Kunskaps- och metodutveckling för analys av fartyg med luftkammare

För fartyg med luftkammare minskas skrovets friktionsmotstånd genom att en signifikant del av den platta skrovbottnen ersätts med en trycksatt luftkammare. Därmed sänks behovet av propulsiv effekt utan att nämnvärt minska lastutrymmet. Tidigare beräkningar och experiment har visat att skrovmotståndet (för Stena P-MAX) kan minska med upp till 20%, eller ca 25 000 MWh/år/fartyg under ideala förhållanden.Dagens beräkningsverktyg är inte tillräckliga för att ranka olika fartygsdesign. Detta forskningsprojekt avser att i en doktorsavhandling ta fram ny kunskap samt utveckla nya beräkningsmodeller för bl a dessa frågor.

Startdatum 2013-12-10
Slutdatum Projektet är avslutat: 2017-10-31
För fartyg med luftkammare minskas skrovets friktionsmotstånd genom att en signifikant del av den platta skrovbottnen ersätts med en trycksatt luftkammare. Därmed sänks behovet av propulsiv effekt utan att nämnvärt minska lastutrymmet. Tidigare beräkningar och experiment har visat att skrovmotståndet (för Stena P-MAX) kan minska med upp till 20%, eller ca 25 000 MWh/år/fartyg under ideala förhållanden, men också tydliggjort att vår förståelse för varför motståndsreduktionen inte ligger närmare teoretiskt ideala siffror (ca 35%) inte är fullständig. Dessutom ser vi också att även om dagens beräkningsverktyg är tillräckliga för att ranka designer är de både väldigt beräkningsintensiva och ger ändå inte tillräckligt god tillförlitlighet och noggrannhet för att förbättra vår förståelse av observerade fenomen. Detta forskningsprojekt avser studera dessa två frågor.

Finansieras av

  • Energimyndigheten (Offentlig, Sweden)

Publicerad: to 31 maj 2018.