div>”Oj, halterna av luftföroreningar blir för höga.”</div> <div>”Men om vi optimerar utformningen av kvarteret?”</div> <div>Systemet bygger kvickt om hus och gårdar.</div> <div>”Ja, kolla, med lite högre hus ut mot motorleden funkar det”.</div> <div> </div> <div>Ovanstående framtidsscenario är inte speciellt långt borta. Teknologin finns redan både för att göra simuleringar och visualiseringar. Data finns det också gott om. Först och främst finns ett överflöd kring hur staden är uppbyggd, men utvecklingen av sakernas internet har gjort att tillgången till så kallad sensordata blir större och större. På byggnader och på manicker sitter numera sensorer som mäter rörelser, temperaturer, trafikflöden etc.</div> <div> </div> <div>– På Chalmers är vi duktiga på de tre områden som behövs – alltså på data, simulering och visualisering.</div> <div>Men vi sitter på olika håll med våra olika modeller. Så utmaningen är att integrera den kunskap som redan finns, att få alla att arbeta utifrån en gemensam plattform, säger Anders Logg, professor i beräkningsmatematik.</div> <div> </div> <div>Det är hans jobb att se till att det blir av. Sedan tre år tillbaka leder han nämligen profilområdet Virtuella städer inom Chalmers styrkeområde Building Futures. Projektet som han och ett tiotal forskare jobbar med just nu kallas Virtual City@Chalmers och har som mål att bygga en virtuell identisk kopia av campus Johanneberg.</div> <div> </div> <div>– Vi börjar med Chalmersområdets exteriör. Där har vi egna bra data. Om ett år ska vi ha en prototyp färdig som ska visa vad som är möjligt. Man ska kunna interagera med den virtuellt, till exempel med VR-glasögon eller mer traditionellt via datorskärm och mus. Vissa aspekter ska kunna simuleras, till exempel vind, värme, vatten och trafikflöden.</div> <div> </div> <div>Sedan är tanken att projektet ska skalas upp och omfatta hela staden Göteborg.</div> <div>– Det bygger förstås på engagemang och finansiering. Men intresset är stort. Detta går inte att stoppa.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:right"><span>»Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar, som flaskhalsar i trafiken och blåshål.«<span></span></span></h3> <div> </div> <div>För Anders Logg är det fullkomligt självklart: i framtiden kommer städer och stadsdelar att simuleras digitalt innan de byggs – de ska ju stå och hålla ännu längre än bilar.</div> <div> </div> <div>– 2050 kommer 70 procent att bo i städer så det blir oerhört viktigt att ha full koll på dem. Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar som flaskhalsar i trafiken och blåshål. De kan lättare minimera risker för översvämningar och smittspridning. De kan planera för framkomlighet vid olyckor och hitta optimala placeringar för vindsnurror, solpaneler och antenner.</div> <div> </div> <div>Men en stad är komplex och listan på krav som kan läggas in för att göra en stad så funktionell som möjligt är i princip oändlig. Allt från produktionsmetoder till sociala aspekter och demokratifrågor skulle kunna byggas in i ett simuleringsverktyg.</div> <div> </div> <div>Det finns givetvis också ett kommersiellt intresse för tekniken. Fastighetsbranschen är exempelvis intresserad av ett verktyg på mikronivå – Building Information Models, BIM.</div> <div> </div> <div>– Det går ut på att man lägger upp all data om en byggnad i molnet. Sen kan man som fastighetsförvaltare ta på sig ett par augmented reality-glasögon, koppla upp sig, gå runt i huset och se all information om sin byggnad. Vad ligger bakom väggar och tak? Vad är det för flöde i ventilationssystemet just nu? Allt sånt kan man se eftersom moderna byggnader har BIM och sensorer inbyggda. </div> <div> </div> <div>Att gå på visningar av lägenheter, hus eller kontorslokaler kan också bli en annan upplevelse i framtiden. I dörren får du ett par glasögon.</div> <div>– ”Så du tror inte det här kontoret funkar? Vi testar en ny möblering. Vad sägs om den här”. Tillsammans med Sweco och andra stora aktörer i fastighetsbranschen har vi ett projekt på gång kring detta.</div> <div> </div> <div>Många forskningsmiljöer runt om i världen som arbetar för att göra städer och byggnader levande virtuellt, men Anders Logg ser att Chalmers har potential att bli en av de starkare. Här finns inte bara kompetensen inom alla teknikområden som behövs, intresset från forskarna är dessutom stort. Nu gäller det bara att koppla ihop de olika trådarna.</div> <div> </div> <div>– Speciellt är det en möjlighet för matematik. Vi har en stark grupp inom vetenskapliga beräkningar som är duktiga på simuleringar. Nu kan vi använda vår kunskap till något som är relevant och begripligt för lite fler människor.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>VIRTUAL CITY@CHALMERS</strong></div> <div>Anders Logg driver Virtual City@Chalmers tillsammanas med projektledare Bernd Ketzler och docent Liane Thuvander. Projektet utförs inom ramen för styrkeområde Building Futures där Anders Logg också är tillförordnad styrkeområdesledare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ur Chalmers magasin, nr 3–4 2017</div> <div><strong>Text:</strong> Lasse Nicklason</div> <div><strong>Foto:</strong> Virtual City i samarbete med Boid</div>Tue, 31 Oct 2017 15:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-–-nya-möjligheter-för-forskning.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-%E2%80%93-nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-forskning.aspxNya möjligheter för forskning när ElectriCity breddas<p><b>​ElectriCity, mest känt för elbusslinjen 55, är mycket mer än själva bussen. Nu breddas projektet och nya spännande möjligheter för forskning öppnas. Per Lövsund, Chalmers koordinator för ElectriCity, uppmanar högskolans forskare att kontakta honom med idéer.</b></p><br />​– Vi kan driva såväl forskningsprojekt som exjobb och kandidatarbeten inom ElectriCity. Därmed kan resultaten få spridning, samtidigt som de kommer till nytta för Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, säger Per Lövsund, som uppmanar Chalmers forskare att kontakta honom med idéer för nya projekt.<br /><br />ElectriCity går nu in i en fas där projektet breddas, exempelvis mot mindre lastbilar som sopbilar och distributionsbilar. Detta innebär spännande möjligheter för flera av Chalmers forskningsområden, menar Per Lövsund. Självkörande fordon, säkerhet, samhällsplanering, buller, termisk optimering, regleralgoritmer, kördynamik, utveckling och återvinning av batterier och bränsleceller samt krav på laddstationer är några exempel från olika forskningsfält, som alla kan studeras inom ramen för projektet. <br /><br />De som forskar inom ElectriCity har tillgång till forskningsplattformar i form av bussar och andra fordon. I projektets demoarena ingår också den nya stadsdelen Frihamnen och uppbyggnaden av södra Chalmers Campus Johanneberg, vilken inkluderar en hållplats för elbussen. Här kan man studera säkerhetsaspekter och innovativa lösningar vid hållplatsen, samt interaktion mellan fordon och oskyddade trafikanter. <br /><br />Att ElectriCity går in i en ny fas har redan gett avtryck i form av nystartad forskning på Chalmers. <br /><br />– Ett projekt som handlar om busståg och autonom angöring av busshållplatser startar nu i dagarna, berättar Per Lövsund. I ett annat projekt undersöker man hur bussförarna upplever effekterna av systemet Volvo Dynamic Steering. <br /><br />En workshop planeras på Chalmers för att formulera projekt om bland annat lågfrekvent buller i stadsmiljön, modellering av bullerpåverkan och säkerhetsfrågor kring tysta bussar vid hållplatser. <br /><br />– På sikt kanske även andra sektorer skulle kunna inkluderas och då tycker jag personligen att den marina sektorn vore intressant, säger Per Lövsund. Chalmers har stor kompetens inom detta område, inte minst genom <a href="http://www.sspa.se/">SSPA </a>och <a href="http://www.lighthouse.nu/sv">Lighthouse</a>.<br /><br />ElectriCity pågår sedan två år tillbaka i Göteborg och är ett samarbete mellan industri, akademi och samhälle där de medverkande utvecklar och testar lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. El- och hybridbussarna på linje 55, där olika tekniklösningar provas och utvecklas, rullar mellan Chalmers båda campus. Projektet har fått stort internationellt intresse. <br /><br />– Den internationella uppmärksamheten har gett oss helt nya nätverk och nya intressanta frågeställningar som är till nytta för forskningen, avslutar Per Lövsund. <br /><br /><em>Är du forskare på Chalmers och har en projektidé för ElectriCity? Kontakta Chalmers koordinator Per Lövsund, </em><a href="mailto:per.lovsund@chalmers.se"><em>per.lovsund@chalmers.se</em></a><br /> <br /><a href="http://www.electricitygoteborg.se/">Läs mer om ElectriCity &gt;&gt;</a><br /><br /><em>Text: Christian Boström och Emilia Lundgren</em>Mon, 23 Oct 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Carl-JohanSeger.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Carl-JohanSeger.aspxHan erbjuder metoder för att säkra autonoma system<p><b>​Felsökning är ett arbetskrävande och avgörande moment inom både hårdvaru- och mjukvaruutveckling. Den som hittar det smartaste sättet att snabbt verifiera ett system blir hett eftertraktad. Carl-Johan Seger är en av dem.</b></p>​ <br />År 1995 fick Carl-Johan Seger ett telefonsamtal med ett erbjudande som skulle komma att ändra riktningen på hans inledda forskarkarriär på University of British Columbia. Han hade bara några dagar tidigare tillträtt en förmånlig docentanställning med så kallat tenure, en meriteringsbefattning. <br />– Jag tillträdde min docenttjänst i juni 1995 och i september sa jag upp mig, berättar Carl-Johan Seger och skrattar.<br /><br />Telefonsamtalet kom från den amerikanska processortillverkaren Intel, som var i stort behov av hans kunskaper.<br />– Det var katastrofläge på Intel. De hade just rullat ut en ny generation Pentium-processorer när ett allvarligt fel i konstruktionen upptäcktes. Felet hade undgått Intels mycket omfattande felsökningsprocedurer. Slutnotan landade på någonstans i storleken 475 miljoner dollar, motsvarande mer än 6 miljarder i dagens kronor, berättar han.<br />Problemet var att den traditionella felsökningen inte tillät testning av alla tänkbara värden, det var helt enkelt inte tids- och resursmässigt görbart trots att mycket omfattande felsökningar genomfördes.<br /><br /><strong>Matematiska verktyg för felsökning</strong><br />Carl-Johan Segers forskning handlar om formella metoder, det vill säga matematiska verktyg för analys och verifiering av system. Mycket användbart för felsökning av hårdvara – i det här fallet kiselkretsar. De verktyg som Carl-Johan Seger arbetat fram i sin forskning kunde erbjuda lösningen på just de problem som Intel drabbats av. <br />– Med formella metoder utvecklade vi ett verktyg för felsökning som inte bara var mer tillförlitligt, vi kunde dessutom utföra testerna snabbare. <br /><br />Därmed såg han till att Intel initierade testerna tidigare i utvecklingsprocessen.<br />– Tidiga tester är oerhört viktigt för att nå resultat. Det är inte förrän vi testar som vi vet, och kan dra slutsatser från arbetet. Man brukar säga att det är av sina misstag man lär sig, och det kan jag skriva under på.<br />På Intel skapade han verifieringsmiljön Forte, baserat på sin tidigare forskning, och samma modell för verifiering används fortfarande idag, över 20 år senare.<br />– Köper du en dator idag med en Intelprocessor så är den processorn verifierad med den här metoden. <br /><br /><strong>Återvänder till akademin</strong><br />Han blev kvar på Intel i 22 år, och har samtidigt publicerat sig vetenskapligt med stort genomslag.<br />– Det har varit roligt att arbeta i industrin, men där bedrivs inte mycket långsiktig forskning. År 2006-2007 fick jag möjlighet att gästforska på Oxford, berättar han.<br /><br />Kanske föddes då de första tankarna på att helt återvända till akademin? Så när Intel förra året aviserade personalnedskärningar, och lanserade ett avgångspaket så nappade han direkt.<br />– Intels erbjudande vände sig till de som med x antal år i företaget, adderat med ens egen ålder, summerade till siffran 75 eller högre. Och det inkluderade mig med 3 månaders marginal.<br /><br />Carl-Johan Seger verkar nöjd med sitt val att återvända till akademin och Chalmers, han skrattar mycket under intervjun. Vi undrar förstås hur han upplever omställningen?<br />– Det är en stor förändring, jag kan inte säga att det varken är bättre eller sämre, men däremot – det kräver stor ansträngning och förnyelse och det gör att jag känner mig yngre.<br /><br /><strong>Viktigt i utvecklingen av autonoma system</strong><br />Carl-Johan Seger är rekryterad som en del av Chalmers medverkan i det stora Wallenberg-projektet WASP – <a href="/en/areas-of-advance/ict/research/automated-society/wasp/Pages/default.aspx">Wallenberg Autonomous Systems and Software Program</a>. En viktig trend inom utvecklingen av autonoma system är att gränsen mellan hårdvara och mjukvara suddas ut, vi ser alltmer av hårdvara som programmeras. Det finns två mycket stora förtjänster med att göra det – ökad prestanda och minskad energiförbrukning. <br />– När ett stort antal sensorer introduceras för att möjliggöra ett autonomt system, och samtliga sensorer ska skicka sina data till en central processor, då blir det lätt ineffektivt och långsamt. Genom programmerad hårdvara, eller FPGA, Field-Programmable Gate Array, kan vi introducera mer intelligens, säger Carl-Johan Seger. <br /><br />FPGA (programmerbar grindmatris), är när de integrerade kretsarnas funktion bestäms genom programmering. Det ger bland annat flexibilitet, du behöver inte nödvändigtvis designa om din hårdvara för att introducera ny funktionalitet – det räcker med att rulla ut nya instruktioner. Men det finns en stor utmaning, det blir väldigt mycket svårare att designa och felsöka. <br />– Ta våra fordon idag till exempel, de innehåller många datorprocessade funktioner och det gäller att systemen svarar snabbt, att de aldrig fallerar och att de är säkra. Det här är vad vi testar med hjälp av formella metoder, säger Carl-Johan Seger.<br /><br />Vad tror han själv om framtiden för felsäkra autonoma fordon? Han påtalar att det finns flera lager av teknik i fordonen – alla är inte kritiska system.<br />– Det finns en kärna i systemen som vi måste hitta lösningar för, för att utvecklingen av självkörande fordon ska lyckas. Framtiden handlar om robust teknik, men det handlar minst lika mycket om juridik och vilka konsekvenserna blir om det går fel. Marknaden kommer att avgöra hur stora risker som är rimliga att ta. Om kostnaderna för fel blir för stora, då kommer vi inte ha några självkörande fordon på vägarna. <br /><br />Carl-Johan Seger påpekar att autonoma system inte bara handlar om fordon. Vi kommer att se alla möjliga nya tjänster, besiktningar, leveranser, fönsterputsning, och mängder av tillämpningar inom industrin.<br />– Utvecklingen av autonoma system leder till ett ökande behov av att göra rätt från början – och därmed fler och viktigare felsökningar. Det blir helt enkelt snabbare och mindre affärsrisk att göra rätt första gången. <br /><br /><strong>Tillbaka på Chalmers</strong><br />Carl-Johan Seger är nu rekryterad till Chalmers som professor i Datavetenskap. Därmed är han tillbaka på Chalmers, där han inledde sina studier 1981, efter närmare 34 år i Kanada, USA och Storbritannien.<br />– Jag säger inte att jag ’flyttar <em>tillbaka</em>’ till Sverige. Jag har varit borta så länge, så jag säger att jag flyttar till Sverige. Det gör det hela faktiskt lite enklare för mig.<br /><br />Den första arbetsuppgiften blir att bygga upp en verifieringsmiljö. Intel har ägarskydd på Forte-systemet så det kunde Carl-Johan Seger inte ta med sig till Chalmers för fortsatt forskning. <br />– Min fru brukar säga att Forte är mitt fjärde barn, och det ligger kanske något i det. Jag har spenderat minst lika många timmar med Forte som med mina tre barn.<br /><br />Däremot har han det gamla systemet att bygga på, det han utvecklade under sin tid som forskare innan han började på Intel.<br />– Nu bygger vi upp det på nytt, och den här gången går det förstås mycket fortare eftersom vi känner till målet från början.<br /><br /><br />Kontaktinformation: <span>Carl-Johan Seger, <a href="mailto:secarl@chalmers.se">secarl@chalmers.se</a><a href="mailto:secarl@chalmers.se"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /><br /><em>Text: Malin Ulfvarson</em><br /><em>Foto: Anneli Andersson</em>Tue, 17 Oct 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Fullspackad-centrumdag-for-ChaseOn-och-GigaHertz-Centrum.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Fullspackad-centrumdag-for-ChaseOn-och-GigaHertz-Centrum.aspxFullspäckad centrumdag för ChaseOn och GigaHertz Centrum<p><b>​Den 14 november arrangerar Chalmers kompetenscentrum ChaseOn och GigaHertz Centrum sin gemensamma centrumdag i Palmstedtsalen. Särskilt inbjuden huvudtalare är Bram Nauta, professor vid universitetet i Twente.</b></p>Centrumföreståndarna Jan Grahn, professor i mikrovågsteknik på MC2, och Erik Ström, professor i kommunikationssystem på institutionen för elektroteknik – E2, bjuder in till en fullmatad heldag. På dagordningen finns presentationer av pågående forskningssamarbeten mellan Chalmers och näringslivet inom mikrovågsteknik och antennsystem, i dagsläget nio stycken, och gott om tillfällen att nätverka och knyta nya kontakter. Dagen avslutas med en galamiddag på restaurang Hyllan i kårhuset.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/bram_nauta_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="229" height="276" alt="" style="margin:5px" />Inbjudne talaren Bram Nauta (t h) är knuten till universitetet i Twente sedan många år. Där leder han forskargruppen Integrated Circuit Design. På centrumdagen kommer han att ge en föreläsning med titeln &quot;Towards Flexible Channel Filtering in low-GHz Receivers&quot;. <br />Jan Grahn beskriver Nautas tal som synnerligen vältajmat med tydlig koppling till pågående forskning inom 5G vid de båda centrumen.<br />En lång rad talare från Chalmers och det samverkande näringslivet medverkar också.<br />– Det blir som helhet en spännande och tekniskt sett mycket intressant dag med bidrag från Chalmers och företag inom kommunikation och sensorer för många olika tillämpningar: telekom, rymd, försvar, medicin och fordon. Så missa inte den här möjligheten att bli uppdaterad på den senaste utvecklingen inom trådlöst, säger Jan Grahn.<br /><br />Centrumens gemensamma <a href="/en/centres/ghz/international-advisory-board/Pages/default.aspx">internationella expertråd</a> och <a href="/en/centres/ghz/GHz%20Centre%20ChaseOn/Pages/Steering%20Board.aspx">centrumstyrelse</a> kommer också att finnas på plats under dagen. I samband med centrumdagen kommer även ChaseOn och GHz Centrums partsstämma att avhållas för de 23 medlemmarna.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br /><strong>Centrumdagen 2017</strong><br />Tid och plats: 14 November, 2017, 10:00-19:00<br />Palmstedtsalen, Chalmers kårhus, campus Johanneberg<br /><br /><a href="/en/conference/centreday2017/Pages/default.aspx">Läs mer om centrumdagen</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://icd.el.utwente.nl/persons/?id=6">Läs mer om Bram Nauta</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br />Läs mer om GigaHertz Centrum &gt;&gt;&gt;<br /><a href="/ghz">www.chalmers.se/ghz</a><br /><br /><strong>Läs mer om ChaseOn &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="/chaseon">www.chalmers.se/chaseon</a><br />Thu, 12 Oct 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-projects-2018.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-projects-2018.aspxUtlysning ICT Seed projects 2018<p><b></b></p>​ <br /><strong>Important dates:</strong><br />Submission: December 9, 2017<br />Notification: January 2018<br />Expected start of the project: March 2018<br /><br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-Seed-projects-2018.aspx">Läs mer på den engelska sidan &gt;&gt;</a>Mon, 09 Oct 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-unik-handelsplats-for-energi.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-unik-handelsplats-for-energi.aspxChalmers blir unik handelsplats för energi<p><b>​Campusområdet på Johanneberg blir testarena för framtidens lokala energiförsörjning. En molnbaserad handelsplats ska styra produktionen och användningen av el, värme och kyla i byggnaderna under dygnets alla timmar. Slutsatserna blir till nytta för de städer inom EU som vill utvecklas till fossilfria samhällen.</b></p>​Projektet är unikt i sitt slag genom att det tar ett helhetsgrepp för all energiförsörjning – såväl för el som värme och kyla. Via en specialanpassad, digital marknadsplats ska energisystemet balansera tillgång och efterfrågan på energi mot varandra beroende av en rad parametrar. Nio samarbetspartners, med Göteborgs Stad i spetsen, ingår i projektet (se fakta nedan).<br /><br />En grupp chalmersforskare har under våren och sommaren gjort simuleringar och analyser för att bygga upp de modeller som ska få energisystemet och marknadsplatsen att fungera. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20blir%20unik%20handelsplats%20för%20energi/FED-forskare-DSC_6660_600px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><em>Forskarna Anh Tuan Le, Kalid Yunus, Zack Norwood och David Steen bidrar med simuleringar och analyser för energisystemet och den molnbaserade handelsplatsen på campusområdet.</em><br /><br />– Vi har bland annat tagit fram en investeringsmodell för vilka tekniklösningar man bör välja på campusområdet för att nå målsättningarna att minska energianvändningen och kapa energitoppar, säger David Steen, forskare på institutionen för Elektroteknik. Det handlar också om hur systemet ska drivas genom att kombinera olika energikällor, beroende på vad som är mest fördelaktigt med tanke på miljö och ekonomi vid varje tillfälle. <br /><br /><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20blir%20unik%20handelsplats%20för%20energi/David_Steen_150px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Tar vara på överskott</strong><br />– El, värme och kyla som produceras på Chalmers kommer att kunna lagras och överföras mellan byggnaderna. På så sätt tar vi vara på överskottsenergi och kan hålla nere mängden el som behöver produceras lokalt eller köpas utifrån, säger David. Campus är redan idag till stor del självförsörjande på fjärrvärme tack vare Chalmers egen kraftvärmeanläggning Kraftcentralen.<br /><br /><br /><br /><br /><em>David Steen, forskare inom elkraftteknik</em><br /><br />Forskarna förordar en kombination av olika produktionstekniker och energilager, exempelvis kraftvärmeanläggning, solceller, värmepumpar, absorptionskylmaskiner, batterier och termiska värmelager. En del av detta finns redan på campusområdet idag, men åtskilligt behöver byggas det kommande året. Under september tas investeringsbeslut med en ram på 15 miljoner kronor.<br /><br />Det nya energisystemet kommer också att dra fördel av investeringar som fastighetsbolaget Akademiska Hus planerar, utöver projektplanerna.<br /><br /><strong>Fri handel inom campusområdet</strong><br />Även när det gäller hur handel med el kan bedrivas inom ett lokalt område är projektet nyskapande. Tack vare att många av byggnaderna på campusområdet som ingår i projektet är undantagna från lagkraven för nätkoncession kan olika aktörer sälja och köpa el sinsemellan. Detta är en förutsättning för att kunna testa den lokala marknadensplatsen i projektet.<br /><br />Hur kommer studenterna och de som jobbar och besöker Chalmers att märka av testarenan?<br /><br />– Förhoppningsvis inte alls, säger David. Inomhusklimatet i lokalerna ska inte påverkas och systemet kommer att vara självstyrande. Däremot kanske man kommer att lägga märke till sådana saker som tillbyggnaden av en 280 kubikmeter stor ackumulatortank vid Kraftcentralen och installationer av solceller på taken. Samtidigt hoppas vi att intresserade studenter vill engagera sig på olika sätt. Bland annat kommer studenter att bjudas in till innovationstävlingar och det finns också möjlighet att göra både examensarbeten och projektarbeten som är kopplade till projektet. <br /><br />Ett ”show room” kommer att finnas på campusområdet, där projektet visas upp för intresserade besökare.<br />Full drift i slutet av 2018<br /><br />Forskarnas arbete med att förfina och färdigställa modellen fortsätter under nästa år. Bland annat kommer prognoser för energianvändningen att läggas in liksom eventuella begränsningar som påverkar överföringsmöjligheterna.<br /><br />– Vår projektpartner Akademiska Hus jobbar redan aktivt för att hålla nere energiförbrukningen i lokalerna. Därför blir det en extra utmaning för oss att nå målet att minska energiimporten till området med så mycket som 30 procent, säger David. <br /><br />I höst startar byggnadsarbetena på campusområdet och i december 2017 ska den första versionen av handelsplatsen för energi vara i gång. Från hösten 2018 planeras allt vara i full användning och efter ett års drifttid kan slutsatser dras, till nytta för städer inom EU som vill använda systemet i större skala.<br /><br /><strong>Fortsatt forskning om framtidens energisystem</strong><br />– Det är verkligen ett jättespännande projekt att jobba i, säger David. Vi bidrar alla med våra olika kompetenser i samarbetet. Dessutom ger det oss på Chalmers möjligheter att forska vidare inom ämnet lokala energisystem och vidareutveckla de modeller vi skapat. Små lokala energisystem kommer att få allt större betydelse för fossilfri och förnyelsebar energiförsörjningen i framtiden. Det finns ett allt större intresse för detta, vilket är till nytta för samhället och innebär en lönsam utveckling för olika typer av fastighetsägare. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20blir%20unik%20handelsplats%20för%20energi/FED-forskare-DSC_6669_340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><em>Små lokala energisystem kommer att få allt större betydelse för fossilfri och förnyelsebar energiförsörjningen i framtiden, anser Kalid Yunus, Anh Tuan Le, Zack Norwood och David Steen, Chalmersforskare i FED-projektet.</em><br /><br /><strong>Text och foto:</strong> Yvonne Jonsson<br /><br /><br /><strong>Några av projektets mål är att</strong><br /><ul><li>Minska importen av energi till campusområdet med 30 procent</li> <li>Kapa energitopparna, då fossil energi används, med 80 procent</li> <li>10 000 transaktioner ska ske på den lokala energimarknaden</li></ul> <br /><strong>Fakta om projektet</strong><br />Projektet Fossil-free Energy Districts, FED, är en innovativ satsning av Göteborgs Stad för att minska energianvändningen och beroendet av fossila bränslen i fastigheter. En unik lokal handelsplats för el, fjärrvärme och fjärrkyla utvecklas tillsammans med åtta starka partners. Johanneberg Science Park, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Ericsson, RISE Research Institutes of Sweden, Akademiska Hus, Chalmersfastigheter och Chalmers bidrar alla med sin expertis och sitt kunnande för att FED ska bli attraktivt även i andra europeiska städer. Under 2017−2019 utgör Campus Johanneberg själva testbädden. FED samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom initiativet Urban Innovative Actions, Europakommissionens satsning för att låta städer testa nya lösningar för sina utmaningar.<br /><br /><a href="https://www.johannebergsciencepark.com/projekt/fed-fossil-free-energy-districts" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om projektet på hemsidan för Johanneberg Science Park</a><br /><a href="http://www.uia-initiative.eu/en/uia-cities/gothenburg" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på hemsidan för UIA</a><br /><br />Wed, 27 Sep 2017 09:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspxProjektet som sätter standarden för 5G i fordon<p><b>​ Utvecklingen av system för femte generationens mobilt bredband, 5G som ska ersätta dagens 4G, är i full gång. Chalmers ingår i ett tvåårigt projekt som samlar såväl industri som akademi för att ta fram en gemensam, global standard för framtidens fordonskommunikation.</b></p>​– Det handlar om att använda telekommunikation för att öka trafiksäkerheten och effektivisera transporterna genom uppkopplade och samverkande system, säger professor Erik Ström, chef för Kommunikations- och antennsystem inom institutionen för Elektroteknik. Dagens trådlösa mobilsystem är inte tillräckligt kraftfullt för att användas för fordonskommunikation, där säkerheten alltid måste sättas i första rummet.<br /><br />För trafiksäkerhet ställs mycket höga krav på tillförlitligheten hos den data som överförs. I vissa fall krävs att över 99,999 procent av den skickade informationen verkligen levereras till mottagaren.<br /><br />– Förutom kraven på hög tillförlitlighet är det också avgörande att datakommunikationen går snabbt och inte blir fördröjd, fortsätter han. För att systemet ska vara trafiksäkert handlar det om överföringstider ner till 5 millisekunder. Det är mycket utmanade krav att leva upp till.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Projektet%20som%20sätter%20standarden%20för%205G%20i%20fordon/Erik_Strom_200x280px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><strong>Skapar samförstånd konkurrenter emella</strong><strong>n</strong><br />I projektet jobbar konkurrenter som Ericsson, Nokia och Huawei sida vid sida, tillsammans med fordonstillverkare som Volvo Cars och PSA, för att ta fram de gemensamma förutsättningarna för 5G-systemet och en global standard för fordonskommunikation. <br /><br />Arbetet går i mångt och mycket ut på att skapa samförstånd och enas kring sådant som måste standardiseras. Telekombranschen behöver en gemensam systemplattform att utgå ifrån, när de sedan i nästa steg var för sig utvecklar produkter för marknaden.<br /><br />– Jag ser det som mycket positivt att vi på Chalmers är med och påverkar den standard som nu sätts, säger Erik Ström. Det är ett viktigt och eftertraktat nätverk att delta i, där både industrin och andra universitet ingår. Vi bidrar bland annat med kunskap från vår grundforskning inom positionering och trådlösa system. Totalt räknar vi med att projektet i tid kommer att omfatta 46 personmånaders arbete för våra forskare.<br /><br />En del av projektet handlar om oskyddade trafikanter, som fotgängare och cyklister. När 5G-tekniken finns tillgänglig i varje persons mobiltelefon skulle insamling av data exempelvis om position, riktning och hastighet kunna användas för att höja trafiksäkerheten ytterligare i olika situationer. <br /><br />Projektet startade i juni 2017 och Chalmers gjorde sin första delleverans i början av september. Sommaren 2019 ska valda tekniker ha demonstrerats och projektresultaten vara införlivade i 5G-standarden. Det övergripande målet för 5GCAR är att fordon uppkopplade med 5G-teknik ska börja rulla på vägarna från år 2020.<br /><br /><strong>Förnyat förtroende</strong><br />– Det är roligt att vi nu har fått förnyat förtroende att använda vår forskning i utvecklingen av tekniken som möjliggör 5G i fordon, säger Erik Ström. För oss är detta det andra projektet inom 5GPPP. Vi har långvariga och fruktbara samarbeten bakom oss med såväl Ericsson som Volvo Cars och andra 5GCAR- partners.<br /><br /><em></em><em></em><strong><br />Fakta om 5GCAR</strong><br /><ul><li>5GCAR står för “Fifth Generation Communication Automotive Research and innovation”.</li> <li>Projektet är finansierat av EU och har en budget på 8 miljoner EUR. Chalmers andel är 0,5 miljoner EUR.</li> <li>5GCAR omfattar 14 partners. Förutom Chalmers deltar Ericsson, Bosch, Centrum Tecnològic de Telecomunicacions de Catalunya, Centro Tecnológico de Automoción de Galicia, Huawei, King's College London, Marben, Nokia, Orange, PSA-group, Sequans, Viscoda och Volvo Cars.</li> <li>Projektet löper under två år, från juni 2017 till juni 2019.</li> <li>5GCAR ingår i fas 2 av det europeiska projektet 5G Infrastructure Public Private Partnership (5GPPP) och ingår i forskningsprogrammet Horizon 2020.</li></ul> <a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om 5GCAR </a>(på engelska)<br /><a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"></a><br /><span><strong>Text:</strong> Yvonne Jonsson<br /><strong>Foto:</strong> Oscar Mattsson<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><br /><a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"></a><strong>Läs om tidigare forskningsprojekt<br /></strong><a href="/sv/projekt/Sidor/Mobile-and-wireless-communications-Enablers-for-Twenty-twenty.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />METIS – Mobile and wireless communications Enablers for Twenty-twenty (2020) Information Society</a><br /><br /><a href="/sv/projekt/Sidor/Millimetre-Wave-Based-Mobile-Radio-Access-Network-for-Fifth.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />mmMAGIC – Millimetre-Wave Based Mobile Radio Access Network for Fifth Generation Integrated Communications</a><br />Tue, 12 Sep 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/5-000-deltagare-pa-konferens-om-optisk-kommunikation.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/5-000-deltagare-pa-konferens-om-optisk-kommunikation.aspx5 000 deltagare på konferens om optisk kommunikation<p><b>​Den 17-21 september samlas omkring 5 000 forskare från hela världen på den internationella konferensen The European Conference on Optical Communication (ECOC) på Svenska Mässan i Göteborg. &quot;Jag hoppas vi får höra många spännande forskningsresultat. Chalmers har i år rekordmånga bidrag med; minst 21 stycken&quot;, säger programkommitténs ordförande, professor Peter Andrekson på MC2.</b></p><div>Till vardags är han professor i fotonik på avdelningen för fotonik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2. Vid sin sida har han Cristina Andersson, viceprefekt för nyttiggörande på MC2, som drar ett tungt lass i planeringen av konferensen.</div> <div> </div> <div>ECOC 2017 är Europas största konferens inom optisk kommunikation, och en av världens största och mest prestigefyllda på området. Årets upplaga är den 43:e i ordningen. I Göteborg har konferensen inte arrangerats sedan 1989. Peter Andrekson var med redan då.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vem vänder sig konferensen till?</h5> <div>– Forskare och produktutvecklare samt alla övriga som har intresse av att lära sig om trenderna inom området, säger Andrekson. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ecoc17-logo_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />ECOC 2017 har ett digert program med 450 talare och en gigantisk utställning med representanter från det internationella näringslivet, med 4 000 deltagare. Till huvudkonferensen väntas runt 1 000 deltagare komma, mestadels från Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Stillahavsregionen. </div> <div> </div> <div>En nyhet för i år är att doktorander från Chalmers erbjuds att lyssna på de fyra plenumföreläsningarna och se företagsutställningen helt gratis. Det är bara att anmäla sig på länken längst ner i den här artikeln.</div> <div> </div> <div>Plenumtalarna är Vijay Vusirikala, chef för optisk nätverksarkitektur och teknik på Google, Anne L’Huillier, professor i atomfysik på Lunds universitet, Philip Diamond, professor och generaldirektör för radioteleskopet SKA (Square Kilometre Array), och Kazuo Hagimoto, vd och medgrundare till NTT Electronics i Tokyo.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad kommer att hända och vad får man inte missa?</h5> <div>– Plenumsessionen och postdeadlinesessionen brukar dra mest folk. ECOC kommer även ha attraktiva sociala evenemang, säger Peter Andrekson, och nämner bland annat en konsert med Göteborgs Symfoniker i Konserthuset, välkomstmottagning på Universeum med Göteborgs Stad som värd, samt en stor bankettmiddag på Kajskjul 8.</div> <div> </div> <div>ECOC 2017 arrangeras av MC2 i samarbete med forskningsinstitutet Rise Acreo, Ericsson AB, Telia AB och Danmarks Tekniske Universitet. Peter Andrekson ansvarar för konferensens vetenskapliga program och är ordförande i den kommitté som planerat innehållet. Programkommittén består av totalt 110 personer. Bland medlemmarna finns även MC2-forskarna Magnus Karlsson, professor i fotonik, proprefekt och ansvarig för forskarutbildningen på MC2, och Jochen Schröder, senior forskare på avdelningen för fotonik.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/">Läs mer om ECOC 2017</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/programme/plenary-speakers">Läs mer om plenumföreläsningarna</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/programme">Läs mer om konferensprogrammet</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/about/committees">Nyckelpersoner som gör ECOC 2017 möjlig</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="https://nexus.circdata-solutions.co.uk/rfg/publish/ECOC17/default.aspx?source=HPB1">Doktorand? Anmäl dig gratis!</a> &gt;&gt;&gt;</div> Wed, 06 Sep 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Datorer-i-Sydafrika.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Datorer-i-Sydafrika.aspxMatildas datorer gör skillnad i Sydafrika<p><b>​För ett år sedan signade Matilda Horppu upp sig för projektet CESA som anordnas varje år på IT-programmet på Chalmers. Utbildning är något som ligger henne varmt om hjärtat, och efter att ha landat tillbaka i Sverige är projekt liknande detta något hon verkligen skulle rekommendera andra studenter att engagera sig i.</b></p>Hela året har hon och hennes projektkamrater förberett sig för den tre veckor långa resan till Sydafrika. Nu har de precis landat tillbaka i Sverige och är både nöjda och tagna efter att ha besökt hela 19 skolor. <div>​<div><span style="background-color:initial">CESA står för <em>Computer Education in Southern Africa</em> och har, precis som det indikerar, målet att förbättra datorutbildning på skolor i södra Afrika. Dels genom att donera datorer, men också genom utbildning och integration i den befintliga utbildningen. Tillsammans med sina två projektkamrater, Hampus Dahlin och Daniel Ahlqvist, har Matilda samlat ihop 120 datorer i Sverige, rensat och återställt dem, samt installerat en offlineversion av Wikipedia. Därefter skeppades datorerna ned till Sydafrika.</span></div> <div><br /><div>– Det är så kul att se hur eleverna bara kastar sig på datorerna och börjar leka och testa grejer, som det ska vara, säger Matilda.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Se mer av datorerna och Matilda i klippet och bildspelet ovan. </div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Text:</span> Sofia Larsson-Stern</div> <div><span style="font-weight:700">Foto/film:</span> Daniel Ahlqvist</div></div> <div><br /></div> <div>För att läsa mer om CESA-projektet, klicka in på deras <a href="http://cesaproject.com/">hemsida</a>. </div> <div></div></div></div>Thu, 24 Aug 2017 12:05:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Spinnet-i-grafen-kan-stangas-av.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Spinnet-i-grafen-kan-stangas-av.aspxSpinnet i grafen kan stängas av<p><b>​Genom att kombinera grafen med ett annat tvådimensionellt material har forskare vid Chalmers skapat en prototyp till en sorts transistor för framtida datorer, baserad på så kallad spinntronik. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_nature_prm_pic_1_665px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Spinn som informationsbärare kan ge betydligt snabbare och energisnålare elektronik och kan även leda till mer mångsidiga komponenter som klarar både beräkning och lagring av data.</div> <div> </div> <div>För drygt två år sedan påvisade samma forskargrupp att grafen, som ju är en utmärkt elektrisk ledare, även har oöverträffade spinntroniska egenskaper i rumstemperatur.</div> <div>Det supertunna kolnätet visade sig kunna förmedla elektroner med samordnat spinn över längre avstånd och bevara det under längre tid än något annat känt material.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_prasad_dash_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Även om avstånden fortfarande rör sig på en skala av några mikrometer och tiden handlar om nanosekunder, så öppnade detta för en principiell möjlighet att använda spinn i mikroelektroniska komponenter.</div> <div>– Men det räcker inte att ha en bra motorväg som spinnsignalen kan färdas på. Det behövs också trafikljus, så att signalen kan kontrolleras, konstaterar docent Saroj Dash (t.v), som leder forskargruppen.</div> <div>– Vår nya utmaning blev att hitta ett material som både kan förmedla och kontrollera spinnet. Det är svårt, eftersom dessa båda uppgifter normalt kräver helt motsatta materialegenskaper, förklarar han.</div> <div> </div> <div>Som många andra forskare inom det heta grafenfältet valde chalmersforskarna därför att testa en kombination av grafen och ett annat tunt, så kallat 2D-material, som har motsatta spinntroniska egenskaper.</div> <div>– Vårt val föll på molybdendisulfid, MoS2, på grund av den korta tid spinnet kan leva i detta material, vilket i sin tur beror på den starka växelverkan mellan spinnet och elektronens bana, förklarar André Dankert, postdok-forskare i gruppen.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/andre_dankert_2017_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />André Dankert (t h) och Saroj Dash satte upp ett experiment där några lager MoS2 placerades ovanpå ett lager grafen i en sorts sandwich, en så kallad heterostruktur. </div> <div>Med den kunde de i detalj klarlägga vad som händer med spinnsignalen när elektronströmmen når fram till heterostrukturen:</div> <div>– För det första reduceras spinnsignalen med en tiopotens bara genom närkontakten med molybdendisulfiden. Men dessutom visar vi hur man genom att tillföra en basspänning över heterostrukturen helt kan eliminera signalen, berättar Saroj Dash.</div> <div> </div> <div>Det beror på att den naturliga energibarriär som existerar mellan materialskikten, den så kallade <em>Schottky-barriären</em>, minskar när den elektriska spänningen läggs på. Därmed kan elektronerna kvantmekaniskt tunnla från grafenet in i molybdendisulfiden. Och därmed försvinner spinnpolariseringen; spinnet blir slumpmässigt fördelat.</div> <div>Att på detta vis öppna eller stänga en &quot;ventil&quot; genom att reglera en spänning påminner om hur en transistor fungerar i konventionell elektronik. Ändå drar sig Saroj Dash en smula för att kalla anordningen för en spinntransistor:</div> <div>– När forskare har föreslagit framtida spinntransistorer, så har man oftast tänkt sig något som bygger på halvledarteknik och så kallad koherent kontroll av spinnströmmen. Det vi har gjort här fungerar på ett helt annat sätt, men utför samma omkopplingsuppgift, säger han.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_nature_prm_pic_2_665px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /> – Det här är första gången som någon kunnat visa att kontroll av spinnströmmen och dess varaktighet fungerar vid rumstemperatur – vilket förstås ökar möjligheterna för olika tillämpningar i framtiden, menar Saroj Dash. </div> <div>Även om det är för tidigt att sia om vilka dessa skulle kunna bli, påpekar Dash att en komponent byggd på den här principen skulle kunna bli mycket mångsidig. Detta eftersom den innehåller såväl magnetiska minneselement som halvledare och grafen, samtidigt som den har förutsättningar för spinntronisk omkoppling.</div> <div>– Det pekar mot en multifunktionell komponent som kan svara för både datalagring och processorarbete – i en enda enhet.</div> <div> </div> <div>Text: Björn Forsman<br /><span>Foto på Saroj Prasad Dash: Oscar Mattsson<br />Foto på André Dankert: Michael Nystås<span></span></span></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Molybdendisulfid, MoS2</h4> <div>Molybdendisulfid är ett halvledande ämne som många kommit i kontakt med, eftersom det är den aktiva ingrediensen i en viss typ av smörjfett som säljs på närmaste bensinmack.</div> <div>Med sin skiktade struktur har molybdendisulfid vissa likheter med grafit, som ju utgörs av många sammanklibbade lager grafen. Men i spinntroniskt avseende är materialen varandras motsatser. Genom molybdendisulfid går det inte att skicka någon polariserad elektronström alls. Spinnsignalen tvärdör, eftersom elektronerna snabbt återgår till sin naturliga, slumpmässiga blandning av uppspinn och nedspinn.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Spinn och spinntronik</h4> <div>Spinn är en kvantmekanisk egenskap hos elektroner och andra elementarpartiklar. Spinnet är antingen riktat upp eller ner. Normalt är fördelningen slumpmässig.</div> <div>Men ibland har alla eller flertalet elektroner i ett material sitt spinn orienterat åt samma håll – upp eller ned. Det är så magnetism uppkommer.</div> <div>Med hjälp av magneter kan också en elektronström likriktas – polariseras – så att alla elektroner får exempelvis uppspinn. Man säger då att strömmen bär på en spinnsignal.</div> <div>Samordnat spinn är känsligt för störningar och går lätt förlorat, men grafen har visat sig vara en ledare som låter en ström flyta osedvanligt långt med sitt spinn i behåll. Tillräckligt långt för att spinn skulle kunna användas som informationsbärare i framtida logiska komponenter – spinntronik.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bildtexter:</h4> <div><strong>Bild 1 överst:</strong></div> <div>Experimentuppsättningen består av en heterostruktur av grafen och molybdendisulfidspintronisk enhet. Genom att sätta en spänning över heterostrukturen går det att styra om den ström som passerar kommer att innehålla någon spinnsignal eller inte.<br /></div> <div> </div> <div><strong>Bild 2:</strong></div> <div>Digitalfoto från svepelektronmikroskop som visar den spinntroniska komponenten – en så kallad heterostruktur av molybdendisulfid och grafen, tillverkad på Chalmers anläggning för framställning av nanomaterial på MC2.</div> Wed, 05 Jul 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Almedalen2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Almedalen2017.aspxMedborgarskap i det digitala samhället – hur då då?<p><b>​Vid det här Almedalsseminariet på Västsvenska Arenan samlades experter från de västsvenska lärosätena för att tillsammans med publiken söka svar på ett antal frågor.</b></p>​ <br />Digitaliseringen transformerar hela samhället. Vad betyder det för dig som medborgare? Hur påverkar det dig som patient, kund och elev? Hur påverkas samhällsfunktionernas relation till medborgarna?<br /><br />Medverkande från Chalmers var <a href="/sv/personal/Sidor/magnus-almgren.aspx">Magnus Almgren</a><br /><br />Läs <a href="http://vastsvenskaarenan.se/project/medborgarskap-det-digitala-samhallet-hur-da-da/">mer om seminariet hos Västsvenska Arenan &gt;&gt;</a>Mon, 03 Jul 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Utvecklar-robot-som-styrs-av-tankekraft.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Utvecklar-robot-som-styrs-av-tankekraft.aspxUtvecklar robot som styrs av tankekraft<p><b>​Max Ortiz Catalan och Yiannis Karayiannidis, som båda forskar vid institutionen för Elektroteknik på Chalmers, vill utveckla robotteknik som kan användas för att öka livskvaliteten för personer som har nedsatt rörelseförmåga. De samarbetar i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där medicinsk teknik och robotteknik kombineras.</b></p><strong>​<br /><table class="chalmersTable-default " width="100%" cellspacing="0" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Max_Ortiz_Catalan_170x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></strong></span><span><strong><span style="display:inline-block"></span></strong></span><span><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span></span><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></th> <th class="chalmersTableHeaderOddCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><strong><span><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Yiannis_Karayiannidis_170x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span></span></strong></span></th> <th class="chalmersTableHeaderEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><th class="chalmersTableFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="text-align:right"><span><strong> Max Ortiz Catalan              <span style="display:inline-block"></span></strong></span></th> <td class="chalmersTableOddCol-default">​<span>   Yiannis Karayiannidis</span></td> <td class="chalmersTableEvenCol-default">​</td></tr></tbody></table> <br /></strong><br /><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span><strong>Vad är syftet med ert projekt?</strong><br />Syftet är att undersöka hur maskinens artificiella intelligens kan underlätta när det gäller att utföra vissa uppgifter, där människan tar initiativet och har den övergripande kontrollen, samtidigt som det som är onödigt ansträngande överlåts till roboten.<br />Vårt mål är att på lämpligt sätt blanda kommandon som skickas till roboten från personens muskelsignaler (myoelektriska signaler) med kommandon för självständig robotstyrning från robotens sensorer. Det första exemplet som vi tänker oss är en enkel robot som styrs av människan men som på egen hand kan undvika svårigheter och hinder.<br /><br /><strong>Hur är det möjligt att styra en robot genom tankekraft?</strong><br />“Tankekraft” visar sig i form av elektriska muskelsignaler som återspeglar människans avsikt att röra sig. Genom att mäta, bearbeta och avkoda dessa signaler kan den mänskliga viljan överföras som ett styrkommando till roboten.<br /><br /><strong>Inom vilka områden kan detta användas?</strong><br />Det finns en rad relevanta, delvis automatiserade, användningsområden, såsom hjälpmedel i form av exoskelett (ett yttre, konstgjort skelett som skyddar och hjälper personen att förflytta sig) samt motoriserade rullstolar, där kontrollfunktionen delas mellan en person med nedsatt rörelseförmåga och själva utrustningen.<br /><br /><strong>Vilka är de största utmaningarna ni står inför?</strong><br />Den viktigaste utmaningen är att ta fram ett system som människor kan acceptera att använda, både när det gäller prestanda och användarvänlighet.<br /><br /><strong>Projektet är en del av ett initiativ som uppmuntrar tvärvetenskaplig forskning. Vad kan era forskarområden lära av varandra?</strong><br />Att observera hur människor utför saker, dvs genom muskelaktivitet, kan hjälpa robotforskare att designa styralgoritmer som inspireras av människan så att robotar kan bete sig mer välvilligt mot människor.<br /><br />Läs mer om tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom Elektroteknik: <br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-initiativ-som-tar-forskningen-over-granserna.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett initiativ som tar forskningen över gränserna</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Dr. Max Ortiz Catalan och hans forskning</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/yiannis.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Dr. Yiannis Karayiannidis och hans forskning</a><br />Wed, 28 Jun 2017 15:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Terahertzvagor-och-grafen-leder-vagen-mot-framtidens-kommunikation.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Terahertzvagor-och-grafen-leder-vagen-mot-framtidens-kommunikation.aspxTerahertzvågor och grafen leder vägen mot framtidens kommunikation<p><b>​​Genom att utnyttja terahertzvågor i elektronik kan framtidens datatrafik få en rejäl skjuts framåt. Hittills har terahertzfrekvensen inte kunnat appliceras optimalt på dataöverföring, men genom att använda grafen har forskare på Chalmers kommit ett steg närmare ett möjligt paradigmskifte för elektronikbranschen.</b></p><div>Om bland annat detta kommer ett 60-tal unga forskare från hela världen lära sig mer när de samlas i Hindås 25-30 juni för att ta del i grafenskolan Graphene Study.</div> <div> </div> <div>Det är EU:s Chalmersledda jättesatsning Graphene Flagship som anordnar skolan, som i år hålls på hemmaplan och fokuserar på elektroniska applikationer av det tvådimensionella materialet med de många överlägsna egenskaperna. Grafen är till exempel det tunnaste, starkaste och mest ledande materialet man idag känner till. Andrei Vorobiev, är forskare på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap - MC2 - och en av de många världsledande experter på området som kommer att föreläsa på Graphene Study.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/andrei_vorobiev_MC2_S8A0112-2_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– En av grafens speciella egenskaper är att elektronerna rör sig mycket fortare än i flertalet av de halvledande material som används idag. Tack vare det kan vi komma åt de höga frekvenser (upp till 1000 gånger högre än gigahertz) som terahertzvågorna rör sig i. Datakommunikationen blir då dels upp till tio gånger snabbare och kan överföra mycket större datamängder än vad som idag är möjligt, säger docent Andrei Vorobiev (t.h).</div> <div> </div> <div>Forskarna på Chalmers var först i världen med att visa att en grafenbaserad transistor kunde ta emot och omvandla terahertzvågor, som i frekvens ligger mitt emellan mikrovågor och infrarött ljus, och resultaten publicerades i tidskriften IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques. Att grafen även är ett flexibelt material gör att tekniken öppnar dörrar för en mängd olika användningsområden. Sakernas Internet med uppkopplade, smarta vardagsföremål kommer att kräva snabb internetöverföring via lättintegrerade antenner och sensorer, som även kan fästas direkt på kroppen för hälsorelaterad eller medicinsk användning.</div> <div> </div> <div>– Ett annat område där vi ser stor potential är säkerhetsskanning på till exempel flygplatser. Genom att en grafenbaserad terahertz-skanner är böjbar får man en mycket bättre upplösning och kan utvinna mer information än om skannerns yta är platt, säger Andrei Vorobiev.</div> <div> </div> <div>Men trots framstegen så återstår mycket arbete innan färdiga elektroniska produkter når marknaden. Andrei Vorobiev och hans kollegor jobbar nu för att byta ut den kiselbas som grafenlagret monteras på, och som försämrar prestandan, mot andra tvådimensionella material som tvärtom ytterligare kan förstärka effekten. Och han hoppas att kunna inspirera de doktorander och unga forskare som deltar i årets grafenskola till att uppnå nya genombrott.</div> <div> </div> <div>– De senaste femtio åren har all utveckling inom elektronik följt Moores lag som säger att för varje år applicerar man mer och mer funktioner på en allt mindre yta. Nu verkar det som vi har nått den fysiska gränsen för hur små de elektroniska kretsarna kan bli och vi måste hitta en annan princip för att komma vidare. Nya material kan vara en sådan väg och forskning på just grafen visar positiva resultat. Att som forskare bryta ny mark innebär en mängd svåra utmaningar, men i förlängningen kan vårt arbete komma att revolutionera framtidens kommunikationssätt och det är det som gör det så spännande, säger Andrei Vorobiev.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/graphene-mixer-2_750px.jpg" width="667" height="500" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Den timglasformade 40 μm breda grafenfälteffekttransistorn, som syns i mitten av bilden, kan vara en nyckelkomponent i framtida höghastighets trådlösa kommunikationslänkar. Illustration: Michael A. Andersson, Yaxin Zhang and Jan Stake/Chalmers University of Technology</em><br /><br /><span><span>Foto på diskuterande deltagare: Angelika Bernhofer</span></span><br />Foto på Andrei Vorobiev: Anna-Lena Lundqvist</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">De vetenskapliga publiceringarna:</h4> <div>Tidskriften IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques 65 (1), 165-172: <a href="http://ieeexplore.ieee.org/document/7765107/#full-text-section">A 185–215-GHz Subharmonic Resistive Graphene FET Integrated Mixer on Silicon</a></div> <div>Författare: Michael A Andersson, Yaxin Zhang och Jan Stake, samtliga Chalmers</div> <div> </div> <div>Tidskriften IEEE Microwave and Wireless Components Letters 27 (2), 168-170: <a href="http://ieeexplore.ieee.org/document/7836348/authors">A W-band MMIC Resistive Mixer Based on Epitaxial Graphene FET</a></div> <div>Författare: Omid Habibpour, Zhongxia Simon He, Niklas Rorsman och Herbert Zirath, samtliga Chalmers, samt Wlodek Strupinski, Tymoteusz Ciuk och Pawel Ciepielewski från polska Institute of Electronic Materials Technology<br /><br /><a href="http://www.etn.se/index.php/nyheter/63683-unga-talanger-redo-utmana-moores-lag">Läs också artikel i Elektroniktidningen</a> &gt;&gt;&gt;</div>Wed, 28 Jun 2017 10:00:00 +0200