Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 19 Jul 2017 11:14:33 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studierna-berikar-seglarsatsningen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studierna-berikar-seglarsatsningen.aspxStudierna berikar seglarsatsningen<p><b>​I mitten av juni deltog fem chalmersstudenter i Red Bull Youth America’s Cup på Bermuda i USA – där deras Team Artemis knep en fjärdeplats. I juli seglade de Match Cup utanför Marstrand. De visar att en elitidrottssatsning och studier på högskolenivå inte är någon omöjlighet, snarare tvärtom; studierna gynnar seglingen, och seglingen hjälper studierna.</b></p><div>​Vi kommer fram till ett soligt och blåsigt Marstrand precis innan lunchtid. Perfekta förhållanden för segling och den stundande Match Cup. En kort färjetur bort förbereder sig en mängd seglare för att ge sig ut på vattnet, en av dem är Axel Munkby. </div> <div> </div> <div>– Bermuda var fantastiskt!, säger Axel. Vi var ett starkt team under bra coachning och inledde stabilt. Sedan hade vi lite otur i finalen och slutade på en fjärdeplats, men det var en häftig upplevelse. America’s Cup är den största seglingstävllingen som finns, och det är ju dit jag vill komma!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Riksidrottsuniversitetet gör det möjligt</h3> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/AxelMunkby_375x250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px" /></span>Axel kommer från Göteborg och har alltid gillat havet. Chalmers föll sig naturligt, och idag studerar han första året på programmet Design och produktutveckling. Tack vare att Chalmers är ett Riksidrottsuniversitet (RIU) kan han bolla seglingen med högskolestudier. </div> <div> </div> <div>– Jag får bra hjälp från studievägledare att pussla ihop schemat med de perioder jag är iväg och seglar, säger Axel. </div> <div> </div> <div>Han rekommenderar varmt blivande studenter att kontakta RIU om de är sugna på att elitsatsa på idrott parallellt med plugget. </div> <div> </div> <div>– Ingenting är omöjligt så länge man är strukturerad. Jag tar med mig mycket från studierna in i seglingen. Att tidigt lära sig att arbeta i grupp lönar sig på båten, och i kommande årskurser kommer jag få kurser i bland annat aerodynamik!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Studier och segling berikar varandra</h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/EddieKlemets_250x375px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />I Bermudalaget fanns även Eddie Klemets med – och när vi träffar honom vid bryggkanten berättar han hur en del av laget faktiskt satt och skrev tentor på paradisön. </div> <div> </div> <div>– Jag tror att för min del har det går lite bägge vägar. Jag har haft lite nytta av seglingen i plugget, och skolan har gett lite nya insynsvinklar på seglingen. Det kan ta lite längre tid att nå sin examen, men jag får ju göra det jag drömmer om! </div> <div> </div> <div>Eddie läste på ett seglargymnasium i Motala och studerar nu maskinteknik på Chalmers campus Lindholmen. Han valde Chalmers för att universitetet verkade starkt, och för Göteborgs närhet till havet. </div> <div> </div> <div>– Det är ju det bästa av allt, närheten till havet!, säger han och ler stort.</div> <div> </div> <div>Innan vi tar färjan tillbaka hem, står vi på bryggan och ser på när Axel med lag sätter segel mot öppet vatten för att ta sig an åttondelsfinalen mot en sexfaldig världsmästare från Storbritannien. </div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern</div> <div><strong>Foto/film: </strong>Johan Bodell </div> <div> </div>Wed, 19 Jul 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kom-som-du-ar-till-Chalmers-i-host.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kom-som-du-ar-till-Chalmers-i-host.aspxKom som du är till Chalmers i höst<p><b>​Det nya läsåret närmar sig, och i veckan landade antagningsbeskeden hos tusentals blivande chalmerister. Vicerektor Maria Knutson Wedel och nye kårordföranden Carl Toller hälsar alla varmt välkomna till en spännande och rolig studietid – och delar samtidigt med sig av sina bästa råd och tips.</b></p><div><span><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/CarlToller_250x330px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px" /></span>​Just nu tar Carl Toller ett års studieuppehåll för att fokusera på jobbet som kårordförande, men han minns tankegångarna när han valde att söka in till maskinteknik på Chalmers:</div> <div> </div> <div>– Chalmers lockade mig för att de här verkade driva frågor som står mig nära, till exempel hållbarhet, nytänkande och tradition. Jag hade sedan innan även hört om ett rikt och socialt studentliv vilket lockade mig extra mycket.</div> <div> </div> <div>Han blev inte besviken – högskolan kändes som hemma från första stund, något han tackar mottagningsveckorna för. Som ny på Chalmers är mottagningen det första man får vara med om. Sektionerna anordnar en hel månad med aktiviteter för de nyantagna – allt från skogshajk och bastubad till spelkvällar och sittningar.</div> <div> </div> <div>– Mottagningen gav en mängd nya intryck och jag blev genast en del av den otroliga gemenskap som finns här. Många av mina bästa vänner träffade jag under mina första fyra veckor!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utbildning, forskning, internationalitet och entreprenörskap</h3> <div>Även Maria Knutson Wedel har studerat på Chalmers, och bär med sig många fina minnen från studenttiden. Vid sidan av studierna engagerade hon sig i studentlivet, bland annat som ordförande för kvinnoföreningen Emilia. Idag är hon stolt över att företräda ett lärosäte med många kvaliteter – men hon lägger fokus på de viktigaste:</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/MariaKnutsonWedel_250x330px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />– Chalmers styrkor är framförallt tre som jag ser det. Den första är att vi ger yrkesinriktad utbildning med kvalitet och relevans för näringslivet, samtidigt som vi är ett starkt forskningsuniversitet. Den andra är den internationella miljön, här är alla internationella mastersprogram helt integrerade i de svenska femåriga. Den tredje är entreprenörskap. Vi har sedan många år en entreprenörsskola och i många miljöer på Chalmers bubblar det av kreativitet med lösningar på globala utmaningar. Liksom Stanford har sitt Silicon Valley, har västra Sverige ett Green Valley som många inte har en aning om! </div> <div> </div> <div>Carl håller med och flikar in att möjligheterna för studieår utomlands är både många och roliga:</div> <div> </div> <div>– Jag valde att åka utomlands ett år till Tyskland, vilket är något av det bästa jag har gjort. Det var otroligt lärorikt och spännande att få se vardagen i helt nya perspektiv och få ett annars omöjligt kunskapsutbyte. Det är kul att Chalmers stöttar och uppmuntrar oss studenter till att våga prova nya saker.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">En högskola för alla</h3> <div>– Jämställdhetsfrågan ligger oss varmt om hjärtat. Vi arbetar ihop med studentkåren och genomför olika projekt för att lägga grunden för ett jämställt universitet på alla plan, säger Maria. </div> <div> </div> <div>Det är också viktigt att den som har ett annat modersmål än svenska har möjlighet att hänga med och texter översätts till engelska så långt som möjligt. För nyanlända till Sverige finns en vägledningsfunktion för att hitta sin väg till akademiska studier. Och ett aktivt FUNKA-stöd är en självklarhet för den som har behov av det. </div> <div> </div> <div>– Till Chalmers ska du komma som du är – och använda din bakgrund för att forma din roll här likaväl som din framtida karriär!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett av livets stora steg</h3> <div>Så hur ska man göra för att få en så bra start på studierna, och livet på Chalmers, som möjligt? Det är viktigt att hitta en bra balans mellan plugg och roligheter, tycker Maria – och påpekar att det är helt naturligt att vara lite orolig inför terminsstarten.</div> <div> </div> <div>– Det är ett stort steg från att vara elev till att vara student. Plötsligt har du helt eget ansvar – ingen annan håller koll på ifall du hänger med i studierna. Det kräver disciplin och kan kännas tufft till en början. Men kom då ihåg att det finns 2.000 andra nya Chalmerister runt dig som är i samma sits.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">SINK or SWIM?</h3> <div>Baserat på sina egna erfarenheter har Carl och Maria satt ihop en lista med tips till blivande studenter för att optimera studietiden: SINK or SWIM?</div> <div> </div> <div>Undvik…</div> <ul><li>Soloplugg – ta hjälp av varandra ibland så blir det lättare och roligare. </li> <li>Inaktivitet – ta en paus från studierna och gå ut och rör på dig. </li> <li>Nej – våga prova nya saker och lära känna nya människor. </li> <li>Kortsiktig tidsoptimering – ta dig tid till studentlivsengagemang. </li></ul> <div> </div> <div>…och glöm inte…</div> <ul><li>Studentbostadsplanering – det kan ta tid att hitta bostad i Göteborg. </li> <li>William Chalmers motto ”Avancez” (Framåt) – våga läsa en termin utomlands! </li> <li>Integritet – var dig själv, här är alla välkomna som de är! </li> <li>Mental förberedelse – repetera relevanta gymnasieämnen och underskatta inte sommarmatten. </li></ul> <div> </div> <div><em><strong>Text: </strong>Sofia Larsson-Stern</em></div> <em> </em><div><em><strong>Foto:</strong> Johan Bodell</em></div> <div> </div>Tue, 11 Jul 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Spinnet-i-grafen-kan-stangas-av.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Spinnet-i-grafen-kan-stangas-av.aspxSpinnet i grafen kan stängas av<p><b>​Genom att kombinera grafen med ett annat tvådimensionellt material har forskare vid Chalmers skapat en prototyp till en sorts transistor för framtida datorer, baserad på så kallad spinntronik. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_nature_prm_pic_1_665px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Spinn som informationsbärare kan ge betydligt snabbare och energisnålare elektronik och kan även leda till mer mångsidiga komponenter som klarar både beräkning och lagring av data.</div> <div> </div> <div>För drygt två år sedan påvisade samma forskargrupp att grafen, som ju är en utmärkt elektrisk ledare, även har oöverträffade spinntroniska egenskaper i rumstemperatur.</div> <div>Det supertunna kolnätet visade sig kunna förmedla elektroner med samordnat spinn över längre avstånd och bevara det under längre tid än något annat känt material.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_prasad_dash_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Även om avstånden fortfarande rör sig på en skala av några mikrometer och tiden handlar om nanosekunder, så öppnade detta för en principiell möjlighet att använda spinn i mikroelektroniska komponenter.</div> <div>– Men det räcker inte att ha en bra motorväg som spinnsignalen kan färdas på. Det behövs också trafikljus, så att signalen kan kontrolleras, konstaterar docent Saroj Dash (t.v), som leder forskargruppen.</div> <div>– Vår nya utmaning blev att hitta ett material som både kan förmedla och kontrollera spinnet. Det är svårt, eftersom dessa båda uppgifter normalt kräver helt motsatta materialegenskaper, förklarar han.</div> <div> </div> <div>Som många andra forskare inom det heta grafenfältet valde chalmersforskarna därför att testa en kombination av grafen och ett annat tunt, så kallat 2D-material, som har motsatta spinntroniska egenskaper.</div> <div>– Vårt val föll på molybdendisulfid, MoS2, på grund av den korta tid spinnet kan leva i detta material, vilket i sin tur beror på den starka växelverkan mellan spinnet och elektronens bana, förklarar André Dankert, postdok-forskare i gruppen.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/andre_dankert_2017_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />André Dankert (t h) och Saroj Dash satte upp ett experiment där några lager MoS2 placerades ovanpå ett lager grafen i en sorts sandwich, en så kallad heterostruktur. </div> <div>Med den kunde de i detalj klarlägga vad som händer med spinnsignalen när elektronströmmen når fram till heterostrukturen:</div> <div>– För det första reduceras spinnsignalen med en tiopotens bara genom närkontakten med molybdendisulfiden. Men dessutom visar vi hur man genom att tillföra en basspänning över heterostrukturen helt kan eliminera signalen, berättar Saroj Dash.</div> <div> </div> <div>Det beror på att den naturliga energibarriär som existerar mellan materialskikten, den så kallade <em>Schottky-barriären</em>, minskar när den elektriska spänningen läggs på. Därmed kan elektronerna kvantmekaniskt tunnla från grafenet in i molybdendisulfiden. Och därmed försvinner spinnpolariseringen; spinnet blir slumpmässigt fördelat.</div> <div>Att på detta vis öppna eller stänga en &quot;ventil&quot; genom att reglera en spänning påminner om hur en transistor fungerar i konventionell elektronik. Ändå drar sig Saroj Dash en smula för att kalla anordningen för en spinntransistor:</div> <div>– När forskare har föreslagit framtida spinntransistorer, så har man oftast tänkt sig något som bygger på halvledarteknik och så kallad koherent kontroll av spinnströmmen. Det vi har gjort här fungerar på ett helt annat sätt, men utför samma omkopplingsuppgift, säger han.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_nature_prm_pic_2_665px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /> – Det här är första gången som någon kunnat visa att kontroll av spinnströmmen och dess varaktighet fungerar vid rumstemperatur – vilket förstås ökar möjligheterna för olika tillämpningar i framtiden, menar Saroj Dash. </div> <div>Även om det är för tidigt att sia om vilka dessa skulle kunna bli, påpekar Dash att en komponent byggd på den här principen skulle kunna bli mycket mångsidig. Detta eftersom den innehåller såväl magnetiska minneselement som halvledare och grafen, samtidigt som den har förutsättningar för spinntronisk omkoppling.</div> <div>– Det pekar mot en multifunktionell komponent som kan svara för både datalagring och processorarbete – i en enda enhet.</div> <div> </div> <div>Text: Björn Forsman<br /><span>Foto på Saroj Prasad Dash: Oscar Mattsson<br />Foto på André Dankert: Michael Nystås<span></span></span></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Molybdendisulfid, MoS2</h4> <div>Molybdendisulfid är ett halvledande ämne som många kommit i kontakt med, eftersom det är den aktiva ingrediensen i en viss typ av smörjfett som säljs på närmaste bensinmack.</div> <div>Med sin skiktade struktur har molybdendisulfid vissa likheter med grafit, som ju utgörs av många sammanklibbade lager grafen. Men i spinntroniskt avseende är materialen varandras motsatser. Genom molybdendisulfid går det inte att skicka någon polariserad elektronström alls. Spinnsignalen tvärdör, eftersom elektronerna snabbt återgår till sin naturliga, slumpmässiga blandning av uppspinn och nedspinn.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Spinn och spinntronik</h4> <div>Spinn är en kvantmekanisk egenskap hos elektroner och andra elementarpartiklar. Spinnet är antingen riktat upp eller ner. Normalt är fördelningen slumpmässig.</div> <div>Men ibland har alla eller flertalet elektroner i ett material sitt spinn orienterat åt samma håll – upp eller ned. Det är så magnetism uppkommer.</div> <div>Med hjälp av magneter kan också en elektronström likriktas – polariseras – så att alla elektroner får exempelvis uppspinn. Man säger då att strömmen bär på en spinnsignal.</div> <div>Samordnat spinn är känsligt för störningar och går lätt förlorat, men grafen har visat sig vara en ledare som låter en ström flyta osedvanligt långt med sitt spinn i behåll. Tillräckligt långt för att spinn skulle kunna användas som informationsbärare i framtida logiska komponenter – spinntronik.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bildtexter:</h4> <div><strong>Bild 1 överst:</strong></div> <div>Experimentuppsättningen består av en heterostruktur av grafen och molybdendisulfidspintronisk enhet. Genom att sätta en spänning över heterostrukturen går det att styra om den ström som passerar kommer att innehålla någon spinnsignal eller inte.<br /></div> <div> </div> <div><strong>Bild 2:</strong></div> <div>Digitalfoto från svepelektronmikroskop som visar den spinntroniska komponenten – en så kallad heterostruktur av molybdendisulfid och grafen, tillverkad på Chalmers anläggning för framställning av nanomaterial på MC2.</div> Wed, 05 Jul 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-från-Almedalen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-fr%C3%A5n-Almedalen.aspxHöjdpunkter från Almedalen 2017<p><b>Elektrifieringen av fordon, andra konkreta klimatåtgärder, intelligent samverkan med industrin, fler studentbostäder och stärkt fokus på etik i utbildningen. Det är några frågor som medverkande från Chalmers lyfter i Almedalen, som färgades av bristen på ingenjörer och arkitekter och där vi lärde hur faktaresistens kan dyrkas upp med humor och empati.</b></p><p class="chalmersElement-P">Djupdyk i rapporteringen från Twitterkontot <a href="https://twitter.com/chalmersnyheter" target="_blank">@chalmersnyheter</a> eller Youtube-spellistan <a href="https://www.youtube.com/playlist?list=PLHXgzqnOl9moW8LNe2j9fwkeozTIY_oGQ" target="_blank">Chalmers i Almedalen 2017</a>. Flera av seminarierna ligger ute i sin helhet på <a href="https://www.facebook.com/pages/V%C3%A4stsvenska-Arenan-Almedalen/417694904948992" target="_blank">Västsvenska arenans facebooksida</a> eller andra platser på nätet.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tydliga svar kan motivera till hälsosammare matval</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Nu kan Chalmers matforskare mäta vad folk äter. Värdet av forskningen diskuterades i onsdagens seminarium <a href="/sv/om-chalmers/almedalen/almedalen2017/Sidor/dieter-larm-och-myter.aspx" target="_blank">Dieter, larm och myter – varför är det så svårt att få tydliga svar om mat och hälsa?</a> som finns i sin helhet <a href="https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https://www.facebook.com/VastsvenskaArenan/videos/1717581871604896/&amp;show_text=1" target="_blank">här</a>.<br /></div> <div><br />– Vi är inne i ett paradigmskifte med våra nya mätmetoder. Så här långt har vi biomarkörer för fullkornsbröd och surdegsbröd, vi kan mäta om du har ätit exempelvis kött eller fisk, quinoa och växtoljor, säger Ann-Sofie Sandberg, chef för avdelningen Livsmedelsvetenskap.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Efterhand kommer validerade markörer för en rad olika livsmedel.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Vi använder teknik som heter masspektrometri för att mäta vad du har ätit via metaboliter i blod eller urin. Valideringsprocessen är superviktig. För att skapa en bra vetenskaplig grund för kost måste olika forskargrupper komma fram till samma resultat, säger docent Alastair Ross.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Spännande utveckling, tycker hela panelen. Se även <a href="https://youtu.be/Fi2dIIj5w3c?list=PLHXgzqnOl9moW8LNe2j9fwkeozTIY_oGQ" target="_blank">videokommentar från Chalmers rektor Stefan Bengtsson</a>.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Jag tror fler faktiskt vill följa kostråden när de individanpassas. Då kan vi inom industrin göra produkter för de här grupperna av konsumenter; det kommer att bli trångt på hyllorna, säger Elisabeth Rytter, Livsmedelsföretagen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Professor Rikard Landberg, Chalmers, efterlyser anslag längs hela kedjan, från grundforskning till ren utveckling. Panelen är enig om att här krävs investeringar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Konstigt att vi inte har någon politiker som driver möjligheten att förebygga för bättre hälsa genom god kost, som sin kärnfråga, säger Rikard Landberg.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Livsmedelsindustrin investerar inte heller mycket i forskning och utveckling jämfört med andra branscher.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Vi har många små företag som inte har samma möjligheter att satsa, men storföretagen kan gå i bräschen, säger Elisabeth Rytter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lärosätena avgörande för att motverka faktaresistens</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45781" target="_blank">Vilket ansvar har forskare, journalister och politiker för ett framväxande desinformationssamhälle?</a> frågade sig en panel av just de grupperna på ett seminarium hos SUHF. Faktaresistens har seglat upp som ett av de stora samtalsämnena under årets almedalsvecka.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Filosofiforskaren Åsa Wikforss från Stockholms universitet levererade en handfast sammanställning över faktaresistensens kognitiva orsaker, vilka samverkande faktorer som gör att läget är så allvarligt just nu, och vad man konkret kan göra för att motverka problemet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Känsloladdade mediedebatter mellan extrema företrädare är ett exempel på vad man bör undvika. Det fördjupar bara den starka polarisering som råder idag. Och polariseringen och har spritt sig från åsikter till hur man uppfattar fakta. Säg mig vilken politisk uppfattning du har, och jag ska förutsäga vilka fakta du accepterar och vilka du förnekar – åtminstone gäller detta i USA.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Om man ska ordna en debatt så bör den vara mellan företrädare som är balanserade både känslomässigt och åsiktsmässigt. ”Tråkiga forskare” funkar bra!</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Frågan om vi över huvud taget kan avgöra om något är sant eller falskt, eller om allt bara handlar om olika perspektiv, har intresserat filosofer under lång tid. Men enligt Åsa Wikforss har uppfattningen att det inte finns några absoluta sanningar aldrig varit särskilt dominerande inom filosofin. Däremot har den nu spritt sig långt utanför den akademiska diskussionen, och det postmodernistiska tankegodset missbrukas.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Organisationer som sprider desinformation använder det på ett väldigt medvetet sätt. Klimatfrågan är bara ett exempel av många. Detta innebär en stor generell risk, för det underminerar uppfattningen att vi alls kan veta något. Om vi börjar tro att vi inte kan skilja på sant och falskt så tappar vi ett väldigt grundläggande redskap.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Chalmers rektor Stefan Bengtsson, som också är vice ordförande i SUHF, avslutade seminariet med en sammanfattning av läget.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Vi ser nu att ett fundament riskerar att börja röra på sig och glida. Inom akademin, politiken och medierna har vi alla ett ansvar att motverka detta. För oss lärosäten är det väl alldeles klart att vi behöver fundera på och bli bättre på hur vi sköter vår populärvetenskapliga presentation. Hur för vi ut vår kunskap? Kan vi hitta nya vägar för att göra det?</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Lärosätena behöver nog tillsammans fundera på hur vi ska göra detta, själva eller i samverkan med medier eller andra aktörer. Vi har en jätteviktig roll inom akademin och behöver utveckla våra sätt att arbeta, och samtidigt förbli en försvarare av faktabaserade beslut.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Chalmers adresserade också faktaresistens-frågan på ett lekfullt sätt under almedalsveckan, med <a href="https://youtu.be/BIvkZXPJDvA?list=PLHXgzqnOl9moW8LNe2j9fwkeozTIY_oGQ" target="_blank">ett quiz om aktuella forskningsresultat och samhällsfrågor</a>. Det hölls tillsammans med Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Fem modiga rektorer tävlade på scenen medan publiken deltog via Mentimeter. Quizmastern Johan Wester bollade skickligt humor, allvar och tävlingsmoment och det blev många skratt i kvällssolen över Västsvenska Arenan. <a href="https://youtu.be/BIvkZXPJDvA?list=PLHXgzqnOl9moW8LNe2j9fwkeozTIY_oGQ" target="_blank">Stefan Bengtsson gick segrande ur rektorskampen.</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Inte subventionera solel, bara ta bort allt krångel”</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>På Vattenfalls seminarium <a href="http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47314" target="_blank">Solcellsparker – världens billigaste energikälla?</a> diskuterades vilken form av solenergi som är bäst att satsa på, och hur svensk energiintensiv industri ska stå sig i konkurrensen när allt mer solel kommer in elsystemet. I solrika länder är solel redan den billigaste energikällan. Även i Sverige kommer den vara det inom tio år, förutspådde panelen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Så vad är bäst, storskaliga solcellsparker eller småskaliga system på befintliga byggnader? Det är för tidigt att säga, enligt Tomas Kåberger, forskare i fysisk resursteori.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det viktiga nu är att vi måste bli duktiga på att släppa fram solenergin generellt, och även vindenergin. En del politiker och stora energibolag känner sig hotade av utvecklingen, men det kommer inte att hindra den. Om inte de traditionella energibolagen investerar i solenergi kommer andra aktörer att göra det och springa ifrån.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Panelen konstaterade att utvecklingen inom solenergi kommer att förskjuta maktbalansen – från nordliga till sydliga länder, och från storskaliga till småskaliga elproducenter. I Europa är det Italien som leder utvecklingen, efter en oerhört snabb ökning av solkraft. Av landets elproduktion står solelen för nio procent och branschen klarar sig nu utan subventioner.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Svensk energiintensiv industri kan få problem när sydligare länder producerar allt mer billig solel, konstaterade panelen. Hur ska vi göra för att släppa fram solenergin även i Sverige?</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Subventioner är inte viktiga, sade Tomas Kåberger. Det som är mest politiskt betydelsefullt är att ta bort de besvärligheter som försvårar för solbranschen idag. Skattereglerna är löjligt krångliga, särskilt för enskilda husägare som vill sätta upp solceller på sitt tak.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hittar möjligheter inom förnybar energi tillsammans</h2> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div>Sol- och vindkraft faller kraftigt i pris beroende på sänkta produktionskostnader. Utvecklingen är dramatisk och påverkar logiken på hela energimarknaden.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers industrisamarbeten på energiområdet sker mot den här fonden och gynnar båda parter. I tisdagens seminarium <a href="/sv/om-chalmers/almedalen/almedalen2017/Sidor/dramatik-pa-energimarknaderna.aspx">Dramatik på energimarknaderna – hur hanterar vi förändringarna?</a> fick vi höra om flera konkreta exempel. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Eon har nu kommersialiserat ett nytt bäddmaterial, ilmenit, i sina kraftvärmepannor som bygger på ett genombrott från Chalmers. Tack vare en lyckad kafferast undvek Göteborg energi en olämplig miljardinvestering. Kraftöverföringen från vindparken på Kriegers flak har vässats genom forskningssamarbetet mellan Chalmers och ABB. Preem lyfte sin biodiesel, baserad på tallolja. Allt detta samtidigt som forskarna får hjälp att identifiera relevanta forskningsfrågor, och möjligheter att testa resultat i stor skala.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag landar i en stark positiv känsla. I det här mötet mellan näringslivet och forskningen märker jag en stark integritet, men också att forskarna nog påverkar företagen mer än tvärtom, säger regeringens klimatsamordnare Svante Axelsson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Elbilsmarknaden är inte redo att stå på egna ben ännu”</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Seminariet <a href="http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45365" target="_blank">Framtiden är elektrisk - men hur tankar vi bilen?</a> genomfördes med nyheten om Geelys planerade utvecklingscentrum på Lindholmen som inspirerande fond.  Paneldeltagarna var överens om att alla ”tankningsmöjligheter” kommer att behövas framöver och inte ska ställas mot varandra – el via laddstationer, el via vägbanan och vätgas till bränsleceller. De konstaterade också att framtiden ser ljus ut när det gäller priset på elbilar. Kostnaden för elbilsbatterier har sjunkit mycket snabbare är vad man hade förväntat sig.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Men det är oerhört viktigt att inte släppa de ekonomiska stöden till tekniken för tidigt, sade Frances Sprei, forskare i fysisk resursteori. Till exempel dagens supermiljöbilspremie till konsumenterna och stödet för att bygga ut laddinfrastrukturen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det är en fara, för om man släpper en teknik som har stöttats bara lite för tidigt så kan den falla pladask och aldrig få sitt genombrott. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Paneldeltagarna var kritiska till medierapportering på senare tid där eldrift har framställts som ett smutsigt alternativ.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det blir fel om man värderar elbilarna utifrån dagens elkällor, sade Frances Sprei. Vi måste bygga upp elbilsmarknaden till 2030, och parallellt utveckla elsystemet med utfasning av fossila elkällor. Annars kommer vi att behöva vänta på en fossilfri fordonsflotta i 20 till 30 år till när elsystemet väl är rent och redo.</div>  <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer praktik ger teknologer närkontakt med etik</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Måndagens stora händelse var Chalmers seminarium <a href="/sv/om-chalmers/almedalen/almedalen2017/Sidor/det-goda-samhallet.aspx">Skapa det goda samhället – är ingenjörerna mogna för det? </a>Läkare är vana att hantera etiska dilemman och möta människors behov. Ingenjörer behöver bli bättre på detta. Panelen var enig med etikforskaren Jessica Nihlén Fahlquist och Chalmers lyfter nu frågan, både i Almedalen och på hemmaplan.</p> <div> </div> <div> – Vi är på rätt väg och tar ett steg i taget, som vi brukar göra, för frågorna är komplexa och svåra. Men vi vill och vi måste förändra, förbättra och integrera etiken i våra kurser. Vi utmanar kåren och de oss, säger vicerektor Maria Knutson Wedel, som gladdes åt att 80 procent av seminariepubliken inte var ingenjörer – frågan engagerar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Ännu starkare koppling till arbetslivet bör vi kunna få till relativt snabbt, resonerar Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Det är där casen finns, och förståelse, motivation och engagemang kan växa.<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Praktikplatser börjar bli trendigt igen. Det verkar som om de flesta i panelen håller med mig, säger Carl von Rosen Johansson, avgående kårordförande.<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen, påpekar att även om ingenjörsyrket sakta blir mer populärt igen är det alldeles för få unga som förstår vad man gör som ingenjör. Glöm ordet ingenjör! Visa istället hur det är att jobba i näringslivet. Unga vill förändra världen. Låt oss visa att teknikutbildning är världens chans att få vara med och skapa ett bättre samhälle.<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:center">*</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />När det gäller människors digitala integritet lyfte chalmersforskaren Magnus Almgren ett tänktvärt perspektiv på <a href="http://vastsvenskaarenan.se/project/medborgarskap-det-digitala-samhallet-hur-da-da/">de västsvenska lärosätens digitaliseringsseminarium</a>.<br /><br />– Integritet fungerar lite som solskydd. Vissa är känsligare än andra. Man måste bestämma sig själv för vilken skyddsfaktor man behöver ha för att må bra, säger Magnus Almgren.<br /><br />Hos Betonginitiativet talade Filip Johnson om fossilfri betong:<br /><br />– Dagens styrmedel är otillräckliga för att få fram koldioxidfri cement och betong. Men det tekniskt möjligt. Jag tycker det är mycket positivt att branschen är så engagerad i frågan om koldioxidneutrala basmaterial, säger Filip Johnson, professor i energiteknik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Svenskarna öppna för mer styrmedel&quot;</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>David Andersson, forskare i fysisk resursteori, deltog i Naturskyddsföreningens seminarium <a href="http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45785?">Konsumtionsutsläppen - kan Sverige minska sin klimatpåverkan i andra länder</a>? </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>   </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Våra utrikes resor och import av varor och tjänster orsakar utsläpp som inte syns i statistiken, men som likväl påverkar klimatet. När svenskarnas klimatpåverkan räknas i ett konsumtionsperspektiv ökar klimatpåverkan till mer än det dubbla. De utsläppen omfattas inte av svenska klimatmål.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Storleken på svenskarnas konsumtion har ökat väldigt mycket inom flera sektorer, sade David Andersson. Våra kläder står för en stor andel av konsumtionsutsläppen, och även möbler börjar bli en stor post. Vi köper så mycket saker och byter ut dem så ofta numera.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De största posterna när det gäller klimatpåverkan är dock våra transporter, vår mat och vårt boende.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>David Andersson har skapat klimatappen <em>Svalna</em>, och har också stått för beräkningarna till SVT:s serie <em>Zero Impact</em>. Han sade att det idag finns en öppenhet hos svenskarna inför åtgärder som skulle minska konsumtionsutsläppen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nu är det läge att vara politiskt progressiv med styrmedel. Många är till exempel positiva till flygskatt. Även en köttskatt skulle vara möjlig att införa, om man samtidigt stödjer de värden som finns inom den svenska djurhållningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Att förändra våra konsumtionsmönster är en säkerhetsstrategi. Att förlita oss enbart på energieffektiviseringar och teknikförbättringar skulle innebära en väldigt stor risk.</div>   <h2 class="chalmersElement-H2">Studentkåren vill bygga bostäder</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> På Akademiska Hus seminarium <a href="http://www.almedalsveckan.info/48666">Vem bygger vi studentbostäder för?</a> berättade studentbostadschefen Susanne Malmgren att Akademiska Hus har som nytt mål att 11 000 studentbostäder byggs i Sverige till år 2021. De söker seriösa aktörer som kan bygga bostäderna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi är beredda att vara seriösa aktörer och bygga på din mark, Susanne! sade Carl von Rosen, som har varit årets ordförande för Chalmers studentkår. Vi har 10 000 lägenheter idag. För att täcka behovet hos våra studenter behöver vi 18 000 lägenheter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Emma Sarin från HSB Living Lab berättade att en undersökning om hur studenterna trivs i det levande labbet kommer i höst. Resultaten ser bra ut hittills.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Huset har låg omflyttning för att vara ett studentboende, och studenterna har inga problem med alla saker vi testar i huset. Snarare vill de att vi forskar ännu mer och byter ut fler delar i huset än vad vi redan gör.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett exempel på ett lyckat projekt är hönshuset på gården, som både har minskat matsvinnet och ökat gemenskapen. Att ensamhet är ett svenskt samhällsproblem i alla åldrar konstaterades flera gånger under seminariet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Kanske är det hönshus vi ska ha på gårdarna, i stället för lekplatser och grillplatser, sade Emma Sarin.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hemläxa för Västsveriges Life Science-aktörer</h2> <div>Måndagmorgonen började med temat <a href="http://vastsvenskaarenan.se/project/life-science-en-smart-industri-vastsvenska-arenan/">Life Science – en smart industri</a>. Astrazenecas vd Jan-Olof Jacke berättar att Bioventurehub – en totalt öppen miljö för forskare och småbolag mitt i Astrazenecas Mölndalsanläggning – redan efter ett par år rymmer 23 olika bolag.<br /><br />– I 15 år har vi pratat om att vi har fantastiska styrkor som vi bara ska få ihop. Bra på läkemedelsforskning, naturvetenskaplig och medicinsk forskning, starka traditionellt inom IT, starka inom medicinteknik. Vi måste få ihop det här. Men exemplen på företag som lyckas är fortfarande alldeles för få, säger Jan-Olof Jacke.<br /><br />Vi behöver fler landningsbanor, platser där småföretagen kan hitta rätt och möta till exempel vårdens aktörer, menar Kristina Lagerstedt, vd för chalmers Venture-finansierade 1928diagnostics. Samtidigt märker hon att saker händer.<br /><br />– Jag kom in i den här branschen för fyra år sen. Då var avstånd mellan Astrazeneca, Göteborgs universitet och Chalmers större. Nu jobbar de tätare, säger Kristina Lagerstedt. </div> <div><br />Chalmers vicerektor för nyttiggörande Fredrik Hörstedt fångade upp en efterlysning från Niklas Johansson, statssekreteraren på näringsdepartementet.<br /><br />– Vi måste samlas kring konkreta förslag och ta med dem till Stockholm så att regeringen kan stötta med konkreta åtgärder som kan stärka det västsvenska klustret, säger Fredrik Hörstedt. </div> <div> <br /><strong>Texter:</strong> Johanna Wilde och Christian Borg</div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <br /></div>Mon, 03 Jul 2017 22:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Dioder-fran-Chalmers-skickas-ut-i-rymden.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Dioder-fran-Chalmers-skickas-ut-i-rymden.aspxDioder från Chalmers skickas ut i rymden<p><b>Schottky-dioder tillverkade i Nanotekniklaboratoriet på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – blir ett viktigt bidrag till vädersatellitprojektet MetOp, med planerad uppskjutning 2019. Dioderna levererades till Omnisys Instruments i maj.</b></p><div>Det var ett framgångsrikt slut på en femårig resa ledd av Vladimir Drakinskiy och Peter Sobis, och det senaste exemplet på nyttiggörande av forskningsresultat från institutionen. &quot;Vi är väldigt stolta över vår framgång och ser redan effekterna i kommande projekt med den Europeiska rymdorganisationen (ESA)&quot;, säger Vladimir Drakinskiy.</div> <div> </div> <div>Satellitprojektet MetOp är ett av ESA:s största projekt. Förutom att förbättra observationerna av den första MetOp-generationen och observera nederbörd och cirrusmoln kommer det också att ytterligare  uppgradera väderprognoser och klimatövervakningen från rymden i Europa och över hela världen. Projektet kommer att ge fördelar från och med 2022, och vässa prognoserna ännu mer.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/vlad_peter_170630_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><em>Vladimir Drakinskiy och Peter Sobis. Foto: Anna-Lena Lundqvist </em><br /><br /></span></div> <div>Vladimir Drakinskiy är forskningsingenjör på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik (TML), och ansvarar för Schottky-diodprocesslinjen på MC2. I det här projektet har han samarbetat med Peter Sobis, gästforskare på TML och FoU-rådgivare på Omnisys Instruments, ett av Sveriges ledande rymdbolag med nära kopplingar till Chalmers. TML har, i nära samarbete med Omnisys, ökat Chalmers Schottky-dioders tekniska mognad för att bättre möta de höga kraven för rymdapplikationer.</div> <div>– Vi har skapat en väl fungerande samarbetsplattform som effektivt kan bygga vidare på idéer och kunnande i en forskningsmiljö som den på Chalmers, till att utveckla och skapa konkurrenskraftiga produkter hos svensk industri, bland annat för den kommersiella rymdmarknaden, säger Peter Sobis i en kommentar.</div> <div> </div> <div>Vi fick chansen att ställa några frågor till Vladimir Drakinskiy om projektet, och hans egna och Peter Sobis insatser.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kan du berätta lite om vad som har hänt?</h5> <div>– De senaste aktiviteterna har inneburit granskningar och revisioner av ESA och Airbus, som vi också samarbetar med i projektet. Det har inkluderat Chalmers Schottkyprocess, Nanotekniklaboratoriet på MC2 och leverans av rymdkvalificerade komponenter till Omnisys Instruments inom ramen för MetOp SG-programmet, säger Vladimir.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad är en Schottkydiod?</h5> <div>– Schottkydioden är en väldigt snabb tvåkompenseringsanordning bestående av en halvledare till metallgränssnitt. Halvledaren är i detta fall ett dopat GaAs-material med ett Titanium-Platinum-Gold-metallgränssnitt på toppen. Enheten kan användas för att generera och känna av mikrovågs- och terahertzstrålning. I detta fall, för att karakterisera olika syre- och vattenledningar, som är en del av terahertz-frekvensspektrumet.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad är bakgrunden till allt detta?</h5> <div>– MetOp SG är ett andra generationens väder- och klimatforskningssatellitprogram som beställdes 2014 och som kommer att ge väder- och atmosfärdata till de europeiska länderna. Operatören heter European Telecommunications Satellite Organization (EUTELSAT). MetOp SG står för andra generationens metrologiska operation.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Varför är detta stort och viktigt?</h5> <div>– MetOp SG är ett av de största ESA-programmen och kommer att användas inte bara för mer exakta väderprognoser, men också för kontinuerlig långsiktig atmosfärisk övervakning vilket är avgörande för bättre förståelse av de bakomliggande effekterna av global uppvärmning och långsiktiga prognoser för jordens klimat.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kan du beskriva era roller i projektet?</h5> <div>– Chalmers har utvecklat en halvledarprocess i världsklass för terahertz-Schottky-dioder med de unika egenskaper som krävs för rymdapplikationer. Min roll var att utveckla tillverkningstekniken för att uppfylla de formella krav som ESA och Airbus ställde. Omnisys tillhandahöll specifikationer, kretsdemonstratorer och utförde de flesta av tillförlitlighetstesterna.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Har det varit ett tidskrävande projekt? Hur länge har ni jobbat med det?</h5> <div>– Projektet har varit en del av en större pågående insats för att utveckla en toppmodern halvledarprocess som är specialiserad för terahertz-rymdapplikationer. För MetOp initierades en förkvalificeringsfas av samma forskarlag för nästan fem år sedan. Det ledde senare till ett kontrakt för tillverkning och leverans av flygkomponenter, och det är där vi är nu.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Jag hörde att ni firades med tårta. Hur kändes den uppmärksamheten?</h5> <div>– Det har varit mycket hårt arbete och det känns bra att äntligen ha lyckats. Vi är väldigt stolta över vår prestation och ser redan effekterna i kommande projekt med ESA, säger Vladimir Drakinskiy.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad händer nu? Vad är nästa steg?</h5> <div>– Vi har flera projekt igång och kommer snart också att starta ett nytt ESA-projekt som syftar till rymdkvalificering av våra Schottky-enheter vid ännu högre frekvenser.</div> <div> </div> <div>Jan Stake är professor i terahertzteknik och föreståndare för avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik (TML) på MC2, där projektet har genomförts. Han är mycket nöjd med resultaten:</div> <div>– Att leverera unik teknik till ett sådant projekt är förstås en enorm prestation av Chalmers. Projektet har varit mycket utmanande, annorlunda, men en stor lärande erfarenhet. Det har också höjt den övergripande kvaliteten och förmågan till process och tillverkning av terahertzelektronik i Nanotekniklaboratoriet på Chalmers. Vladimir, Peter, personalen i renrummet och alla övriga inblandade, har gjort ett väldigt bra jobb, säger han.<br /><br />Peter Modh är avdelningschef på Nanotekniklaboratoriet:<br />– Projektet visar att man även i ett labb som egentligen inte är certifierat kan få fram väldigt avancerade komponenter, som håller för att skicka ut i rymden. Det är en styrka, säger han.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Anna-Lena Lundqvist</div> <div>Foto av satellit: Pierre Carril, ESA <br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA METOP</h4> <div>Meteorological Operational Satellite Programme (MetOp) är ett europeiskt rymdprojekt som tillhandahåller väderdatatjänster för att övervaka klimatet och förbättra väderprognoserna. Det är det europeiska bidraget till ett nytt samarbete med USA:s nationella oceaniska och atmosfäriska administration (NOAA).</div> <div> </div> <div>MetOp är en serie av tre satelliter som bildar rymdsegmentet för Eumesats polära system (EPS). MetOp-A, den första satelliten i serien, sköts upp den 19 oktober 2006, och ersatte då en av två satellittjänster som drivs av NOAA, och är Europas första polarbana-satellit som är avsedd för operativ meteorologi.</div> <div> </div> <div>MetOp-B, den andra satelliten i serien, sköts upp den 17 september 2012 och opererar i tandem med MetOp-A, vilket förlänger informationens värde. Den tredje och sista satelliten, MetOp-C, kommer att skjutas upp 2018.</div> <div> </div> <div>Lansering av en ny satellit med en intervall på 5-6 år garanterar kontinuerlig leverans av högkvalitativa data för medellånga och långsiktiga väderprognoser och klimatövervakning fram till åtminstone år 2020.</div> <div> </div> <div><a href="http://www.esa.int/Our_Activities/Observing_the_Earth/The_Living_Planet_Programme/Meteorological_missions/Europe_secures_new_generation_of_weather_satellites">Läs mer om satellitprojektet MetOp</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Schottkydiod">Läs mer om Schottkydioder</a> &gt;&gt;&gt;</div>Fri, 30 Jun 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Sofia-Rahiminejad-ny-fellowstipendiat-hos-Wenner-Gren-stiftelserna.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Sofia-Rahiminejad-ny-fellowstipendiat-hos-Wenner-Gren-stiftelserna.aspxSofia Rahiminejad ny fellowstipendiat hos Wenner-Gren-stiftelserna<p><b>​Sofia Rahiminejad, postdoktorand på avdelningen för elektronikmaterial och system på MC2, har tilldelats Wenner-Gren Stiftelsernas prestigefyllda femåriga fellowstipendium för postdoktoral utbildning. Hon får nu chansen att gästforska i USA i tre år, samt därefter forska på hemmaplan i ytterligare två år.</b></p>Sofia Rahiminejad beviljas medel för ett projekt med namnet &quot;Användandet av nya metamaterial för högfrekventa rymdtillämpningar&quot;. Hon kommer att tillbringa två och ett halvt år på Nasas Jet Propulsion Laboratory (JPL), vid California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, USA, och de återstående sex månaderna vid Stanford University, Kalifornien, USA. Därefter ges hon möjlighet att ansöka om ytterligare två års betald forskning på hemmaplan.<br /><br />Anslaget gäller åren 2017-2020. Stipendiet ska täcka alla levnadsomkostnader och beloppet beror på familjesituation och val av värdland.<br /><br />Wenner-Grens fellowstipendium är stiftelsernas mest exklusiva program. Av 75 inkomna ansökningar 2017 beviljades endast fem efter att 15 kandidater kallats till intervju. Syftet är att ge de främsta unga forskarna möjlighet till kvalificerad postdoktoral utbildning utomlands under tre år samt att därefter, efter förnyat ansökningsförfarande, bedriva forskningsverksamhet i Sverige under två år.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br /><strong>Läs mer om Wenner-Gren Stiftelserna &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="http://www.swgc.org/">www.swgc.org</a><br />Fri, 30 Jun 2017 06:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stor-konferens-om-lagtemperaturfysik.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stor-konferens-om-lagtemperaturfysik.aspxStor konferens om lågtemperaturfysik<p><b>​Den 9-16 augusti samlas forskare från hela världen på Svenska Mässan i Göteborg för en stor internationell konferens om lågtemperaturfysik, &quot;28th International Conference on Low Temperature Physics&quot;.</b></p>På plats finns 900 internationella toppforskare tillsammans med de hetaste svenska kollegorna på området. &quot;Missa inte Nobelpristagaren Michael Kosterlitz&quot;, tipsar Per Delsing, som är ordförande i den lokala organisationskommittén.<br /><br />Han är professor i experimentell fysik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – på Chalmers. Den kommande konferensen arrangeras av MC2 i samverkan med Institutionen för fysik på Göteborgs universitet. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/LT28-banner_b.jpg" width="674" height="167" alt="" style="margin:5px" /><br />&quot;28th International Conference on Low Temperature Physics&quot; är den viktigaste konferensen inom lågtemperaturfysik. Den arrangeras vart tredje år, omväxlande i Europa, Asien och Amerika. Den senaste ägde rum i Buenos Aires, dessförinnan i Peking. Målgruppen är fysiker som jobbar vid låga temperaturer.<br /><br />Till Göteborg väntas 900 deltagare från hela världen, samt 140 talare.<br /><br /><strong>Vad får man inte missa?</strong><br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Nobelpristagaren Michael Kosterlitz ger första föredraget den 9 augusti. Vi delar också ut två priser; Simon Memorial Prize delas ut den 14 augusti och Fritz London Memorial Prize den 15, säger Per Delsing.<br /><br />Michael Kosterlitz, professor vid brittiska Brown University i Providence, Rhode Island, tilldelades Nobelpriset i fysik 2016 för sitt arbete med den kondenserade materiens fysik. Han kommer att öppna konferensen med en föreläsning betitlad &quot;Topological Defects and Phase Transitions&quot;.<br /><br /><strong>Händer det nånting runtomkring konferensen?</strong><br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Söndagen den 13 augusti är avsatt för att deltagarna ska kunna se Göteborg med omgivning.<br /><br /><strong>Kommer vi att få höra några spännande forskningsresultat?</strong><br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Absolut, men vad återstår att se, avslutar Per Delsing.<br /><br />De flesta i organisationskommittén för konferensen kommer från MC2, men det finns även medlemmar från Institutionen för fysik på Göteborgs universitet.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Peter Widing<br /><br /><strong>Läs mer om &quot;28th International Conference on Low Temperature Physics&quot; &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="http://lt28.se/">http://lt28.se</a><br />Wed, 28 Jun 2017 21:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Utvecklar-robot-som-styrs-av-tankekraft.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Utvecklar-robot-som-styrs-av-tankekraft.aspxUtvecklar robot som styrs av tankekraft<p><b>​Max Ortiz Catalan och Yiannis Karayiannidis, som båda forskar vid institutionen för Elektroteknik på Chalmers, vill utveckla robotteknik som kan användas för att öka livskvaliteten för personer som har nedsatt rörelseförmåga. De samarbetar i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där medicinsk teknik och robotteknik kombineras.</b></p><strong>​<br /><table class="chalmersTable-default " width="100%" cellspacing="0" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Max_Ortiz_Catalan_170x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></strong></span><span><strong><span style="display:inline-block"></span></strong></span><span><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span></span><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></th> <th class="chalmersTableHeaderOddCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><strong><span><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Yiannis_Karayiannidis_170x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span></span></strong></span></th> <th class="chalmersTableHeaderEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><th class="chalmersTableFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="text-align:right"><span><strong> Max Ortiz Catalan              <span style="display:inline-block"></span></strong></span></th> <td class="chalmersTableOddCol-default">​<span>   Yiannis Karayiannidis</span></td> <td class="chalmersTableEvenCol-default">​</td></tr></tbody></table> <br /></strong><br /><span><strong><span><strong><span><strong><span><strong></strong></span></strong></span></strong></span></strong></span><strong>Vad är syftet med ert projekt?</strong><br />Syftet är att undersöka hur maskinens artificiella intelligens kan underlätta när det gäller att utföra vissa uppgifter, där människan tar initiativet och har den övergripande kontrollen, samtidigt som det som är onödigt ansträngande överlåts till roboten.<br />Vårt mål är att på lämpligt sätt blanda kommandon som skickas till roboten från personens muskelsignaler (myoelektriska signaler) med kommandon för självständig robotstyrning från robotens sensorer. Det första exemplet som vi tänker oss är en enkel robot som styrs av människan men som på egen hand kan undvika svårigheter och hinder.<br /><br /><strong>Hur är det möjligt att styra en robot genom tankekraft?</strong><br />“Tankekraft” visar sig i form av elektriska muskelsignaler som återspeglar människans avsikt att röra sig. Genom att mäta, bearbeta och avkoda dessa signaler kan den mänskliga viljan överföras som ett styrkommando till roboten.<br /><br /><strong>Inom vilka områden kan detta användas?</strong><br />Det finns en rad relevanta, delvis automatiserade, användningsområden, såsom hjälpmedel i form av exoskelett (ett yttre, konstgjort skelett som skyddar och hjälper personen att förflytta sig) samt motoriserade rullstolar, där kontrollfunktionen delas mellan en person med nedsatt rörelseförmåga och själva utrustningen.<br /><br /><strong>Vilka är de största utmaningarna ni står inför?</strong><br />Den viktigaste utmaningen är att ta fram ett system som människor kan acceptera att använda, både när det gäller prestanda och användarvänlighet.<br /><br /><strong>Projektet är en del av ett initiativ som uppmuntrar tvärvetenskaplig forskning. Vad kan era forskarområden lära av varandra?</strong><br />Att observera hur människor utför saker, dvs genom muskelaktivitet, kan hjälpa robotforskare att designa styralgoritmer som inspireras av människan så att robotar kan bete sig mer välvilligt mot människor.<br /><br />Läs mer om tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom Elektroteknik: <br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-initiativ-som-tar-forskningen-over-granserna.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett initiativ som tar forskningen över gränserna</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Dr. Max Ortiz Catalan och hans forskning</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/yiannis.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Dr. Yiannis Karayiannidis och hans forskning</a><br />Wed, 28 Jun 2017 15:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Terahertzvagor-och-grafen-leder-vagen-mot-framtidens-kommunikation.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Terahertzvagor-och-grafen-leder-vagen-mot-framtidens-kommunikation.aspxTerahertzvågor och grafen leder vägen mot framtidens kommunikation<p><b>​​Genom att utnyttja terahertzvågor i elektronik kan framtidens datatrafik få en rejäl skjuts framåt. Hittills har terahertzfrekvensen inte kunnat appliceras optimalt på dataöverföring, men genom att använda grafen har forskare på Chalmers kommit ett steg närmare ett möjligt paradigmskifte för elektronikbranschen.</b></p><div>Om bland annat detta kommer ett 60-tal unga forskare från hela världen lära sig mer när de samlas i Hindås 25-30 juni för att ta del i grafenskolan Graphene Study.</div> <div> </div> <div>Det är EU:s Chalmersledda jättesatsning Graphene Flagship som anordnar skolan, som i år hålls på hemmaplan och fokuserar på elektroniska applikationer av det tvådimensionella materialet med de många överlägsna egenskaperna. Grafen är till exempel det tunnaste, starkaste och mest ledande materialet man idag känner till. Andrei Vorobiev, är forskare på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap - MC2 - och en av de många världsledande experter på området som kommer att föreläsa på Graphene Study.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/andrei_vorobiev_MC2_S8A0112-2_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– En av grafens speciella egenskaper är att elektronerna rör sig mycket fortare än i flertalet av de halvledande material som används idag. Tack vare det kan vi komma åt de höga frekvenser (upp till 1000 gånger högre än gigahertz) som terahertzvågorna rör sig i. Datakommunikationen blir då dels upp till tio gånger snabbare och kan överföra mycket större datamängder än vad som idag är möjligt, säger docent Andrei Vorobiev (t.h).</div> <div> </div> <div>Forskarna på Chalmers var först i världen med att visa att en grafenbaserad transistor kunde ta emot och omvandla terahertzvågor, som i frekvens ligger mitt emellan mikrovågor och infrarött ljus, och resultaten publicerades i tidskriften IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques. Att grafen även är ett flexibelt material gör att tekniken öppnar dörrar för en mängd olika användningsområden. Sakernas Internet med uppkopplade, smarta vardagsföremål kommer att kräva snabb internetöverföring via lättintegrerade antenner och sensorer, som även kan fästas direkt på kroppen för hälsorelaterad eller medicinsk användning.</div> <div> </div> <div>– Ett annat område där vi ser stor potential är säkerhetsskanning på till exempel flygplatser. Genom att en grafenbaserad terahertz-skanner är böjbar får man en mycket bättre upplösning och kan utvinna mer information än om skannerns yta är platt, säger Andrei Vorobiev.</div> <div> </div> <div>Men trots framstegen så återstår mycket arbete innan färdiga elektroniska produkter når marknaden. Andrei Vorobiev och hans kollegor jobbar nu för att byta ut den kiselbas som grafenlagret monteras på, och som försämrar prestandan, mot andra tvådimensionella material som tvärtom ytterligare kan förstärka effekten. Och han hoppas att kunna inspirera de doktorander och unga forskare som deltar i årets grafenskola till att uppnå nya genombrott.</div> <div> </div> <div>– De senaste femtio åren har all utveckling inom elektronik följt Moores lag som säger att för varje år applicerar man mer och mer funktioner på en allt mindre yta. Nu verkar det som vi har nått den fysiska gränsen för hur små de elektroniska kretsarna kan bli och vi måste hitta en annan princip för att komma vidare. Nya material kan vara en sådan väg och forskning på just grafen visar positiva resultat. Att som forskare bryta ny mark innebär en mängd svåra utmaningar, men i förlängningen kan vårt arbete komma att revolutionera framtidens kommunikationssätt och det är det som gör det så spännande, säger Andrei Vorobiev.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/graphene-mixer-2_750px.jpg" width="667" height="500" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Den timglasformade 40 μm breda grafenfälteffekttransistorn, som syns i mitten av bilden, kan vara en nyckelkomponent i framtida höghastighets trådlösa kommunikationslänkar. Illustration: Michael A. Andersson, Yaxin Zhang and Jan Stake/Chalmers University of Technology</em><br /><br /><span><span>Foto på diskuterande deltagare: Angelika Bernhofer</span></span><br />Foto på Andrei Vorobiev: Anna-Lena Lundqvist</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">De vetenskapliga publiceringarna:</h4> <div>Tidskriften IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques 65 (1), 165-172: <a href="http://ieeexplore.ieee.org/document/7765107/#full-text-section">A 185–215-GHz Subharmonic Resistive Graphene FET Integrated Mixer on Silicon</a></div> <div>Författare: Michael A Andersson, Yaxin Zhang och Jan Stake, samtliga Chalmers</div> <div> </div> <div>Tidskriften IEEE Microwave and Wireless Components Letters 27 (2), 168-170: <a href="http://ieeexplore.ieee.org/document/7836348/authors">A W-band MMIC Resistive Mixer Based on Epitaxial Graphene FET</a></div> <div>Författare: Omid Habibpour, Zhongxia Simon He, Niklas Rorsman och Herbert Zirath, samtliga Chalmers, samt Wlodek Strupinski, Tymoteusz Ciuk och Pawel Ciepielewski från polska Institute of Electronic Materials Technology<br /><br /><a href="http://www.etn.se/index.php/nyheter/63683-unga-talanger-redo-utmana-moores-lag">Läs också artikel i Elektroniktidningen</a> &gt;&gt;&gt;</div>Wed, 28 Jun 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Riccardo-Arpaia-far-chansen-att-gastforska-utomlands.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Riccardo-Arpaia-far-chansen-att-gastforska-utomlands.aspxRiccardo Arpaia får chansen att gästforska utomlands<p><b>​Riccardo Arpaia på avdelningen för kvantkomponentfysik på MC2 har tilldelats Vetenskapsrådets anslag till internationella postdoktorander på totalt 3 150 000 kronor. Han får nu möjlighet att gästforska utomlands i tre år.</b></p>Riccardo Arpaia får anslag till ett projekt med namnet &quot;Utvecklingen av nanoladdningsordning i supraledande YBCO-nanostrukturer&quot;. Han kommer att gästforska på institutionen för fysik vid Politecnico di Milano i Italien. Det är landets största universitet för teknik, arkitektur och design med omkring 42 000 studenter.<br /><br />Anslaget gäller åren 2017-2020.<br /><br />Förutom Riccardo Arpaia har även Anna Karlsson vid institutionen för fysik beviljats anslag från Vetenskapsrådet i samma utlysning. Totalt tog Vetenskapsrådet emot 248 ansökningar, vara 41 fick ja.<br /><br />Syftet med anslaget är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen. Unga forskare ska få möjlighet att forska vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut samt även vid ett svenskt universitet, högskola eller forskningsinstitut.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br /><a href="https://www.vr.se/forskningsfinansiering/bidragsbeslut/internationellpostdok.4.1729cf1815c4728f00312217.html">Läs mer om Vetenskapsrådets beslut</a> &gt;&gt;&gt;<br />Wed, 28 Jun 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Vann-programmeringstavling-pa-Hawaii.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Vann-programmeringstavling-pa-Hawaii.aspxVann hårdvaruhackathon på Hawaii<p><b>​Sebastian Gustafsson och William Hallberg, doktorander på avdelningen för mikrovågselektronik på MC2, tog hem segern i det hackathon som arrangerades under konferensen International Microwave Symposium (IMS2017) på Hawaii häromveckan.</b></p>IMS är en av världens största konferenser inom mikrovågsteknologi, och samlade 2 500 deltagare från 50 länder. En hel del tillresande kom från Chalmers. Under sex intensiva dagar på Hawaii Convention Center i Honolulu bjöds bland annat på 554 presentationer, vilket var det högsta antalet i konferensens 60-åriga historia, samt en utställning med 450 företag representerade. Workshoppar och olika typer av kurser var andra delar av utbudet.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/william_sebastian_youtube_dump_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Ett hackathon är en programmeringstävling där programmerare sitter och kodar tillsammans under en begränsad tid. Temat på IMS-konferensen var &quot;30-minuterskretsar&quot;, och gick ut på att bygga en användbar mikrovågskrets på en halvtimme. Sebastian Gustafsson och William Hallberg ställde upp i kategorin &quot;bästa isolering&quot;, där de lyckades så bra att de tog hem förstapriset – delvis till sin egen förvåning:<br /><br />– Ja, priset kom som en överraskning för oss, eftersom det fanns många begåvade RF-ingenjörer som konkurrerade sida vid sida. Men vi är såklart mycket nöjda med priset och hela hackathon-upplevelsen är något som vi kommer att minnas länge, säger Sebastian Gustafsson.<br /><br />William Hallberg kommenterar tävlingen så här i ett officiellt klipp på Youtube:<br />– Utmaningen låg i att genomföra uppdraget på så kort tid, men det var samtidigt väldigt roligt.<br /><br />The International Microwave Symposium (IMS) är den årliga konferensen och utställningen för IEEE Microwave Theory and Techniques Society (MTT-S). 2018 arrangeras konferensen i Philadelphia, USA, den 10-15 juni.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Privat<br /><br /><a href="http://ims2017.org/">Läs mer om konferensen IMS 2017</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="http://ims2017.org/technical-program/competitions/hackathon">Läs mer om programmeringstävlingen</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=3HQ3_YWnHWU">Se en kortfilm från tävlingen på Youtube</a> &gt;&gt;&gt;<br />Tue, 27 Jun 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Battre-cellfabriker-ska-producera-framtidens-lakemedel.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Battre-cellfabriker-ska-producera-framtidens-lakemedel.aspxBättre cellfabriker ska producera framtidens läkemedel<p><b>​Biologiska läkemedel baserade på proteiner är lovande kandidater för behandling av cancer och andra svåra sjukdomar. Men de kan vara problematiska att tillverka. I ett nytt forskningsprojekt ska chalmersforskare nu ta fram nya genmodifierade celler, så kallade cellfabriker, som kan producera de önskade proteinerna.</b></p>​Marknaden för läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, så kallade proteinläkemedel, växer så det knakar. <br /><br />– Proteinläkemedel ger en mer målinriktad effekt och mindre bieffekter än traditionella läkemedel baserade på små molekyler, förklarar Jens Nielsen, professor i systembiologi vid Chalmers.<br /><br />Förhoppningen är att man ska kunna behandla ett mycket brett spektrum av sjukdomar, till exempel olika typer av cancer, diabetes och multipel skleros, MS. Proteinerna tillverkas med så kallade cellfabriker – alltså celler som genetiskt modifierats att tillverka och utsöndra det önskade proteinet. Problemet är att det i dagsläget är svårt att tillverka en del av de eftertraktade proteinerna.<br /><br />– Vissa proteiner går jättebra att tillverka i cellfabriker, men med andra funkar det inte alls. Och vi vet inte riktigt varför, säger Jens Nielsen. <br /><br />Nu har Jens Nielsens forskargrupp tillsammans med docent Dina Petranovic och forskare på KTH fått ett anslag på 34 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att undersöka proteinproduktionen i cellfabriker baserade på jästceller, som gruppen har mycket stor erfarenhet av, och på en mänsklig cellinje.<br /><br />– Vi vill förstå varför det går galet ibland, så att vi sedan kan modifiera cellfabrikerna till att kunna producera fler typer av protein, säger Jens Nielsen. <br /><br />Cellfabriker baserade på mänskliga celler finns inte i kommersiellt bruk ännu. Dagens proteinläkemedel produceras framför allt med cellinjer från en hamster. Proteinerna blir mycket lika människokroppens egna, fast med en liten, liten skillnad. Hos vissa patienter kan skillnaden ge upphov till en problematisk försvarsreaktion från immunförsvaret. <br /><br />– Med cellfabriker baserade på mänskliga celler får vi fullständigt rätt proteiner och slipper sådana reaktioner, säger Jens Nielsen.<br /><br />Den långsiktiga visionen är att med cellfabriker kunna producera alla önskade protein, så att de eftertraktade läkemedlen snabbt kommer ut på marknaden och kan göra nytta.<br /><br />Läs mer: <br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Proteinforskning-Jens.aspx">Läkemedel ur kroppens proteiner</a><br /><br />Text: Ingela Roos<br />Foto: Johan BodellThu, 22 Jun 2017 17:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Samarbete-kring-ensamkommande-flyktingbarn-banar-väg-för-nya-grepp-i-välfärden.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Samarbete-kring-ensamkommande-flyktingbarn-banar-v%C3%A4g-f%C3%B6r-nya-grepp-i-v%C3%A4lf%C3%A4rden.aspxSamarbete kring ensamkommande flyktingbarn banar väg för nya grepp i välfärden<p><b>​I Göteborg finns Sveriges största IOP, idéburet-offentligt partnerskap, som har lett till ett framgångsrikt samarbete kring ensamkommande flyktingbarn. Det unika initiativet – där nio idéburna organisationer samverkar med Göteborgs Stad – kan bana väg för en ny riktning i svensk välfärd, visar ett forskningsprojekt lett av Chalmers.</b></p><div><strong>– Vi tror att den här samarbetsformen kan vara framtiden för att möta svåra samhällsutmaningar. Men det krävs vilja, mod och tillit hos beslutsfattare, säger Henrik Eriksson, docent på Chalmers.</strong><br /><br /></div> <div>​I ett år har forskare från Chalmers, Karlstads Universitet och Jönköping University bedrivit följeforskning på initiativet IOP Ensamkommande i Göteborg. IOP, idéburet-offentligt partnerskap, är en framväxande samarbetsform inom svensk välfärd där offentliga verksamheter sluter överenskommelse med idéburna organisationer - som kan stå utanför kravet på offentlig upphandling.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Sveriges största partnerskap runt ensamkommande</h2> <div>Göteborgssamarbetet är Sveriges hittills mest omfattande IOP, med bland andra Rädda Barnen, Röda Korset och Bräcke diakoni i partnerskapet.</div> <div> </div> <div>– IOP är en intressant, alternativ form för att utforma och bedriva omsorg i välfärden. I en upphandling ligger fokus på att kontrollera att din leverantör följer ett etablerat kontrakt, men i ett partnerskap finns större möjligheter för en öppen dialog, flexibilitet och anpassning efter förändrade förutsättningar, säger chalmersforskaren Henrik Eriksson, som är projektledare för studien.</div> <div>
Han framhåller de mervärden som den här sortens breda samarbete kan ge.</div> <div> </div> <div>– Organisationerna kan bidra med olika pusselbitar och kompetenser. I Göteborg har de utöver boende exempelvis kunnat erbjuda de ensamkommande fadderverksamhet, stödsamtal och praktik, säger han.</div> <div> </div> <div>I rapporten pekar forskarna på vilka hinder och framgångsfaktorer som har funnits för IOP Ensamkommande i Göteborg – kunskap som kan bana väg för andra, framtida IOP.</div> <div><div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Nyheter/Huvudbild%20710x340/henrikHuvudbild.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>”IOP är en intressant, alternativ form för att utforma och bedriva omsorg i välfärden. Men det krävs mod att våga pröva nya lösningar, och det har funnits i Göteborg”.</span></h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center"><span>Henrik Eriksson, docent Chalmers</span></h6> <div> <br /></div> <div>Henrik Eriksson konstaterar att Göteborgs Stad har haft ett etablerat samarbete och väl fungerande relationer med de idéburna organisationerna. Samtidigt betonar han att mod är en viktig förutsättning för att kunna genomföra ett IOP.</div> <div>– De juridiska ramarna för när och hur ett IOP kan bedrivas är otydliga. Det innebär naturligtvis en risk för överklaganden och kritik. Men det går inte att leva ett politiker- eller tjänstemannaliv och drivas av rädsla. Man måste drivas av samhällsutmaningarna, av en vilja att göra saker bättre. Då krävs mod att våga pröva nya lösningar, och det har funnits i Göteborg, säger han.</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Omställning när flyktingströmmarna minskade
</h2> <div>Att det behövs engagerade individer - i forskningsrapporten benämnda som ”policyentreprenörer” - i alla delar av partnerskapet är en viktig slutsats. En partsgemensam styrning med ömsesidigt inflytande är en annan utmaning. Parterna behöver ständigt kunna anpassa verksamheterna efter varandra och de nya förutsättningar som kan dyka upp – vilket blev påtagligt när flyktingströmmarna minskade och ersättningssystemet för boendet för ensamkommande gjordes om.</div></div> <div> </div> <div>– Här sattes partnerskapet på prov, och det blev tydligt att vilja och goda relationer krävs för att möta nya förutsättningar i ett IOP, säger han.</div> <div> </div> <div>Henrik Eriksson tror att allt fler IOP kommer startas i välfärden, exempelvis samarbeten kring integration, vård och omsorg, samt för hemlösa och andra utsatta grupper.</div> <div>– Att jobba med partnerskap är en generell trend i samhället. I ett IOP kan idéburna organisationers kunskaper och erfarenheter utnyttjas, men då måste offentliga aktörer och myndigheter hjälpa till att skapa förutsättningarna, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text &amp; Foto: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION</h4> <div> </div> <div>Om Idéburet-offentligt partnerskap och Göteborgsstudien</div> <div>I ett IOP, idéburet-offentligt partnerskap, samverkar det offentliga med det civila samhället kring en komplex samhällsutmaning där det ofta krävs nytänkande och samverkan mellan flera parter. Ett IOP är ett alternativ till upphandlingskontrakt eller sedvanliga föreningsbidrag. De idéburna organisationerna får ersättning för sitt arbete, men alla eventuella vinster går tillbaka till verksamheterna. Idag finns ett hundratal IOP i Sverige.</div> <div> </div> <div>Efter att antalet ensamkommande flyktingbarn ökade kraftigt, särskilt hösten 2015, startades IOP Ensamkommande i Göteborg. Det är Sveriges största IOP, och ett samarbete mellan </div> <div>Göteborgs Stad och Rädda Barnen, Röda Korset, Bräcke diakoni, Räddningsmissionen, Individuell människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Reningsborg i Göteborg, Göteborgs kyrkliga stadsmission och det sociala arbetskooperativet Karriärkraft.</div> <div> </div> <div>I ett års tid har Henrik Eriksson, docent på Chalmers och projektledare, tillsammans med Inga Narbutaité Aflaki, universitetslektor på Karlstads Universitet, och Thomas Schneider, adjungerad lektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University, bedrivit följeforskning på IOP Ensamkommande i Göteborg. Slutsatserna redovisas i rapporten: ”Utmaningar och framgångsfaktorer för att initiera, genomföra och anpassa ett idéburet offentligt partnerskap. Ett kunskapsunderlag från följeforskning av IOP Ensamkommande i Göteborg, 2016-2017”. Forskningen finansieras av Göteborgs Stad och VINNOVA, och är en fortsättning på den följeforskning som har bedrivits av Inga Narbiutaité Aflaki vid Karlstads universitet, inom ramen för det EU finansierade projektet ”Innovativa Sociala Satsningar: att stödja samhällen i Europa” (InnoSI).</div> <div> </div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/249890-utmaningar-och-framgangsfaktorer-for-att-initiera-genomfora-och-anpassa-ett-ideburet-offentligt-part" target="_blank">Läs rapporten IOP Ensamkommande i Göteborg</a> <br /></div> <div><a href="http://innosi.eu/461-2/" target="_blank">Läs rapporten InnoSi</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Följeforskning – en forskningsprocess i realtid</strong></div> <div>Följeforskning innebär att forskare studerar en process medan den pågår, och kontinuerligt sammanställer, analyserar och delger den information som kommer fram till berörda aktörer. Eftersom aktörerna får ta del av forskningsresultaten löpande kan de utveckla sina arbetssätt och bli bättre rustade att fullfölja processen på ett framgångsrikt sätt.</div> <div> </div> <div><strong>IOP på agendan i Almedalen</strong></div> <div>Bräcke diakoni kommer att anorna ett seminarium i Almedalen kring IOP, med bland andra docent Henrik Eriksson, Chalmers, Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Laura Hartman, ordförande Tillitsdelegationen, Therese Hellman, Upphandlingsmyndigheten, Lars Trägårdh, professor, Ersta Sköndal Bräcke Högskola och Carola Gunnarsson, Sveriges Kommuner och Landsting.</div> <div> </div> <div><a href="http://www.almedalsveckan.info/46037" target="_blank">Mer info om seminariet</a></div> <div></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/henrik-eriksson.aspx" target="_blank">Läs mer om Henrik Eriksson,</a> docent på Teknikens ekonomi och organisation, samt Centre for Healthcare Improvement, Chalmers.</div> <div> </div> Wed, 21 Jun 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samarbete-avgorande-for-omstallningen-till-ett-hallbart-samhalle.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samarbete-avgorande-for-omstallningen-till-ett-hallbart-samhalle.aspxSamarbete avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle<p><b>​Hur ställer vi om till ett hållbart samhälle så snabbt som klimatet kräver? Frågan är komplex, och många kategorier behöver agera – politiker, företag och forskare. De möttes alla på en stor, internationell konferens om hållbarhetsomställningar på Chalmers.</b></p><p>​Visionen om en hållbar framtid är antagen av i princip alla världens länder. Men hur förverkligar vi den? Vad finns det för hinder på vägen? Vilka roller ska olika aktörer ta och hur får vi omställningen att ske tillräckligt snabbt?<br /><br />På 8th International Sustainability Transitions Conference behandlade forskare, politiker, organisationer och företagsrepresentanter dessa frågor. Titta på videoklippet ovan för att ta del av några framträdande röster från konferensen.<br /><br />Läs mer:<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers initiativ för innovation och hållbarhetsomställningar</a><br /><a href="http://ist2017.org/">8th International Sustainability Transitions Conference</a><br /><br />Video: Torgil Störner och Ingela Roos</p>Wed, 21 Jun 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stefan-Bengtsson-och-Holger-Wallbaum-invalda-i-IVA.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stefan-Bengtsson-och-Holger-Wallbaum-invalda-i-IVA.aspxStefan Bengtsson och Holger Wallbaum invalda i IVA<p><b>​Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin har valt in nya ledamöter varav två från Chalmers – Stefan Bengtsson som valts in i avdelningen för forskning och utbildning och Holger Wallbaum som valts in i avdelningen för Samhällsbyggnad.</b></p><style> p, , {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} k,k {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} eded {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortas IVA, består av beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och förvaltning. Verksamheten inom IVA syftar till att ”till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling”. Under årets andra Akademisammankomst valdes tio nya svenska och två utländska ledamöter in i akademien. <br /></span></p> <p><span lang="SV">Stefan Bengtsson, professor vid MC2 och rektor för Chalmers, väljs in i avdelningen för Utbildning och forskning. Stefan Bengtssons forskningsområde är kiselbaserade material, komponenter och kretsar – den teknik som utgör basen för all konsumentelektronik, som datorer och mobiltelefoner. Tidigare rektor för Malmö högskola, och sedan augusti 2015 rektor och vd på Chalmers.</span></p> <p><span lang="SV">– Det är hedrande och glädjande att bli ledamot av IVA. Jag har arbetat med IVA i några projekt och ser fram emot att få bidra ytterligare! Jag brinner för att utveckla utbildning och forskning, samt att nyttiggöra resultat från dessa för ett starkare samhälle och näringsliv, säger Stefan Bengtsson.<br /></span></p> <p><span lang="SV">Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande vid ACE, Chalmers, väljs in i avdelningen för Samhällsbyggnad. Holger Wallbaum har lång erfarenhet av teknik- och arkitekturprojekt, både i Sverige och internationellt. Han är specialiserad inom miljö- och hållbarhetsstrategier och arbetar med begrepp, verktyg och strategier för att förbättra hållbarhetsprestanda för byggmaterial, byggnader och hela städer. Holger Wallbaum leder också H2020-projekt som koordineras från Chalmers, projekt inom Climate-KIC och är vetenskaplig ledare för HSB Living Lab.</span></p> <p><span lang="SV">–<span> </span>Jag är mycket hedrad av att ha blivit invald som ledamot i IVA, säger Holger Wallbaum. IVA är en viktig aktör för Sveriges väg mot en mer hållbar framtid. Att få möjlighet att bidra till den processen är en utmaning som jag är mycket glad över.</span></p> <p><span lang="SV"> </span></p> <p><span lang="SV">Övriga nya ledamöter är: </span></p> <p><span lang="SV">Karl Henrik Johansson, professor på KTH, <br /> <br /> Anna Bertilson, samhällsbyggnadsdirektör i Linköpings kommun, <br /> Monica von Schmalensee, vd White arkitekter, <br /> Stefan Jansson, professor Umeå universitet, <br /> Lotta Ljungqvist, ordförande och vd GE Nordic, <br /> Saeid Esmaeilzadeh, filosofie doktor i kemi och grundare av Serendipity Group, <br /> Margaret McNamee, fil dr, Teknisk direktör, RISE<br /> Bradley F. Chmelka, professor vid University of California, Santa Barbara<br /> Hoda ElMaraghy, professor vid University of Windsor</span></p> <p><span lang="SV"><a href="https://www.iva.se/">Läs mer om IVA</a></span></p> Tue, 20 Jun 2017 14:00:00 +0200