IST2017

Vill reda ut 'sociotekniska smeten' kring hållbara omställningar

På Lindholmen hålls i dagarna den åttonde ”International Sustainability Transitions Conference” - IST 2017. Fokus ligger på vad som driver hållbarhetsomställningar, ett område där Chalmers ligger långt framme. ​ – På en sådan här konferens försöker vi reda ut den ”sociotekniska smeten”. Hur förändrar man stora system? Vad är det som påverkar? Vad går trögt? Varför? Inom de här frågorna har vi på Chalmers skapat oss ett rykte , säger Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet.

Ett av Björns specialområden är energiomvandling, särskilt då solenergi. Där finns mycket att glädja sig åt – som utvecklingen i Tyskland där omställningen gått mycket snabbare än någon kunde ana. Den förändringen pågår nu över i stort sett hela världen.

Det tyska exemplet visar att stora förändringar kräver insatser från många aktörer. Och att dessa
aktörer vågar tro på att de kan påverka. Den tyska ”Energiewende” hade inte tagit fart utan en förändring i eltarifferna. Uppfinnaren bakom denna detalj, miljövännen och pionjären Wolf von Fabeck, insåg att det krävdes annat än byråkrati, bidrag och subventioner för att få Tyskland på rätt spår.

Systemet, som han sedermera fick med sig politikerna på, byggde på en enkel ekvation där livslängden för en privat solenergianläggning ställdes i relation till solstrålningen och antalet kilowattimmar anläggningen producerade. Resten handlade om att betala ett pris per kilowattimma som ersatte ägaren för kostnaderna.
När beräkningen var klar visade det sig att en höjning av det generella elpriset med en procent räckte för att kompensera innehavarna av privatasolceller. Med tiden infördes systemet i hela Tyskland.

– Ingen trodde på en sådan utveckling av solenergin. Det hade inte funnits med i något scenario någonstans, säger Björn Sandén (bilden).

Ett nyckelbegrepp i den moderna hållbarhetsforskningen är omställning, på engelska ”transition”. På Lindholmen hålls i dagarna den åttonde ”International Sustainability Transitions Conference”. Fokus ligger på vad som driver hållbarhetsomställningar, ett område där Chalmers ligger långt framme.

– På en sådan här konferens försöker vi reda ut den ”sociotekniska smeten”. Hur förändrar man stora system? Vad är det som påverkar? Hur förändrar man samhället? Vad går trögt? Varför? Inom de här frågorna har vi skapat oss ett rykte, säger Björn Sandén. 

Allt fler börjar bli medvetna om att hållbarhetsomställningar inte sker utan att de stora aktörerna
samverkar. Det handlar om forskning och teknik, politik och samhälle samt industri. 

– Folk börjar tänka i termer av ”transitions” och på hur man kan åstadkomma förändring. Fler känner
sig manade att göra något, säger Björn Sandén. Med den allt snabbare teknikutvecklingen och
det ökande antalet människor följer förändringar som vi inte kan överblicka. 

Björn Sandén menar att ett problem är att vi förändrar världen så genomgripande och att våra möjligheter att skönja effekterna är alldeles för små. Vi saknar de långa tidsperspektiven.

– Samhället växer så snabbt och vi befinner oss väldigt långt från ett stabilt tillstånd på jorden. Kanske skapar vi irreversibla problem. Många av systemen är komplexa, när man tar bort stabiliteten kan de dra iväg åt vilket håll som helst. Det går inte att förutsäga, säger han.

Trots det är han i grunden positiv till världens utveckling. Det mesta går åt rätt håll, menar han.
– Den långa trenden är att samhället blir bättre.

Text: Lars Schmidt.
Texten publiceras i Chalmers Magasin nr 2, 14 juni 2017

Publicerad: ti 13 jun 2017.