Syfte
Syftet med DIG IN var att visa hur välbefinnande hos montörer kan mätas digitalt och demonstrera hur data kan användas och presenteras i real-tid. Fyra tekniska lösningar som mäter fysiologisk data (hjärtrytm, EEG, aktivitet och temperatur) har i projektet testats i:
• 13 labexperiment för att undersöka hur yttre faktorer (ljud, ljus och temperatur) påverkar operatörens upplevelse och prestation.
• 5 användarstudier där tre aktiviteter utförts för att testa teknikernas användarvänlighet.
Figur 1: De fyra teknikerna som testades i projektet DIG IN ovanifrån: 1. Aktivitetsarmband (Empatica), 2. Andningsfrekvensmätare, 3. Hjärtfrekvensarmband (Sony), 4. Hjärnaktivitet (EPOC+)
Mål
Målet med projektet var att presentera en demonstrator där välbefinnande kan mätas digitalt på ett enkelt och relevant sätt.
Resultat
Demonstrator
Demonstratorn som togs fram i projektet är ett gränssnitt där teknik 1 valdes för att mäta fysiologisk data i real-tid (Figur 2). Förutom fysiologisk data mäter demonstratorn även fyra arbetsmiljöfaktorer i realtid: temperatur, koldioxidhalt, ljus- och decibelnivå på arbetsplatsen. Fältet nedanför arbetsmiljöfaktorerna är ett kommentarsfält där förslag ges till användaren om något gränsvärde överskrids t.ex. om temperaturen blir för hög (över 23 grader). Ett meddelande om att nivån överskridits ges samt ett förslag på åtgärd (inte tvingande).
Figur 2: Demonstrator som mäter fysiologisk data (digitalt välbefinnande) och arbetsmiljödata i real-tid.
Gränssnittet kan spara data så att det går att studera historik för att visa fysiologisk data och arbetsmiljö-data vid en specifik tidpunkt (Figur 3).
'
Figur 3: Demonstratorn visar historik
Utvärderingen av demonstratorn gjordes på en workshop där experter från ’Människan i produktionssystemet’ (Produktion2030, VINNOVA) bjöds in att delta. Workshopen hölls den 20 januari 2015 med 15 personer (8 forskare, 3 företagsrepresentanter och 4 projektdeltagare) och visade att det finns många möjligheter med demonstratorn. Styrkorna är att den är flexibel och går att koppla ihop med många andra tekniker; Den ansågs också vara ett första steg i en ökad medvetenhet om välbefinnande på arbetsplatsen. Några svagheter med lösningen är svårighet att tolka data (vad är bra, vad är dåligt?) samt om personlig integritet (vem ska ha tillgång till data).
Figur 4: Bilder från workshopen 20 januari