Ingvar Lindgren

Chalmersmedaljen 2004

Ingvar Lindgren, civilingenjör vid KTH och disputerad i fysik i Uppsala, har varit professor i fysik vid Chalmers och Göteborgs universitet under perioden 1966 – 1996. Han har under lång tid haft en central roll inom naturvetenskap i allmänhet och fysik i synnerhet.Förutom att ha varit ledamot av Naturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR) och Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) har Ingvar Lindgren också varit dekanus i fysik på såväl Chalmers, 1975-80, som på Göteborgs universitet, 1988-93. Under perioden 1989-91 var han ordförande i Nobelpriskommittén i fysik. Han fick Alexander von Humboldts forskningspris 1993. Sedan 1995 har han också varit medlem av Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). En mycket betydande insats genomförde Ingvar Lindgren som den förste verkställande direktören för Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) 1994-1998. Utformningen av stiftelsens system för forskningsstöd har haft stor betydelse för svensk forskning inom teknik- och naturvetenskaperna samt inom området biomedicin. Ingvar Lindgren har haft flera utredningsuppdrag, bland vilka kan nämnas utformningen en ny naturvetarutbildning och en utredning av Chalmers utbildnings-organisation. Dessutom har han gjort en jämförelse med hur utbildningssystemet är upplagt vid andra liknande högskolor. De grundläggande idéerna i denna utredning genomförs nu vid Chalmers.Ingvar Lindgren har alltid gått fram med radikala metoder i sitt arbete med en oräddhet och hög integritet, som vittnar om seriositet och som inger respekt. Hans verksamhet har haft stor betydelse för Chalmers och för utvecklingen av svensk forskning och utbildning inom framför allt naturvetenskap och fysik.