Hur är läget? Vad krävs för att svenska kommuner ska börja med en vettig stadsplanering?

Stadsbyggande skapar långsiktiga samhällsvärden, men kunskapen halkar efter i våra svenska kommuner vilket riskerar att stanna upp bostadsbyggandet. Ska vi förtäta redan attraktiva områden eller är lösningen att skapa nya bra lägen? Och hur når vi i sådana fall dit?
Att bygga en stad är en enorm investering och våra markvärden är de mest bestående värden vi skapar i samhället. Men vad är avgörande för att vi ska kunna ta tillvara på eller skapa dessa värden, och därmed förutsättningar för att lösa bostadskrisen och samtidigt se till att samhällets investeringar gör bäst långsiktig nytta? Ska vi förtäta i områden med befintligt bra lägen, som t.ex innerstaden eller vid vatten? Eller krävs en radikal förändring i svenska kommuner med kunskap om hur stadsplanering kan skapa stadsmiljöer som både bidrar till integration och långsiktiga värden, så att det lönar sig att bygga? Är lösningen att börja tänka på hur vi genom stadsbyggande skapar bättre samband i staden som förbättrar läget även för utsatta områden? Hur samspelar detta med byggherrarnas krav för att vilja investera i nya bostäder? Är frizoner utan alltför mycket kommunal inblandning en lösning för att vi ska komma i gång?

Medverkande:
Gustav Hemming, (c) miljö-, skärgårds- och regionplanelandstingsråd, Stockholms läns landsting
Terje Johansson, VD, MKB Fastighets AB
Johanna Wiklander, stadsarkitekt, Linköping
Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, Chalmers
Victoria Percovich Gutierrez, ekonom och kulturgeograf, projektledare, MIL Metod, Information och Lärande kring miljonprogramsupprustning som redskap för integration
Erik Mattsson, moderator


Publicerad: ti 28 jun 2016. Ändrad: on 13 jul 2016