Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 22 Sep 2017 21:16:46 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kungen-testar-autonom-korning.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kungen-testar-autonom-korning.aspxKungen testar autonom körning<p><b>​Kung Carl XVI Gustaf testade hur det är att åka i en bil som rattar sig själv och häver sladdar i hög fart, lika bra som en skicklig mänsklig förare. Besöket på test- och forskningsmiljön Astazero var en 70-årspresent till kungen från Chalmers.</b></p><div>​Under besöket hos Chalmers delägda dotterbolag Astazero gjordes demonstrationer för kungen av hur lastbilar i stadstrafik själva kan undvika kollision med framförvarande fordon, och skulle kunna agera för att rädda cyklister som dyker upp i döda vinkeln genom mjukvarustyrd tvärbromsning.</div> <div> </div> <div>Kungen prövade själv hur det känns att åka med i en personbil utrustad med mjukvara från leverantören Sentient, kallad Vehicle Motion Control. Under färden klarade mjukvaran att ratta bilen i avancerade precisionsmanövrar, och hävde sladd utan att tappa fart längs den valda färdvägen.</div> <div> </div> <div>– Det var en väldigt speciell upplevelse. Vi har ju redan traction motion control-system som kan bromsa fordon, men det här var annorlunda, säger kung Carl XVI Gustaf.</div> <div> </div> <div>Ola Benderius, framtidsspanande forskare från Chalmers, fjärrstyrde en personbil med en vanlig spelkonsoll Efter följde en autonomt styrd lastbil – hyfsat lydigt. Han berättade om hur han inspireras av djurs sätt att reagera på omgivningen, i sin forskning om nya principer för autonom styrning. Det ledde till många skämt. </div> <div> </div> <div>– Ja, tänk om en bisvärm kommer in i bilen! sa kungen.</div> <div> </div> <div>Kungen var mycket intresserad av detaljer, och ställde frågor om bland annat olika designprinciper för ett framtida autonomt trafiksystem. Han betonade också hur viktigt det är att ett litet land som Sverige kan samverka – forskare, industri och myndigheter – för att odla spetskompetens och stärka konkurrenskraften i svensk industri.</div> <div> </div> <div>– Det märktes att kungen förstod hur viktig den här anläggningen är och vilken betydelse den har både för forskningen och industrin, och för utvecklingen mot autonomt fungerande transportsystem – inte bara i Sverige, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd, som var värd för besöket tillsammans med Astazeros vd Peter Janevik.</div> <div> </div> <div>Astazero är i sig en lyckosam modell för svensk samverkan kring forskning och utveckling som nu är på väg att upprepas. <a href="/sv/nyheter/Sidor/Miljardsatsning-pa-elektromoblitet.aspx">Chalmers och Rise planerar för en helt ny storskalig testbädd för teknologi</a>, i och kring elektriska fordon. Den svenska regeringen har lovat uppåt en miljard kronor i projektet i hösten budgetproposition, under förutsättning att näringslivet skjuter till minst lika mycket, bland annat i garanterade kundintäkter.</div> <div> </div> <div><strong>Text</strong>: Christian Borg, Chalmers</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Från säkerhetsaktiva fordon till autonoma trafiksystem</h2> <div>Utvecklingen mot autonomt fungerande transportsystem går rasande fort. Liv kan räddas i trafiken, städer byggas om och parkeringsytor försvinna – bara samspelet i trafiken fungerar väl. Under bevittnades hur nya lösningar prövas och utvärderas noga i trygg miljö som liknar verklig trafik</div> <div> </div> <div>Testbädden Astazero har på tre år kommit att bli ett nav för inte bara test av fordons aktiva säkerhetssystem utan praktisk forskning kring hela samhällets nya trafikutmaningar, och utveckling av framtidens digitala säkerhetssystem, till exempel med hjälp av 5G. </div> <div> </div> <div>Astazero samlar världseliten inom aktiv säkerhet och automatiserade fordon och är helt oberoende genom att bolaget ägs av Chalmers och Rise, Research Institutes of Sweden. Ägarna och dotterbolaget har i tätt samarbete med industrin lyckats attrahera verksamhet och aktörer i den absoluta spjutspetsen i omställningen till ett autonomt fungerande transportsystem, som ju berör oss alla. Sverige ligger i framkant inom området. </div> <div> </div> <div>Anläggningen behöver redan efter tre år byggas ut med fler flerfiliga vägar, och blir inom kort världens minsta 5G-operatör, med . Morgondagens lösningar kräver snabb och säker realtidskommunikation till, från och mellan fordon.</div> <div> </div> <div>Astazero är en test- och forskningsmiljö för avancerad trafiksäkerhet i Hällered utanför Borås. Anläggningen ägs av RISE Reserach Institutes of Sweden och Chalmers och invigdes i augusti 2014.</div> <div> <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Se även pressinbjudan</h2> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/kungen-faar-uppleva-tester-av-autonom-koerning-2148452">Kungen får uppleva tester av autonom körning</a></div>Fri, 22 Sep 2017 16:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Chalmers-aktiva-under-astronomins-dag---och-natt.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Chalmers-aktiva-under-astronomins-dag---och-natt.aspxFlera Chalmersforskare aktiva under astronomins dag - och natt<p><b>Astronomins dag och natt den 23 september gör det fantastiska med astronomin och universum tillgängligt för folk i hela Sverige. Forskare från Chalmers deltar på arrangemang på olika platser i landet. Astronomins dag och natt koordineras av Svenska Astronomiska Sällskapet.</b></p><div><h5 class="chalmersElement-H5"><span>Flera chalmersastronomer uppträder under Astronomins dag och natt:</span></h5></div> <h5 class="chalmersElement-H5"> </h5> <div><br /></div> <div> </div> <div>John Conway, professor och föreståndare för Onsala rymdobservatorium inviger dvärgplaneten Makemake i skalmodellen Sweden Solar System på Slottskogsobservatoriet, Göteborg. <span style="background-color:initial">Joachim Wiegert, tills alldeles nyligen Chalmersdoktorand, föreläser om dvärgplaneter på Slottskogsobservatoriet. Läs mer om vad som händer på </span><a href="http://www.astronominsdag.se/goteborg">Astronomins dag och natt i Göteborg</a><span style="background-color:initial">. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div></div> <div> </div> <div>Malcolm Fridlund om<em> </em><a href="http://www.astronominsdag.se/vasteras"><em>framtidens rymdprojekt, </em>i Västerås</a>. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Cathy Horellou och Ivan Martí-Vidal om <a href="http://www.astronominsdag.se/kungsbacka"><em>galaxer och det supertunga svarta hålet i Vintergatans mitt,</em> i Fjärås</a>. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Carina Persson föreläser om <a href="http://www.astronominsdag.se/vastervik"><em>sökandet efter liv i rymden,</em> i Västervik​​</a>. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><p class="MsoNormal">Per Bjerkeli berättar om <a href="http://www.astronominsdag.se/jonkoping"><em>hur solar och planeter föds</em>, på Industrimuseet i Norrahammar, utanför Jönköping​</a>. </p></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Eva Wirström om <a href="http://www.astronominsdag.se/boras"><em>molekyler och liv i rymden,</em> i Borås</a>. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Dessutom ingår Göteborgs <a href="/en/centres/gpc/calendar/Pages/Lise-Meitner-Award-lecture.aspx">Lise Meitner-prisföreläsningen med Francoise Combes på torsdag​</a>, som också handlar om supertunga svarta hål, i programmet för Astronomins dag och natt. <span style="background-color:initial">​</span></div>Fri, 22 Sep 2017 07:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-ett-ar.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-ett-ar.aspxMinistern firade ettåringen HSB Living Lab<p><b>​Ett år har gått sedan de boende började flytta in i HSB Living Lab, och ettårsfirandet uppmärksammades av representanter från såväl Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park som regeringen och Göteborgs Stad.</b></p>   ​<span>– Vi försöker driva på från näringsdepartementet att få mer av testbäddar där vi kan använda ny teknik och HSB Living Lab är ett väldigt bra exempel på det, sa bostads- och digitaliseringsminister <strong>Peter Eriksson</strong> (MP) under sitt tal i HSB Living Lab.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />HSB Living Lab är en unik forskningsarena placerad på Chalmersområdet i Göteborg. Ett helt hus inriktat på att hitta framtidens lösningar för ett hållbart boende. I ett år har nu de boende i de 29 lägenheterna varit en del av innovationsprojektet som är ett samarbete mellan näringsliv, stad och akademi. 2000 sensorer samlar dygnet runt in data som kan användas för att hitta nya lösningar för framtidens boende. <br /><br />Under tisdagen 19 september uppmärksammades 1-årsfirandet med en eftermiddag. Besöket inleddes på Johanneberg Science Park med presentation av några forskningsprojekt som pågår och är kopplat till HSB Living Lab-huset och på Chalmers. Bland annat byggnadsintegrerade solceller, stadssimuleringar och forskning om hur mycket det byggs om inne i lägenheterna presenterades.  <br /><br />HSB Göteborgs vd <strong>Lars Göran Andersson</strong> utbringande under sitt välkomnande ett fyrfaldigt leve för HSB Living Lab.<br />   – Nu har vi nio år kvar av forskning, sa han och syftade på att HSB Living är ett tioårigt projekt.<br /><br /><img src="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/PublishingImages/HSB_LivingLab1ar_170919_29%20(1).jpg" alt="HSB_LivingLab1ar_170919_29 (1).jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Efter att Peter Eriksson fått en rundvisning i lokalerna hölls ett panelsamtal på temat &quot;<em><strong>Smarta städer, vad menar vi med det?</strong></em>&quot; där man diskuterade de utmaningar som forskare, bostadsföretag och politikerna står inför. Medan de många åhörarna stod ända in i HSB Living Labs moderna tvättstudio debatterades ämnen som ägande, virtuella stadsbyggen, vikten av kortade byggprocesser och smarta städer och hur man får ut användning av den forskning som finns och görs i bland annat HSB Living Lab. Moderator var <strong>Lars Marcus</strong>, professor i Stadsbyggnad, Chalmers.<br /><br />Panelen:<br /><ul><li>Peter Eriksson (MP), bostads- och digitaliseringsminister</li> <li>Anders Lago, förbundsordförande HSB</li> <li>Anders Logg, tf. styrkeområdesledare Building Futures</li> <li>Anna Dubois, vicerektor Chalmers</li> <li>Mats Bergh, vd Johanneberg Science Park</li> <li>Ann-Sofie Hermansson (S), ordf kommunstyrelsen</li></ul> <br />Peter Eriksson avslutade panelsamtalet hoppfullt.<br /><span>   –</span> Jag tycker det handlar om att använda den nya teknikens möjligheter för att bygga ett mänskligare samhälle där vi satsar på livskvalitet där människor ska kunna umgås och älska istället för att distansera oss. Jag tror att det finns enorma möjligheter i tekniken om vi använder den på rätt sätt. <br /><br /><img src="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/PublishingImages/HSB_LivingLab1ar_170919_46.jpg" alt="HSB_LivingLab1ar_170919_46.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Besöket arrangerades i samarbete med Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park.<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=QBaFqI1S7mQ&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här kan du se en film från dagen</a><br />Tue, 19 Sep 2017 17:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Grafen-och-andra-kolnanomaterial-kan-ersätta-knappa-metaller.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Grafen-och-andra-kolnanomaterial-kan-ers%C3%A4tta-knappa-metaller.aspxGrafen och andra kolnanomaterial kan ersätta knappa metaller<p><b>​Knappa metaller finns i mängder av vardagsting omkring oss. De är komplicerade att utvinna, svåra att återvinna och så ovanliga att flera av dem blir konfliktmetaller som underbygger strider och förtryck. Nu visar en kartläggning på Chalmers att det finns möjliga tekniklösningar för att ersätta många av metallerna med kolnanomaterial som grafen.</b></p><div>​De finns i din dator, i din mobiltelefon, i många av plasterna omkring oss och i nästan all elektronisk utrustning. Samhällets beroende av de knappa metallerna är stort, och det är ett beroende med många nackdelar.</div> <div> </div> <div>Knappa metaller, som exempelvis tenn, silver, volfram och indium, är nämligen både ovanliga och svåra att utvinna, eftersom de brytbara koncentrationerna är mycket små. Det gör metallerna eftertraktade – och utvinningen av dem en grogrund för konflikter, till exempel i Kongo-Kinshasa där de finansierar väpnade strider.</div> <div> </div> <div>Dessutom är de svåra att återvinna med lönsamhet eftersom de oftast finns i liten mängd i olika komponenter, exempelvis i elektronik.</div> <div> </div> <div>Rickard Arvidsson och Björn Sandén, forskare i miljösystemanalys på Chalmers, har nu granskat en alternativ lösning: att ersätta de knappa metallerna med kolnanomaterial. Dessa ämnen, där grafen är det mest välkända, är liksom knappa metaller starka material med god ledningsförmåga.</div> <div> </div> <div>– Antingen satsar vi på att återvinna de knappa metallerna, eller så ersätter vi dem med något vanligare. Nu har teknikutvecklingen gjort att vi i större utsträckning kan använda det vanliga grundämnet kol. Idag finns många nya kolnanomaterial med liknande egenskaper som metaller. Det är ett välkommet nytt spår, säger Björn Sandén.</div> <div> </div> <div>Forskarna har tittat på den huvudsakliga användningen för 14 olika metaller, och genom att granska patent och vetenskaplig litteratur undersökt möjligheten att ersätta dem med ett kolnanomaterial. Resultatet är en unik överblick över den forskning och teknikutveckling som finns på området.<br /></div> <div> </div> <div>Enligt Arvidsson och Sandén visar sammanställningen att en omställning från knappa metaller till kolnanomaterial redan är på gång.</div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">&quot;Tänk att kunna ersätta de här materialen med kol, där det finns ett naturligt kretslopp om kolet utvinns ur biomassa&quot;</h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Professor Björn Sandén, Chalmers</h6> <div> </div></div> <div>– För 13 av de 14 metaller vi undersökte fanns potentiella tekniklösningar för att ersätta dem med kolnanomaterial i deras vanligaste tillämpningar. Teknikutvecklingen har nått olika långt för olika metaller och tillämpningar, men i vissa fall, som för indium och gallium, är resultaten väldigt lovande, säger Rickard Arvidsson. </div> <div> </div> <div>– Det här ger hopp, säger Björn Sandén. I diskussionen om resursbegränsningar, cirkulär ekonomi och samhällets materialhantering har återvinning och återanvändning länge varit i fokus. Ersättningsspåret är en möjlig utväg som inte har diskuterats lika mycket, och i takt med att resursproblemen blir allt mer tydliga har vi nu ytterligare redskap att jobba med.</div> <div> </div> <div>Forskningsresultaten publicerades nyligen i tidskriften Journal of Cleaner Production. Rickard Arvidsson och Björn Sandén betonar att det finns stora potentiella vinster med att minska användandet av knappa metaller, och de hoppas kunna bidra till att stärka argumenten för mer forskning och utveckling inom området.</div> <div> </div> <div>– Tänk att kunna ersätta de här materialen med kol, där det finns ett naturligt kretslopp om kolet utvinns ur biomassa. Då behöver du inte bry dig om att återvinna din dator, du kan bara elda upp den! Eller, lite mindre utopiskt – det blir åtminstone betydligt lättare att återvinna de metaller som återstår, säger Björn Sandén.</div> <div> </div> <div>– Eftersom kol är ett så vanligt och tillgängligt material skulle också konflikter och geopolitisk problematik kopplade till de här metallerna kunna minska, säger Rickard Arvidsson.</div> <div> </div> <div>Samtidigt påpekar de att mer forskning behövs på området, för att möta eventuella nya problem som kan uppstå om de knappa metallerna ersätts.</div> <div> </div> <div>– Kolnanomaterial är relativt nyupptäckta, och än så länge är kunskapen begränsad om deras miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Men generellt kan man säga att det finns potential till liten miljöpåverkan, säger Rickard Arvidsson.</div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION:</h4> <div>Kolnanomaterial består endast eller huvudsakligen av kol, och är starka material med god ledningsförmåga. Flera knappa metaller har liknande egenskaper. Metallerna finns till exempel i kablar, tunna skärmar, flamskyddsmedel, rostskydd och kondensatorer.</div> <div> </div> <div>Rickard Arvidsson och Björn Sandén vid Chalmers har undersökt om kolnanomaterialen grafen, fulleren och kolnanorör har potential att ersätta 14 knappa metaller i deras största tillämpningsområde. För alla utom guld i smycken fann de potentiella tekniklösningar för att ersätta metallerna med kolnanomaterial. De metaller där en ersättning ligger närmast i tiden är indium, gallium, beryllium och silver.<br /><br /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Tabell%20Knappa%20metaller-SV.png" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div>Läs artikeln: <a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/248871-carbon-nanomaterials-as-potential-substitutes-for-scarce-metals">Carbon nanomaterials as potential substitutes for scarce metal, publicerad i Journal of Cleaner Production, juli 2017</a></div> <div> </div> <div>Läs mer om <a href="/sv/personal/Sidor/rickard-arvidsson.aspx">Rickard Arvidsson</a>, docent vid avdelningen Miljösystemanalys på institutionen för teknikens ekonomi och organisation.<br /><br /></div> <div>Läs mer om <a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-sandén.aspx">Björn Sandén</a>, professor vid avdelningen Miljösystemanalys på institutionen för teknikens ekonomi och organisation</div> <div> </div>Fri, 15 Sep 2017 00:40:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Nationell-övervakning-av-ozon-görs-på-Chalmers.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Nationell-%C3%B6vervakning-av-ozon-g%C3%B6rs-p%C3%A5-Chalmers.aspxNationell övervakning av ozon görs på Chalmers<p><b>​Den 16 september är Ozonskiktets dag och i år firades 30-årsjubileum av Montrealprotokollet som skapades för att skydda ozonskiktet. Protokollet är en av tidernas mest lyckade internationella avtal och har lett till att de skadliga utsläppen nästan helt har slutat. Ozonskiktet är viktigt för oss människor och det är därför viktigt att fortsätta hålla utvecklingen under noggrann uppsikt. I Sverige är det Johan Mellqvist på Chalmers tekniska högskola som ansvarar för övervakning av ozonskiktet.</b></p><div>​Ozonskiktet skyddar oss från att ultraviolett ljus (UV-B-strålning) når jorden. Utan ozonskiktet skulle temperaturen på jorden stiga avsevärt samt mängden hudcancerpatienter bli oändligt. När ozonhålen upptäcktes på 80-talet drogs ett internationellt arbete snabbt igång för att komma till rätta med utsläppen av CFC-föreningar (&quot;freoner&quot;) och liknande ämnen som skadar ozonskiktet. Montrealprotokollet tog form och skrevs under. Tack vare att man så snabbt kom överens och minskade utsläppen av bland annat freoner kunde ozonskiktets nedbrytning minska.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hur kom det sig att Chalmers blev involverat i övervakningen av ozonskiktet?</h5> <div> </div> <div>En rad olika EU-projekt och kampanjer med olika metoder för att mäta och förstå miljö- och klimatpåverkande gaser i atmosfären avlöste varandra under 80- och 90-talet.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/RoG/Profilbilder/mellqvist-johan.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:40px 5px" /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>- Vi hade den grundläggande kompetensen om marknära studier av atmosfären och de mätmetoder vi använt för mätningar av relevanta gaser för miljön ledde oss till uppdraget som övervakare av ozonskiktet, säger Johan Mellqvist, biträdande professor vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>- Idag samarbetar vi i vår övervakning med SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket som en del i deras program ”Skyddande ozonskikt”. Programmet görs inom ramen för det globala nätverket NDACC (www.NDACC.org) med 17 stationer lokaliserade globalt på olika platser säger Johan.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det finns skillnader i nordlig riktning i den atmosfäriska mängden av ozon, beroende på kemiska och meteorologiska orsaker. Norr om Oslo ligger Harestua mätstation, där mätningarna som Johan övervakar pågår. Den är extra intressant för nätverket på grund av placeringen (60oN, 11oO), på kanten av en polarvirvel där mycket ozonuttunning pågår. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>- Generellt, ökar ozonlagrets tjocklek ju längre norrut man kommer. I den övre atmosfären, stratosfären mellan 10 – 50 km ovanför jordytan, uppstår varje år polarvirveln med centrum vid Nordpolen och med sin kant just vid den latitud där Harestua ligger. Polarvirveln bildar en transportbarriär mellan den arktiska och mellanlatitudinella luften. Innanför denna polarvirvel uppstår ozonuttunning beroende på att klor, som transporterats upp till stratosfären med hjälp av freoner, reagerar på ispartiklar och övergår till klormonoxid (ClO) vilken bryter ner ozon, säger Johan.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ungefär 20-30% av ozonskiktet i Arktis minskar under kalla vintrar. Då ozon har stora naturliga variationerna över året samt att skiktet blir tjockare med ökad breddgrad försvårar det arbetet att beräkna atmosfäriska trender från någon enstaka mätstation och trendanalys i ett nätverk är därför mer tillförlitligt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hur går mätningarna till?<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Mätinstrument%20solspektrometer%20Harestua_w240px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></h5> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Arbetet görs genom att mäta infraröda spektra av solen och ur dessa kan man få fram mängden av cirka 25 olika atmosfärsgaser</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div>Mätningar av den atmosfäriska mängden ozon och andra gaser med relevans för ozonskiktet, klimatet och luftkvaliteten genomförs en gång i veckan från Harestua solobservatorium. En viktig gas att studera är til lexempel väteklorid i vilken klor från de så kallade freonerna finns lagrat. Det finns över tusen mätdagar lagrade i en databas sedan 1994, vilket gör det möjligt att studera långsiktiga trender av klimat- och miljöpåverkande ämnen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hur är tillståndet nu på ozon, och hur ser framtiden ut?</h5> <div> </div> <div>Man brukar säga att hur ozonskiktet hanterats i internationella avtal är en solskenshistoria och många tror nu att problemet är löst. Lite mer i detalj är det mer komplext än så förstår man när Johan berättar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>- Idag har vi fortfarande signifikant ozonuttunning på vårkanten vid respektive pol. Några veckor på våren blir det stora hål i ozonskiktet vid 20 km höjd på det södra halvklotet och något mindre på det norra. Våra markbaserade mätningar visar att ozon i stratosfären minskade mellan 1995 till 2005 tack vare Montrealprotokollet för att sedan avstanna (inga signifikanta trender). </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Generellt i NDACC-nätverket är resultaten de samma, dock ökar ozon statistiskt signifikant i den högre atmosfären med några procent per år. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>- En lärdom från 80-talet är att atmosfären är väldigt komplex och att man inte skall ta saker för givet. Man trodde till exempel att freon var ofarligt till dess att man visste mer. Det är därför viktigt att fortsätta att titta på trender för att se att klor verkligen försvinner ur systemet och att inte andra, nya ämnen tar vid ozonförtunningen, säger Johan.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Föreläsning där man får veta mer:</h5> <div> </div> <div>Den 19 september i nära anslutning till Ozonskiktets dag håller Johan Mellqvist, Chalmers tekniska högskola och Weine Josefsson, SMHI ett miniseminarium på Naturvårdsverket för att berätta om sina respektive verksamheter och dess kopplingar till klimatet.</div> <div> </div> <div>Tid: Tisdag 19 september kl. 10:00 -11:00 (registrering, kaffe och smörgås från kl. 09.30)</div> <div> </div> <div>Plats: Naturvårdsverket (lokal Söderåsen), Stockholm</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För mer information om ozonmätningar och andra marknära studier av miljö- och klimatpåverkande ämnen i stratosfären kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/johan-mellqvist.aspx">Johan Mellqvist</a>, <a href="mailto:johan.mellqvist@chalmers.se">johan.mellqvist@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div> </div> <div>Foto solspektrometer på Harestua solobservatorium: Glenn Persson</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Länk till <a href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Ozonkonventionen/">Naturvårdsverket.</a> </div> <div> </div> <div>Länk till <a href="http://www.ndsc.ncep.noaa.gov/">Network for the Detection of Atmospheric Composition Change (NDACC)</a></div> <div> </div> <div>Länk till mer information om Montrealprotokollet på <a href="http://ozone.unep.org/en/information-material">FN:s sekretariat för ozon.</a> </div> <div> </div> <div> </div>Fri, 15 Sep 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Biomarkorer-i-blodet-visar-matens-stora-betydelse-for-aldersdiabetes.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Biomarkorer-i-blodet-visar-matens-stora-betydelse-for-aldersdiabetes.aspxBiomarkörer i blodet visar matens stora betydelse för åldersdiabetes<p><b>​En banbrytande metod, som har utvecklats vid Chalmers, har demonstrerat sin potential i en stor studie som visar att metabola fingeravtryck från blodprover kan ge viktig ny kunskap om sambandet mellan mat och hälsa. I studien konstateras att kost är ett av de starkaste prognosverktygen för åldersdiabetes hos äldre kvinnor.</b></p>​Forskare från Chalmers och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har funnit att flera diet- och näringsbiomarkörer – molekyler som kan mätas i blod och som kan knytas till kosten – är kopplade till både risk för åldersdiabetes och framtida risk för att utveckla diabetes.<p>Studien, publicerad i den ledande näringsforskningstidskriften American Journal of Clinical Nutrition, genomfördes på 600 kvinnor från Göteborg där diagnos av diabetes gjordes i början av studien, när de var 64 år, och igen efter 5½ år.</p> <p>Resultaten understryker att kost är en viktig faktor när det gäller risk för att utveckla typ 2-diabetes, och visade att fisk, fullkorn, vegetabiliska oljor och god vitamin E-status var skyddande mot typ 2-diabetes, medan rött kött och mättat fett ökade risken för att utveckla sjukdomen.</p> <p>– Det som är väldigt viktigt är att vi lyckades nå dessa slutsatser utan att ha ytterligare information om vad kvinnorna hade ätit, säger försteförfattaren Otto Savolainen, doktor vid avdelningen Livsmedelsvetenskap, Chalmers, som arbetar vid Chalmers infrastruktur för Masspektrometri.</p> <p>Blodproverna analyserades på Chalmers. Ett unikt ämnesomsättningsmässsigt fingeravtryck, inklusive många olika kostbiomarkörer, kunde kopplas till varje kvinna vid den specifika tidpunkt som provet togs. Med hjälp av denna metod var det för första gången möjligt att objektivt bestämma effekterna av viktiga kostkomponenter för framtida risk för typ 2-diabetes samt att hitta skillnader i kostmönster mellan kvinnor med och utan typ 2-diabetes.</p> <p>– Att samla information om matintag kan vara komplicerat och tidskrävande och är alltid beroende av vad folk kommer ihåg och tror att de borde rapportera. Biomarkörer har inte detta problem. De bekräftar att kostråd om att undvika rött kött och mättat fett och öka intaget av växtbaserade oljor och fullkorn verkar vara sanna, åtminstone för denna grupp kvinnor, säger docent Alastair Ross, ansvarig seniorforskare vid Chalmers avdelning Livsmedelsvetenskap.</p> <p>– Den nya metoden har gjort det möjligt för oss att mäta flera kost- och näringsstatusmarkörer samtidigt hos ett stort antal personer. Vi tror det är första gången detta har gjorts, säger han.</p> <p>Även om kostens roll ofta diskuteras som en förebyggande åtgärd mot att utveckla typ 2-diabetes ger den nya forskningen ett starkt stöd för kostråd och understryker vikten av att ändra kosten för att förbättra hälsan.</p> <p>– Nya metoder som vår hjälper till att förbättra hur vi mäter kost, och ökar vår detaljförståelse av hur kostmönster relaterar till sjukdom, säger Alastair Ross.<br /> <br /><strong>Video: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oL_myF3Fbh0" target="_blank" rel="nofollow">Vi vet vad du äter</a>!</strong><br />Se kort video om forskarnas nya förmåga att objektivt mäta vad folk äter, och vilken inverkan denna banbrytande teknik kan ha för individer, forskare och samhälle som helhet: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oL_myF3Fbh0" target="_blank" rel="nofollow">Vi vet vad du äter</a>!<br /> <br /><strong>Mer om denna forskning<br /></strong>Läs artikeln som är publicerad i American Journal of Clinical Nutrition: <a href="http://ajcn.nutrition.org/content/early/2017/09/13/ajcn.117.152850.abstract" target="_blank" rel="nofollow">Biomarkers of food intake and nutrient status are associated with glucose tolerance status and development of type 2 diabetes in older Swedish women</a> </p> Studien gjordes i den så kallade Diwa-kohorten (Diabetes and Impaired glucose tolerance in Women and Atherosclerosis), en tidigare studie gjord av Björn Fagerberg och Göran Bergström, Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.<br /><br />Text: Christian Borg<br />Foto: Johan Bodell<br /><br />Thu, 14 Sep 2017 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefyllda-prisutdelningar-pa-LT28-konferensen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefyllda-prisutdelningar-pa-LT28-konferensen.aspxPrestigefyllda prisutdelningar på LT28-konferensen<p><b>​Simon Memorial Prize, The Fritz London Memorial Prize och IUPAP Young Scientist-priset i lågtemperaturfysik. Dessa prestigefyllda utmärkelser delades ut under tre högtidliga ceremonier på 28th International Conference on Low Temperature Physics i Göteborg nyligen. Åtta postrar belönades också med 500 euro vardera.</b></p><h5 class="chalmersElement-H5">​<span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/louis_taillefer_simonprize_IMG_8592_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /></span><span></span></h5> <div> </div> <div><p></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span><span><em>Professor Louis Taillefer.</em></span></p> <p></p></div> <h5 class="chalmersElement-H5"> </h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><div> </div> <div>Simon Memorial Prize till professor Louis Taillefer</div></h5> <div> </div> <div>Louis Taillefer, professor på University of Sherbrooke och Canadian Institute for Advanced Research, Kanada, tog emot det prestigefyllda Simon Memorial Prize på 6 000 GBP.</div> <div> </div> <div>– Det är en enorm ära och jag är extremt tacksam över att få Simon-priset. Jag är djupt rörd när jag inser att lågtemperaturfysikernas gemenskap har kommit att överväga mina bidrag som värda det här priset, sa han.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/louis_taillefer_simonprize_IMG_8560_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Simon Memorial Prize grundades 1957 och firar de banbrytande bidrag till vetenskapen som sir Francis Simon levererat. Priset är ett internationellt pris utan några begränsningar till nationalitet. Det delas ut för utmärkt arbete i experimentell eller teoretisk lågtemperaturfysik. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Seamus Davis, ordförande i urvalskommittén, berättade mer om prisets bakgrund:</div> <div> </div> <div>– Priset är utformat för att fira Francis Simons historiska prestationer. Under de senaste decennierna har många av världens ledande lågtemperaturfysiker mottagit priset. Listan över pristagare består nu av många mycket framstående och banbrytande lågtemperaturfysiker som går tillbaka nu nästan sju årtionden, sa han.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/jamessauls_williamhalperin_jeevakparpia_fritzlondon_IMG_8721_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>James Sauls, William Halperin och Jeevak Parpia.</em><br /> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fritz London Memorial Prize till framstående trio</h5> <div> </div> <div>Jeevak Parpia, professor i fysik vid Cornell University, USA, William P Halperin, professor i fysik och astronomi, och James A Sauls, professor i fysik, båda vid Northwestern University, USA, hedrades med Fritz London Memorial Prize på 10 000 USD vardera. De tre vinnarna presenterades av professor Paul Leiderer från universitetet i Konstanz, Tyskland, och medlem av priskommittén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Alla tre vinnarna får priset &quot;in recognition of pioneering work on the influence of disorder on the superfluidity of helium-3.&quot; James Sauls är den teoretiske forskaren i trion och erkändes ur den aspekten.</div> <div> </div> <div>Trion har genomfört experimentella och teoretiska experiment på superfluid helium-3 (3He) i kiselaerogeler. Deras arbete har gett &quot;deep insights into the understanding of complex symmetry breaking in unconventionally paired condensed matter in the presence of disorder. This has proved to be a remarkable system for investigating the effects of disorder on unconventionally paired condensates … and other exotic superconductors.&quot;</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Parpia, Halperin och Sauls tackade urvalskommittén för sina utmärkelser:</div> <div> </div> <div>– Jag skulle vilja uttrycka min uppriktiga tacksamhet till priskommittén för det erkännande den gav oss genom att ge oss priset. Det är verkligen med ödmjukhet jag går tillbaka och tittar på vårt genomförda arbete. Jag är otroligt tacksam mot organisatörerna till konferensen. Den har verkligen varit anmärkningsvärd, sa Jeevak Parpia, som också tackade sin fru Banoo som satt i publiken.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag uppskattar utskottets erkännande och särskilt mina svenska kollegors arbete, sa James Sauls.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är verkligen en ära att vara här, särskilt i närvaro av mina framstående kollegor Jim och Jeevak, som jag har haft den stora glädjen att jobba med under så många år, sa William Halperin.</div> <div> </div> <div>Han lovordade också konferensarrangörerna:</div> <div> </div> <div>– LT28 är en av de bästa konferenser jag har deltagit i. Den har varit enastående ur alla aspekter; från organisationen till det vetenskapliga programmet och maten. Jag vill särskilt tacka Per Delsing, dina kollegor, din personal och kommittéerna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Fritz London Memorial Prize, administreras av Duke University, USA, och delas ut vart tredje år. Det går till forskare som har lämnat enastående bidrag till lågtemperaturfysikens område. Elva tidigare vinnare har också fått Nobelpriset i fysik.</div> <div> </div> <div>Fritz London var en framstående europeisk forskare som emigrerade till USA 1939 och blev professor i kemi och fysik vid Duke University. Priset instiftades år 1956.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Clifford Hicks och Vlad Pribiag belönas med IUPAP Young Scientist-priset</h5> <div> </div> <div>Clifford Hicks, Max-Planck Institute for Chemical Physics of Solids, Dresden, Tyskland och Vlad Pribiag, Universitetet i Minnesota, Minneapolis, USA, har blivit hedrade med Young Scientist Prize in Low Temperature Physics från International Union of Pure and Applied Physics (IUPAP). De fick sina utmärkelser på 1 000 Euro vardera den 14 augusti.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>John Saunders, ordförande för IUPAP:s priskommitté, presenterade och delade ut priset som bestod av en medalj, ett diplom och det nämnda kontantpriset.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/cliff_hicks_youngscientist_IMG_8622_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Dr. Clifford Hicks.</em><br /> </div> <div> </div> <div>Dr Clifford Hicks får priset &quot;for his pioneering development of low temperature measurement techniques, notably concerning the application of uniaxial stress, and his experiments on unconventional superconductivity.&quot;</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/vlad_pribiag_youngscientist_IMG_8609_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Dr. Vlad Pribiag.</em><br /> </div> <div> </div> <div>Dr. Vlad Pribiag får priset &quot;for his important contributions to two main areas of low temperature and nanoscale physics: superconductivity in the edge modes of two-dimensional topological insulators; spin-dependent quantum transport in one-dimensional semiconductors with strong spin-orbit coupling.&quot;</div> <div> </div> <div>Hans forskning belyser viktiga aspekter av de elektroniska egenskaperna hos dessa nya material, vilka är kandidater för kvant- och klassisk informationsbehandling.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Båda vinnarna tackade urvalskommittén:</div> <div> </div> <div>– Tack så mycket för presentationen. Det är en stor ära att få IUPAP-priset för unga forskare. Men mitt arbete kunde inte ha gjorts utan bidrag från många andra, sa Vlad Pribiag och tackade ett antal personer som har jobbat nära honom med de prisade experimenten.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>The IUPAP Young Scientist Prize i lågtemperaturfysik delas ut vart tredje år.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Utmärkelser för bästa postrar</h5> <div> </div> <div>Åtta utmärkelser till bästa postrar delades också ut under konferensen. Utmärkelserna gavs inom områdena &quot;superconductivity&quot;, &quot;quantum technology&quot; and &quot;quantum fluids and solids&quot;. Varje pris bestod av 500 Euro. En vinnare kom från Chalmers: Gunta Kunakova (trea från höger i bilden nedan), postdokforskare på avdelningen för kvantkomponentfysik på MC2, inom kvantteknologi för hennes bidrag &quot;Josephson effect in bulk free topological insulator nanoribbons&quot;.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/postervinnare_lt28_foto_susannah_IMG_4964_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />De andra vinnarna var Alexandra Palacio Morales, Tyskland, för hennes arbete &quot;Emergent phenomena in the magnetic-superconducting hybrid system Fe on Re (0001) analyzed by STM/S measurements&quot;, Miguel A. Sierra, Spanien, för hans arbete &quot;Thermoelectric Kondo effect in quantum dots beyond linear respons&quot;, Sergey Vasiliev, Finland/USA, &quot;High density atomic hydrogen and tritium stabilized in solid molecular films at temperatures below 1K&quot;, Yumika Aikawa, Japan, &quot;Electrical transport between MoS2 based electric double layer transistor and normal and superconducting Al&quot;, Petr Doležal, Tjeckien, &quot;Superconductivity in LaPd2Al2-xGax compounds&quot;, Kacper Wrzesniewski, Poland, &quot;Kondo effect in transport through quantum dot based Cooper pair splitters&quot;, och Sachiko Nakamura, Japan, &quot;Order-disorder transition in 2D quantum systems and Its doping effects.&quot; </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div> </div> <div>Foto på postervinnarna: Susannah Carlsson</div> <div> </div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/lt28_fika_IMG_8837_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Om 28th International Conference on Low Temperature Physics &gt;&gt;&gt; </h5></div> <div> </div> <div>Konferensen samlade 900 forskare från hela världen den 9-16 augusti på Svenska Mässan i Göteborg. Det är den viktigaste konferensen i lågtemperaturfysik, och organiseras vart tredje år, omväxlande i Europa, Asien och Amerika. Årets konferens organiserades av MC2 i samarbete med institutionen för fysik på Göteborgs universitet. Målgruppen är fysiker som arbetar vid låga temperaturer. Nästa konferens - LT29 - arrangeras i Sapporo, Japan, den 16-22 augusti 2020.</div> <div> </div> <div><a href="http://lt28.se/">lt28.se</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs tidigare nyheter om LT28 &gt;&gt;&gt;</h5> <div> </div> <div><a href="/en/departments/mc2/news/Pages/Large-conference-on-low-temperature-physics.aspx">Stor konferens om lågtemperaturfysik</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/en/departments/mc2/news/Pages/Flying-start-for-conference-on-low-temperature-physics.aspx">Flygande start för konferens om lågtemperaturfysik</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer om Simon Memorial Prize &gt;&gt;&gt;</h5> <div> </div> <div><a href="http://www.iop.org/activity/groups/subject/lt/prize/page_40697.html">www.iop.org/activity/groups/subject/lt/prize/page_40697.html</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer om Fritz London Memorial Prize &gt;&gt;&gt;</h5> <div> </div> <div>Fritz London-priset skapades för att erkänna forskare som lämnat banbrytande bidrag till området för lågtemperaturfysik. Det delas traditionellt ut under International Low Temperature Conference, som sponsras av IUPAP (International Union of Pure and Applied Physics) och utdelades första gången 1956.</div> <div> </div> <div><a href="https://phy.duke.edu/fritz-london-memorial-prize">phy.duke.edu/fritz-london-memorial-prize</a></div> <div> </div> <div><a href="https://www.cryogenicsociety.org/35689/news/winners_announced_for_2017_fritz_london_memorial_prize">www.cryogenicsociety.org/35689/news/winners_announced_for_2017_fritz_london_memorial_prize</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">IUPAP Young Scientist Prize i lågtemperaturfysik &gt;&gt;&gt;</h5> <div> </div> <div><a href="http://iupap.org/commissions/c5-low-temperature-physics/c5-awards">iupap.org/commissions/c5-low-temperature-physics/c5-awards</a></div> <div> </div> <div><a href="http://iupap.org/young-scientist-prize">iupap.org/young-scientist-prize</a></div>Thu, 14 Sep 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/UR-sander-TV-om-dricksvatten.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/UR-sander-TV-om-dricksvatten.aspxSe UR:s sändningar från Nationella dricksvattenkonferensen<p><b>​Missade du Nationella dricksvattenkonferensen 2017 eller är intresserad av att se någon av presentationerna igen? Nu har du chansen; Utbildningsradion spelade in presentationerna från de två dagarna och materialet finns både tillgängligt på webben samt kommer att sändas på Kunskapskanalen.</b></p>​Nationella dricksvattenkonferensen 2017 hölls 26-27 april och UR fanns på plats och täckte båda dagarna. Presentationerna finns tillgängliga på <a href="http://urskola.se/Produkter?q=nationella+dricksvattenkonferensen+2017">Utbildningsradions webb</a>, och kommer även att sändas i kunskapskanalen söndag 24 september med repris 27 och 28 september.<br /><br />Bland talarna syns från <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS</a>: Viktor Bergion &amp; Thomas Pettersson från Chalmers, Alexander Keucken från Vivab, Stephan Köhler från SLU samt Helena Stavklint från Tekniska Verken, Linköping.<br /> Wed, 13 Sep 2017 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspxProjektet som sätter standarden för 5G i fordon<p><b>​ Utvecklingen av system för femte generationens mobilt bredband, 5G som ska ersätta dagens 4G, är i full gång. Chalmers ingår i ett tvåårigt projekt som samlar såväl industri som akademi för att ta fram en gemensam, global standard för framtidens fordonskommunikation.</b></p>​– Det handlar om att använda telekommunikation för att öka trafiksäkerheten och effektivisera transporterna genom uppkopplade och samverkande system, säger professor Erik Ström, chef för Kommunikations- och antennsystem inom institutionen för Elektroteknik. Dagens trådlösa mobilsystem är inte tillräckligt kraftfullt för att användas för fordonskommunikation, där säkerheten alltid måste sättas i första rummet.<br /><br />För trafiksäkerhet ställs mycket höga krav på tillförlitligheten hos den data som överförs. I vissa fall krävs att över 99,999 procent av den skickade informationen verkligen levereras till mottagaren.<br /><br />– Förutom kraven på hög tillförlitlighet är det också avgörande att datakommunikationen går snabbt och inte blir fördröjd, fortsätter han. För att systemet ska vara trafiksäkert handlar det om överföringstider ner till 5 millisekunder. Det är mycket utmanade krav att leva upp till.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Projektet%20som%20sätter%20standarden%20för%205G%20i%20fordon/Erik_Strom_200x280px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><strong>Skapar samförstånd konkurrenter emella</strong><strong>n</strong><br />I projektet jobbar konkurrenter som Ericsson, Nokia och Huawei sida vid sida, tillsammans med fordonstillverkare som Volvo Cars och PSA, för att ta fram de gemensamma förutsättningarna för 5G-systemet och en global standard för fordonskommunikation. <br /><br />Arbetet går i mångt och mycket ut på att skapa samförstånd och enas kring sådant som måste standardiseras. Telekombranschen behöver en gemensam systemplattform att utgå ifrån, när de sedan i nästa steg var för sig utvecklar produkter för marknaden.<br /><br />– Jag ser det som mycket positivt att vi på Chalmers är med och påverkar den standard som nu sätts, säger Erik Ström. Det är ett viktigt och eftertraktat nätverk att delta i, där både industrin och andra universitet ingår. Vi bidrar bland annat med kunskap från vår grundforskning inom positionering och trådlösa system. Totalt räknar vi med att projektet i tid kommer att omfatta 46 personmånaders arbete för våra forskare.<br /><br />En del av projektet handlar om oskyddade trafikanter, som fotgängare och cyklister. När 5G-tekniken finns tillgänglig i varje persons mobiltelefon skulle insamling av data exempelvis om position, riktning och hastighet kunna användas för att höja trafiksäkerheten ytterligare i olika situationer. <br /><br />Projektet startade i juni 2017 och Chalmers gjorde sin första delleverans i början av september. Sommaren 2019 ska valda tekniker ha demonstrerats och projektresultaten vara införlivade i 5G-standarden. Det övergripande målet för 5GCAR är att fordon uppkopplade med 5G-teknik ska börja rulla på vägarna från år 2020.<br /><br /><strong>Förnyat förtroende</strong><br />– Det är roligt att vi nu har fått förnyat förtroende att använda vår forskning i utvecklingen av tekniken som möjliggör 5G i fordon, säger Erik Ström. För oss är detta det andra projektet inom 5GPPP. Vi har långvariga och fruktbara samarbeten bakom oss med såväl Ericsson som Volvo Cars och andra 5GCAR- partners.<br /><br /><em></em><em></em><strong><br />Fakta om 5GCAR</strong><br /><ul><li>5GCAR står för “Fifth Generation Communication Automotive Research and innovation”.</li> <li>Projektet är finansierat av EU och har en budget på 8 miljoner EUR. Chalmers andel är 0,5 miljoner EUR.</li> <li>5GCAR omfattar 14 partners. Förutom Chalmers deltar Ericsson, Bosch, Centrum Tecnològic de Telecomunicacions de Catalunya, Centro Tecnológico de Automoción de Galicia, Huawei, King's College London, Marben, Nokia, Orange, PSA-group, Sequans, Viscoda och Volvo Cars.</li> <li>Projektet löper under två år, från juni 2017 till juni 2019.</li> <li>5GCAR ingår i fas 2 av det europeiska projektet 5G Infrastructure Public Private Partnership (5GPPP) och ingår i forskningsprogrammet Horizon 2020.</li></ul> <a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om 5GCAR </a>(på engelska)<br /><a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"></a><br /><span><strong>Text:</strong> Yvonne Jonsson<br /><strong>Foto:</strong> Oscar Mattsson<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><br /><a href="https://5g-ppp.eu/5gcar/" target="_blank"></a><strong>Läs om tidigare forskningsprojekt<br /></strong><a href="/sv/projekt/Sidor/Mobile-and-wireless-communications-Enablers-for-Twenty-twenty.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />METIS – Mobile and wireless communications Enablers for Twenty-twenty (2020) Information Society</a><br /><br /><a href="/sv/projekt/Sidor/Millimetre-Wave-Based-Mobile-Radio-Access-Network-for-Fifth.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />mmMAGIC – Millimetre-Wave Based Mobile Radio Access Network for Fifth Generation Integrated Communications</a><br />Tue, 12 Sep 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Komp-utb-60-hp.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Komp-utb-60-hp.aspxVidareutbildning för utländska ingenjörer och arkitekter<p><b>​Nu erbjuder Chalmers en ettårig kompletterande utbildning för dig som redan har en avslutad utländsk ingenjörs- eller arkitektutbildning och som vill vidareutbilda dig och stärka din anställningsbarhet på den svenska arbetsmarknaden.</b></p>​Utbildningens mål är att du som student ska få färdigheter för att i Sverige utöva det yrke som din utländska utbildning har förberett dig för och ska ses som ett komplement till din akademiska utbildning från hemlandet.  <div><div><br /></div> <div>Läs mer <a href="/sv/utbildning/vidareutbildning/Sidor/kompletterande-utbildning.aspx">på utbildningens hemsida.</a></div></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Sofia Larsson-Stern</div>Tue, 12 Sep 2017 10:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Vital-hundraaring-med-stort-inflytande.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Vital-hundraaring-med-stort-inflytande.aspxVital hundraåring med stort inflytande<p><b>​Under ett sekel har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delat ut 24 miljarder kronor till &quot;landsgagnelig&quot; svensk vetenskap. Sedan några år tillbaka betyder det att man satsar mycket på excellens och forskningsprojekt som står sig internationellt. Det har gynnat Chalmers.</b></p><div><strong>​Siffrorna talar sitt</strong> tydliga språk. 2012 fick Chalmers 38 miljoner kronor i anslag från Wallenberg­ stiftelserna. Året därefter 48. Sedan dess har anslagen fortsatt stiga för att 2016 vara uppe i 125 miljoner kro­nor. Det gör den privata bidragsgivaren till universitetets femte största finansiär (om man räknar bort utbildningsdepartementet).</div> <div> </div> <div><strong>Varför är Chalmers</strong> så framgångsrika när det gäller Wallenberganslag?</div> <div>–Det beror på flera faktorer. En är att vi har en bra intern process för att vaska fram forskare som kan konkurrera om sto­ra anslag. Man söker inte fritt utan varje universitet plockar fram sina kandidater. En annan är att vi varit bra på internatio­nella rekryteringar av unga framstående forskare som varit framgångsrika på att få medel. Sedan passar vi förstås väl in på områdena som Wallenberg pekar ut som intressanta inom teknik, naturvetenskap och Life Science, säger Lars Börjesson, professor och rektors rådgivare om forskningsinfrastruktur.</div> <div> </div> <div><strong>Det var 1917</strong> som Knut och Alice Wallen­berg donerade 20 miljoner kronor och grundade stiftelsen som skulle främja forskning som var ”landsgagnelig”, alltså till nytta för Sverige. Först hade makarna som strategi att ge anslag till byggnader och idag torde deras namn vara det van­ligast förekommande på byggnader hos svenska universitet och lärosäten. Där­ efter var huvudpolicyn att ge anslag till dyrbar utrustning och sedan 2010 huvud­sakligen till projekt- och individanslag.</div> <div>–I dagens globala värld kan de erbjuda de bästa forskarna att vara internationellt konkurrenskraftiga, så att de kan konkur­rera med länder som normalt har betyd­ligt större resurser och nå samarbeten över nationella gränser. Det är vad som är landsgagneligt idag och där stiftelsen gör skillnad.</div> <div> </div> <div><strong>Bland de forskare</strong> på Chalmers som fått stora anslag märks namn som fysikern Per Delsing och matematikern Holger Root­zén som vardera fått 50 miljoner kronor i projektanslag. Medan Delsings forskar­grupp styr små ljuspartiklar och fotoner för att bland annat kunna visa den så kallade tvillingparadoxen på ett mikrochip leder Rootzén ett projekt vars mål är att ta fram matematiska metoder som kan beskriva hur slumpmässiga fenomen ut­vecklar sig.</div> <div>–Det är ovanligt att en privat finansiär satsar på matematik. Men är vi inte bra i matematik tappar vi i all annan vetenskap. Så där tar de helt enkelt ett ansvar. Grundforskning är viktigt för stiftelsen.</div> <div> </div> <div><strong>Som Sveriges största</strong> privata finansiär kan man ses som ett komplement till de statliga finansiärerna som lägger grunden, men måste förhålla sig till regleringsbrev och vilken regering som styr.</div> <div>–Stiftelsen har inga direkta krav på transparens eller att man ska fördela an­slag rättvist över landet. De kan lägga sina resurser där de får stor effekt utan att be­höva ta hänsyn till politiken. Det är deras stora styrka, säger Lars Börjesson.</div> <div> </div> <div><strong>Det måste få</strong> stora effekter både inom aka­demin och politiken?</div> <div>–Ja, det får till exempel effekter på hur universiteten arbetar för att vaska fram ansökningar med sina bästa forskare. Som jag sa tidigare har Chalmers ett bra maski­neri för det. Det kanske vi inte hade haft i lika hög grad annars. Och när vi rekryte­rar forskare till relevanta områden så tit­tar vi alltid på att om personen ifråga har potential att i framtiden kunna få anslag från Wallenberg eller Europeiska forsk­ningsrådet.</div> <div>–När de adresserar de stora konkur­rensutmaningarna som svensk industri och akademi står inför så får de såklart också politiska effekter i någon mening. Man har till exempel lagt 1,3 miljarder på det så kallade WASP-projektet där Chalmers och andra universitet samver­kar för att utveckla autonoma system för industrin.</div> <div> </div> <div><strong>Wallenberg-pengar</strong> har lyft hela forsk­ningsområden. På Chalmers har till exempel nanoforskningen stärkts genom utvecklingen av renrum och terrahertzlabb på MC2. All forskning kring informationsteknologi har också fått sig en skjuts. Liksom materialforskning och, inte minst, rymdforskning. Onsala labo­ratorium har genom åren fått långsiktiga bidrag som gjort dem världsledande inom radioastronomi. Så sent som i maj invigdes de nya tvillingteleskopen som stiftelsen finansierat med 40 miljoner kronor.</div> <div>–Life Science är ett område som vi tra­ditionellt kanske inte varit jätteduktiga på men där vi på senare år varit systematis­ka och visat att vi som tekniskt universi­tet vill vara bra inom biotech. Genom att satsa på spetsforskning har de hjälpt oss att bygga upp detta, säger Lars Börjesson som tror att Chalmers även i fortsättning­ en kommer att vara en viktig spelare när Wallenberg-pengar fördelas.</div> <div>–Vi är som sagt bra på att identifiera spetsen på Chalmers. Dessutom har vi en väldigt bra industrisamverkan.En trend är att stiftelsen satsar på stora industriella områden där Sverige ska kunna konkur­rera globalt. Fortsätter det så kommer vi definitivt att vara en viktig spelare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta</h2> <div>Några Chalmersforskare som fått stora anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse:</div> <ul><li>Pernilla Wittung Stafshede – proteinforskning</li> <li>Eva Ohlsson – elektronmikroskopi</li> <li>Peter Andreksons – trädgenomik</li> <li>Mikael Käll – bionanofotonik</li> <li>Jens Nielsen – systembiologi</li> <li>Andrew Ewing – bioanalytisk kemi</li> <li>Per Delsing – kvantfysik</li></ul> <div> </div> <div><div><strong>Text:</strong> Lasse Nicklason, publicerades i Chalmers magasin nr 2 2017</div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 28 september hålls <strong>Metabolism – The Foundation of Life</strong>, ett symposium för att fira Knut och Alice Wallenbergs stiftelsens 100-årsjubileum. <a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Metabolism-–-The-Foundation-of-Life.aspx">Mer information och anmälan &gt;&gt;</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs också</h2> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspx">Bränslen, medicin och kemikalier ska kunna konstrueras hållbart från jäst</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspx">Symposium om metabolism - grunden för allt liv</a></div></div>Mon, 11 Sep 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspxBränslen, medicin och kemikalier ska kunna konstrueras hållbart från jäst<p><b>​Jäst har blivit alltmer intressant som väg för att ta itu med flera samhällsutmaningar. Verena Siewers förklarar hur – här och på KAW jubileumssymposium Metabolism – the foundation of life.</b></p><div>​Stiftelsen Knut och Alice Wallenberg firar sitt 100-årsjubileum med en serie symposier i olika universitetsstäder runt om i landet. Den i Göteborg kommer att fokusera på metabolism och kommer att hållas 28 september i Konferenscentrum Wallenberg. Alla med intresse för ämnet är inbjudna att delta.</div> <div> </div> <div>På symposiet kommer unga lovande forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola att presentera ihop med internationellt kända experter inom respektive område. Den unga forskaren presenterar sin forskning och introducerar den internationella gästen.</div> <div> </div> <div>Verena Siewers, forskare vid institutionen Biologi och bioteknik, kommer att tala om användningen av jäst för produktion av kemikalier.</div> <div> </div> <div><strong>Varför är jäst intressant för framställning av kemikalier?</strong></div> <div>– Många av dessa kemikalier är för närvarande härledda från petroleum eller andra icke-hållbara källor. Därför syftar denna forskning till att ge en hållbar källa till ett antal föreningar som används till exempel som bränslen, smörjmedel, polymerbyggstenar, kosmetika, livsmedelsingredienser eller läkemedel, säger Verena Siewers.</div> <div> </div> <div><strong>Du kommer att introducera Christina Smolke, professor i bioengineering vid Stanford University. Berätta om henne!</strong></div> <div>– Christina Smolke är en världsberömd syntetisk biolog som har konstruerat konstgjorda kontrollenheter baserade på RNA som kan reglera mikrobiell metabolism. Hon är förmodligen mest känd för sin forskning om att överföra komplexa biosyntetiska vägar till jäst och därigenom göra det möjligt för jäst att producera läkemedel som opioider.</div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna inom ert forskningsområde just nu?</strong></div> <div>– Många koncept har bevisats fungera under de senaste åren, både av akademin och industrin, där mikrober är konstruerade för att producera vissa kemikalier. Men bara ett relativt litet antal har hittills bevisats i industriell skala. En stor utmaning är därför att försöka överbrygga detta gap.</div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Christian Borg</div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 28 september hålls <strong>Metabolism – The Foundation of Life</strong>, ett symposium för att fira Knut och Alice Wallenbergs stiftelsens 100-årsjubileum. <a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Metabolism-–-The-Foundation-of-Life.aspx">Mer information och anmälan &gt;&gt;</a><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs också</h2> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Vital-hundraaring-med-stort-inflytande.aspx">Vital hundraåring med stort inflytande</a><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspx">Symposium om metabolism - grunden för allt liv</a></div>Mon, 11 Sep 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Symposium-om-metabolism-grunden-for-allt-liv.aspxSymposium om metabolism - grunden för allt liv<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, firar hundra år med en rad symposier i olika universitetsstäder i Sverige. Göteborg har fått temat metabolism, det vill säga ämnesomsättning, och det symposiet hålls den 28 september i Konferenscentrum Wallenberg på Medicinareberget. Alla som är intresserade av ämnet är välkomna att delta.</b></p><div>​Dagen har lagts upp så att yngre lovande forskare från Göteborgs universitet och Chalmers paras ihop med en internationell storhet i ämnet. Den yngre forskaren ska förmedla sin egen forskning och samtidigt introducera den internationella gästen.</div> <div> </div> <div>– När vi fick erbjudandet om att hålla ett symposium i Göteborg så hade KAW och Kungliga Vetenskapsakademien valt ämnet. Här i Göteborg finns en lång tradition av stark forskning om metabolism och det här är ett erkännande av det, säger Sven Enerbäck, professor i medicinsk genetik och en av forskarna som ingått i organisationskommittén.</div> <div> </div> <div>De tre som ingår i kommittén är förutom Sven Enerbäck, professor Maria Falkenberg, Göteborgs universitet och professor Jens Nielsen, Chalmers. De valde två ämnen var, bjöd in stjärnforskare i ämnet och kombinerade dem med unga lovande göteborgsforskare från båda lärosätena.</div> <div> </div> <div>– För att förstå hur stort det här med ämnesomsättning är kan jag beskriva det så här: där det finns ämnesomsättning finns det liv. Där inte ämnesomsättning finns, finns det inget liv, säger Sven Enerbäck.</div> <div> </div> <div>Han förklarar att det är inte bara är de sjukdomar som vi direkt förknippar med metabolism som är intressanta, utan att metabolism handlar om allt från diabetes och hur man programmerar om jäst för att framställa läkemedel, till mikrobioter i tarmen och mitokondrier i celler.</div> <div> </div> <div>– Får vi störningar i den här processen, vet vi att det leder till många olika typer av sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, övervikt och diabetes, men också cancer. Tumörer ställer om sin ämnesomsättning för att gagna sin egen tillväxt. Med den kunskapen kan vi kanske hitta sätt att omöjliggöra tumörens ämnesomsättning, och på sikt kunna erbjuda terapeutiska möjligheter, behandlingar och mediciner. Även demensjukdomar kan till viss del bero på en störd ämnesomsättning. Metabolismen är livsviktigt för alla celler. Får cellerna ingen energi så dör de, säger Sven Enerbäck.</div> <div> </div> <div>Anders Rosengren är forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Han ska presentera sin forskning och introducera professor Christina Smolke från Stanford University.</div> <div> </div> <div>– Jag kommer att berätta om våra senaste resultat där vi kopplar bioinformatik med studier av pankreatiska beta-celler för att undersöka de underliggande sjukdomsmekanismerna vid typ 2-diabetes. Dessutom kommer jag att beskriva exempel på hur betacellforskning kan överföras till behandling av patienter.</div> <div> </div> <div>Sven Enerbäck påpekar att KAW är ett helt fantastiskt stöd till svensk forskning och har betytt väldigt mycket.</div> <div> </div> <div>– Detta är lite speciellt, att KAW firar etthundra år. Stiftelsen har under denna tid delat ut väldigt stora belopp till ”landsganglig” forskning. I förhållande till Sveriges storlek är detta helt unikt, att ha en stiftelse som ger ett så starkt stöd till forskning.</div> <div> </div> <div>Symposiet hålls på engelska och är öppet för alla intresserade. Det är dock inte ett populärvetenskapligt evenemang. </div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Metabolism-–-The-Foundation-of-Life.aspx">Mer information och anmälan &gt;&gt;</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Internationella forskare som föreläser, se bild i topp</h2> <div><strong>Sir Doug Turnbull</strong>, Professor, Mitochondrial Research Group, Newcastle University</div> <div><strong>Ruth Ley</strong>, director, Max Planck Institute for Developmental Biology, Tübingen</div> <div><strong>Bruce M. Spiegelman</strong>, professor, Spiegelman Lab, Dana-Farber Cancer Institute, Harvard University</div> <div><strong>Christina Smolke</strong>, professor, Department of Bioengineering, Stanford University</div> <div><strong>Sekar Kathiresan</strong>, doctor, Center for Genomic Medicine Massachusetts General Hospital</div> <div><strong>Dame Frances Ashcroft</strong>, professor, Department of Physiology, Anatomy and Genetics, University of Oxford</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse</h2> <div>Stiftelsen stödjer landsgagnelig, långsiktig, fri grundforskning inom i huvudsak medicin, teknik och naturvetenskap genom långsiktiga anslag till fri grundforskning av högsta internationella klass.</div> <div>Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under dess 100-åriga historia beviljat 24 miljarder kronor till excellent svensk forskning och utbildning. De senaste årens anslag på totalt 1,7 miljarder kronor per år gör stiftelsen till en av de största privata forskningsfinansiärerna i Europa.</div> <div> </div> <a href="http://kaw.wallenberg.org/stiftelsen/100-ar-av-stod-till-excellent-svensk-forskning-och-utbildning">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 100 år</a> <div> </div> <div><div><strong>Text:</strong> Carina Elmäng</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs också</h2> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Vital-hundraaring-med-stort-inflytande.aspx">Vital hundraåring med stort inflytande</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Branslen,-medicin-och-kemikalier-ska-kunna-konstrueras-hallbart-fran-jast.aspx">Bränslen, medicin och kemikalier ska kunna konstrueras hållbart från jäst</a></div></div>Mon, 11 Sep 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Manga-fragetecken-kring-aldersbedomningar.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Manga-fragetecken-kring-aldersbedomningar.aspxMånga frågetecken kring åldersbedömningar<p><b>​Petter Mostad, docent i matematisk statistik, är kritisk till att Rättsmedicinalverkets åldersbedömningar av asylsökande personer satts igång innan metoden är verifierad. I ett eget forskningsprojekt ska han gå igenom statistiken i RMV:s metoder.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="NMR-bild av knäled" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/PMknee250x.jpg" style="margin:5px" />Petter kom in på området forensisk statistik, som till exempel dna-analyser, redan på 90-talet men det är inte därigenom som han kommit att engagera sig i frågan. Det var istället en kollega på Matematiska vetenskaper, som hade en vän som var god man för en flykting, som frågade om den statistik som man åberopade i ett avslag verkligen var vetenskaplig. Petter skrev ett utlåtande om detta och i slutänden fick personen uppehållstillstånd, men man vet förstås inte om utlåtandet bidrog på något sätt. Halvtannat år efter detta, det vill säga i höstas, kom en våg av administrativa besked om strängare åldersbedömningar, och samtidigt fick Petter ta emot en motsvarande våg av statistiskt tveksamma beslut.</p> <p>– De enskilda saker som jag sett är naturligtvis bara de som överklagats, men gemensamt för dem var en konstig användning av statistik. Det är självklart tråkigt för de personer som drabbas av en dålig användning av vetenskapen, men jag känner också ett ansvar för vetenskapen i sig så att den inte råkar i vanrykte om man använder den för att fastslå sådant som det inte finns täckning för.</p> <p>Petter gjorde några ytterligare utlåtanden, som handlade om hur man använt de medicinska observationer som gjorts för att ta beslut, och satte sig in i litteratur som fanns i ämnet. Sedan i våras kräver Migrationsverket att medicinsk åldersbedömning av asylsökare utförs av RMV. De använder sig av röntgen av visdomständerna och NMR-bilder från knäleden, och i många fall är resultaten motstridiga, det vill säga att det ena uppnått slutstadium men inte det andra och vice versa. Knäleder är inte något man forskat på i någon större utsträckning och det finns en stor osäkerhet i hur man ska tolka dessa resultat. Metoden håller på att utredas av Socialstyrelsen med hjälp av personer som man vet åldern på, den är klar i november men redan nu använder man alltså resultat från den. Petter tycker det är märkligt – och även att man inte valt att utgå från handleder istället, där det finns fler studier att luta sig mot.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Röntgenbild av tänder" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/PMteeth250x.jpg" style="margin:5px" />Kring visdomständer finns det däremot en del forskning delvis med utgångspunkt från en stor studie i USA på 90-talet, där man traditionellt tar ett stickprov från en population, jämför tandstatus och känd ålder, och beskriver åldersspridningen för en given tandstatus. Man har då valt en fysisk markör som ändrar sig mycket i 18-årsåldern och som rör utvecklingsstadiet på visdomständernas rötter. För en asylsökare observerar man åldersmarkören, och använder sedan motsvarande spridning i studiepopulationen för att förutsäga personens ålder. Ett problem med detta är att individen måste kunna anses vara ett stickprov från just den populationen, och olika folkgrupper har olika genetik och mognadsförhållanden. </p> <p>– Ett annat problem är att det finns ett beroende mellan orsaken till att de här individerna åldersbedöms och den variabel man vill prediktera, man misstänker att de har en viss ålder. Det gör att man inte direkt kan använda de sannolikheter man får. I alla de fall som jag sett på finns även annan information som till exempel familjeförhållanden och psykosociala intyg, men handläggarna på Migrationsverket vet inte hur de ska hantera detta. De bortser från osäkerheten och de medicinska åldersbedömningarna blir en alltför stor del i det slutliga avgörandet. </p> <p>Det Petter nu vill göra är att utvärdera RMV:s metoder, att försöka skatta hur stora felen är rent statistiskt, och om beslutsproceduren är optimal. Etikprövningsnämnden har bett honom komplettera med information om hur den personliga integriteten bevaras och om kompetensen för att bedöma röntgenplåtar, men Petter kommer alltså bara att se på om statistiken är bra gjord eller inte, så denna information är inte riktigt relevant. På sikt skulle han dock vilja föra fram en metodologi som utifrån ett Bayesianskt beslutsteoretiskt ramverk kan väga in all tillgänglig information av olika typer för att ta beslut, på ett sätt som är rimligt och vetenskapligt möjligt även för en handläggare på Migrationsverket, och i möjligaste mån minimera osäkerheten och få bort godtycket.</p> <p>– Det handlar ju om det välkända problemet med optimala beslut under osäkerhet och detta kan som så mycket annat matematiseras. Sverige ska inte gå ut och säga att man tillåter barn att stanna i landet samtidigt som man eventuellt utvisar personer på lösa eller felaktiga grunder, det är en fråga om ärlighet. Matematiskt kan det vara ett enkelt problem, men det är väldigt politiskt och en riktig utmaning att få gehör för sina idéer. Jag får fortfarande en massa mail om tagna beslut, men jag hinner inte med dem och jag är inte säker på om utlåtandena tas tillvara i alla fall. Istället försöker jag påverka systemet, genom forskning.<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bilder</strong>: NMR-bild av knäled och röntgenbild av tänder, privata</p>Mon, 11 Sep 2017 09:00:00 +0200