Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 24 May 2017 14:54:56 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-nyckel-till-resurssmarta-branslecellsbilar.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-nyckel-till-resurssmarta-branslecellsbilar.aspxNanolegering tio gånger så effektiv som ren platina i bränsleceller<p><b>​En ny typ av nanokatalysatorer kan ge bränslecellsbilen ett efterlängtat genombrott. Forskningsresultat från Chalmers och Danmarks Tekniske Universitet visar att det går att spara rejält på den dyrbara och sällsynta metallen platina genom att skapa en nanolegering med en ny tillverkningsmetod. Tekniken är dessutom väl lämpad för massproduktion.</b></p><div>​<span><span><span></span></span></span>–  Det behövs en lösning på nanonivå för att kunna massproducera resurssmarta katalysatorer till bränsleceller. M<span><span></span></span>ed vår metod går det bara åt en tiondel så mycket platina för den mest krävande reaktionen. Totalt sett kan det minska platinamängden i en bränslecell med cirka 70 procent, säger Björn Wickman, forskare på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Om det är möjligt att nå den effektiviteten i en bränslecell är platinamängden i nivå med vad som används i en vanlig bils avgaskatalysator. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förhoppningsvis öppnar det för att bränsleceller ska kunna ersätta fossila bränslen och även vara ett komplement till batteridrivna bilar, säger Björn Wickman. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Trots att det har funnits bränslecellsbilar i cirka femtio år har utvecklingen inte lett till något kommersiellt genombrott. Katalysatorerna i dagens bränsleceller kräver nämligen stora mängder av platina, som är en av världens dyraste metaller. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/legering_narbildI200x200MG_0737.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span>Tidigare forskning har visat att det går att blanda platina med andra metaller, till exempel yttrium, för att få ner mängden platina i en bränslecell. Trots det har ingen hittills lyckats skapa legeringar mellan dessa metaller i nanopartikelform på ett sätt som kan användas för storskalig produktion. Det stora problemet är att yttriumet oxiderar i stället för att bilda legering med platinan. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den nöten har nu Chalmersforskarna knäckt genom att sammanföra metallerna i en vakuumkammare med hjälp av en teknik som heter sputtring. Resultatet är en nanometertunn film av den nya legeringen som skapar förutsättningar för masstillverkade bränslecellskatalysatorer av platina och yttrium. För att kunna använda det nya materialet behöver dagens bränsleceller ändras något, men det är stora möjligheter som öppnar sig. </div> <div></div> <div> </div> <div> </div> <div>–  När vi kan använda våra resurser bättre spar vi både på miljön och våra kostnader. Bränsleceller omvandlar kemisk energi till elektrisk energi med hjälp av vätgas och syrgas – med vatten som enda restprodukt. Bränsleceller har en stor potential för hållbara energilösningar när det gäller såväl transporter som bärbar elektronik och energi, säger Niklas Lindahl, forskare på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div> </div> <div><a href="http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/admi.201700311/full">Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Advanced Materials Interfaces.</a><br /><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"></a><br /><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"><span><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/nanolegering-tio-gaanger-saa-effektiv-som-ren-platina-i-braensleceller-1981744"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. <span style="display:inline-block"></span></a></span></a> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/nanokatalysator750x340.jpg" height="311" width="687" alt="" style="margin:5px" />  <span>Illustration: Niklas Lindahl</span></div> <h5 class="chalmersElement-H5"> </h5> <div><h5 class="chalmersElement-H5"> Så funkar den nya metoden:</h5></div> <div> </div> <div>Nanolegeringar av platina (grått) och yttrium (blått) skapas genom så kallad sputtring i en vakuumkammare. Det sker med hjälp av plasma (lila) som riktas mot en bit platina med små fastsatta bitar av yttrium. De nanometertunna legeringsfilmerna omvandlar på ett effektivt sätt syrgas (rött) och protoner (vitt) till vatten. Det är den reaktionen som gör att bränslecellen producerar elektricitet.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information: </h5> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Björn-Wickman.aspx">Björn Wickman,</a> forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 79, bjorn.wickman@chalmers.se</div> <div> </div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Niklas-Lindahl.aspx">Niklas Lindahl</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 , niklas.lindahl@chalmers.se<br /><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Bjorn_Niklas_Chalmersplatsen750x340MG_0643.jpg" height="312" width="689" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><span>Nya forskningsresultat från Chalmers och Danmarks Tekniske Universitet kan vara en nyckel till resurssmarta bränslecellsbilar. Två av forskarna bakom studien är Björn Wickman och Niklas Lindahl på Chalmers institution för fysik.  </span><span><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"></span></span></span></span>Foto: Mia Halleröd Palmgren <span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><span><a href="http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/admi.201700311/full"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/admi.201700311/full"><span style="display:inline-block"></span></a></span></span><span>Läs den vetenskapliga artikeln<a href="http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/admi.201700311/full"> &quot;High Specific and Mass Activity for the Oxygen Reduction Reaction for Thin Film Catalysts of Sputtered Pt3Y” i Advanced Materials Interfaces. </a></span></div> <div> </div> <div><span>Artikeln är skriven av Chalmersforskarna Niklas Lindahl, Ligang Feng, Henrik Grönbeck, Christoph Langhammer och Björn Wickman, samt av Eleonora Zamburlini, Maria Escudero-Escribano, Ifan E L Stephens och Ib Chorkendorff från Danmarks Tekniske Universitet.</span> <br /></div>Wed, 24 May 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Mansklighetens-overlevnad.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Mansklighetens-overlevnad.aspxHur avvärjs hoten mot mänsklighetens överlevnad?<p><b>​Forskningsprogrammet Existential risk to humanity hålls den 1 september–31 oktober i regi av Centrum för grundläggande vetenskaper, Chalmers och Göteborgs universitet. Anders Sandberg, för närvarande Research Fellow på Future of the Humanity Institute, Oxford, är inbjuden vetenskaplig ledare för programmet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik, är lokal värd.</b></p><p><strong>​Varför gör ni det här programmet?<br /></strong><img width="200" height="250" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto Anders Sandberg" src="/SiteCollectionImages/Centrum/GoCAS/Existential%20risk/Anders_Sandberg200x250.jpg" style="margin:5px" />Anders: Grundskälet är att det är en så himla viktig fråga, inte bara för denna generationen utan även för kommande. Det är svårt att komma på något viktigare, men om någon gör det så skulle vi gärna vilja veta det…</p> <p>Olle: Av de hot mot mänskligheten som man känner till så är två uppe på bordet just nu: kärnvapenkrig och klimatförändringar. Vi vill bredda den diskussionen, det finns även andra faror som behöver uppmärksammas, som till exempel syntetisk biologi som sprider sig snabbt och lätt kan komma i fel händer, pandemier, artificiell intelligens som kan gå överstyr och mycket annat. Det finns både bra och starka resonemang kring många av dessa frågor och det går att analysera dem på ett rigoröst sätt.</p> <p>Anders: Sådana här frågor faller utanför de ämnesmässiga ramarna, och faller därför ofta bort ur forskningen. De har inte någon direkt hemvist och de flesta som håller på med det här gör något annat och har detta vid sidan av. Det finns inslag av sannolikhetslära i botten men det handlar också om jobbiga beslut och hur man ska hantera dem. Vi vill tillåta området att få växa fram och kanske blir det så småningom en egen disciplin. Många ämnen har börjat som ett filosofiskt problem för att så småningom bli till exempel fysik, nationalekonomi eller psykologi.</p> <p><strong>Hur kommer programmet att se ut?<br /></strong>Olle: Programmet är flexibelt, vi kommer att samla ihop kunniga och kreativa personer och låta dem arbeta tillsammans för att se vad det blir. Jag tänker mig att man arbetar enskilt eller i grupp fram till kl 15 varje dag då vi samlas och någon håller en förberedd föredragning på ett visst tema, sedan diskuterar vi och sammanfattar vad vi kommit fram till.</p> <p>Den mer publika workshopen, <a href="/en/centres/GoCAS/Events/Existential-risk-to-humanity/Pages/Workshop-September-7-8.aspx">Workshop on existential risk to humanity</a>, hålls den 7 – 8 september. Den är öppen för alla intresserade bara man anmäler sig. Vi vill ju utveckla spetskunskapen, men lika viktigt är det att få ut den kunskap som redan finns till en bredare publik, även om den troligen fortfarande kommer att vara övervägande akademisk. </p> <p>Anders: Det är sällan svårt att få folk att komma på sådana här föredrag, det är ju spännande, men man får hitta en balansgång så att det inte bara blir en lista på katastrofer.</p> <p><strong>Vilka är det som kommer?</strong><br /><img width="200" height="250" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto Olle Häggström" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/OH2.jpg" style="margin:5px" />Olle: Namnen kan man läsa på webbsidan här ovan tillsammans med titlarna på deras föredrag. Forskarna kommer från olika discipliner och har närmat sig området från olika håll. De flesta finns på olika universitet. </p> <p>Anders: Några av forskarna kommer från något av de fyra centra för de här frågorna som finns i Oxford, Cambridge, Boston och Berkeley. Snart har vi alltså inget sådant inom EU. Men vi hoppas att dessa fyra centra får hård konkurrens från nybildade i framtiden!</p> <p><strong>Vad vill ni forska på mer specifikt?</strong><br />Anders: Det finns tidiga risker och sena risker, men man kan inte bara ta det mest akuta först utan behöver arbeta parallellt med dem. Det har till exempel gjorts en del jobb med asteroider, och nu vet vi att det är osannolikt att vi behöver hantera ett asteroidnedfall på de närmaste 100 åren. Men det tar å andra sidan lång tid att utveckla ett motmedel. </p> <p>Vi vill samla det vetande som finns inom frågorna och göra framstötar inom olika områden. Det finns till exempel en del forskning om vad det kostar att minska specifika risker, men det är intressant att få fram riktiga siffror till politikerna. Politiker ogillar osäkra frågor, ”kom igen när ni vet om det kommer att hända” säger de. Kostnadseffektivitet är inte bara en fråga för ekonomer, utan det finns en hel del jobbiga filosofiska och matematiska problem i detta. </p> <p>Olle: Människan övervärderar risker som hon hör mycket talas om, som terrorister, och undervärderar därför globala katastrofer. ”Trial and error” har varit en framgångsrik strategi överlag i mänsklighetens historia men om mycket står på spel riskerar vi att inte få någon andra chans. Många sätt som är inbyggda att tänka fungerar dåligt när frågorna är stora. Vi måste hitta sätt att komma runt det och göra riktiga prioriteringar samtidigt som vi därför inte får glömma de mindre riskerna. Många risker griper också tag i varandra, det blir systemrisker som man kan analysera.</p> <p>Anders: Några konkreta saker som man kan tänka sig är att minska riskerna för krig, att hjälpa till att sätta upp bra regler kring potentiellt farlig forskning, och att säkra matproduktionen under extrema katastrofer. De katastrofer för mänskligheten som man sett tidigare har handlat mycket om krig och att stater angriper sina medborgare. Att förbättra staters styrande är därför en möjlig väg att gå. Men de farligaste grupperna här är de militärindustriella komplexen i USA och Ryssland, som drivs av sin egen logik.</p> <p>Naturkatastrofer framstår inte som lika stora risker för tillfället. Mest akut av de naturliga hoten är risken för utbrott på solen som slår ut elnäten. Asteroider och supervulkaner är något som människan behöver ta tag i så småningom, det finns sätt att ta itu med detta också, men för tillfället drunknar de i mer akuta, antropogena (människoskapade) risker. De självproducerade hoten kan vi också göra mer åt.<br /><br />Forskningsprogrammet <a href="/en/centres/GoCAS/Events/Existential-risk-to-humanity/Pages/default.aspx">Existential risk to humanity</a> hålls av <a href="/en/centres/GoCAS/Pages/default.aspx">Gothenburg centre for Advanced Studies in Science and Technology</a><br /><br /><strong>Text och foto <a href="/sv/personal/Sidor/olle-haggstrom.aspx">Olle Häggström</a></strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Anders_Sandberg">Anders Sandberg</a></strong>: David Orban</p>Wed, 24 May 2017 08:40:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/William-Hallberg-far-stipendium-ur-Fredrik-H-Lamms-donationsfond.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/William-Hallberg-far-stipendium-ur-Fredrik-H-Lamms-donationsfond.aspxWilliam Hallberg får stipendium ur Fredrik H Lamms donationsfond<p><b>​William Hallberg, doktorand på avdelningen för mikrovågselektronik på MC2, har belönats med ett stipendium ur Fredrik H Lamms donationsfond.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/whallberg_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="197" height="171" alt="" style="margin:5px" />Priset, på 5 000 kronor, ska han använda till en forskningsvistelse på University of Colorado Boulder, Colorado, USA.<br />Fredrik H Lamms donationsfond förvaltas av Chalmers ägarstiftelse, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola.<br /><br />Fredrik H Lamm var chalmersutbildad elektroingenjör och verksam som lärare och professor i elektroteknik på Chalmers i 41 år. Han utexaminerades 1891 och var därefter verksam i Zürich och i USA i olika omgångar, innan han återvände till Chalmers 1896. 1911 utnämndes han till professor. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/fhlamm_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="159" height="218" alt="" style="margin:5px" />Fredrik H Lamm var i många år föreståndare för Chalmers elektriska materialprovningsanstalt. Under sitt liv hann han även med att vara ordförande i Chalmersska ingenjörsföreningen och hedersledamot i teknologföreningen C.S.<br />1937 skänkte han motsvarande 5 000 kronor till en resefond i sitt namn. Fredrik H Lamm avled 1948 i en ålder av 75 år.<br /><br />Text: Michael Nystås<br /><br /><a href="https://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/Lamm.aspx">Läs mer om Fredrik H Lamms donationsfond</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=10958">Läs mer om Fredrik H Lamm</a> &gt;&gt;&gt;Fri, 19 May 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-av-universitetsvarldens-starkaste-industrikopplingar.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-av-universitetsvarldens-starkaste-industrikopplingar.aspxEn av universitetsvärldens starkaste industrikopplingar<p><b>​Times Higher Education Magazine publicerade nyligen data som visar att bara fem universitet har högre andel industriell sampublicering än Chalmers. Färska siffror från CWTS Leiden ranking placerar nu Chalmers på plats tio i världen.</b></p>​I analyser som mäter forskningssamverkan med industrin hamnar Chalmers återkommande tio-i-topp i världen. <br /><br />Av alla vetenskapliga artiklar som Chalmers forskare publicerade år 2012-2015 hade hela 10,9 procent författats ihop med forskare inom industrin, visar en mätning från <a href="http://www.leidenranking.com/ranking/2017/list"><em>CWTS Leiden ranking</em></a> som publicerades 17 maj. Det är högst bland de svenska universiteten och ger en tiondeplats globalt. <br /><br />Listan toppas av China University of Petroleum Beijing följt av Eindhoven University of Technology och Osaka Prefecture University. Japan och Kina har fler höga placeringar. Danmarks tekniska universitet, DTU, hamnar på plats 15 och svenska KTH på plats 26.<br /><br />När företaget <em>Clarivate Analytics</em> nyligen gjorde en liknande analys av tio års vetenskaplig publiceringsstatistik hamnade Chalmers på sjätte plats i världen, med 9,1 procents industriell sampublicering. Högst då hamnade koreanska Samsung-kopplade Pohang University of Science and Technology och franska National Institute of Applied Sciences of Lyon (INSA Lyon). <br /><br /><em>Times Higher Education Magazine</em> lyfte i det fallet fram just Chalmers i en artikel med rubriken <em><a href="https://www.timeshighereducation.com/features/universities-with-biggest-corporate-links">Universities with the biggest corporate links</a></em>.<br /><br />I jämförelse med andra universitet i toppen på dessa listor samarbetar Chalmers forskare med många olika företag, i många olika branscher. Störst är samarbetet inom fordonssektorn, där de olika Volvo-bolagen räknat i publiceringsvolym står för ungefär en sjättedel av Chalmers industrisamverkan. Förutom Volvo-bolagen hamnar SP/Rise, Ericsson, Astrazeneca, GKN och ABB högt på listan över industriaktörer som Chalmers samarbetar med publiceringsmässigt.<br /><br />– Vi försöker utveckla Chalmers på ett systematiskt sätt med fokus både på vetenskaplig kvalitet och på att stärka förmågan att samverka med industrin. Det är intressant att det återspeglas så tydligt i den vetenskapliga publiceringsstatistiken, säger Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson.<br /><br /><strong>Text:</strong> Christian BorgFri, 19 May 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Microwave-Road-stipendiet-till-Marika-Svensson-och-Gergely-Hrubo.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Microwave-Road-stipendiet-till-Marika-Svensson-och-Gergely-Hrubo.aspxMicrowave Road-stipendiet till Marika Svensson och Gergely Hrubó<p><b>​Marika Svensson belönas med branschorganisationen Microwave Roads stipendium 2016 för sitt examensarbete “Properties of sparse array antennas – a trade-off investigation”, och Gergely Hrubó för sitt examensarbete “Full 3D modeling of waveguide-embedded frequency multiplier arrays”.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/mwaverd_2017_690x330.gif" alt="" style="margin:5px" /><br />De tog emot sina utmärkelser ur Microwave Roads ordförande Dag Jungenfelts hand i samband med en ceremoni den 24 april.<br /><br />Microwave Road-stipendiet består av 10 000 kronor samt ett diplom, och går till det bästa examensarbetet inom antenn- och mikrovågsteknik. Det delades i år ut för femte gången.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Hans Hjelmgren<br /><br /><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/241185-properties-of-sparse-array-antennas-a-trade-off-investigation">Läs Marika Svenssons examensarbete</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/239168-full-3d-modeling-of-waveguide-embedded-frequency-multiplier-arrays">Läs Gergely Hrubós examensarbete</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="http://www.microwaveroad.se/microwave-road-stipendiet.html">Läs mer om stipendiet</a> &gt;&gt;&gt;Fri, 19 May 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Vinst-i-Science-Slam.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Vinst-i-Science-Slam.aspxVinst i Science Slam<p><b>​Efter en hård match vann Christoffer Petersson, forskare vid fysik med sin presentation &quot;Higgs boson and dark matter&quot; i 2017 års Vetenskapsfestivalens Science Slam!</b></p><p>​Till tonerna av egenvald peppande musik steg de tävlande upp på scenen, presenterade av Karin Gyllenklev. De tog djupa andetag och i tre minuter presenterade de på ett populärvetenskapligt, intressant och underhållande sätt sin forskning. </p> <p><br /></p> <p>Vi fick även lyssna till presentationer om talande stenar (Bettina Schulz Paulsson, <span>Göteborgs universitet<span style="display:inline-block"></span></span>), böjbart elektroniskt papper (Andreas Dahlin, Chalmers), epigenetikens roll i cancer (Bentelhoda Fereydouni, <span>Göteborgs universitet<span style="display:inline-block"></span></span>), proteinveckning (Pernilla Wittung Stafshede, Chalmers), hur konflikten i mellanöstern portätteras historiskt, geografiskt och socialt i läroböcker (Sami Adwan, <span>Göteborgs universitet<span style="display:inline-block"></span></span>), hur utsläppen från flyg påverkar miljön (Anna Elofsson, Chalmers) samt hur mat och gastronomi kan påverka lokal utveckling (Chiara Rinaldi, <span>Göteborgs universitet<span style="display:inline-block"></span></span>).</p> <p><br /></p> <p>Efter en rafflande röstning av publiken genom mentimeter vann Christoffer Petersson. Hans presentation kan du se och höra här: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=Z_YK8oe15Ds" title="youtube-länk">Christoffer Petersons Higgs boson and dark matter</a></p>Thu, 18 May 2017 19:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stor-fotonik-special-i-Elektroniktidningen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stor-fotonik-special-i-Elektroniktidningen.aspxStor fotonik-special i Elektroniktidningen<p><b>​Peter Andrekson, Anders Larsson, Åsa Haglund och Magnus Karlsson, alla verksamma på avdelningen för fotonik på MC2, uppmärksammas stort i Elektroniktidningen #1 2017.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/elektroniktidningen_01_2017_600px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" height="339" width="239" alt="" style="margin:5px" />Den viktiga branschtidningen ägnar sex sidor åt att beskriva forskningen, under rubriken &quot;Fotonikforskning i framkant&quot;.<br /><br />På Chalmers i Göteborg bidrar fyra forskningsledare till att svensk fotonikforskning är i världsklass. De skruvar upp datatakten och ner energiförbrukningen. Brusfria förstärkare och blå ytemitterande lasrar är andra utmaningar i deras labb.<br /><br />Chalmers fotonikforskning är i världsklass. I över 20 år har lasrar utvecklats i labbet och nya utmaningar står på kö. Just nu utmanas forskarna av bland annat brusfria optiska förstärkare, blå ytemitterande lasrar, högre datatakter i datacentraler och lägre effektförbrukning. Fyra ledare styr teamen som ska leverera resultat: Peter Andrekson, Anders Larsson, Åsa Haglund och Magnus Karlsson.<br /><br />MC2 gläds förstås mycket åt den betydande uppmärksamheten, som sätter fokus på ett av institutionens viktiga forskningsområden. Samtliga intervjuer är gjorda av Elektroniktidningens reporter Anna Wennberg. Bilderna är fotograferade av Henrik Sandsjö.<br /><br /><br /><strong>Läs artiklarna i sin helhet på Elektroniktidningens webbplats &gt;&gt;&gt;</strong><br /><br />Peter Andrekson: <a href="http://etn.se/index.php/nyheter/63172-nar-laengre-i-fibern-och-siktar-pa-mars">Når längre i fibern och siktar på mars</a><br /><br />Åsa Haglund: <a href="http://etn.se/index.php/nyheter/63170-visar-vaegen-mot-bla-ytemitterande-laser">Mot blå ytemitterande laser</a><br /><br />Anders Larsson: <a href="http://etn.se/index.php/nyheter/63176-vaessar-helheten-foer-aennu-hoegre-datatakt">Vässar helheten för högre datatakt</a><br /><br />Magnus Karlsson: <a href="http://etn.se/index.php/reportage/63175-letar-energitjuvar-i-optonaetet">Letar energitjuvar i optonätet</a>Thu, 18 May 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-forhandlar-i-trafikkorsningen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-forhandlar-i-trafikkorsningen.aspxSjälvkörande bilar förhandlar i trafikkorsningen<p><b>​I videon ser vi hur tre bilar möts i en trafikkorsning, i 50 km/timmen, och passerar korsningen nästan samtidigt. De självkörande bilarna är inledningsvis på kollisionskurs, men förhandlar med varandra och anpassar sina hastigheter så att kollisioner undviks och trafikflödet maximeras.</b></p>​ <br />I dagens trafiksystem är korsningar speciellt svåra och riskfyllda platser. Många bilar behöver passera samma yta och för att undvika olyckor finns trafikljus, skyltar och regler. Tyvärr leder detta till att trafikflödet bromsas upp och köer uppstår, samtidigt som energiförbrukningen ökar. Med kommunicerande självkörande fordon finns en stor potential för förbättring och många problem skulle kunna lindras.<br /><br />Demonstrationen som syns i videon är utförd på AstaZero testbana av en grupp forskare från Chalmers. När de självkörande fordonen närmar sig korsningen kommunicerar de sin rutt och hastighet till övriga fordon och ett gemensamt beslut tas om hur de ska passera korsningen på ett optimalt sätt.<br /><br />– Dagens trafiksystem är både olycksdrabbat och ineffektivt. Ofta tvingas fordonen stanna helt i onödan. Med vår metod kan vi automatiskt hitta den mest energieffektiva och säkra lösningen. Till exempel kan det innebära att ett mindre fordon accelererar något genom korsningen för att en lastbil ska slippa sakta ner, säger Robert Hult, forskare på institutionen Elektroteknik. <br /><br />Beslutsprocessen är mycket snabb och upprepas allteftersom bilarna närmar sig korsningen för att kunna anpassas efter oförutsedda händelser. Forskarnas metod är utvecklad för att främja ett effektivt trafikflöde och tekniken är skalbar och går att tillämpa på fler än tre bilar.<br /><br />Hur känns det att sitta i en självkörande bil som passerar en annan med så små marginaler?<br />– Passagerarens upplevelse måste naturligtvis beaktas, och även om komforten var väldigt god kändes det lite obehagligt till att börja med. Efter att ha åkt med ett par gånger blev det dock väldigt naturligt, säger Mario Zanon, forskare på institutionen för Elektroteknik. <br /><br />Forskningen involverar flera forskargrupper på Chalmers och ingår även som en del i forskningsprojektet Copplar. Copplar står för CampusShuttle cooperative perception and planning platform, och har som mål att utveckla ett självkörande fordon för stadstrafik, och oavsett väderförhållanden, som ska kunna köras mellan Chalmers två campus Johanneberg och Lindholmen.<br /> <br /><br /><strong>Resultaten har publicerats: </strong><br /><a href="http://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?arnumber=7798649" target="_blank">Primal decomposition of the optimal coordination of vehicles at traffic intersections</a><br />Robert Hult; Mario Zanon; Sébastien Gros; Paolo Falcone, Chalmers University of Technology <br /><br /><a href="https://www.researchgate.net/publication/315189963_An_Asynchronous_Algorithm_for_Optimal_Vehicle_Coordination_at_Traffic_Intersections" target="_blank">An asynchronous Algorithm for Optimal Coordination at Traffic Intersections</a><br />Mario Zanon; Sébastien Gros; Paolo Falcone; Henk Wymeersch, Chalmers University of Technology<br /><br />Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI), Copplar och Chalmers Styrkeområde Transport.<br /><br /><strong>KontaKt:</strong><br />Institutionen Elektroteknik, Avdelning System- och reglerteknik<br />Robert Hult, doktorand, <a href="mailto:robert.hult@chalmers.se">robert.hult@chalmers.se</a><br />Mario Zanon, postdoc, <a href="mailto:mario.zanon@chalmers.se">mario.zanon@chalmers.se</a><br />Sébastien Gros, docent, <a href="mailto:grosse@chalmers.se">grosse@chalmers.se</a><br />Paolo Falcone, docent, <a href="mailto:paolo.falcone@chalmers.se">paolo.falcone@chalmers.se</a>Tue, 16 May 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/John-Ericsson-medaljen-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/John-Ericsson-medaljen-2017.aspxDe tilldelades John Ericsson-medaljen 2017<p><b>​Sex chalmersstudenter, utexaminerade under 2016, har belönats med John Ericsson-medaljen. Filip Hjort, Henrik Alburg, Erik Sandgren, Jacob Flårback, Lily Ekman och Fredrik Ekre mottog sina utmärkelser vid en ceremoni i Chalmersska huset den 12 maj.</b></p><div>​John Ericssonmedaljen är en utmärkelse till de främsta med civilingenjörs- eller arkitektexamen utfärdad föregående år, baserat på studieprestation under utbildningen. Mottagarna erhåller en präglad medalj i solitt silver med sitt na mn ingraverat, diplom och en bok om John Ericssons liv vid en högtidlig utdelning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Doktorand med laserfokus</h2> <div>– Mina år på Chalmers har varit utvecklande och väldigt roliga, både socialt och studiemässigt. Jag kommer minnas min chalmerstid som några av mina allra bästa år. Efter examen har jag börjat doktorera vid institutionen för Mikroteknologi och nanovetenskap där jag utvecklar en typ av väldigt små lasrar. Att få ta emot John Ericsson-medaljen känns hedrande och den är ett fint bevis för allt jobb jag lagt ner, säger Filip Hjort, som tog sin examen inom teknisk fysik.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Skapar värde ur data</h2> <div>– Det är hedrande att få John Ericsson-medaljen och det känns som något extra värdefullt att ta med sig från studietiden. Att studera på Chalmers var väldigt givande och det blev roligare och mer intressant varje dag. Nu efteråt, i arbetslivet, känns det som en väldigt bra grund för att fortsätta att lära sig nya saker. Idag jobbar jag som konsult inom data science på Findwise. Det handlar i grund och botten om att skapa värde ur data, och kan vara allt från att samla in och kvalitetssäkra data till att bygga självlärande algoritmer, säger Henrik Alburg, som tog sin examen inom informationsteknik.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Telekomkonsult i Göteborg</h2> <div>– Det är för mig en stor ära att få ta emot John Ericssonmedaljen. Tiden på Chalmers var för mig både spännande och mycket utvecklande. Källan till de goda resultaten är framför allt att jag verkligen gillade de kurser jag läste och att jag trivdes med att studera på Chalmers. Sedan examen arbetar jag som konsult inom telekom i Göteborg, där har jag nytta av mina kunskaper samtidigt som jag lär mig mycket nytt, säger Erik Sandgren, som tog sin examen inom elektroteknik.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Arkitekt på Liljewall arkitekter</h2> <div>– Jättekul och hedrande att få denna utmärkelse, ett bra avslut efter sju händelserika år på Chalmers. I dag jobbar jag som arkitekt på Liljewall Arkitekter i Göteborg, och förutom kunskap inom arkitektur och konstruktion tar jag med mig många glada minnen från min tid på skolan, säger Jacob Flårback som tog sin examen inom arkitektur och teknik.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kreativ och analytisk designingenjör</h2> <div>Lily Ekman påbörjade sina studier på Designingenjörsprogrammet ute på Lindholmen och kände efter tre år att hon ville fördjupa sina kunskaper ytterligare. Hon fortsatte därför på mastersprogrammet Industrial Design Engineering och kompletterade också med kurser inom digital produktutveckling och interaktionsdesign. I dag jobbar hon som UX-designer för it-konsultbolaget Netlight i Stockholm med uppdrag i Oslo.</div> <div>– Chalmerstiden har gett mig en balans mellan kreativitet och analytiskt tänkande som lämpar sig bra inom UX-området. Att bli tilldelad medaljen gör mig hedrad och ger mig självförtroende att ta mig an nästa utmaning med stolthet, säger Lily Ekman, som tog sin examen inom teknisk design.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Omväg via väg- och vatten till beräkningsmekanik</h2> <div>– Jag började min tid på Chalmers som student på Väg och vatten. Jag trivdes bra under de första tre åren, men det kändes ändå inte som riktigt rätt inriktning för mig. När det var dags att välja inriktning för de sista åren valde jag istället mastersprogrammet Applied Mechanics. Det passade mig perfekt, och det blev två väldigt intressanta och lärorika år. Efter examen fick jag dessutom chansen att fortsätta inom beräkningsmekanik som doktorand på avdelningen Material- och beräkningsmekanik på Chalmers, vilket känns väldigt kul, säger Fredrik Ekre, som tog sin examen inom väg- och vattenbyggnad samt tillämpad mekanik.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Carolina Svensson</div> <div><strong>Foto: </strong>Anna-Lena Lundqvist</div> ​Mon, 15 May 2017 17:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spannmal-kan-mota-naringsbrist.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spannmal-kan-mota-naringsbrist.aspxSpannmål kan mota näringsbrist<p><b>​En tredjedel av världens befolkning lider brist på mikronäringsämnen som järn, zink, folsyra, jod och vitamin A. Lösningen finns gömd i sädeskornen. Det menar Annette Almgren och Kerstin Fredlund, som med hjälp av kulturspannmål och urgamla tillredningsmetoder har utvecklat protein- och mineralrika spannmålsprodukter.</b></p>​Spannmålsprodukter av fullkorn är den viktigaste källan för livsnödvändiga mikronäringsämnen i ett globalt perspektiv. När köttkonsumtionen nu måste minska med hänsyn till klimatet, kommer spannmålen att få ännu större betydelse. <br />– Då blir det ännu viktigare att de innehåller så mycket näring som möjligt som kroppen kan tillgodogöra sig, säger Annette Almgren, forskningsingenjör på Chalmers.  <br /><br />Ungefär två miljarder människor lider av brist på vitaminer och mineraler, så kallad dold hunger. Den som drabbas kan se ganska frisk ut, trots att följderna kan bli försenad utveckling, funktionshandikapp, ökad känslighet för infektioner och fosterskador. I värsta fall leder bristen till en för tidig död.  <br />Också i rika länder råder det järnbrist. I Sverige har till exempel ungefär 25 procent av flickor och kvinnor i fertil ålder och 15 procent av tonårspojkar uttömda järnförråd. Bristen ökar dessutom risken för inlagring av tungmetaller som kadmium. <br /><br /><strong>Urgammal metod och kulturspannmål ger näring</strong><br /><br />När läkaren och forskaren Kerstin Fredlund ville göra egen barnmat till sitt första barn 1978, insåg hon betydelsen av fytinsyra. Alla fröer – som spannmål, baljväxter, nötter och oljefröer – innehåller fytinsyra, som binder och skyddar fröets mineraler. Samtidigt gör fytinsyran att det blir svårare för kroppen att tillgodogöra sig de viktiga mineralerna. Redan i slutet av 1800-talet upptäckte forskarna att fytinsyran gav upphov till brist på livsnödvändiga mineraler. Sedan dess har flera studier visat att fytinsyran hämmar upptaget av järn, zink och kalcium i tarmen. Därför är det viktigt att hitta ett sätt att bryta ner fytinsyran. <br /><br />Sedan urminnes tider har man använt fukt, värme och torkning för att behandla spannmålen innan man stampade dem för att lösgöra skalen från sädeskärnorna. Det är en utveckling av den metoden som Kerstin Fredlund och Annette Almgren nu använder i sina spannmålsprodukter. <br />Målet är att komma bort från det konventionella sättet att förädla spannmål, som gör att bara fem till 15 procent av mineralerna kan absorberas i kroppen. Även om mineralhalten är hög i en fullkornsprodukt försvinner alltså det mesta av mineralerna ut ur kroppen, helt oanvända. <br />– Genom att använda kulturspannmål som redan är mer mineralrika än de moderna spannmålen och sedan bryta ned fytinsyran, blir det lättare för kroppen att ta upp de naturliga mineralerna, säger Kerstin Fredlund.<br /><br /><strong>Industriell produktion</strong><br /><br />Intresset för spannmålens näringsinnehåll gjorde att Kerstin Fredlund så småningom sökte sig till avdelningen för Livsmedelsvetenskap på Chalmers institution Biologi och bioteknik, där hon disputerade 2002 på en metod för att öka upptaget av mineraler i spannmål. Där började hon också samarbeta med Annette Almgren, som arbetar med metoder för att analysera fytinsyra och mineraler i olika spannmål. I början av 2016 startade de tillsammans företaget Hidden in Grains för att ta sina produkter ut på marknaden.<br /><br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Hidden-in-Grains_250.jpg" alt="" style="margin:5px" />Företaget är baserat på många års omfattande forskning både på Chalmers, Göteborgs universitet, Lunds universitet och SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, under ledning av Ann-Sofie Sandberg, professor och avdelningschef för Livsmedelsvetenskap på Chalmers.<br />– Nästa steg för oss är att få till en industriell produktion här i Sverige. Vi kan samarbeta med flera aktörer, som gör olika produkter med hjälp av vår metod. Vi står för kunskap om processtegen för olika spannmål och bönor och kvalitetssäkrar produkterna genom att analysera fytinsyran, säger Kerstin Fredlund.<br /><br /><strong><br />Från forskning till marknad</strong><br /><br />Kerstin och Annette har mängder av idéer om produkter som kan tillverkas med deras metod, som mjöler till gröt och välling, pannkakor, redningar, våfflor, pajdeg, bakverk, helkorn till matvete, gryner, flingor och bönbiffar.<br />Just nu är det en dryck med olika smaker som är mest aktuell. Drycken vann regionfinalen i mattävlingen Matverk i Södertälje i november och baseras på ett lantvete och färsk vassle, som är en restprodukt från osttillverkningen i Järna Mejeri. <br />– Nu kan vi tillverka den här produkten i liten skala, men jag tror att det kan bli en ganska stor produkt som når ut till många människor. För att lyckas krävs det att vi flyttar fokus från forskning till kommersialisering och börjar tänka på vilka kunder vi vill rikta oss till, prissättning och formgivning. Det hoppas jag kunna hjälpa till med, säger Joakim Lindberg som är vd på Järna Mejeri och samarbetar med Hidden in Grains.<br /><br />Att nå ut till de människor i världen som har det allra sämst ställt och bota den dolda hungern är det långsiktiga målet för Hidden in Grains. Ett första steg är ett komma ut på den svenska marknaden.<br />– Vi vill bli ett starkt varumärke som står för kunskap och kvalitetssäkring, säger Annette Almgren.<br /><br /><br />Text och foto: Ragnhild Larsson<br />Mon, 15 May 2017 16:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Letterstedtska-priset-till-Floriana-Lombardi.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Letterstedtska-priset-till-Floriana-Lombardi.aspxLetterstedtska priset till Floriana Lombardi<p><b>​Floriana Lombardi, biträdande professor på avdelningen för kvantkomponentfysik på MC2, hedras med Letterstedtska priset för särskilt maktpåliggande vetenskapliga undersökningar 2017.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/floriana_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Hon tar emot sin utmärkelse vid en högtidlig sammankomst den 14 juni.<br /><br />Letterstedtska priset delas ut av Kungliga vetenskapsakademien och bygger på en donation av generalkonsul Jacob Letterstedt på 1800-talet. Floriana Lombardi får priset på 50 000 kronor &quot;för sina rön beträffande nanofysik/högtemperatursupraledare&quot;.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Henrik Sandsjö<br /><br /><a href="http://www.kva.se/sv/nyheter/akademien-prisar-forskare-oversattare-och-forfattare">Läs nyhet på Kungliga vetenskapsakademiens webbplats</a> &gt;&gt;&gt;Mon, 15 May 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-taten-i-omstallningen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-taten-i-omstallningen.aspxTa täten i omställningen till ett hållbart samhälle<p><b>​Om vi ska lyckas ställa om till ett hållbart samhälle så snabbt som klimatet kräver är det många som behöver agera – länder, städer, företag och organisationer. Vilka roller bör olika aktörer ta och vilka utmaningar innebär det att ta på sig ledartröjan? I juni välkomnar Chalmers till en stor konferens kring dessa frågor.</b></p>​Visionen om en hållbar framtid är antagen av i princip alla världens länder. Men hur förverkligar vi den? Vad finns det för hinder på vägen? Vilka roller ska olika aktörer ta och hur får vi omställningen att ske tillräckligt snabbt? <br /><br />Sådana frågeställningar sysselsätter sig så kallade transitionsforskare med. I juni samlas ett stort antal av dem i Göteborg när Chalmers är värd för konferensen 8th International Sustainability Transitions Conference.<br /><br />– Konferensen fokuserar på det ledarskap och lärande som krävs för att påskynda omställningen till ett hållbart samhälle, säger Hans Hellsmark som är transitionsforskare på Chalmers och konferensens koordinator.<br /><br />Förutom till forskare riktar sig konferensen även till myndigheter och departement, organisationer som arbetar mot FN:s hållbarhetsmål samt till företag som vill ta täten i en hållbar omställning. Det erbjuds över hundra olika sessioner inom elva teman som bland annat handlar om ledarskap, entreprenörskap, omställning av städer, regioner och företag samt styrmedel och politik.<br /><br />– För icke-akademiker är nog våra dialogsessioner särskilt spännande. De innehåller interaktion mellan olika aktörer, där man gör en poäng av att samarbeta och lära av varandra. Måndagens paneldiskussion om politiskt ledarskap och vetenskaplig kunskap i hållbara omställningar ser också ut att kunna bli riktigt spänstig, säger Hans Hellsmark.<br /><br />Höjdpunkter är givetvis också konferensens huvudtalare. Bland dem återfinns bland annat <strong>Peter Senge</strong>, verksam vid MIT Sloan School of Managment och författare till storsäljande boken <em>The Fifth Discipline</em>. Han kommer att prata om vilket ledarskap som krävs i hållbarhetsomställningar, samt vilka utmaningar det innebär för olika organisationer att ta på sig ledartröjan.<br /><br />– Genom att vara med på konferensen kan man få värdefulla insikter om allt från vikten av gräsrotsengagemang till vilka styrmedel som funkar bäst. Och givetvis knyta bra kontakter, säger Hans Hellsmark.<br /><br />För Chalmers innebär värdskapet för konferensen en möjlighet att visa upp sin starka forskningsmiljö inom fältet hållbarhetsomställningar. Forskarna återfinns inom olika discipliner och samlas genom <a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions</a>.<br /><br />Konferensen pågår 18–21 juni och hålls på engelska.<br /><br />Läs mer och anmäl dig till <a href="http://ist2017.org/" target="_blank">8th International Sustainability Transitions Conference</a><br /><br />Text: Ingela Roos<br />Mon, 15 May 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Per-Delsing-i-nytt-tv-program-pa-SVT.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Per-Delsing-i-nytt-tv-program-pa-SVT.aspxPer Delsing i nytt tv-program på SVT<p><b>​Per Delsing, välkänd professor i experimentell fysik på MC2, är stjärnan i det första avsnittet av den nya vetenskapsserien &quot;Forskare för framtiden&quot;, som hade premiär på Sveriges Television (SVT) den 10 maj.</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pdelsing_urplay_170510_665x330_adj.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Per Delsing förklarar tvillingparadoxen och avslöjar hur hans eget intresse för vetenskap och teknik en gång föddes, och berättar om andra forskningsintressen.</div> <div>&quot;När jag var nio, tio år gammal såg jag på tv hur de landade på månen, och jag tyckte att det var så häftigt. Det var då jag bestämde mig för att jag ville arbeta med teknik och vetenskap&quot;, säger han i programmet.</div> <div>Det sju minuter långa premiäravsnittet innehåller också scener som spelats in i Nanotekniklaboratoriet, där tittarna guidas av Per Delsing.</div> <div>Serien produceras av Utbildningsradion (UR).</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Så här beskrivs satsningen på Utbildningsradions hemsida:</h4> <div>&quot;I &quot;Forskare för framtiden&quot; porträtteras en rad forskare som formar morgondagen. I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till.&quot;</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div> </div> <div><a href="http://urplay.se/program/200618-forskare-for-framtiden-einstein-i-ett-datorchip">Du kan strömma programmet på UR Play till 10 november</a> &gt;&gt;&gt;</div>Mon, 15 May 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Smart-vikarieapp-möter-skolornas-lärarbrist.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Smart-vikarieapp-m%C3%B6ter-skolornas-l%C3%A4rarbrist.aspxSmart vikarieapp möter skolornas lärarbrist<p><b>​Via tjänsten Studentvikarie kan skolor som behöver en vikarie smidigt matchas med en högskolestudent. Bakom det snabbväxande företaget står de tidigare I-studenterna Kristoffer Persson och Gustav Bild, som vill vara en del av att lösa lärarbristen. Nu har företagets app fått utmärkelsen &quot;Årets samhällsentreprenör&quot; av tidningen Dagens Samhälle.</b></p><div>​Det var under tiden som Chalmersstudenter på Industriell Ekonomi, på institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, som Kristoffer Persson och Gustav Bild fick idén att skapa en smidig tjänst för att matcha skolornas vikariebehov med högskolestudenter.</div> <div> </div> <div>Duon ville hitta ett sätt att ta vara på all den kompetens de såg hos Sveriges studenter, samtidigt som de upplevde hur debatten om lärarbristen i skolan rasade som mest.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Studenter och skolor matchas via app</h2> <div>2015 startade de företaget Studentvikarie, som gör det möjligt för en skola att på kort tid få en passande vikarie via företagets digitala plattformar, app och hemsida. Grundtanken är att öka vikariestatusen, hitta duktiga studenter som brinner för sina ämnen och samtidigt hjälpa skolor med lärarbrist genom att erbjuda ett bra vikariealternativ.</div> <div><div>– För mig är en ingenjör en problemlösare. Det finns många komplexa problem i samhället som kräver smarta tekniska lösningar. I vårt fall började det med att koppla samman högskolestudenter med grundskolor på ett smart sätt, säger Kristoffer Persson.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>&quot;Att få kombinera komplex problemlösning med känslan av att göra något bra som påverkar många människor på ett positivt sätt är för mig en stor drivkraft och lyx&quot;<span></span></span></h3></div> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center"> Kristoffer Persson<br /></h6> <div><br />Företaget har växt kraftigt sedan start. Förra året landade omsättningen på drygt 20 miljoner kronor – att jämföra med startårets 7,5 miljoner kronor. </div> <div> </div> <div>Idag använder över 200 skolor i Göteborg, Stockholm och Skåne tjänsten, och Kristoffer Persson anser att plattformen på sikt har möjlighet att bli en del av lösningen på den kritiska lärarbristen.</div> <div> – Samhället behöver drivna pedagoger för att sprida kunskap och lärande. Vi har skapat en mötesplats där det behovet möter resurser i form av engagerade lärare, säger han.</div> <div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tror på samhällsentreprenörskap</h2></div> <div>Nu har företagets app utsetts till ”Årets samhällsentreprenör” av tidningen Dagens Samhälle. Ett pris som nyligen delades ut på Stora samhällsgalan, och enligt tidningens chefredaktör Olov Carlsson uppmärksammar ”goda initiativ som bidrar till samhällsutveckling och förnyar välfärden”. <br /><br />Kristoffer Persson hoppas kunna inspirera fler Chalmerister att satsa på samhällsentreprenörskap.</div> <div>– Att få kombinera komplex problemlösning med känslan av att göra något bra som påverkar många människor på ett positivt sätt är för mig en stor drivkraft och lyx. Jag är säker på att många chalmerister skulle känna likadant, säger han.</div> <div> <br /><strong>Text: Ulrika Ernström<br /><br /></strong></div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA OCH MER INFORMATION</h4> <div>Kristoffer Persson och Gustav Bild läste Industriell Ekonomi på Chalmers, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation. Båda tog sin kandidatexamen 2015, men valde sedan att satsa helhjärtat på företaget när det tog fart, våren 2015<br /></div> <div> </div> <div><a href="http://studentvikarie.se/">Mer om företaget Studentvikarie</a></div> <div> </div> <div><a href="https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/har-ar-pristagarna-pa-stora-samhallsgalan-17094">Artikel om Studentvikaries utnämning till Årets samhällsentreprenör</a></div> <div><a href="https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/snabbvaxande-app-loser-skolornas-vikariebehov-17012">Artikel i Dagens Samhälle: Snabbväxande app löser skolornas vikariebehov</a></div> <div><a href="http://www.breakit.se/artikel/2472/de-matchar-studentvikarier-och-skolor-vaxer-i-blixtsnabb-takt">Artikel i Breakit: De matchar studentvikarier och skolor – växer i blixtsnabb takt</a></div> <div><a href="http://www.socialinnovation.se/kristoffer-persson-far-2015-ars-goran-bredinger-stipendium/">Kristoffer Persson får 2015 års Göran Bredinger - Stipendium</a></div>Mon, 15 May 2017 00:20:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Konferens-fokuserar-på-lösningar-för-en-hållbar-relation-till-våra-hav.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Konferens-fokuserar-p%C3%A5-l%C3%B6sningar-f%C3%B6r-en-h%C3%A5llbar-relation-till-v%C3%A5ra-hav.aspxKonferens fokuserar på lösningar för en hållbar relation till våra hav<p><b>​Sex frågor till Anna Nordén, projektledare för nätverket SDSN Northern Europe på Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV), som arrangerar en konferens med fokus på lösningar för utmaningarna kring havsmiljöfrågor i Göteborg den 16 maj.</b></p>​<strong>Vad är syftet med dagen?</strong><br />− Vi kommer framför allt att fokusera på lösningar för att ta oss an hållbarhetsutmaningarna för våra hav. Vi vet vilka utmaningarna är och det finns lösningar. Nu behöver vi fokusera på att implementera dessa och gå från ord till handling. Entreprenörer kommer att få möjlighet att träffa investerare, andra företagsrepresentanter och myndigheter för att tala om hur deras lösningar för haven kan tas vidare på bästa sätt.<div><strong>Vilka utmaningar kommer ni särskilt att fokusera på under dagen?</strong><br />− Utmaningarna vi står inför är komplexa och vi behöver arbeta på bred front för att få en hållbar relation till haven i framtiden. Vi kommer särskilt att fokusera på lösningar för fyra utmaningar under dagen: det maritima skräpet, smart och ren marin energi, hållbara proteinkällor och marina föroreningar.</div> <div><strong>Hur bråttom är det att hitta praktiska lösningar, till exempel för det marina skräpet?</strong><br />− Situationen för våra hav är kritisk. När det kommer till marint skräp är största delen plaster och det är mycket problematiskt eftersom naturen inte kan bryta ner plasten helt. Förutom att hitta nya material behöver vi beteendeförändringar och incitament för att återvinna plast. Alla aktörer måste mötas från både näringsliv och myndigheter för att vi ska lyckas ta oss an dessa utmaningar.</div> <div><strong>V</strong><strong>ad kan vår forskning bidra med?</strong><br />− När det gäller forskning måste vi börja våga ta steget från att studera komplexa problem till att föreslå lösningar. Vi har goda förutsättningar för att föreslå regelverk och styrmedel för att förbättra situationen för våra hav. För att minska plaster i haven har till exempel Rwanda och Somalia redan förbjudit plastpåsar. Forskningen föreslår också att vi behöver gå mot en mer ekosystembaserad havsförvaltning och utveckla hållbara fiskemetoder. Forskare har också flaggat för att mycket större del av haven måste skyddas – idag är endast ca fyra procent av haven skyddade.</div> <div><strong>Vad kommer huvudtalaren Isabella Lövin, Sveriges bistånds- och klimatminister, ta upp?</strong><br />− Vi är jätteglada över att Isabella Lövin prioriterar vårt evenemang och hon kommer att tala särskilt om vilka möjligheter vi har att delta och påverka Sveriges bidrag till FN:s havskonferens i New York i juni. I själva verket är vår konferens en förberedelse inför konferensen i New York där vi kommer att lansera en rapport med lösningsförslagen som ska tas vidare till FN-konferensen.</div> <div><strong>Hur viktig är en sådan här konferens?</strong><br />− Oerhört viktig. SDSN grundades från början för att vara med och formulera de globala målen för hållbar utveckling. Nu har vi ett ännu viktigare uppdrag att faktiskt omsätta målen till handling. Det kan bara göras genom att aktörer från olika delar av samhället möts och gemensamt delar på ansvaret och möjligheterna att utveckla lösningar för hållbara hav i framtiden. Med en aktör som SDSN blir det möjligt att snabba på hållbara lösningar – och det är precis vad som behövs, nu mer än någonsin!</div> <h3>Fakta om SDSN</h3> <div>SDSN, Sustainable Development Solutions Network, är ett nätverk som initierats av FN för att nå FN:s nya hållbarhetsmål för global utveckling. Värd för SDSN Northern Europe är Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, vid Göteborgs universitet och Chalmers. Hållbarhetskonferensen den 16 maj går under namnet Solution Initiative Forum (SIF) Oceans och arrangeras i samarbete med Maritima klustret Västsverige. <a href="http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/kalendarium-detalj/?&amp;eventId=70136452055">Här kan du läsa mer om tid och plats</a>.<br /></div> <div>AV: Thomas Melin <br /></div> <div>Artikeln publicerades först på: <a href="http://www.gu.se/">www.gu.se</a></div>Mon, 15 May 2017 00:00:00 +0200