Maria Edén - Vässar tyska tåg

Maria Edén visste inte vad hon ville bli. Chalmers blev en bra och bred bas för henne som hade lätt för matte och fysik. Nu bor hon i Berlin och energioptimerar tåg.
– Det är bara grundläggande fysik, säger hon. 

När vi pratas vid via nätet är Maria Edén för en gångs skull hemma på eftermiddagen en vardag.
– De är väldigt noga med lägehetsunderhåll här i Tyskland. Den här gången skulle de kolla att fönstren fungerar som de ska, berättar hon.
Hon bor i centralt Berlin, i den gamla östtyska stadsdelen Prenzlauer Berg i ett klassiskt Altbau, ett äldre stenhus med högt i tak. Sex minuter till Alexanderplatz. Till jobbet tar det 45 minuter. Som det gör i en storstad, konstaterar hon. Och förstås åker hon pendeltåg dit. Förstås, för att hennes jobb handlar om just tåg.

En av de stora tågtillverkarna
I sex år har Maria Edén arbetat på Bombardier Transportation, som är en av världens största tågtillverkare. Sedan nio månader är hennes uppgift att energi- och tidsoptimera tåg. Det betyder, enkelt uttryckt, att hon och hennes team räknar ut hur mycket energi och tid ett tåg behöver när det körs.
– Det är bara grundläggande fysik, F=m*a, säger hon.
Fast riktigt så enkelt är det inte, visar det sig när hon berättar mer. Det är mängder av olika saker som påverkar. Varje liten komponent. Allt från vilken typ av lampor som används, till antal beräknade passagerare. Sedan påverkar också körsträckans utseende. Är det backigt? Kurvigt? 
– Vad vi gör är att räkna ut energikostnaden för hela livscykeln för tåget, och för de komponenter det består av.

Anpassa efter kundens krav
De flesta tåg säljs idag via upphandlingar och Maria Edéns och hennes kollegors beräkningar är ofta avgörande för vilka tåg kunderna väljer att köpa.
– Vi försöker även optimera utifrån kundernas krav. Ska tågen köras hela tiden, eller stå stilla åtta timmar om dagen? Vi tittar mycket på tidtabeller. Hur mycket och hur snabbt måste tåget accelerera, till exempel, allt sådant bidrar till energikonsumtionen. 
– Efter försäljningen följer vi sedan också upp att vi håller vad vi lovat.
Det blir många timmar framför datorn, för beräkningar men ibland också tester ute på tågen.
Att det blir få pauser var i början en av de få saker Maria Edén inte helt trivdes med när hon började arbeta i Tyskland. 
– Det var inte så mycket fikapauser precis. Alla satt framför sina datorer och drack kaffe, en del kollegor intog även lunchen framför datorn varje dag.

Flextid med bra reglering
När hon var ny var också språket en av svårigheterna, även om Maria Edén redan tidigare bott en termin i Berlin som utbytesstudent och kände sig ganska hemma där.
– Jag kunde lite bastyska när jag kom hit. Nu jobbar jag nästan bara på tyska. Men jag pratar inte så mycket tyska utanför arbetstid, faktiskt.
Arbetet hon har är ändå ganska fritt. Maria Edén beskriver ett system med stämpelklocka och flextider, och en kärnarbetstid mellan 9–14. 
– Det är i princip aldrig någon övertid, för man samlar all flextid på ett tidskonto och kan ta ut det som lediga dagar. Det är fördelen med att jobba på en produktionsort, där facket är starkt. 

Utbildningen gav bra bas 
Det är en nöjd och glad person jag ser framför mig på skärmen när vi pratar. Men var det den här sortens yrke hon siktade på från början? 
– Jag har nog aldrig haft några specifika yrkesdrömmar. Det enda jag visste var att jag gillade matte. Jag har alltid gjort det. Jag brukade lösa min tre år äldre brors mattekluringar när vi var yngre. 
Att läsa någonting naturvetenskapligt var en självklarhet med den grundförutsättningen, men i övrigt visste Maria Edén egentligen inte alls vad hon ville göra i framtiden. 
– Jag ville få använda matte och fysik, utan att bli allt för teoretisk. 
Därför gick hon Maskinteknik som är en bred utbildning. Ett val som visade sig vara både rätt och fel. 
– Många som gick där höll på och mekade med gamla bilar på fritiden och drömde om ett jobb på Volvo. Det var inte riktigt min grej. 
Men med hjälp av en bra studievägledare och ett års avbrott från Chalmers för studier i Lund, som bland annat innefattade en termin ekonomi, så blev det till slut en grundexamen. Sedan vidtog masterstudier i Quality and Operations Management. Redan innan hon var färdig med exjobbet blev Maria Edén erbjuden plats i Bombardiers trainee-program. 
– Det har varit väldigt bra och jag fick testa tre olika yrken. Man var tre halvår i olika länder. Först jobbade jag med produktion av växellådor och motorer i Berlin. Sedan i Wien med försäljning av spårvagnar och så i Pittsburg med projektledning. 
Väl tillbaka i Berlin 2012 började hon jobba med kvalitets- och produktutveckling och för nio månader sedan bytte hon alltså till de nuvarande arbetsuppgifterna. 
– Tanken var först att jag skulle vara här i ett år, men jag trivs så bra och jag har bara hunnit med att lära mig en bråkdel av vad det här jobbet innerbär, så vi får väl se. Jag blir nog kvar ett tag. 

Kreativ miljö 
Kvar i Berlin låter det i alla fall som att hon tänker bli. Hon trivs med den kreativa miljö som Berlin erbjuder, där kulturen är mer tillgänglig än i Göteborg. Hon berättar om kollegor som börjat med nya intressen, som att spela trummor, när de flyttat till Berlin. Själv dansar hon jazzdans, för att det är kul. Hon har alltid hållit på med sådant säger hon. Gick i musikklass i grundskolan och under Chalmerstiden var hon bland annat engagerad i spexet. 
Men hur är det med intresset för tåg? Har du alltid varit intresserad av dem? Eller har det kommit med jobbet? 
– Nja. Visst kollar jag lite extra, men jag tycker det är mest roligt med spårvagnar. Det är väl för att jag kommer från Göteborg.

Text: Siri Reuterstrand
​Foto: Privat

Publicerad: on 11 jan 2017. Ändrad: on 18 jan 2017