Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 17 Nov 2017 17:08:13 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Premiarminister-nyfiken-på-framtidens-industrijobb.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Premiarminister-nyfiken-p%C3%A5-framtidens-industrijobb.aspxPremiärminister nyfiken på framtidens industrijobb<p><b>​Inför EU-toppmötet passade Belgiens premiärminister Charles Michel igår på att besöka Chalmers för att få veta mer om smart industri, länken näringsliv-akademi och Chalmers 5G-samarbete med SKF och Ericsson. Han träffade också belgiska studenter.</b></p>​Belgiens ambassadör i Sverige, Hugo Brauwers, mötte upp sin premiärminister Charles Michel på Landvetter och for direkt till Johanneberg, med ett dussin belgiska journalister i släptåg. Strax efter tre på torsdageftermiddagen rullade poliseskorten in på campus. De svepande blåljusen syntes väl i det grådaskiga höstregnet.<br /><br />Rektor Stefan Bengtsson hälsade välkommen och inledde med en snabb presentation av Chalmers. Han berättade om Chalmers styrkeområden, innovationssystem och inkubatorer, och betonade särskilt vikten av att tillsammans med industrin samlas kring olika typer av testbäddar. <br /><br />Temat för träffen var industri 4.0 och särskilt samarbetet mellan Chalmers, SKF och Ericsson kring införandet av 5G inom tillverkningsindustrin. Johan Stahre berättade om hur de i projekten sätter givare på det mesta i SKF:s fabriksmiljö, sänder data till molnet, analyserar och skickar tillbaka information till operatörer som får en helt annan kontroll på processerna i realtid, i sin mobiltelefon – och kan träna upp både sig själva och systemen. Ericsson räknar med att den typen av tjänster kommer att stå för 19 procent av telekomoperatörernas omsättning redan 2026.<br /><br />– Chalmers är en katalysator mellan två olika branscher som inte känner varandra så väl, telekomsektorn och tillverkningsindustrin, sa Johan Stahre, professor i produktionssystem.<br /><br />SKF:s vd Alrik Danielsson tog över på flytande franska. Han berättade om SKF:s logistikcentrum i belgiska Tongeren, och hur central anläggningen är för smartare distribution av lager till hela Europa.<br /><br />Premiärminister Charles Michel undrade hur EU kan stödja framtidens sysselsättning och dra bättre nytta av nära samarbeten mellan akademi och företag.<br /><br />– Vi behöver skörda frukterna av den här 4.0-teknologin. Omfamna den. Stöd våra nya sätt att arbeta inom produktionen, hjälp oss att kompetensutveckla och träna operatörer. Vi lovar att det kommer att gynna sysselsättningen. Belgiens placering mitt i Europa är en utmärkt plats, sa Alrik Danielsson.<br /><br />Behåll den gemensamma marknaden, var ett annat budskap från SKF. Låt Europa vara en konkurrenskraftig plats för näringslivet.<br /><br />– Ramprogrammen måste integrera innovation och forskning på ett bättre sätt än vad Horizon 2020 tillåter, sa Stefan Bengtsson. <br /><br />Charles Michel träffade en grupp belgiska studenter från Chalmers. Flera blev intervjuade av belgisk media om hur det är att studera i Göteborg.<br /><br />Arrangör för besöket var Bjarne Holmqvist, belgisk konsul i Göteborg och alumn från Chalmers.<br /><br /><strong>Text:</strong> Christian Borg<br /><strong>Foto:</strong> Johan Bodell<br />Fri, 17 Nov 2017 16:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Miljardsatsning-på-svensk-AI-forskning.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Miljardsatsning-p%C3%A5-svensk-AI-forskning.aspxMiljardsatsning på svensk AI-forskning<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter ytterligare en miljard svenska kronor för en utökning av WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program, genom en bred satsning på artificiell intelligens.</b></p>​Satsningen inom artificiell intelligens sker inom två spår. Den större delen innebär en satsning på maskininlärning, djupinlärning och på nästa generations AI där man ställer frågan till systemet hur det kommit fram till sitt svar, där systemet motiverar sitt svar och även kan generalisera, kallat eXplainable AI. Det andra spåret handlar om att öka förståelsen för matematiken bakom AI.<br /><br />Inom respektive spår finns nu utrymme för rekrytering av 14 seniora forskare och 40 doktorander, där doktoranderna ingår i forskarskolor med specialkurser inom sina områden. De två nya forskarskolorna ska även samordnas med den forskarskola som redan pågår inom ramen för WASP med nuvarande drygt hundra doktorander. Såväl seniora forskare som doktorander kommer att rekryteras till de universitet som ingår i WASP, i första hand Chalmers, KTH, Linköpings och Lunds universitet, men satsningen kan även komma att omfatta fler svenska universitet. AI-satsningen leds av KTH och professor Danica Kragic, och AI/matematik-delen leds av professor Johan Håstad, KTH.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/DavidSands_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="David Sands, Chalmers" style="margin:5px" />– Den här utökningen av WASP ger fantastiska möjligheter för Chalmers och Sverige att bygga vidare på våra befintliga styrkor inom AI, men också att rekrytera och utbilda nästa generations AI-experter, säger David Sands, Chalmers representant i WASPs programledningsgrupp.<br /><br />Satsningen innehåller även en förstärkning av beräkningsinfrastruktur med 70 miljoner kronor.<br />– Även i ett internationellt perspektiv är detta en helt unik satsning. WASP får resurser att skapa den kunskapsplattform som Sverige behöver för att kunna verka i forskningsfronten och fortsätta vara konkurrenskraftigt i framtiden, säger Mille Millnert, styrelseordförande i Wallenberg Autonomous Systems and Software Program.
<br /><br />Med utvidgningen kommer WASP att ha en budget på tre miljarder svenska kronor fram till och med år 2026. Totalt utbildas minst 250 doktorander varav minst 75 industridoktorander, en kraftfull satsning med kopplingar till många olika delar inom artificiell intelligens, mjukvara och autonomi. Totalt innehåller också satsningen rekryteringar av 46 seniora forskare, en uppbyggnad av demonstratorer, arenor där forskning och företag kan mötas i konkreta projekt, en satsning på beräkningsinfrastruktur, gästforskarprogram och internationell samverkan.<br /><br />För mer information om WASP på Chalmers, kontakta:<br />David Sands, professor i informationssäkerhet, <a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a><br />Mats Viberg, prorektor med ansvar för forskning, <a href="mailto:mats.viberg@chalmers.se">mats.viberg@chalmers.se</a><br /><br /><a href="https://liu.se/nyhet/miljardsatsning-pa-svensk-ai-forskning" target="_blank">Läs hela pressmeddelandet från Linköpings universitet &gt;</a><br /><br />Thu, 16 Nov 2017 11:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspxNu startar bygget av en svensk kvantdator<p><b>En forskningssatsning i miljardklassen ska göra Sverige världsledande inom kvantteknologi. I fokus ligger utvecklingen av en kvantdator med långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer. Satsningen, som leds av professor Per Delsing på Chalmers, är möjlig tack vare en jubileumsdonation på 600 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</b></p><p></p> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kaw_qubit_171101_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div><em>Chalmers kvantprocessorer byggs av supraledande kvantbitar, i form av elektriska kretsar på ett mikrochip som kan försätta enstaka fotoner i kvanttillstånd. Operationerna måste ske i en kryostat, alldeles nära den absoluta nollpunkten, för att kretsarna ska vara supraledande, alltså leda ström helt utan motstånd. Att koppla ihop många kvantbitar är relativt lätt, men att ha kontroll på kvanttillstånd och göra felkorrigeringar är svårt. Forskarna lär sig idag bemästra sin första generation kvantdator uppbyggd av tre kvantbitar. Foto: Johan Bodell/Chalmers</em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De senaste årens forskningsframsteg inom kvantteknologi har placerat världen på tröskeln till en ny teknikrevolution – den andra kvantrevolutionen. Forskare har lärt sig att kontrollera enskilda kvantsystem som individuella atomer, elektroner och ljuspartiklar vilket öppnar dörren för helt nya möjligheter. I sikte finns extremt snabba kvantdatorer, avlyssningssäker kommunikation och hyperkänsliga mätmetoder.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under ledning av Chalmers inleds nu en stor offensiv svensk satsning – Wallenberg Centre for Quantum Technology – för att bidra till, och realisera, den andra kvantrevolutionen. Runt 40 forskare ska rekryteras inom ramen för det tioåriga forskningsprogrammet som startar vid årsskiftet. Utöver donationen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillkommer ytterligare medel från industrin, Chalmers och andra universitet, vilket ger en total budget på närmare en miljard kronor.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kaw_pdelsing_171113_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="199" height="299" alt="" style="margin:5px" />Programmets fokusprojekt är att bygga en kvantdator baserad på supraledande kretsar. Kvantdatorns minsta byggsten – kvantbiten – bygger på helt andra principer än dagens datorer, vilket gör att det går att hantera enorma mängder information med relativt få kvantbitar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vårt mål är en fungerande kvantdator med åtminstone hundra kvantbitar. En sådan har långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer och kan exempelvis utnyttjas för att lösa optimeringsproblem, avancerad maskininlärning, och tunga beräkningar av molekylers egenskaper, säger Per Delsing (t h), professor i kvantkomponentfysik vid Chalmers och programdirektör för satsningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Intresset för kvantteknologi är stort världen över. Det investeras kraftigt i USA, Kanada, Japan och Kina. EU startar ett vetenskapligt flaggskepp på området 2019. Företag som Google och IBM satsar också på kvantdatorer, och har liksom Chalmers valt att basera dem på supraledande kretsar. Beslutsfattare och företagsledare börjar inse att kvantteknologin har potential att kraftigt förändra vårt samhälle, bland annat genom förbättrad artificiell intelligens, säker kryptering och effektivare design av läkemedel och material.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om Sverige ska fortsätta att vara en toppnation måste vi ligga långt framme inom dessa områden. Genom att satsa på långsiktig kompetensuppbyggnad och att attrahera de bästa unga forskarna kan vi på sikt sätta Sverige på kvantteknologikartan. Det finns ingen genväg och genom grundforskningssatsningar säkras den infrastruktur som behövs för att andra aktörer och företag över tid kan ta vid och utveckla applikationer och nya teknologier, säger Peter Wallenberg Jr.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utöver fokusprojektet innefattar forskningsprogrammet en nationell excellenssatsning som ska utforska och bygga kompetens inom kvantteknologins fyra delområden: kvantdatorer, kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantsensorer. Chalmers koordinerar de första två. <a href="https://www.kth.se/forskning/artiklar/2.81176/1.773609">Kunskapsuppbyggnaden inom kvantkommunikation leds av professor Gunnar Björk vid KTH</a>, och <a href="http://www.lu.se/article/miljardsatsning-pa-ai-och-kvantteknologi">professor Stefan Kröll vid Lunds universitet koordinerar området kvantsensorer</a>.<strong><br /></strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers forskare har arbetat med supraledande kvantbitar i nästan 20 år och levererat många bidrag till kunskapsbygget inom fältet, med publiceringar i bland annat Nature och Science. De var bland de första i världen att skapa en supraledande kvantbit, och har utforskat helt ny fysik genom omfattande experiment på enskilda kvantbitar. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kaw_kvantgruppen_171101_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><em>Göran Wendin, Per Delsing, Göran Johansson och Jonas Bylander heter de fyra forskare vid Chalmers som, tack vare donationen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, nu ska ta fram Sveriges första kvantdator. Det sker inom ramen för nystartade Wallenberg Centre for Quantum Technology. Förutom dessa fyra huvudforskare kommer Gunnar Björk vid KTH koordinera forskningen inom kvantkommunikation, och Stefan Kröll vid Lunds universitet satsningen inom området kvantsensorer. Foto: Johan Bodell/Chalmers</em><span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> </div> <div>– Jag är glad för att våra kvantfysikforskare, tillsammans med kollegor i övriga Sverige, får den här chansen att fokusera mot ett konkret och viktigt mål på ett sätt som hela Sverige kan dra nytta av kunskapsmässigt. Jag vill också rikta ett stort tack till Wallenbergstiftelsen för sitt djupa engagemang och långsiktiga stöd, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gör parallellt en miljardsatsning på artificiell intelligens, kanaliserad genom Wallenberg Autonomous Systems and Software program, WASP, som lanserades 2015. Detaljer kring den satsningen finns i pressmeddelande från Linköpings universitet:<strong><br /><a href="https://liu.se/nyhet/miljardsatsning-pa-svensk-ai-forskning">Miljardsatsning på svensk ai-forskning</a><br /></strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs mer om hur de båda jubileumsdonationerna kopplar till varandra i KAW:s pressmeddelande: </div> <div> </div> <div><strong><a href="http://kaw.wallenberg.org/press/kaw-jubileumsdonation-ai-och-kvantteknologi">1,6 miljarder kronor till artificiell intelligens och kvantteknologi</a></strong></div> <div> </div> <br /><div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">FAKTA</h5> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">WALLENBERG CENTRE FOR QUANTUM TECHNOLOGY</h5> <div> </div> <div>- Wallenberg Centre for Quantum Technology är en tioårig miljardsatsning med målet att ta svensk forskning och industri till fronten av den andra kvantrevolutionen.</div> <div> </div> <div>- Forskningsprogrammet ska utveckla och säkra svensk kompetens inom alla kvantteknologins delområden: kvantdatorer, kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantsensorer.</div> <div> </div> <div>- Forskningsprogrammet innefattar dels ett fokusprojekt med mål att utveckla en kvantdator, dels ett excellensprogram som täcker de fyra delområdena.</div> <div> </div> <div>- Wallenberg Centre for Quantum Technology leds av och är till stor del lokaliserat på Chalmers. Delområdena kvantkommunikation och kvantsensorer koordineras av KTH respektive Lunds universitet.</div> <div> </div> <div>- Satsningen omfattar en forskarskola, ett postdok-program, ett gästforskarprogram samt medel för rekrytering av unga forskare. Det kommer att säkerställa långsiktig, svensk kompetensförsörjning inom kvantteknologiområdet, även efter programmets slut.</div> <div> </div> <div>- Samarbete med flera industripartner säkrar att tillämpningsområdena blir relevanta för svensk industri.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Läs mer i beskrivningen av forskningsprogrammet &gt;&gt;&gt;<br /></strong></div> <div><span><a href="/sv/nyheter/Documents/prgbeskr_wcqt_171114_sve.pdf">Wallenberg Centre for Quantum Technology</a><span style="display:inline-block"></span></span> (pdf, 600 kB)<br /><strong></strong> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <strong>FAKTA</strong> <h5 class="chalmersElement-H5">DEN ANDRA KVANTREVOLUTIONEN</h5> <div> </div> <div>Under 1900-talet ägde den första kvantrevolutionen rum. Den gav oss uppfinningar som lasern och transistorn – uppfinningar som ligger till grund för hela den informationsteknologi som formar dagens samhälle.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Efter många år av grundforskning kring häpnadsväckande kvantfenomen som superposition, sammanflätning och klämda tillstånd har forskarna lärt sig att kontrollera enskilda kvantsystem som individuella atomer, elektroner och ljuspartiklar. Att kunna kontrollera 20 kvantbitar innebär idag världsrekord, men utvecklingen går oerhört fort. Tillämpningar som extremt snabba kvantdatorer, avlyssningssäker kommunikation och hyperkänsliga mätmetoder finns nu inom räckhåll.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Därför investeras stort i kvantteknologi i hela världen. EU sjösätter en tioårig satsning på en miljard euro år 2019. Minst lika stora program finns i Nordamerika, Asien och Australien. It-företag som Google, IBM, Intel och Microsoft gör också betydande satsningar. Säker och snabb kommunikation är en stark drivkraft för teknologin. Redan idag finns kommersiella system som kan överföra kvantkrypteringsnycklar genom en obruten optisk fiber över avstånd på 100 kilometer, dock med ganska låg hastighet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En nära förestående milstolpe, som forskare krigar om att nå, är att demonstrera en så kallad kvantfördel (på engelska quantum supremacy), vilket innebär att lösa ett problem som är utom räckhåll även för den mest kraftfulla klassiska datorn. För det krävs minst 50 kvantbitar. Det lär ske med hjälp av en kvantsimulator, en enklare form av kvantdator. Användbara tillämpningar av kvantsimulering förväntas inom fem år. Att realisera en fungerande programmerbar kvantdator kommer att ta betydligt längre tid.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Människans kunskap om världen och våra tekniska framsteg begränsas av vad vi kan mäta, och hur noggrant. Forskare håller också på att lära sig att använda enskilda partiklar, till exempel fotoner och elektroner, som sensorer i mätningar av krafter, gravitation, elektriska fält etc. Med kvantteknologi pressas mätförmågan långt bortom vad som tidigare varit möjligt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Se och hör forskarna berätta mer i Chalmers film på Youtube &gt;&gt;&gt;</strong> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=kcTGzE_AtBc">The Quantum Revolution</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Läs mer om centrala kvantfenomen i faktabladet &gt;&gt;&gt;</strong></div> <div><a href="/sv/nyheter/Documents/kvantteknologi_popvet_171114_sve.pdf" target="_blank">Kvantteknologi</a> (pdf, 260 kB)<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div> </div> <div>Per Delsing, professor i kvantkomponentfysik, Chalmers, 031-772 3317, per.delsing@chalmers.se</div> <div> </div> <div>Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik, Chalmers, 031-772 3237, goran.l.johansson@chalmers.se</div> <div> </div> <div> </div> <p></p>Wed, 15 Nov 2017 08:30:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/korrosionskemist_chalmers.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/korrosionskemist_chalmers.aspxPrestigefyllda priser till korrosionskemist<p><b>​Mohsen Esmaily, forskare vid avdelningen Energi och material har nyligen fått två prestigefyllda priser från Electrochemical Society och Acta Materialia Inc för forskning inom material- och korrosionsvetenskap.</b></p><p><a href="/sv/personal/Sidor/mohsen-esmaily.aspx">Mohsen Esmaily</a> har en postdokanställning vid institutionen för kemi och kemiteknik. Han avslutade sina doktorandstudier på Chalmers i februari 2016 med avhandlingen “The role of Microstructure in the Atmospheric Corrosion of selected Light Alloys and Composites”. Avhandlingen innehåller sexton tidskriftspublicerade artiklar. Nu tilldelas han de två prestigefyllda priserna för sina banbrytande resultat. </p> <p>Mohsen Esmaily visade i sin avhandling och även i senare arbete sätt att skapa mycket mer korrosionsbeständiga magnesiumlegeringar än vad som hittills varit möjligt, vilket kan öppna upp för nya lätta magnesiumkonstruktioner. Detta kan i sin tur ge till exempel lättare fordonskarosser vilket bidrar till minskade skadliga utsläpp.</p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><span style="font-size:14px">– Att bidra till en bättre värld är mitt främsta mål, men längs vägen behöver jag lite stöd och uppskattning så det var verkligen givande för mig att mitt arbete uppskattas av forskarvärlden. Jag tänker på alla dagar, nätter, helger, somrar och ledigheter när jag var på kontoret och i labb istället för att vara med min familj, med min son. Jag var glad när jag fick utmärkelserna. Då visste jag att jag bidragit med något bra. Nu känner jag mig än mer motiverad att bedriva forskning med hög kvalitet, men jag måste också ha mer balans i mitt liv, säger Mohsen Esmaily.</span></p></blockquote> <p>Nyligen samarbetade han med ledande korrosionsforskare från Spanien, Tyskland, Australien och USA med en 100 sidor lång översiktsartikel som sammanfattar årtionden av magnesiumkorrosionsforskning och som också innehåller nya opublicerade resultat. Den publicerades i augusti 2017 i den högt rankade tidskriften Progress in Materials Science. Under granskningsförfarandet fick vi fick kommentarer som &quot;den bästa översiktsartikel jag någonsin sett inom korrosionsområdet&quot;, &quot;överlägsen majoriteten av tidigare Mg-översiktsartiklar&quot; och &quot;ett enormt bidrag till området Mg-korrosion &quot;. Artikeln är nu den näst mest nedladdade granskningen i tidskriften.</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">– Jag ledde teamet och vi hade en mycket snäv deadline. Det var också mycket hårt arbete, men jag kan verkligen rekommendera den här sortens arbete till andra på min nivå, eftersom jag efteråt bättre förstod hur vår forskning relaterar till annan forskning inom området. Jag upptäckte mycket intressant som jag inte tidigare kände till och kommer att hjälpa mig att formulera nya forskningsfrågor i framtiden. Jag fick också chansen att samverka med många framstående forskare, säger Mohsen Esmaily.</span></p></blockquote> <p>Tidigare har Mohsen Esmailys resultat inom korrosion på lätta legeringar uppmärksammats och fått pris av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och Wallenbergstiftelsen.</p> <p><br />Läs mer om Mohsen Esmailys utmärkelser och forskning på länkarna nedan.</p> <p><span><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-magnesium-som-lattviktsmaterial.aspx">Genombrott för magnesium som lättviktsmaterial </a><br /></span><a href="http://www.electrochem.org/redcat-blog/2017-corrosion-division-morris-cohen-graduate-student-award-goes-moshen-esmaily/">2017 Corrosion Division Morris Cohen Graduate Student Award Goes to Moshen Esmaily!</a> <br /><a href="https://www.journals.elsevier.com/acta-materialia/news/recipients-of-the-2016-acta-student-awards">Recipients of the 2016 Acta Student Awards</a><br /></p> <div> <div><span style="font-size:12px"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Mohsen%20Esmaily%20text.png" alt="" style="margin:0px 5px" /></span></div> <div><span style="font-size:12px"></span> </div> <div><span style="font-size:12px"></span> </div> <div><span style="font-size:12px"></span> </div> <div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Picture: ASM Award Ceremony- From left: Dr. William E. Frazier (American Society of Metals (ASM) president), Mohsen Esmaily (Chalmers), and Prof. Christopher Schuh (The Head of Materials Science Department at MIT) </span></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"></span></span> </div></div> Wed, 15 Nov 2017 00:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Autonomi-och-artificiell-intelligens-pa-Aha-festivalen-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Autonomi-och-artificiell-intelligens-pa-Aha-festivalen-2017.aspxArtificiell intelligens och autonomi på Aha-festivalen 2017<p><b>​Kreativa maskiner, dansande robotar, artificiell intelligens och utforskande workshops. På Chalmers Aha-festival möts forskare, studenter, musiker och konstnärer för att hitta nya vägar i gränslandet mellan vetenskap och konst  –  tillsammans med publiken.</b></p><div>​<span>I år är festivalens tema autonomi och festivalen hålls i kårhuset på Chalmers campus Johanneberg den 20–22 november. Programmet bjuder på olika typer av föreställningar, föreläsningar, workshops, utställningar och paneldiskussioner. Festivalen har nyfikenhet som röd tråd och hyllar både vetenskapen och</span><span><span></span></span><span> konsten. Allt vävs samman med frågeställningar om vår existens.</span></div> <div><span><div>–  Det är nödvändigt att ha flera perspektiv och kompetenser för att kunna möta olika utmaningar i samhället. Aha-festivalen kombinerar olika inriktningar inom både vetenskap och konst och hjälper oss att utforska världen på nya sätt, i vår strävan mot ett hållbart samhälle, säger Peter Christensson, en av festivalens två projektledare. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Idén om en gränsöverskridande och internationell festival föddes under en poesikväll på Chalmers. Med inspiration från den konstnärliga forskningen på institutionen för arkitektur arrangerades den första Aha-festivalen 2014. I fjol anslöt institutionen för fysik och i år växer evenemanget ytterligare och bjuder på ett brett spektrum av Chalmersforskning och spännande aktiviteter. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>–  Det kanske inte är så välkänt, men Chalmers vilar på en både vetenskaplig och konstnärlig grund. Aha-festivalen är ett sätt att visa det. All kreativitet har sin grund i nyfikenheten och de viktigaste frågorna är de som besökarna har med sig från festivalen, säger Michael Eriksson, projektledare på Aha-festivalen.<br /> <br /></div> <div> </div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren,<a href="mailto:%20mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"> mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"> </h4> <h4 class="chalmersElement-H4"> </h4> <h4 class="chalmersElement-H4"><span><span></span></span>Fem höjdpunkter på årets Aha-festival:</h4> <div> </div> <div><strong>Opera, musikteknologi och dansande robotar i ett gränsöverskridande möte.</strong></div></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span> <div> </div> <div>Bakom<a href="http://www.operamecatronica.com/"> Opera Mecatronica </a>står artisterna Åsa och Carl Unander-Scharin. </div> <div>20 november 13:00-14:30<br /><br /></div> <div><strong>Kan maskiner tänka självständigt</strong><strong> och vara kreativa?</strong></div> <div> </div> <div>Chalmersforskarna <a href="/sv/personal/Sidor/kageback.aspx">Mikael Kågebäck</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a>pratar om hur artificiell intelligens kommer att förändra våra liv. <br /></div> <div>21 november 9:00-10:00<br /> <br /></div> <div> </div> <div><strong>Återvinn mig! Hur samspelar teknologi och konstruktion med våra kroppar? </strong></div> <div> </div> <div>Organdonation och ändrade naturlagar står i fokus när Chalmersdoktoranden och designern <a href="/sv/personal/Sidor/pamelal.aspx">Pamela Lindgren </a>håller workshop. </div> <div>21 november, 12:00-14:00<br /> <br /></div> <div> </div> <div><strong>Så får vi en hållbar samhällsutveckling med hjälp av tillit. </strong></div> <div> </div> <div>Hör den chilenske arkitekten Alejandro Aravena som i dagarna tar emot <a href="http://www.gothenburgaward.com/">Göteborgspriset för hållbar utveckling</a>. <br /></div> <div>21 november 18:00-20:00<br /> <br /></div> <div> </div> <div><strong>Det internationella danskompaniet Spinn bjuder på dans med och utan funktionsvariationer.</strong></div> <div> </div> <div>I föreställningen<a href="http://danskompanietspinn.se/forestallningar/imagine/"> Imagine</a>  testar dansarna hur långt vi kan gå för att känna oss levande. Hur kan vi vara självständiga tillsammans? Vem får ta plats på scen och dela med sig av sin historia? </div> <div>22 november 19:00-20:30</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Se hela programmet på <a href="http://www.ahafestival.se/">Aha-festivalens hemsida.</a></div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/AHA-logga2017_270x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></span></span>Snabbfakta: </h4></div> <div>Aha-festivalen på Chalmers pågår 20-22 november. Välkommen till campus Johanneberg, Chalmersplatsen 1, Göteborg. Festivalen är på andra våningen i Kårhuset. </div> <div><strong>Det är fri entré och alla är välkomna.</strong></div> <div><br /></div> <div><span><span><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Aha-festival-2017.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lägg till festivalen i din kalender.</a><br /><a href="http://www.facebook.com/ahafestivalse"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Följ Aha-festivalen på Facebook.</a><br /><a href="https://http//www.facebook.com/events/1706565542700802"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till festivalens event på Facebook.</a><br /><span style="display:inline-block"></span></span></span><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Presskontakter:  </h5> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter.aspx">Peter Christensson</a>, projektledare Aha-festivalen: 070 958 90 43, peter@chalmers.se</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/michael-eriksson.aspx">Michael Eriksson</a>, projektledare, Aha-festivalen:  070 583 51 85, michael.eriksson@chalmers.se<br /></div></div></span></div>Tue, 14 Nov 2017 00:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Spanstig-20-aring-bakom-unik-uppstartsmiljo.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Spanstig-20-aring-bakom-unik-uppstartsmiljo.aspxSpänstig 20-åring bakom unik uppstartsmiljö<p><b>​Chalmersbolag står för 40 procent av omsättningen bland teknikbaserade startup-företag från Sveriges 21 ledande inkubatorer. Bakom den framgångsrika uppstartsmiljön ligger en av världens högst rankade entreprenörskolor. Nu firar verksamheten där studenter startar och driver företag 20 år.</b></p><div>​Skulle man kunna öka mängden kommersialiserad teknik om man kopplade forskning till entreprenöriella studenter? Frågan hade uppstått i ett samtal mellan chalmersforskaren Sören Sjölander och dåvarande utvecklingsmyndigheten Nutek. Mats Lundqvist, föreståndare för Chalmers entreprenörskola, minns hur Sjölander tog den vidare till honom: </div> <div> </div> <div>– Jag var precis klar med min avhandling där jag konstaterat att de som jobbar effektivt och framgångsrikt i projekt inom industrin också lär sig mycket. Det är modernt att jobba så nu, men då var det nytt. Jag tänkte att här har vi en pedagogik. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Viktigt med social kompetens</h4> <div>Tillsammans startade Lundqvist och Sjölander Chalmers entreprenörskola utifrån tre kärnpunkter: Studenterna ska lära sig genom att arbeta i skarpt läge. De ska ta hand om och skapa värden av forskningsresultat som inte har en egen drivkraft. Och de ska göra det i team.</div> <div> </div> <div>– Min avhandling visade att framgångsrikt entreprenörskap inte, som man kanske tror, handlar om enskilda hjältar som startar det ena häftiga företaget efter det andra. Det handlar om människor som jobbar tillsammans. Den sociala kompetensen har alltid varit viktig för oss, säger Mats Lundqvist. </div> <div> </div> <div>Än idag är det bara ett 20-tal universitet i världen som arbetar med en liknade pedagogik. 1997 gjorde inga det. Så Chalmers var först tillsammans med två universitet i USA som ovetandes av varandra startade parallellt. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Framgångsrik pedagogik</h4> <div>Att pedagogiken där studenter tar hand om forskningsresultat och agerar surrogatentreprenörer varit framgångsrik råder det inga tvivel om. Bland teknikbaserade startupbolag som växt fram genom svenska inkubatorer står chalmersbolag för 40 procent av omsättningen medan fem andra universitet står för 10 procent vardera. </div> <div> </div> <div>– Vi är fyra gånger bättre tack vare de projekt som drivits av studenter. Annars hade vi legat på samma nivå som de andra, säger Mats Lundqvist.</div> <div> </div> <div>Men Entreprenörskolan står förstås inte på egna ben utan är en del av en uppstartsmiljö som utvecklats efter hand. Vid millennieskiftet startades en ”tredje part” – inkubatorn Encubator som inte bara investerade utan också hjälpte till med samarbetsavtal mellan idégivare och studenter. Några år senare, 2003, förstärktes möjligheterna till goda bolagsgrunder ytterligare då utbildningsspåret Intellectual Capital Management blev en del av skolan.</div> <div> </div> <div>– Då fick vi in jurister bland alla ingenjörer. Den föreningen är viktig. Spåret finns också på Göteborgs universitet vilket gör att vi når kompetensen där. Detta markerades ytterligare 2006 då vi blev engelsktalande och skapade ett spår inom bio-entreprenörskap som också finns inom Sahlgrenska akademin, säger Mats Lundqvist.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Storsatsning på uppstartsmiljön</h4> <div>För två år sedan satsade Chalmers 450 miljoner kronor (varav 300 miljoner i investeringsmedel) för att kraftsamla och ytterligare stärka de redan internationellt starka miljöerna. Samtidigt slog man ihop sina då två inkubatorer Chalmers innovation och Encubator med sina såddfinansieringsfonder och bildade Chalmers Ventures. Därmed tog uppstartsmiljön klivet upp från ”garage-” till ”paradverksamhet”. Vid rodret för verksamheten sattes Linnéa Lindau, själv tidigare entreprenörskolestudent.  </div> <div> </div> <div>– Chalmers Venture-satsningen är ett steg på vägen mot att Chalmers blir ett entreprenöriellt universitet på riktigt. I dag är Entreprenörskolan en diamant i systemet med ett 50-tal studenter, men om tio år tänker vi att alla studenter ska ha entreprenöriella erfarenheter när de går ut. Ett projekt för detta har redan påbörjats på grundutbildningen, säger Linnéa Lindau.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Studenterna lär sig tackla framtiden</h4> <div>Vad är det då studenterna får med sig? Redskapen att tackla ”en osäker framtid”, konstaterar Linnéa Lindau. Det handlar förstås om insikten att man måste skapa själv. Men det räcker inte. </div> <div> </div> <div>– Det går inte att styra världen. Men du kan träna på att förstå kartan eller systemet du rör dig i. Sen lära dig navigera mot ditt mål, säger Linnéa Lindau. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Lärande med mycket känslor</h4> <div>Entreprenörskoleåret handlar också mycket om känslor. Ibland är det ”high five” och eufori, ibland är det raka motsatsen.</div> <div> </div> <div>– Det är ett lärmoment i sig. Det är på riktigt. Och då är det förstås skönt att vara några stycken och hämta upp varandra, säger Linnéa Lindau och fortsätter:</div> <div> </div> <div>– Den ensamme hjälten tycker vi är lite av en karikatyr. De allra flesta klarar inte alla saker själva, speciellt inte nu när världen är så komplex som den är. Det behövs en interaktion med andra människor, man måste kunna bygga upp nätverk, samarbeta med andra, engagera, involvera. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Entreprenör blir intraprenör</h4> <div>2013 startade Chalmers entreprenörskola sitt senaste utbildningsspår – Corporate Entrepreneurship, eller intraprenörskap. Detta sedan flera av Chalmers företagspartners insett att de måste arbeta mer med entreprenörskap internt för att undvika att hamna i samma fälla som Nokia eller Kodak. Därför driver studenter olika utvecklingsprojekt hos dem. </div> <div> </div> <div><div>– Där finns nyckeln till framtiden. Entreprenörskap är samskapande som sker inom och mellan olika strukturer. Ibland finns ett nystartat bolag mitt i detta, men ofta sker det i etablerade sammanhang. 70 procent av våra studenter arbetar inom industriföretag. Och det roliga är att så gott som alla har en entreprenöriell roll, en roll de ofta tagit sig, säger Mats Lundqvist.</div> <div> </div> <div><em><strong>Text: </strong>Lasse Nicklasson</em></div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mats och Linnéas sex favoriter ur Chalmersportföljen</h4> <div><strong>Netclean:</strong> Gör programvara för att identifiera förekomst av barnpornografi. Företagets lösningar används idag av företag, myndigheter och internetleverantörer i 110 länder. Startade 2003.</div> <div><a href="https://www.netclean.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Netclean</a><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vehco:</strong> Står för vehicle communications och jobbar med ”appar för lastbilar”, men startade innan det ens fanns appar. Företaget utvecklar, marknadsför och säljer Fleet Management Systems (FMS) till transportföretag i Europa. Man har 100 anställda och omsätter 180 miljoner kronor.</div> <div><a href="http://www.vehco.se/sv"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vehco</a><br /> </div> <div> </div> <div><strong>Minesto: </strong>Tillverkar det marina kraftverket Deep Green, en ”drake” som sitter fast i en kabel på havsbotten och producerar grön el av tidvattenströmmar. Utsågs av Time Magazine som en av årets smartaste uppfinningar 2010. Huvudkontoret finns i Göteborg med dotterbolag i Storbritannien.</div> <div><a href="https://minesto.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Minesto</a><br /> </div> <div> </div> <div><strong>Swedish Algae Factory:</strong> Företagets idé bygger på att använda algers skal, som av ett nanoporöst kiselmaterial, för att effektivisera solpaneler. Produktionsprocessen ger även en näringstät organisk biomassa samtidigt som vatten renas. Grundades på Entreprenörskolan 2014.</div> <div><a href="http://swedishalgaefactory.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Algae Factory</a><br /> </div> <div> </div> <div><strong>Oxeon:</strong> Företagets bandvävda kolfiber har slagit kompositbranschen med häpnad. Den ultralätta starka lösningen finns i allt från hockeyklubbor till flygplan. Startade på Chalmers 2003.</div> <div><a href="http://oxeon.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Oxeon</a></div> <div> </div> <div><strong>Mimbly: </strong>Har utvecklat en smart modul som sätts på tvättmaskiner för att rena och återanvända tvättvatten. Startades så sent som förra året på Chalmers entreprenörskola. Fick i höst, som enda svenska startup, en plats i Ikeas nya acceleratorprogram. Totalt antogs tio av 1 300 sökande företag.</div> <div><a href="https://www.mimbly.net/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mimbly</a><br /></div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA: Chalmers entreprenörskola och Chalmers Ventures </h4> <ul><li>Chalmers entreprenörskola startade 1997 och kombinerar två målsättningar; att utveckla framtidens entreprenörer och att kommersialisera ny kunskap. </li> <li>Chalmers entreprenörskola har ett nära samarbete med nuvarande Chalmers Ventures, vilket har lett till cirka fem startup per år. </li> <li>Chalmers Ventures och Chalmers entreprenörskola bildar Sveriges mest framgångsrika uppstartsmiljö. Chalmersbolag står för 40 procent av omsättningen bland teknikbaserade startups från Sveriges 21 ledande inkubatorer (2012). </li> <li>Högskoleverket utsåg 2009 Chalmers entreprenörskola till den bästa entreprenörsutbildningen i Sverige. </li> <li>Chalmers Ventures utsågs 2014 till en topprankad europeisk inkubator (UBI-index 2014)</li></ul> <div> </div> <div> </div></div>Mon, 13 Nov 2017 18:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Fallolyckor-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Fallolyckor-.aspxOlyckor är dubbelt så vanligt i bostäder som i trafiken<p><b>​Fallolyckor är den största skaderisken i bostadsmiljö. Det visar en ny chalmersstudie om förebyggande åtgärder för att göra bostaden säkrare i framtiden. Studien analyserar hur ålder och fysiska funktionshinder påverkar skademönster i hemmet.</b></p><ul><li>Att falla var den vanligaste orsaken till skada. </li> <li>Olyckor var dubbelt så vanligt i bostadsmiljön jämfört med andra skadeplatser i kommunerna som sport- och idrottsanläggningar samt i trafiken. </li> <li>De flesta skadade sig i bostadsrum som vardagsrummet eller i sängkammaren. För personer med funktionsnedsättning var detta än mer märkbart, särskilt i åldersgruppen 20–64 år. </li></ul> <h3 class="chalmersElement-H3">Funktionshindrade skadas oftare i bostaden</h3> <div>Forskningen syftade till att identifiera risker i bostaden särskilt för människor med funktionshinder. Mellan åren 2001–2015 analyserades 168 200 olyckor (läkarbesök på akutmottagningar i Skaraborg) varav 62 700 inträffade i bostadsmiljön. Av dessa olyckor drabbades 1 300 personer med funktionshinder. Fler män skadades i de yngre åldersgrupperna under 65 år, medan betydligt fler kvinnor skadades i de äldre grupperna 65 till 85 år och äldre.  Detta speglar bland annat att andelen kvinnor i befolkningen ökar i de äldsta åldersgrupperna.</div> <br /> <div>Det var vanligare att personer med funktionshinder skadade sig i bostaden, skolan och i offentliga lokaler (sjukvård, annan service) jämfört med personer utan funktionshinder. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fallolyckor drabbar barn och äldre mest</h3> <div>Att falla var den vanligaste orsaken till skada. Cirka 47 procent av alla olyckor utgjordes av fall. Barn och äldre drabbas mest. Denna skadeorsak var vanligast även hos personer med funktionshinder utom för de allra äldsta. </div> <div><br /></div> <div>Omkring 50 procent av de skadade i gruppen 65 år och äldre hade frakturer på skelettet, till exempel benbrott. Motsvarande för gruppen under 65 år var 25 procent. Personer under 20 år med funktionshinder drabbades i mindre grad av frakturer jämfört med yngre utan funktionshinder. Personer med funktionshinder drabbades mer av skador på mjukdelar (stöt-, krosskada, blåmärke) jämfört med övriga skadade. Sårskador var dock mer vanligt bland icke funktionshindrade. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Innertrappor och badrum farligaste platsen för funktionshindrade</h3> <div>Denna studie fann två skadedrabbade platser i bostaden som var långt över vad som kunde förväntats: innertrappor där barn med funktionshinder bodde samt badrum för personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20–64 år. De flesta personer som var utsatta för olycksfall skadade sig dock i vardagsrummet eller i sängkammaren. För funktionshindrade var detta än mer märkbart, särskilt i åldersgruppen 20–64 år. Trädgården var den näst vanligaste skadeplatsen för barn. För barn med funktionshinder utgjorde trappor den vanligaste skadeplatsen. Den näst vanligaste skadeplatsen för vuxna utan funktionsnedsättning, efter vardagsrum och badrum, var garageuppfarten och dess omgivningar. Sjukhem, ålderdomshem och andra institutionsboenden var mycket vanliga skadeplatser för äldregruppen och särskilt för äldre med funktionshinder. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Säkerhetsfrämjande åtgärder för att hindra fallolyckor</h3> <div>Med stöd av denna studie kan konstateras att personer med funktionshinder och äldre utan funktionshinder har mycket att vinna på att säkerhetsfrämjande åtgärder genomförs i hemmen. Detta gäller särskilt insatser som hindrar ett fall och minskar konsekvenserna av ett fall. För att rätten att behålla sitt oberoende och sitt självbestämmande ska kunna bestå rekommenderas en rad passiva åtgärder, till exempel forskning och utveckling av energiabsorberande/stötupptagande golv (jämför exempelvis med moderna energiupptagande instrumentbrädor i bilar som är skadeförebyggande och som motverkar frakturer och huvudskador) samt andra automatiserade åtgärder som kan minska skaderisken.</div> <div> </div> <div>Studien med namnet <strong>Injury events sustained in residential environments: Age and physical disability as explanatory factors for differences in injury patterns in Sweden</strong> har publicerats i den internationella vetenskapliga tidskriften Housing and Society, med säte i Minnesota, USA: <a href="http://dx.doi.org/10.1080/08882746.2017.1393284">http://dx.doi.org/10.1080/08882746.2017.1393284</a></div> <div> </div> <div>Författare: </div> <div>Charlotta Thodelius, doktorand, Chalmers tekniska högskola. </div> <div>Robert Ekman, docent, Chalmers tekniska högskola.</div> <div>Jörgen Lundälv, docent, Göteborgs universitet.   </div> <div>Hans Ekbrand, PhD, Göteborgs universitet.   </div> <div> </div> <div>Studien ingår i ett MSB finansierat forskningsprojekt <em>Riskgruppanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö</em>, åren 2014–2018, vid Chalmers tekniska högskola, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik: </div> <div><br /> </div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div>Robert Ekman, docent, Chalmers tekniska högskola, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsdesign, tfn: 0709 42 15 85, epost: robert.ekman@chalmers.se</div> Thu, 09 Nov 2017 11:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prisregn-over-Jens-Nielsen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prisregn-over-Jens-Nielsen.aspxPrisregn över Jens Nielsen<p><b>​I förra veckan tilldelades Jens Nielsen the Eric and Sheila Samson Prime Minister’s Prize – världens största pris för forskning kring alternativa bränslen. Därmed fullbordade Jens Nielsen ett äkta hat-trick i prestigefyllda utmärkelser under oktober månad.</b></p>​Jens Nielsen mottog månadens tredje och sista pris ur den israeliske vetenskapsministern Ofir Akunis hand under en officiell ceremoni i Tel Aviv den 31 oktober. The Eric and Sheila Samson Primeminister’s prize har delats ut i fem år till forskare som är världsledande kring utveckling av alternativa bränslen. Jens Nielsen, som är professor i systembiologi på Chalmers, belönades för sina insatser kring hur man kan producera kolväten från jäst och därigenom utveckla nya biobränslen. Prissumman på en miljon dollar delade han med årets andre pristagare Jean-Marie Tarascon från Collège de France.  <br /><br />– Mitt forskarlag har haft stora framgångar med att omdirigera metabolismen i vanlig bakjäst för att få fram kemiska komponenter som kan användas i biobränsle för bilar, diesel för lastbilar och i jetbränsle för flyg. Vår forskning täcker hela spektrumet, vilket jag tror haft stor betydelse för utnämningen, säger Jens Nielsen. <br /><br />Tidigare i oktober tilldelades han ”Energy Frontiers award” av det italienska oljebolaget ENI för samma typ av forskning. Och bara någon vecka innan resan till Israel belönades han med Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVAs, guldmedalj för sin innovativa och nyskapande forskning inom systembiologi. Tre prestigefyllda priser på en månad. Ett fullbordat hat-trick, hur känns det?<br /><br />– Det är fantastiskt, så överväldigande att det inte går att beskriva i ord. Jag fick reda på att jag skulle få det israeliska priset för någon månad sedan. Allt har gått väldigt fort. <br /><br />Han tror också att det skulle kunna gå förhållandevis snabbt att få ut jästbaserad produktion av nya biobränslen som kan konkurrera med petroleumbaserade bränslen på marknaden.<br /><br />– Vi har kommit ganska långt med vår forskning. En industriell implementering är mer beroende av politiska beslut och ekonomi än av teknisk utveckling. Bestämmer man sig för att vilja göra det här skulle vi kunna ha en produkt ute på marknaden om fem till åtta år, säger Jens Nielsen.  <br /> <br /><br /><strong>Läs mer: </strong><br /><br /><a href="http://www.fuelchoicessummit.com/Award.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />The Eric and Sheila Samson Prize 2017</a><br /><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/anders-scharp-tilldelas-ivas-stora-guldmedalj/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IVAs pressmeddelande om medaljbesluten 2017</a><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/anders-scharp-tilldelas-ivas-stora-guldmedalj/"></a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Energipris till Jens Nielsen för biobränslen från jäst</a>, om Energy Frontiers Award<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Jens-B-Nielsen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Jens Nielsen</a>Thu, 09 Nov 2017 09:50:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-i-nytt-projekt-som-ska-ta-autonom-och-miljövänlig-kollektivtrafik-till-städerna.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-i-nytt-projekt-som-ska-ta-autonom-och-milj%C3%B6v%C3%A4nlig-kollektivtrafik-till-st%C3%A4derna.aspxDe ska införa självkörande kollektivtrafik i städerna<p><b>​Sohjoa Baltic heter ett EU-finansierat projekt som vill möjliggöra och underlätta övergången till autonom och miljövänlig kollektivtrafik i städerna kring Östersjön. I projektet medverkar 13 partners från 8 länder. Chalmers kommer bland annat bidra med kunskap om fordonsteknik, autonom teknisk utveckling, intelligent kooperativt körbeteende och riskanalyser.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sohjoa Baltic syftar till att öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken genom att förbättra erbjudna tjänster och införa automatiserade minibussar utan förare, speciellt för de första och sista kilometrarna av resan. Projektet vill bidra med rekommendationer för miljövänlig och smart, automatiserad kollektivtrafik samt riktlinjer för hur en sådan kollektivtrafik kan organiseras. Slutmålet är att uppnå genomgripande förändringar där stadsinvånarna väljer kollektivtrafik framför den egna bilen.</span><div><br /></div> <div>Chalmers bidrar med sin expertis inom säkerhet och driftskrav och kommer bedriva forskning som rör servicekvalité, utveckling av ny teknik för självkörande fordon, körbeteende, hur väder påverkar körningen, handikappanpassning och riskanalyser. Ansvarig för Chalmers del i projektet är <a href="https://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/mauro-bellone.aspx" target="_blank">Mauro Bellone​</a> som är forskare på avdelningen Adaptiva ​​system på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div>Sohjoa Baltic leds av Metropolia University of Applied Sciences I Finland. Projektet finansieras av EU har mottagit cirka 4 miljoner euro. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/csm_IBSR_logo_EUflag_1000px_001a756769.jpg" alt="" style="margin:5px;width:645px;height:177px" /><br /><br /><br /><br /><br /></div> ​Tue, 07 Nov 2017 10:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Bild-av-rod-jattestjarna-ger-overraskande-inblick-i-solens-framtid.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Bild-av-rod-jattestjarna-ger-overraskande-inblick-i-solens-framtid.aspxBild av röd jättestjärna ger överraskande inblick i solens framtid<p><b>​Ett Chalmers-lett forskarlag har för första gången studerat detaljer på ytan av en åldrande stjärna med samma massa som solen. Bilder tagna med teleskopet Alma visar att stjärnan är en jätte, med en diameter dubbelt så stor som jordens bana runt solen, men även att stjärnans atmosfär påverkas av kraftfulla och oväntade chockvågor. Forskningsresultaten har publicerats i tidskriften Nature Astronomy.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett forskarlag som leds av astronomen Wouter Vlemmings vid Chalmers har använt teleskopet Alma (Atacama Large Millimetre/Submillimetre Array) i Chile för att göra de skarpaste observationerna hittills av en stjärna som började sitt liv med samma massa som solen. De nya bilderna visar för första gången detaljer på ytan av den röda jättestjärnan W Hydrae, som ligger 320 ljusår bort i stjärnbilden Vattenormen (Hydra på latin).</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/WHya_colour_solarsystem_sv_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– För oss är det viktigt att inte bara studera hur röda jättar ser ut, utan även hur de utvecklas och hur de bidrar till vår galax med grundämnena som behövs för att liv ska kunna uppstå. Med antennerna i Alma konfigurerade för att ge den bästa möjliga upplösningen kan vi göra de mest detaljerade observationerna hittills av dessa svala men spännande stjärnor, säger Wouter Vlemmings.</div> <div><br /></div> <div>Stjärnor som solen utvecklas under många miljarder år. När de börjar bli gamla blir de fluffigare, större, svalare och mer benägna att tappa materia i form av stjärnvindar. Stjärnor tillverkar viktiga grundämnen som kol och kväve, och när de når röd jätte-stadiet släpper de ut dessa atomer i rymden redo att återanvändas i nya generationer av stjärnor.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/WHya_dss_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Med Almas bilder ser vi nu ytan hos en röd jätte, med samma massa som solen, bättre än vad som tidigare varit möjligt. Tidigare har detaljer kunnat avbildas på mycket tyngre stjärnor, så kallade superjättar, såsom Betelgeuse och Antares. </div> <div><br /></div> <div>Observationerna har också överraskat forskarna. I synnerhet är en ovanligt kompakt och ljusstark fläck på stjärnan ett tecken på att här finns oväntat het gas i ett lager ovanför dess yta: en kromosfär.</div> <div><br /></div> <div>– Våra mätningar av den ljusa fläcken tyder på att det finns kraftfulla chockvågor i stjärnans atmosfär som skapar temperaturer som är högre än vad som förväntas enligt teoretiska modeller för AGB-stjärnor, säger Theo Khouri, som är astronom vid Chalmers och ingår i forskarlaget.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/star_size_comparisons_sv_72dpi_340x148.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />En alternativ förklaring är minst lika överraskande: att stjärnan höll på att genomgå ett gigantiskt utbrott när observationerna gjordes.</div> <div><br /></div> <div>W Hydrae är en så kallad AGB-stjärna. Sådana stjärnor är svala, ljusstarka och kännetecknas av att kraftfulla stjärnvindar bär bort massa från stjärnan. Termen AGB kommer från engelskans asymptotic giant branch och syftar på stjärnornas läge i astronomernas Hertzsprung-Russell-diagram över olika stjärnors temperatur och ljusstyrka.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/alma_dok-1114-cc_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Nu satsar forskarlaget på nya studier, både med Alma och andra instrument, för att bättre förstå W Hydraes märkliga atmosfär. Att observera med Almas högsta möjliga upplösning är en utmaning för astronomer, men också givande på flera sätt. Det berättar Elvire De Beck, även hon astronom vid Chalmers som ingår i forskarlaget.</div> <div><br /></div> <div>– Det manar till eftertanke när man tittar på vår bild av W Hydrae och ser stjärnans storlek jämfört med jordens bana. Vi föds av material som skapas i stjärnor som den här, så för oss är det spännande att anta utmaningen att förstå något som berättar både om våra ursprung och om vår framtid, säger hon.</div> <div> </div> <div><b><i>Bilder</i></b></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>Högupplösta bilder (med etiketter på både engelska och svenska) i detta Flickr-album </i><span style="background-color:initial"><i><a href="https://www.flickr.com/photos/onsala/sets/72157690289421556">https://www.flickr.com/photos/onsala/sets/72157690289421556</a></i></span></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>1. (överst) Den skarpaste bilden hittills av en röd jättestjärna. Stjärnan W Hydrae, som ligger 320 ljusår från jorden, har kommit ett par miljarder längre i sitt liv än solen. Den lilla blåa ringen visar i samma skala storleken på jordens bana runt solen, sett snett ovanifrån. Bilden är tagen i så kallat submillimeterljus, med våglängd runt 0,9 mm. (Bild: Alma (ESO/NAOJ/NRAO)/W. Vlemmings)</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>2. Den skarpaste bilden hittills av en röd jättestjärna. Stjärnan W Hydrae, som ligger 320 ljusår från jorden, har kommit ett par miljarder längre i sitt liv än solen. Ringarna visar som jämförelse storleken på jordens (i blått) och andra planeters banor runt solen, sedda snett ovanifrån. </i><i style="background-color:initial">Bilden är tagen i så kallat submillimeterljus, med våglängd runt 0,9 mm. </i><i style="background-color:initial">(Bild: Alma (ESO/NAOJ/NRAO)/W. Vlemmings)</i></div> <div><i> </i></div> <div><i>3. Himlen omkring W Hydrae sedd i synligt ljus. (Bild: Digitized Sky Survey)</i></div> <div><i> </i></div> <div><i>4. Att direkt avbilda även de största och närmsta stjärnorna är en utmaning för astronomer. I den här bilden jämförs Almas bild av W Hydrae med de bästa bilderna hittills av andra stjärnor: den röda jätten R Doradus samt de röda superjättarna Antares och Betelgeuse. Dessa bilder har skapats med hjälp av olika metoder och i ljus med olika våglängder. Jättestjärnor kan dessutom se mycket olika ut i olika våglängder. Här visas även vinkelstorlekarna (alltså hur stora himlakropparna ser ut från jorden) för stjärnorna i det närmaste stjärnsystemet, Alfa Centauri, samt dvärgplaneten Pluto (när den är som närmast jorden). (Bilder: ESO/K. Ohnaka (Antares); Alma (ESO/NAOJ/NRAO)/E. O’Gorman/P. Kervella (Betelgeuse); ESO (R Doradus); Alma (ESO/NAOJ/NRAO)/W. Vlemmings (W Hydrae))</i></div> <div><i> </i></div> <div><i>4. Alma är världens kraftfullaste teleskop för studier av det svala universum. Dess många antenner observerar molekylär gas, stoft och damm, samt objekt i det avlägsna universum. Från dess plats i Atacama-öknen söker Alma efter svar på några av mänsklighetens största frågor om våra kosmiska ursprung och om byggstenarna till stjärnor, planeter, galaxer, och livet självt.</i></div> <div><i>Högupplöst version av bilden: <a href="https://www.eso.org/public/images/dok-1114-cc/">https://www.eso.org/public/images/dok-1114-cc/</a></i></div> <div><i>Foto: D. Kordan/ESO</i></div> <div><br /></div> <div> <span style="background-color:initial"><b>Mer om forskningen</b></span></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten presenteras i en artikel med titeln <span style="background-color:initial"><i>The shock-heated atmosphere of an asymptotic giant branch star resolved by ALMA</i>, som publiceras i tidskriften Nature Astronomy (länk till artikeln: </span><a href="http://rdcu.be/xUWV">http://rdcu.be/xUWV</a><span style="background-color:initial">).  Artikeln finns även tillgänglig på </span><span style="background-color:initial"><a href="https://arxiv.org/abs/1711.01153">https://arxiv.org/abs/1711.01153​</a></span></div> <div><br /></div> <div>Forskarlaget består av Wouter Vlemmings (Chalmers), Theo Khouri (Chalmers), Eamon O’Gorman (Dublin Institute for Advanced Studies, Irland), Elvire De Beck (Chalmers), Elizabeth Humphreys (Europeiska sydobservatoriet, ESO), Boy Lankhaar (Chalmers), Matthias Maercker (Chalmers), Hans Olofsson (Chalmers), Sofia Ramstedt (Uppsala universitet), Daniel Tafoya (Chalmers) och Aki Takigawa (Kyotouniversitetet, Japan).</div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Alma and Onsala rymdobservatorium</b></div> <div> </div> <div>Alma är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan ESO (Europeiska sydobservatoriet), i vilket Sverige är ett av 15 medlemsländer, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samverkan med Chile. Alma stöds av ESO åt dess medlemsländer, av NSF i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) och Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) samt av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Koreas Institut för astronomi och rymdforskning (KASI).</div> <div><br /></div> <div>Chalmers och Onsala rymdobservatorium har varit med sedan starten och bland annat byggt mottagare till Alma. Vid Onsala rymdobservatorium finns Nordic Alma Regional Centre som tillhandahåller teknisk expertis om Alma och som hjälper nordiska astronomer att använda teleskopet.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter:</b></div> <div> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, robert.cumming@chalmers.se, tel: 070-493 31 14 eller 031-772 55 00 </div> <div><br /></div> <div>Wouter Vlemmings, professor i radioastronomi, Chalmers, 031-772 55 09 eller 0733-544 667, wouter.vlemmings@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> Tue, 07 Nov 2017 08:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hon-dansar-sin-doktorsavhandling.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hon-dansar-sin-doktorsavhandling.aspxHon dansar sin doktorsavhandling<p><b>​Kan man kommunicera forskning med dans? Ja, det menar Cecilia Berlin som forskar om ergonomi på avdelningen Produktionssystem. Hon har just dansat sin doktorsavhandling till den internationella tävlingen Dance your PhD.</b></p><div>​– Dans är underskattat som ett sätt att kommunicera. Det är en utmaning att nå ut med sin forskning och dansen tvingar dig att tänka efter, att lyfta fram känslorna bakom din forskning och varför den är viktig, säger Cecilia Berlin som idag är docent.</div> <div> </div> <div>Sedan tio år tillbaka arrangeras den internationella tävlingen Dance your PhD (Dansa din avhandling) av den vetenskapliga tidskriften Science. För Cecilia tog det sex år från det att hon tog sin doktorsexamen tills dess att hon dansade sin doktorsavhandling. Det finns helt enkelt ingen tidsgräns för när tävlingsbidraget kan skickas in. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ergonomi för bättre arbetsplatser</h3> <div>Avhandlingen handlar om ergonomi, närmare bestämt om hur man kan förbättra ergonomin inom industriproduktionen. Genom sin forskning vill Cecilia bidra till att det skapas riktlinjer för hur framtidens socialt hållbara arbetsplatser ska utformas för att ge bästa möjliga förutsättningar för mänskliga förmågor. </div> <div> </div> <div>Eftersom ergonomi handlar om människokroppen är det ett tacksamt forskningsområde att uttrycka med dans, konstaterar Cecilia. I tävlingen kunde hon för första gången kombinera sitt stora fritidsintresse, dans, med sitt yrkesliv som forskare. </div> <div> </div> <div>– Jag tror att vi har en intuitiv förståelse för varför dålig ergonomi är skadligt för oss. När jag dansar den dåliga ergonomin så ser det ansträngt ut. Man behöver inte ha en utbildning för att se att det är dåligt för kroppen. När ergonomin är bra känner vi oss starka och får ut mer kraft av kroppen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Producerade hela filmen själv</h3> <div>Cecilia valde att göra hela produktionen själv. Hon bestämde sig tidigt för att ensam dansa alla rollerna och att kombinera de två dansformer hon tycker bäst om, magdans och steppdans. Därför krävdes en hel del ingenjörsmässig planering för att tajma allt rätt.</div> <div> </div> <div>– Den största utmaningen var att sätta igång i tid. Jag hade en lång inkubationstid. Under planeringen tog jag hjälp av mina magdanskompisar. Sedan gjorde jag hela filmjobbet inklusive klippning på fem dagar.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tidskriften Science vill utmana forskarsamhället</h3> <div>Med den internationella tävlingen Dance your PhD vill den vetenskapliga tidskriften Science utmana forskarsamhället att presentera sin forskning på ett annorlunda sätt. Förutom att forskningen bakom tävlingsbidragen uppmärksammas av tidskriften, tävlar man om en plats som gäst på nästa års AAAS-konferens och får prata om sitt dansbidrag. Det finns också pris för var och en av fyra kategorier: fysik, kemi, biologi och samhällsvetenskap.</div> <div> </div> <div>En utmaning Cecilia Berlin blev först på Chalmers med att anta. </div> <div><div> <br /><strong>Text:</strong> Anita Fors<br /><br /><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs och se mer:</strong></p></div> <div><a href="http://www.sciencemag.org/projects/dance-your-phd" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Information om tävlingen Dance your PhD</a> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=acef5713-c07d-46f7-a6c1-e25302a55fa4" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cecilia Berlins avhandling Ergonomics Infrastructure – An Organizational Roadmap to Improved Production Ergonomics</a> </div> <div><a href="https://www.chalmers.se/sv/Personal/Sidor/cecilia-berlin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Cecilia Berlin</a> </div> <div><a href="https://youtu.be/-Xz2WlyZdCE" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se hela bidraget</a></div> <div><a href="http://www.sciencemag.org/news/2016/10/and-winner-year-s-dance-your-phd-contest" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />2016 års vinnare</a></div> <div> </div>Thu, 02 Nov 2017 13:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Katarina-Gardfeldt-ny-chef-for-Polarforskningssekretariatet.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Katarina-Gardfeldt-ny-chef-for-Polarforskningssekretariatet.aspxKatarina Gårdfeldt ny chef för Polarforskningssekretariatet<p><b>​Regeringen har idag, torsdag 2 november, utnämnt Katarina Gårdfeldt, föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV), till ny föreståndare för Polarforskningssekretariatet. Hon tillträder 1 januari 2018.</b></p>​– Jag vill rikta ett stort tack till Katarina för hennes insatser som föreståndare för GMV i att stärka Chalmers arbete inom hållbar utveckling, inte minst i form av uppskattade föreläsningar för blivande ingenjörer. Hon får nu ännu ett spännande och viktigt uppdrag med stark koppling till hållbar utveckling, och kan fullfölja det engagemang hon visat i sin roll som forskningsledare på polarexpeditioner, säger Stefan Bengtsson, Chalmers vd och rektor.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/KatarinaGardfeldt_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Som föreståndare på <a href="http://gmv.gu.se/" target="_blank">Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV)</a>, samägt av Göteborgs universitet och Chalmers, har Katarina Gårdfeldt arbetat med att generera och nyttiggöra kunskap om hållbar utveckling, bland annat genom att skapa mötesplatser för samverkan mellan akademi och andra samhällsaktörer. En viktig del har också varit att stärka samverkan mellan och inom Chalmers och Göteborgs universitet.<br /><br />Katarina Gårdfeldt fortsätter också som en av två ordföranden för <a href="https://www.unsdsn-ne.org/" target="_blank">SDSN Northern Europe</a>, den nordeuropeiska delen av ett globalt universitetsdrivet nätverk, under FN:s beskydd, för att påskynda samhällsomställningen mot en mer hållbar utveckling genom tät dialog mellan akademi, politik och näringsliv. <br /><br />I sitt nya jobb som föreståndare för <a href="https://polar.se/" target="_blank">Polarforskningssekretariatet</a> blir Katarina Gårdfeldt ansvarig för att samordna och främja svensk polarforskning genom att organisera och stödja forskningsexpeditioner i samverkan med forskande myndigheter. Det innebär också ett ansvar för forskningsinfrastruktur, till exempel isbrytaren Oden. I uppdraget ingår även att genomföra en flytt av Polarforskningssekretariatet från Stockholm till Luleå, vilket ska vara klart till 30 juni 2019. Polarforskningssekretariatet har drygt 30 anställda.<br /><br />– Det är ett sådant fantastiskt intressant och stimulerande arbete att vara föreståndare för GMV, men att få förtroendet att leda Polarforskningssekretariatet i en tid då kunskap om globala miljöförändringar och hur de utspelar sig i Arktis och Antarktis kommer att vara avgörande för framtiden är ett uppdrag jag inte kan tacka nej till. Men det var inget lätt beslut att fatta, säger Katarina Gårdfeldt, docent i oorganisk miljökemi.<br /><br /><strong>Text:</strong> Annika Koldenius och Christian Borg<br /><br />Thu, 02 Nov 2017 12:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Skapar-virtuell-kopia-av-av-Goteborg.aspxSkapar virtuell kopia av Göteborg<p><b>​Inom bilindustrin är det självklart att nya bilmodeller provkörs och testas virtuellt innan de börjar byggas. Varför inte göra samma sak med städer? Anders Logg leder arbetet som ska ge oss en virtuell tvilling av Göteborg. Först ut är Chalmers campus.</b></p><div>​ </div> <div>Inne på stadsbyggnadskontoret står ett gäng med virtual reality-glasögon och ser på staden: ”Vad händer om vi lägger bostadsområdet här istället?”, säger någon. ”Visa mig vind-, värme-, vatten- och trafikflöden”. För- och nackdelar visualiseras direkt.</div> <div>”Oj, halterna av luftföroreningar blir för höga.”</div> <div>”Men om vi optimerar utformningen av kvarteret?”</div> <div>Systemet bygger kvickt om hus och gårdar.</div> <div>”Ja, kolla, med lite högre hus ut mot motorleden funkar det”.</div> <div> </div> <div>Ovanstående framtidsscenario är inte speciellt långt borta. Teknologin finns redan både för att göra simuleringar och visualiseringar. Data finns det också gott om. Först och främst finns ett överflöd kring hur staden är uppbyggd, men utvecklingen av sakernas internet har gjort att tillgången till så kallad sensordata blir större och större. På byggnader och på manicker sitter numera sensorer som mäter rörelser, temperaturer, trafikflöden etc.</div> <div> </div> <div>– På Chalmers är vi duktiga på de tre områden som behövs – alltså på data, simulering och visualisering.</div> <div>Men vi sitter på olika håll med våra olika modeller. Så utmaningen är att integrera den kunskap som redan finns, att få alla att arbeta utifrån en gemensam plattform, säger Anders Logg, professor i beräkningsmatematik.</div> <div> </div> <div>Det är hans jobb att se till att det blir av. Sedan tre år tillbaka leder han nämligen profilområdet Virtuella städer inom Chalmers styrkeområde Building Futures. Projektet som han och ett tiotal forskare jobbar med just nu kallas Virtual City@Chalmers och har som mål att bygga en virtuell identisk kopia av campus Johanneberg.</div> <div> </div> <div>– Vi börjar med Chalmersområdets exteriör. Där har vi egna bra data. Om ett år ska vi ha en prototyp färdig som ska visa vad som är möjligt. Man ska kunna interagera med den virtuellt, till exempel med VR-glasögon eller mer traditionellt via datorskärm och mus. Vissa aspekter ska kunna simuleras, till exempel vind, värme, vatten och trafikflöden.</div> <div> </div> <div>Sedan är tanken att projektet ska skalas upp och omfatta hela staden Göteborg.</div> <div>– Det bygger förstås på engagemang och finansiering. Men intresset är stort. Detta går inte att stoppa.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:right"><span>»Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar, som flaskhalsar i trafiken och blåshål.«<span></span></span></h3> <div> </div> <div>För Anders Logg är det fullkomligt självklart: i framtiden kommer städer och stadsdelar att simuleras digitalt innan de byggs – de ska ju stå och hålla ännu längre än bilar.</div> <div> </div> <div>– 2050 kommer 70 procent att bo i städer så det blir oerhört viktigt att ha full koll på dem. Med kraftfulla verktyg kan stadsplanerare få hjälp med att undvika fallgropar som flaskhalsar i trafiken och blåshål. De kan lättare minimera risker för översvämningar och smittspridning. De kan planera för framkomlighet vid olyckor och hitta optimala placeringar för vindsnurror, solpaneler och antenner.</div> <div> </div> <div>Men en stad är komplex och listan på krav som kan läggas in för att göra en stad så funktionell som möjligt är i princip oändlig. Allt från produktionsmetoder till sociala aspekter och demokratifrågor skulle kunna byggas in i ett simuleringsverktyg.</div> <div> </div> <div>Det finns givetvis också ett kommersiellt intresse för tekniken. Fastighetsbranschen är exempelvis intresserad av ett verktyg på mikronivå – Building Information Models, BIM.</div> <div> </div> <div>– Det går ut på att man lägger upp all data om en byggnad i molnet. Sen kan man som fastighetsförvaltare ta på sig ett par augmented reality-glasögon, koppla upp sig, gå runt i huset och se all information om sin byggnad. Vad ligger bakom väggar och tak? Vad är det för flöde i ventilationssystemet just nu? Allt sånt kan man se eftersom moderna byggnader har BIM och sensorer inbyggda. </div> <div> </div> <div>Att gå på visningar av lägenheter, hus eller kontorslokaler kan också bli en annan upplevelse i framtiden. I dörren får du ett par glasögon.</div> <div>– ”Så du tror inte det här kontoret funkar? Vi testar en ny möblering. Vad sägs om den här”. Tillsammans med Sweco och andra stora aktörer i fastighetsbranschen har vi ett projekt på gång kring detta.</div> <div> </div> <div>Många forskningsmiljöer runt om i världen som arbetar för att göra städer och byggnader levande virtuellt, men Anders Logg ser att Chalmers har potential att bli en av de starkare. Här finns inte bara kompetensen inom alla teknikområden som behövs, intresset från forskarna är dessutom stort. Nu gäller det bara att koppla ihop de olika trådarna.</div> <div> </div> <div>– Speciellt är det en möjlighet för matematik. Vi har en stark grupp inom vetenskapliga beräkningar som är duktiga på simuleringar. Nu kan vi använda vår kunskap till något som är relevant och begripligt för lite fler människor.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>VIRTUAL CITY@CHALMERS</strong></div> <div>Anders Logg driver Virtual City@Chalmers tillsammanas med projektledare Bernd Ketzler och docent Liane Thuvander. Projektet utförs inom ramen för styrkeområde Building Futures där Anders Logg också är tillförordnad styrkeområdesledare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ur Chalmers magasin, nr 3–4 2017</div> <div><strong>Text:</strong> Lasse Nicklason</div> <div><strong>Foto:</strong> Virtual City i samarbete med Boid</div>Tue, 31 Oct 2017 15:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Grafen-mojliggor-hoghastighetselektronik-pa-bojbara-material.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Grafen-mojliggor-hoghastighetselektronik-pa-bojbara-material.aspxGrafen möjliggör höghastighetselektronik på böjbara material<p><b>​En böjbar detektor för terahertzfrekvenser har utvecklats av forskare på Chalmers med hjälp av grafentransistorer på plast. Det är den första i sitt slag, och kan utöka användningsområdet av terahertzteknik till tillämpningar som kräver böjbar elektronik, exempelvis trådlösa sensornätverk och kroppsnära teknik. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Applied Physics Letters.</b></p>Terahertzstrålning har en lång rad användningsområden och kan förekomma i allt från radioastronomi och säkerhet till medicin. Begreppet syftar på de elektromagnetiska vågor vars frekvenser sträcker sig från 100 gigahertz till 10 terahertz. Efterfrågan på högre bandbredd inom trådlös kommunikation och avbildning för säkerhetstillämpningar har lett till intensifierad forskning på system och komponenter avsedda för terahertzfrekvenser. <br /><br />En utmaning har länge varit att skapa lätta och billiga applikationer. Framstegen inom polymertekniken har dock främjat utvecklingen av flexibel elektronik och möjliggjort tillverkning av högfrekventa enheter på böjbara underlag.<br /><br />Nu har chalmersforskarna Xinxin Yang, Andrei Vorobiev, Andrey Generalov, Michael A. Andersson och Jan Stake tagit fram den första mekaniskt flexibla och grafenbaserade terahertzdetektorn i sitt slag. De öppnar därmed för flexibel terahertzelektronik.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/thz_detektor_171017_adj.jpg" width="660" height="457" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><em>Med hjälp av det tvådimensionella materialet grafen har den första flexibla terahertzdetektorn utvecklats av forskare på Chalmers. </em><span></span><span><em>Illustration: Boid Studio, Göteborg</em><span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br />Detektorn har unika egenskaper. I rumstemperatur upptäcker den signaler i frekvensområdet från 330 till 500 gigahertz. Den är genomskinlig och böjbar, och öppnar för en rad tillämpningsområden. Tekniken kan bland annat användas för avbildning i terahertzområdet (THz-kamera), men även för att identifiera olika ämnen (sensor). Den kan också vara till potentiell nytta inom sjukvården, där terahertzvågor kan användas för att upptäcka cancer. Andra områden där detektorn skulle kunna användas är sensorer för fordon och trådlös kommunikation.<br /><br />De unika elektroniska egenskaperna hos grafen kombinerat med dess flexibla natur gör det till ett lovande material att integrera i plast och tyg, något som kommer att vara viktiga byggstenar i en framtida sammankopplad värld. Grafenelektronik möjliggör nya applikationer för bland annat vardagsföremål, det som brukar kallas sakernas internet (Internet of Things).<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/detektor_forskarbilder_171030.JPG" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><em>Chalmersforskarna bakom den flexibla terahertzdetektorn, fr v Jan Stake, Xinxin Yang, Andrei Vorobiev, Andrey Generalov och Michael A. Andersson. Foto: Anna-Lena Lundqvist</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />Detektorn visar på de konkreta möjligheterna med grafen, som leder ström otroligt bra. Det är en  egenskap som gör grafen till en attraktiv byggsten i snabb elektronik. Chalmersforskarnas arbete är därför ett viktigt framsteg när det gäller grafen inom terahertz-området, och ett genombrott mot högpresterande och billig flexibel terahertzteknik.<br /><br />Detektorn väckte uppmärksamhet på EU-toppmötet Tallinn Digital Summit nyligen, där flera viktiga tekniska innovationer som möjliggjorts av grafen och besläktade material visades upp. På toppmötet samlades EU:s stats- och regeringschefer för att diskutera digital innovation och Europas digitala framtid. Flaggskeppets fokus var att visa vilken roll grafen kan spela.<br /><br />Forskningen utgör även en del av Xinxin Yangs licentiatavhandling, som presenteras på Chalmers den 22 november 2017.<br /><br />Forskningen om terahertzdetektorn har finansierats av EU:s forskningsflaggskepp om grafen, Graphene Flagship, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). <br /><br />Text: Michael Nystås<br />Illustration: Boid Studio, Göteborg<br />Fotografier på Jan Stake, Xinxin Yang, Andrei Vorobiev, Andrey Generalov och Michael A. Andersson: Anna-Lena Lundqvist<br /><br /><strong>Läs artikeln &quot;A flexible graphene terahertz detector&quot; i tidskriften Applied Physics Letters &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="http://dx.doi.org/10.1063/1.4993434">dx.doi.org/10.1063/1.4993434</a><br />Tue, 31 Oct 2017 09:30:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-samlar-styrkorna-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-samlar-styrkorna-.aspxChalmers samlar styrkorna i viktiga framtidsfrågor<p><b>​Chalmers tvärvetenskapliga satsning har öppnat för samarbeten och lockat duktiga forskare. Vicerektor Anna Dubois har varit med från start – och under resans gång förvandlats från en tjurig gräsrotsforskare till en spelare i möjlighetsdimensionen.</b></p><p>​Året var 2007. Anna Dubois hade under många år arbetat som forskare och i olika chefsroller på institutionen Teknikens ekonomi och organisation. Men nu hade hon blivit vicerektor och stod inför en ny uppgift. Dåvarande rektorn Karin Markides ville skapa tvärvetenskapligt samarbete på Chalmers för att bättre möta de hållbarhetsutmaningar samhället och världen står inför. Men det var svårt att komma igång. Anna Dubois och hennes två vicerektorkollegor, nuvarande rektor Stefan Bengtsson och John Holmberg, kämpade med att försöka förstå Karin Markides idéer och visioner. Vad var det egentligen hon ville att de skulle uppnå?<br /></p> <p>– Jag hade inte fantasin att ta in det. Jag hade jobbat så länge på det traditionella sättet inom mitt ämne, och förstod först inte riktigt vitsen med det ”stora” utmaningsdrivna, säger Anna Dubois.<br /><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Inspirerande studieresa till Stanford</h5> <p></p> <p>Men en studieresa till Kalifornien öppnade hennes ögon. Där besökte Anna Dubois och hennes kollegor flera tvärvetenskapliga forskningscentrum vid välrenommerade universitet.<br />– Forskningsledarna jobbade med kreativitet och inspiration för att olika discipliner skulle hitta sin vinkel på ett övergripande problem. Där var en sådan dynamik, både forskare och externa intressenter lockades till deras forskningscentrum, berättar Anna Dubois.<br /><br />Särskilt minns hon Stanford Center on Longevity. Där fanns allt från makroekonomer som jobbade med modeller för hur samhället påverkas av en åldrande befolkning till forskare som utvecklade ny teknik för att förbättra livet för äldre.<br />– Forskare vid centrumet beskrev hur de både samarbetade och inspirerade varandra över ämnesgränserna. Det var så coolt att se hur centrumet hade tagit ett grepp på något som generellt ses som ett samhällsproblem – en åldrande befolkning – och vänt det till något positivt, nämligen att människor ska kunna leva långa och bra liv.</p> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:right">»Forskningsledarna jobbade med kreativitet <br />och inspiration för att olika discipliner skulle hitta <br />sin vinkel på ett övergripande problem.«</h3> <p></p> <p><br />Anna Dubois och hennes kollegor genomlyste Chalmers på bredden för att hitta tvärvetenskapliga utmaningsområden där man skulle kunna göra skillnad. Strax därefter, hösten 2008, kom regeringspropositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” som lyfte fram ett tjugotal strategiska forskningsområden med tillhörande forskningsmedel att söka. Det gav ytterligare skjuts i kollegornas arbete som slutligen landade i åtta så kallade styrkeområden (se faktaruta).</p> <img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/AnnaDubois_350x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Anna Dubois ansvarade för att se till att universitet sökte medel inom de strategiska forskningsområdena transport och produktion. Båda blev beviljade. Då sökte hon, och fick, rollen som ledare för styrkeområde Transport.<br /> <p>– Jag har lärt mig så otroligt mycket mer än om jag bara hade grävt vidare i min egen grop. Och så har Chalmers blivit roligare ju fler jag lärt känna. Faktum är att jag var rätt sur som gräsrotsforskare. Ett tag var jag till och med sur på Chalmers för att det var så svårt att parkera här, säger hon och skrattar åt minnet.<br /><br />Numera är hon mindre bekymrad om parkeringsplatser. När hon flyttade in till centrala Göteborg för fyra år sedan blev bilkörning överflödigt. För att ladda batterierna gör hon och maken istället utflykter genom att ta en spårvagn eller buss till ändhållplatsen och sedan gå hem.<br />– En av de bästa är Angered med promenad hem genom Lärjeåns dalgång. Där är fantastiskt fint.<br />Av klimatskäl tar hon även tåget istället för att flyga, också utomlands när det är möjligt. Och kött slutade hon att äta redan i tonåren, även om beslutet vid den tiden hade andra skäl än hållbarhet.<br /><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Ett jobb i möjlighetsdimensionen</h5> <p></p> <p>Efter sex år som ledare för styrkeområde Transport är hon nu tillbaka som vicerektor och har övergripande ansvar för alla styrkeområden.<br />– Jag blev jätteglad när jag fick frågan. Den här gången förstod jag ju vad det handlade om från början, säger hon med ett leende.<br /></p> <p>Hon brukar säga att hon jobbar i möjlighetsdimensionen. Hon ska tillsammans med ledningarna för styrkeområdena försöka se och tillvarata möjligheter, och dessutom skapa nya. Det går aldrig att slå sig till ro – nya utmaningar uppstår hela tiden. Till exempel har tre tidigare separata spår inom transportområdet – automatiserad körning, elektrifiering och nya affärsmodeller – på sistone vävts samman allt tätare, och då gäller det att forskningen hänger med.<br /><br />Trots en intensiv och mötestät tillvaro som vicerektor försöker Anna Dubois att ägna fredagarna åt forskning.<br />– Då kan jag dra mig undan och läsa, skriva, diskutera forskning med kollegorna och få tid för reflektion. Jag vill hålla fast vid forskningen.<br /><br />Efter att hon disputerat gav hon sig ut i konsultsvängen en kortare period. Men när hon avslutade varje uppdrag med att skriva ihop en vetenskaplig artikel insåg hon att hon snarare hörde hemma i akademin. Nu är hon sedan tio år tillbaka professor i industriell marknadsföring och inköp och har många tunga publiceringar i bagaget, en av dem citerad flera tusen gånger. <br /></p> <p>En av hennes uppmärksammade publikationer handlar om hur byggbranschens organisering hämmar dess utveckling.<br />– Inom varje byggprojekt jobbar man så effektivt man kan med de resurser man har. Men erfarenheter och idéer om nya arbetssätt kan sällan tas till vara eftersom man jobbar i nya konstellationer i varje projekt, säger Anna Dubois.<br /></p> <p><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Bidrar till ett hållbart transportsystem</h5> <div>Hon har under många år studerat företags strategiska inköp, men insåg när hon blev involverad i styrkeområde Transport, att hon sällan stött på inköp av transporttjänster.</div> <div>– Transportinköp får ofta begränsat fokus hos företagen eftersom de utgör en mycket liten del av deras totala inköpsvolym. Men sammantaget leder det till ett ineffektivt utnyttjande av transportresurserna, vilket går dåligt ihop med visionen om ett hållbart transportsystem. </div> <p></p> <p>Därför studerar hon nu tillsammans med andra forskare från Chalmers, Göteborgs universitet och IVL hur företag köper transporttjänster och hur inköpsbeteendet utvecklas över tiden. Hon har nyligen också varit involverad i en bred studie av synen på transportsystemets utveckling med experter från akademi, industri och myndigheter. Resultaten visar att experternas bedömningar pekar i alla olika riktningar.<br /></p> <p>– Mycket intressant! Att experter har så olika syn är ett problem för utvecklingen av transportsystemet. Det är många delar och delsystem som är sammankopplade och man behöver en någorlunda samstämmig framtidsberättelse. Vi ska inom kort presentera den här utmaningen på en konferens.<br /><br />Utan den goda överblick som finns inom styrkeområde Transport hade studien varit svår att genomföra. God överblick är sannolikt också en anledning till att Anna Dubois personligen blivit utvald att sitta med i samverkansgrupperna för två av regeringens strategiska samverkansprogram: Nästa generations resor och transporter samt Smarta städer. Regeringens idé är att genom samverkan mellan olika aktörer hitta nya, innovativa lösningar som stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till en hållbar utveckling.<br /></p> <p>– Arbetet i samverkansgrupperna ger väldigt mycket kunskaper och kontakter. Bland annat har det resulterat i en idé om att skapa ett bibliotek över pågående satsningar inom smarta städer. Ett studentprojekt för Ericsson har bidragit till att konkretisera idén, säger Anna Dubois.<br /></p> <p><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Framgångsrik och långsiktig samverkan</h5> <div>Samverkan är också en av de stora fördelarna med styrkeområdeskonceptet, vilket regeringens experter särskilt uppmärksammade i sin utvärdering av de forskningsmiljöer som fått strategiska forskningsmedel.</div> <div>– Utan styrkeområdena hade vi inte lyckats få till vår långsiktiga strategiska samverkan med industrin, säger Anna Dubois.</div> <div> </div> <div>Själv var Anna Dubois bland annat med och drog igång det strategiska samarbetet med AB Volvo. Förvisso fanns det redan tidigare många enskilda samarbetsprojekt, men inga förutsättningar att gemensamt överblicka verksamheten.</div> <div>– Med styrkeområdena kan vi representera Chalmers inom bredare områden. Utöver kontakten mellan enskilda forskare och företagens projektledare har vi adderat kontaktytor på ledningsnivå, ända upp till rektor och vd. Nu kan vi jobba ihop kring framtidsfrågor på ett helt annat sätt, förklarar Anna Dubois.</div> <div> </div> <div>Även när det gäller samverkan i mindre skala har styrkeområdena en viktig roll som tydliga ingångar till universitetet.</div> <div>– Söker man samarbete finns kontaktmöjligheter genom styrkeområdesledningarna. De har stora interna nätverk och kan guida vidare till rätt forskare, säger Anna Dubois.</div> <div> </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Erbjuder attraktiva forskningstjänster</h5></div> <div>Styrkeområdena har också bidragit till att rekrytera riktigt duktiga forskare till universitetet. Den senaste utlysningen av forskarassistenttjänster inom styrkeområdenas teman lockade över tusen kvalificerade sökanden från hela världen, och rekryteringarna i de tidigare omgångarna har varit lyckade. Till exempel har solenergiforskaren Kasper Moth-Poulsen kammat hem ett prestigefyllt uppstartsanslag från Europeiska forskningsrådet, och liksom bränslecellsforskaren Anna Martinelli blivit utsedd till såväl Wallenberg Academy Fellow som till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har erbjudit attraktiva tjänster eftersom vi vill profilera oss inom de här områdena. Dessutom tror jag att de sökande lockas av sammanhanget som det tvärvetenskapliga och utmaningsdrivna ger. Vi</div> <div>vill verkligen att Chalmers ska vara mer än ett ”forskarhotell”, säger Anna Dubois.</div> <div> </div> <div>Nyligen har Chalmers justerat sin institutionsstruktur och för närvarande är styrkeområdena under översyn. Framför allt handlar det om att renodla grundkonceptet för att skapa ännu bättre förutsättningar för att arbeta med samhällsutmaningarna över hela universitetets bredd och i samverkan med industri och samhälle.</div> <div>– Det är i mötena med andra forskare och externa parter som nya idéer föds, säger Anna Dubois.</div> <p></p> <p><br /></p> <p></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Chalmers styrkeområden</h2> <p></p> <ul><li>Genom sina styrkeområden samlar Chalmers kompetens på tvärs över institutionerna för att, i nära samarbete med industri och samhälle, ta sig an globala och komplexa samhällsutmaningar.</li> <li>Sedan 2010 har Chalmers åtta tvärvetenskapliga styrkeområden – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.</li> <li>Styrkeområdenas samlade medel uppgår till 250 miljoner kronor om året.</li> <li>Styrkeområdena fungerar som ingång för samverkan med Chalmers och är även bas för Chalmers strategiska samverkansavtal med industrin. I dagsläget finns avtal med ABB, Akzo Nobel, Eon, Ericsson, Göteborg Energi, HSB, Preem, Ruag, Saab, Statens Vegvesen, Stora Enso, Volvo Cars och Volvo Group.</li> <li>Styrkeområdena är också bas för Chalmers engagemang i stora testanläggningar som Astazero (fordonssäkerhet), Virtual Cities (stadsplanering) och det nyss beslutade Electromobility Lab (eldrivna fordon).</li></ul> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div>Ur Chalmers magasin, nr 3–4 2017</div> <div><strong>Text</strong>: Ingela Roos</div> <div><strong>Foto</strong>: Anna-Lena Lundqvist</div> <p></p>Mon, 30 Oct 2017 15:00:00 +0100