Incitament för energiutvinning i livscykelanalys av plast

Materialåtervinning av plast ger ofta större miljövinster än energiutvinning. I en livscykelanalys (LCA) delas dock miljövinsten vid återvinning mellan den produkt som återvinns och den produkt som produceras från det återvunna materialet. Den del av miljövinsten som tillskrivs den återvunna produkten kan därför vara mindre än miljövinsten vid energiutvinning, även när materialåtervinning är bättre för miljön.

Detta kan ge konsumenter ett felaktigt incitament att strunta i källsortering och istället skicka plastavfall till förbränning. Det kan också ge producenter ett incitament att sluta designa produkter för materialåtervinning.

EUs metodik för Product Environmental Footprint (PEF) ger möjlighet att åtgärda detta problem genom att skriva ner miljövinsten vid energiutvinning. Det görs dock sällan. En annan möjlighet är att bredda systemperspektivet i modelleringen av energiutvinning, istället för att bara anta att energi från avfall ersätter annan produktion av fjärrvärme och elenergi.

Detta pilotprojekt syftar till att öka kunskapen om i vilken utsträckning LCA-resultat ger felaktiga incitament till energiutvinning från plastavfall. Det syftar också till att öka kunskapen om i vilken utsträckning detta problem kan åtgärdas genom 1) en saklig användning av faktor B i PEF-metodiken och 2) ett breddat systemperspektiv som inkluderar energiutvinningens effekter på avfallsimport och därmed avfallshanteringen i andra länder. Vi gör detta genom att kombinera fallstudieberäkningar för plastavfall med kunskapen och insikterna från ovan nämnda projekt.

Samarbetande organisationer

  • IVL Svenska Miljöinstitutet (Forskningsinstitut, Sweden)
Startdatum 2020-11-01
Slutdatum Projektet är avslutat: 2021-01-31

Sidansvarig Publicerad: to 23 dec 2021.