Aleksandar Matic, ledare för styrkeområdet Materialvetenskap som driver projektet Sportteknologi

Hästskor, hockeyklubbor och segelbåtar kan driva forskningen framåt och samtidigt locka nya studenter till Chalmers. Satsningen på sportteknologi har många sidor och överträffar alla förväntningar.
Om inte förr så var det när 300 hästvänner dök på campus en eftermiddag för två år sedan, som forskarna förstod att de verkligen var något på spåret. Under en rad seminarier hade de bjudit in utövare, föräldrar och tränare från olika idrottsgrenar för att ta reda på om det fanns några särskilda problem som kunde lösas med hjälp av naturvetenskaplig forskning. Intresset var överväldigande, berättar Aleksandar Matic, ledare för styrkeområdet Materialvetenskap som driver projektet Sportteknologi.

– Jag blev helt häpen över engagemanget. Människor tog ledig från sina jobb och reste långa vägar för att komma hit. De flesta av dem hade nog aldrig tidigare satt sin fot på Chalmers.

Även från Chalmers sida handlar satsningen på sportteknologi till stor del om engagemang. När ämnet började diskuteras kollegor emellan för några år sedan efter en gästföreläsning av Jan-Anders Månsson, framstående materialforskare vid EPFL, det federala institutet för teknologi, i Lausanne, dröjde det inte länge innan ett antal eldsjälar med koppling till idrottsvärlden hade dragit igång en rad forskningsprojekt.– De har haft små medel till sitt förfogande, men desto mer intresse och energi, säger Aleksandar Matic.

Bland annat har Gunnar Westman, simtränare och professor i organisk kemi, drivit ett projekt som handlat om att analysera simstarter med hjälp av 3d-kameror, i samarbete med företaget Qualisys. Christian Finnsgård, före detta elitseglare, doktor i logistik och projektledare för sportteknologisatsningen, har använt skeppsrännan för att studera hur seglarens placering och vikt påverkar egenskaperna hos en Laserjolle. Under handledning av bland andra Chalmers hästsportansvarige Magnus Karlsteen, docent i nukleär teknik, och Maria Sundin, ryttare och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet, har flera examens- och kandidatprojekt med anknytning till hästar genomförts. Framför allt ett av dem, som handlat om att använda smarta textiler för att mäta puls och ta EKG på hästar, har fått stor internationell uppmärksamhet.


Samtidigt som studenterna uppskattar att få tillämpa naturvetenskapen på något som verkligen intresserar dem, så skapas väldigt intressanta kontaktytor mellan Chalmers och andra delar av samhället, säger Aleksandar Matic.

– Tänk vilken bra reklam de gör för ingenjörsutbildningarna när de använder stallet som laboratorium!

Ett bevis för att projekten faktiskt ökat intresset för att studera på Chalmers fick forskarna när seglingsgymnasiet hörde av sig och sa att eleverna undrade om det fanns något särskilt ingenjörsprogram för dem.

Men trots att de kortare forskningsprojekten som utförts nära idrottsutövarna har fått mycket positiv uppmärksamhet, är det inte de som är det huvudsakliga målet enligt Aleksandar Matic. Han ser fram emot längre projekt med mer vetenskaplig tyngd och större potential att komma till nytta i samhället. Sportteknologiforskningen är vägen dit.

– Idrottsutövare kan kosta på sig att chansa för att få en fördel gentemot konkurrenterna, och tar därför till sig ny teknik på ett mycket tidigt stadium. Om man exempelvis tar fram nya lätta kompositmaterial så kan de testas i praktiken inom seglingssporten, för att långt senare bli aktuella för flygindustrin. På samma sätt kan forskning på tekniska hästskor eller hockeyklubbor leda till intressanta material för andra applikationer.

Det faktum att målen är tydliga och idrottsverksamheten väldigt resultatinriktad, gör den också till en användbar arena för forskare, menar Aleksandar Matic. Att efterfrågan på ny sportteknologi är stor och att ämnet är relativt oexploaterat gör det ännu mer intressant.

– Nu jobbar vi långsiktigt, bygger upp den vetenskapliga kompetensen och söker samarbetsparter inom akademin och näringslivet. Det skulle vara fint om vi kunde bilda ett sportteknologikluster i Västra Götalandsregionen.

En annan sak som Aleksander Matic önskar sig är en s​imhall på campus Johanneberg. Inte bara för att han själv gärna simmar så ofta han får tillfälle, utan för att en sådan skulle kunna användas till de forskningsprojekt som idag måste förläggas till den stora simhallen i Borås.

– Dessutom är simhallar väldigt energikrävande. Där finns en utmaning för forskarna inom styrkeområdet Energi.

Text: Malin Avenius

Läs mer om Chalmers Sport & Teknologi på www.chalmers.se/sportteknologi

​​

Publicerad: to 23 okt 2014. Ändrad: ti 12 sep 2017