Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 24 May 2018 08:45:02 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/big-data-forbattrar-analyser-av-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/big-data-forbattrar-analyser-av-material.aspxBig Data förbättrar analyser av material<p><b>​Genom att undersöka en metall eller ett keramiskt materials struktur ända ner på atomnivå är det lättare att förstå och påverka olika materials egenskaper. Men vad ska man leta efter och var? I ett nytt projekt kombinerar professor Uta Klement analyser av Big Data med sitt expertområde materialkaraktärisering. I stället för att leta efter en nål i en höstack tar hon hjälp av datan och hittar avvikelserna, det som behöver undersökas i detalj.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor <a href="/sv/personal/Sidor/uta-klement.aspx" target="_blank">Uta Klement</a> leder en forskargrupp som kallas <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/ytmikro/Sidor/default.aspx">yt- och mikrostrukturteknik</a>. Hon undersöker metaller och olika keramiska materials egenskaper. Det kan röra sig om nano-material, olika typer av beläggningar eller avancerade stål och superlegeringar. Genom att förstå materialens struktur och uppbyggnad går det att uppnå mer hållbara produktionsprocesser och mer hållbara produkter. Dels går det att använda mindre material, dels att använda materialet mer effektivt och längre. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Ett exempel är nya termiska barriärbeläggningar som gör det möjligt att ha högre förbränningstemperaturer i gasturbiner i till exempel flygmotorer, vilket skulle förbättra effektiviteten och resultera i lägre utsläpp.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Profilbilder/Uta%20Klement_170x220.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><strong style="background-color:initial">I ett nytt projekt</strong><span style="background-color:initial">, som handlar om att förbättra slipbarheten av återvunnet stål, samarbetar Uta Klement med en grupp forskare och kombinerar för första gången analyser av big data med materialkarakterisering. Hon berättar vilka fördelar det medför.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span>Våra materialanalyser är ofta inte baserade på en teori utan på ett antagande. I industrin samlar man dock in mycket data vid materialbearbetning. Genom att analysera dessa data kan vi få tips om vad vi ska leta efter i mikrostrukturen. Våra materialvetenskapliga kunskaper hjälper till att tolka datan och därefter kan vi utföra exakta undersökningar istället för att leta efter &quot;nålen i höstacken&quot;.</div> <div><br /></div> <div><strong>Att veta vad man letar efter</strong> är särskilt viktigt i forskningsområden som likt Uta Klement zoomar in på en liten bit av ett material med hjälp av elektronmikroskopi och andra kompletterande tekniker. Att ta hjälp av data kan bli ett genombrott. Det kan bli ett generiskt tillvägagångssätt, säger Uta Klement. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span>Ny och förbättrad karaktäriseringsteknik och möjligheten att tolka resultaten gör att vi kan öka vår kunskap och producera nya och bättre produkter med bättre egenskaper och med bättre utnyttjande av våra resurser. Indirekt är detta viktigt för oss alla.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/uta-klement.aspx" target="_blank">Uta Klement </a>är professor i materialvetenskap med inriktning på elektronmikroskopi. Hon är avdelningschef för <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/Sidor/default.aspx">Material och tillverkning</a> på Chalmers <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">institution för industri- och materialvetenskap</a> och leder dessutom forskargruppen <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/ytmikro/Sidor/default.aspx">Yt- och mikrostrukturteknik</a>. Hon sitter också i styrelsen för Chalmers Venture. </div> <div>Läs mer om projektet ”<a href="file:///groups/ims-kommunikation/03.%20TEXTMATERIAL/02.%20NYHETER/Slipbarhet%20av%20återvunnet%20stål:%20vevaxlar" target="_blank">Slipbarhet av återvunnet stål: vevaxlar</a>” i Chalmers forskningsdatabas. Projektet leds av <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Krajnik.aspx" target="_blank">Peter Krajnik​</a> som är professor i tillverkningsteknik. I projektet medverkar även <a href="/sv/personal/Sidor/Philipp-Hoier-.aspx" target="_blank">Philipp Hoier</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/amir-malakizadi.aspx" target="_blank">Amir Malakizadi</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text och foto: Nina Silow</em></div> <div><br /></div></div>Thu, 17 May 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Goteborgsk-utmarkelse-till-Ann-Sofie-Sandberg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Goteborgsk-utmarkelse-till-Ann-Sofie-Sandberg.aspxGöteborgsk utmärkelse till professor i livsmedelsvetenskap<p><b>​Göteborgs Stads förtjänsttecken delas ut till personer som gjort betydande insatser för staden. I år går utmärkelsen till professor Ann-Sofie Sandberg, som under lång tid byggt upp ämnet livsmedelsvetenskap på Chalmers.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Ann-SofieSandberg_17_250.jpg" alt="Syntolkning: foto på Ann-Sofie Sandberg" style="height:220px;width:149px;margin:5px" />​— Det känns självklart roligt! Andra utmärkelser jag fått har varit inriktade på forskning. Det här visar att det jag gjort haft betydelse för samhället. Dessutom är det bra att Chalmers och vårt ämnesområde uppmärksammas, säger Ann-Sofie Sandberg.<br /><br />Beskedet kom i ett brev hem och var något av en överraskning. Men utmärkelsen är naturligtvis välförtjänt. Ann-Sofie Sandberg har under många år lagt tid och kraft på att bygga upp livsmedelsvetenskap som ett ämne på Chalmers, samtidigt som hon bidragit till livsmedelsområdets utveckling i stad och region. Hon har också kunnat se en nationell utveckling som lett fram till att Sverige skaffat en livsmedelsstrategi och att ämnets status stärkts.<br /><br />— Göteborg har blivit en stark nod nationellt när det gäller nutrition och livsmedelsvetenskap, och det beror till stor del på Chalmers satsningar, berättar hon, och förklarar varför ämnet är så viktigt:<br />— Livsmedel är bokstavligen medel för livet. Ett hållbart samhälle kräver en hållbar människa och en hållbar livsmedelsproduktion, och vi står inför stora utmaningar idag. Den mat som produceras måste bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Globalt är övervikt och felnäring ett lika stort hälsoproblem som undernäring.<br /><br />Idag ryms Ann-Sofie Sandbergs bebis, avdelningen för Livsmedelsvetenskap, under institutionen för biologi och bioteknik. Avdelningen har på senare tid expanderat kraftigt. Själv har hon just lämnat över till en ny avdelningschef, Rikard Landberg. <br /><br />— Nu ska vi jobba för ökad synlighet, nationellt och internationellt, och höja vår status ytterligare, säger Ann-Sofie Sandberg.<br /><br />Årets pristagare omfattar även Chalmers fysikprofessor Per-Olof Nilsson samt ytterligare tio personer med så skilda yrken som exempelvis landshövding, tonsättare, direktör och arrangör. Motiveringarna ges vid ceremonin den 4 juni, då pristagarna föräras ett märke och en Poseidonstatyett.<br /><br />Läs ett längre personporträtt på Ann-Sofie Sandberg <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Utan-hållbar-människa-inget-hållbart-samhälle.aspx">här</a>.<br /><br />Mer om fysikprofessor Per-Olof Nilsson finns att <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmers-Professor-awarded-by-the-City-of-Gothenburg.aspx">läsa här</a>. <br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt</p> <p>Bild: Johan Bodell<br /></p>Wed, 16 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Naringsministern-provar-sjalvkorande-buss.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Naringsministern-provar-sjalvkorande-buss.aspxNäringsministern provåker självkörande buss<p><b>​Under sitt besök i Göteborg passade närings- och innovationsminister Mikael Damberg idag på att ta en provtur i den självkörande minibuss som går i trafik på Chalmers. Han fick en tur runt campus Johanneberg i strålande solsken och såg nöjd ut efter turen.</b></p>​Den självkörande minibussen kör en testperiod under fyra veckor i maj i vanlig trafik runt Chalmers campus; från Chalmersplatsen till Chalmers bibliotek via Johanneberg Science Park. En sträcka på 1,1 kilometer. Målet med projektet är att studera teknik och användarbeteende, för att kunna bedöma potentialen hos självkörande fordon.<br /><br /><strong>Läs mer: </strong><br /><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Första självkörande bussen rullar på Chalmers</a> <br /><br />Wed, 09 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-topplabb-for-de-nya-smarta-industrijobben-har-oppnat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-topplabb-for-de-nya-smarta-industrijobben-har-oppnat.aspxSveriges topplabb för de nya smarta industrijobben har öppnat<p><b>​Den 8 maj öppnades portarna till Stena Industry Innovation Laboratory på Chalmers campus Lindholmen – ett 1000 kvadratmeter stort testlabb för digitalisering och framtidens jobb inom industrin. Produktionsforskarna Johan Stahre och Åsa Fast-Berglund välkomnar alla hit – ungdomar, studenter, forskare och företag!​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sverige har fått en unik miljö som visar hur framtidens smarta fabriker kan se ut. Labbet kan bli betydelsefullt för utvecklingen av morgondagens digitaliserade industriarbete och påskynda industrins och samhällets digitala transformation. </span><div><br /></div> <div>– Allt fler företag flyttar hem tillverkning till Sverige och Stena Industry Innovation Lab gör nu det steget ännu lättare att ta.  Satsningen går helt i linje med vad regeringen vill åstadkomma med vårt att arbete för att stärka förutsättningarna för svensk industri att utveckla, tillverka och konkurrera på världsmarknaden med bas i Sverige, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.</div> <div><br /></div> <div>Med hjälp av medel från Stenastiftelsen har det som tidigare var ett bibliotek på Chalmers campus Lindholmen förvandlats till ett mångfacetterat laboratorium – Stena Industry Innovation Laboratory, SII-Lab – som rymmer det mesta av det som krävs i den nya industrin, den som brukar kallas industri 4.0. </div> <div><br /></div> <div>– Digitaliseringen förändrar industrin snabbt, men jobben kommer inte att försvinna. I centrum finns fortfarande människor – med alla förväntningar vi har på moderna arbetsplatser, säger professor Johan Stahre, ansvarig för Chalmers nya satsning på industriell digitalisering tillsammans med Åsa Fast-Berglund. </div> <div><br /></div> <div>I smart industriell produktion anpassar sig teknik och verktyg efter medarbetaren. Montörer, operatörer och produktionsutvecklare kan utnyttja sin kreativitet och utföra sitt arbete bättre med hjälp av till exempel VR, 5G och samarbetande robotar. </div> <div><br /></div> <div>– Framtidens digitaliserade arbetsplats har mycket gemensamt med den digitala spelvärlden, säger docent Åsa Fast-Berglund.</div> <div><br /></div> <div>Redan nu prövar både stora och små företag framtidens idéer och teknik tillsammans med Chalmers forskare och studenter på den unika, öppna mötesplatsen SII-Lab. Innovationer och nya affärsmodeller kommer att se dagens ljus i miljön, som är viktig för utbildningen av framtidens ingenjörer och digitaliserings¬experter. Ett stort antal exjobb pågår.</div> <div><br /></div> <div>– Sveriges industri står inför mycket stora produktionsutmaningar. Vi tror att många kan bli inspirerade i den här miljön och därigenom bidra till den digitala transformation som behöver ske, säger Madeleine Olsson Eriksson, styrelseordförande för Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, som har finansierat den kraftigt utökade verksamheten.</div> <div><br /></div> <div>För industrin är testbädden efterlängtad. Effektivitetsförbättringar inom tillverkning sker idag genom innovationer inom digitalisering och automation – och de handlar om ökad flexibilitet, förbättrad kvalitet, sänkta kostnader, miljö- och energivinster, allt som är relevant för att vara konkurrenskraftig, menar SKF:s Alrik Danielson.</div> <div> </div> <div>– Allt detta kan man göra var som helst i världen. Så den här typen av labbverksamhet gör att Sverige får möjligheter att ta tillbaka ett ledarskap på områden där vi har förlorat det, bibehålla och ytterligare förstärka det där vi redan är ledande. Det här är vår chans som industrination, säger Alrik Danielson, vd för SKF.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers rektor Stefan Bengtsson är glad att Stenastiftelsen har velat göra en så stor satsning på det viktiga produktionsområdet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har ett nära samarbete med svensk industri och här öppnas stora möjligheter både för forskning, innovation och utbildning. En viktig pusselbit för att Chalmers fortsatt ska vara en internationellt ledande miljö inom produktionsområdet. Nu kan vi bidra ännu kraftigare till att öka hastigheten i den svenska industrins digitalisering, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">För mer information, kontakta:</h5> <div>Professor Johan Stahre</div> <div>E-post: johan.stahre@chalmers.se</div> <div>Tel: 031-772 1288</div> <div><br />Docent Åsa Fast-Berglund</div> <div>E-post: asa.fasth@chalmers.se</div> <div>Tel: 031-772 3686</div> <div><br /></div> Tue, 08 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vera-Sandberg-får-staty-i-Vera-Sandbergs-allé.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vera-Sandberg-f%C3%A5r-staty-i-Vera-Sandbergs-all%C3%A9.aspxVera Sandberg får staty i Vera Sandbergs allé<p><b>​Visste du att den första kvinnan i Sverige som blev ingenjör gick på Chalmers? Detta uppmärksammar nu Chalmers med ett konstverk som samtidigt ska inspirera Sveriges unga att satsa på en framtid inom teknik och naturvetenskap. Statyn ”Veras laboration” kommer att placeras i Vera Sandbergs allé i början av 2019.</b></p>​Vera Sandberg är en fantastisk förebild för dagens unga, hon hade modet att gå sin egen väg för att nå sina mål. Teknik och naturvetenskap är för alla och Vera gick i bräschen för att bredda ingenjörsrollen. Idag lyfter ingen på ögonbrynen för att en kvinna läser till ingenjör och mångfalden bland Chalmers studenter är stor. Utmaningen ligger numera i att öka ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap i stort och säkra vår konkurrenskraft framåt.<br /><br />Chalmers vill med konstens hjälp inspirera betraktaren att våga följa sina drömmar och utmana begränsande normer.<br /><br />Under hösten 2017 och våren 2018 har fem konstnärer presenterat varsitt förslag på ett Vera-konstverk. På Valborgsmässoafton presenterades det vinnande konstverket inför ett hundratal inbjudna gäster. Rektor Stefan Bengtsson berättade om Chalmers firande av 100-årsjubileet av Vera Sandbergs examen och om att konstverket, som ska uppföras i Vera Sandbergs Allé, ska stå färdigt i början av 2019. Under kvällen avslöjades vilket av förslagen som valts ut av Chalmers jury, under ledning av Maria Elmquist, prefekt på institutionen för teknikens ekonomi och organisation. Efter moget övervägande enades juryn om att gå vidare med Jan Cardells förslag ”Veras laboration” med följande motivering:<br /><br /><em>Jan Cardells verk ”Veras laboration” skapar ett spännande möte med Vera i rummet mellan dåtid och framtid. Det är en klassisk bronsstaty som samtidigt överraskar genom kreativ ljussättning och mekanisk rörlighet.</em><br /><br /><em>Att avbilda Vera i en laborationssituation lyfter fram hennes roll som ingenjör, för att inspirera fler att likt Vera söka sig till ingenjörsyrket, men också att som en entreprenör bryta ny mark och våga gå före sin tid. </em><br /><em> </em><br /><em>Samspelet mellan brons, ljus och rörelse formar sig till ett tidlöst konstverk som rör sig fritt mellan tradition och nyskapande.<br /></em><br />_______________<br /><br />Vill du stötta konstprojektet? <a href="http://www.chalmers.se/sv/samverkan/chalmers-vanner/investeraimorgondagen/Sidor/konst-en-inspirationskalla.aspx" target="_blank">Läs mer här &gt;&gt;</a><br /><br />Wed, 02 May 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sexism-hor-inte-hemma-i-Cortegen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sexism-hor-inte-hemma-i-Cortegen.aspx”Sexism hör inte hemma i Cortègen”<p><b>​Chalmers är fullt av traditioner, men ibland är det dags att släppa gamla seder för att skapa nya. Det anser Dan Paulin, ny inspektor för Chalmers studentkår och högst ansvarig för innehållet i Cortègen – som i år har präglats av ett större fokus på att få bort sexistiska inslag. – Cortègen ska skapa intryck och reaktioner, men inte väcka obehag, säger han.</b></p><div>​Silverkäppen i hans hand bär på en lång historia. Dan Paulin, universitetslektor på institutionen för teknikens ekonomi och organisation, blir den 14:e personen sedan 1924 att få sitt namn inristat på dess topp. Sedan fyra månader är han inspektor för Chalmers studentkår – och har dessutom även inspektorsuppdraget för Teknologsektionen Industriell Ekonomi.</div> <div> </div> <div>Inspektorsrollen för kåren innebär att vara ett stöd, en rådgivare och en oberoende part för Chalmers närmare 11 000 studenter. Ett uppdrag han beskriver som ”otroligt hedrande”.</div> <div> </div> <div>– Som inspektor ska du vara en neutral part som kan ge ett annat perspektiv i frågor som du inte själv är direkt insyltad i. Det kräver förståelse för verksamheten, och värderingar och synsätt som studenterna uppskattar. Jag kan inte se att det finns en större hedersbetygelse att få från studenterna på Chalmers, säger han.</div> <div> </div> <div>I sin roll hanterar han alltifrån granskningen av kårvalet till frågor om utbildningen och hur kårens stadgar ska tolkas utifrån olika dagsaktuella frågor. Och när vårtecknen börjar synas på campus infaller en annan viktig uppgift – att granska karnevalståget Cortègen, som är Nordens största årligen återkommande studentarrangemang.</div> <div> </div> <div>– Det finns mycket historik, traditioner och förväntningar runt Cortègen, men det innebär också ett ansvar. Cortègen ses av runt en kvarts miljon människor, och är starkt kopplat till Chalmers som högskola. Publiken förväntar sig fantasifulla tekniska lösningar, humor och att studenterna på ett skämtsamt sätt tar upp aktuella frågor. Men studentkåren måste kunna stå för innehållet och budskapen, säger han.</div> <div> </div> <div>Som ordförande i Cortègens granskningsnämnd är Dan Paulin högst ansvarig för innehållet i programmet och på vagnarna, samt säkerheten för ekipagen. Han berättar att diskussionerna och efterverkningarna kring Metoo-rörelsen i år har lett till ett skarpare fokus på att få bort sexistiska inslag. Något som granskningsnämnden, studentkåren och CCC (Chalmers Cortège Committé) varit överens om.</div> <div> </div> <div>– Det har blivit ett strålkastarljus på de här frågorna på Chalmers efter Metoo, exempelvis har kåren arbetat mycket med frågan om sexuella trakasserier. Arbetet med Cortègen har självklart också påverkats. Både CCC och granskningsnämnden har i år haft ett stort fokus på att undvika stereotypa könsroller och visualiseringar med sexistiska inslag, säger han. </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Nyheter/Huvudbild%20710x340/ITEXTEN_DanCortegen_750x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="text-align:center">”Alla traditioner är inte värda att bevara bara för att det alltid har varit på ett visst sätt”</h4> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Dan Paulin, inspektor för Chalmers studentkår</h6> <div> </div> <div>Han beskriver årets Cortège som ”näst intill könsorganfritt”, där det enda undantaget är ett skämt som används för att ifrågasätta könsroller. Det innebär bland annat att programmet inte längre innehåller de traditionella ”vikisarna” – sidor som när de viks ihop på ett visst sätt visar ett manligt könsorgan. </div> <div> </div> <div>– Man ska inte behöva öppna programmet och se sådant. Även om det är tecknat, även om det sägs vara harmlöst eller gjort med ”glimten i ögat”. Det är onödigt, tillför inget och kan uppfattas som stötande. Alla traditioner är inte värda att bevara bara för att det alltid har varit på ett visst sätt, säger han.</div> <div> </div> <div>Men diskussionerna och slutsatserna är inte alltid självklara. Inom Chalmers finns också en stark vilja att bevara gamla traditioner, och en syn på att något viktigt annars går förlorat. Dan Paulin håller inte med.</div> <div> </div> <div>– Traditioner som bidrar till ett positivt, utvecklande och framåttänkande klimat är jättebra. Men traditioner som får människor att känna sig obekväma eller påhoppade ska vi naturligtvis inte ha. Chalmers är en teknisk högskola som arbetar för att utveckla samhället till det bättre. Då måste vi kunna ifrågasätta vissa traditioner och skapa nya som bidrar till detta och gör oss bättre, säger han.</div> <div> </div> <div>Det finns ett regelverk för Cortègen som granskningsnämnden kan luta sig mot, när den dagen före Valborgsmässoafton går runt på byggplatsen för en slutinspektion av vagnarna. Förutom att granska inslag som kan anses sexistiska eller stötande håller ledamöterna ett öga på att det inte förekommer otillåtna symboler (som exempelvis hakkors), personangrepp mot privatpersoner, eller varumärkesintrång genom att företagslogotyper används.</div> <div> </div> <div>Ibland kan också ett tema visa sig vara olämpligt. Som förra året, när skämtet om USA:s president Trumps uttalande, på temat ”what happend in Sweden last week”, blev olustigt i ljuset av det då nyligen inträffade terrordådet i Stockholm.</div> <div>– Där blev slutsatsen att vi inte kunde ha kvar vagnen, eftersom det som hade skett skulle överskugga den ursprungliga tanken, säger han.</div> <div> </div> <div>Att bedöma om innehållet är roligt eller inte ingår inte i uppgiften, däremot är säkerheten för ekipagen en viktig punkt. Exempelvis gäller det att alla ombyggda fordon är stabila och har tillräckliga bromsar.</div> <div> </div> <div>– Ett år stoppades en docka i papier-maché som var en bra bit över fyra meter hög. Om vagnarna är för höga kan de hamna i spårvagnsledningarna, därför får alla köra under en ribba innan de släpps iväg, säger Dan Paulin, som bedömer att cirka 10 procent av vagnarnas innehåll varje år får underkänt.</div> <div> </div> <div><strong>Vad står Cortègen för, för dig?</strong></div> <div>– Chalmerister som gör saker tillsammans. Att det finns så mycket mer än teknisk utbildning och allvar som en del av studentlivet. Cortègen är en av de traditioner vi vill bevara, men då behöver vi se till att den är en modern tradition där det finns ett framtidstänkande. Jag tycker årets Cortège är bättre än någonsin. Och den ljusnande framtid är vår!</div> <div> </div> <div><strong>Text och foto:</strong> Ulrika Ernström<br /><br /><em>”Det här är viktigare än ett roligt cortègetåg”.</em> Läs ledaren av CCC:s ordförande Kristoffer Persson i Cortègeprogrammet 2018. <br /><a href="/SiteCollectionDocuments/Teknikens%20ekonomi%20och%20organisation/Ledare%20cortegen.pdf">Till ledaren</a><br /><br /><a href="/SiteCollectionDocuments/Teknikens%20ekonomi%20och%20organisation/Ledare%20cortegen.pdf"></a><br /></div>Wed, 25 Apr 2018 00:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Arkitektstudenterna-ritar-radhus-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Arkitektstudenterna-ritar-radhus-.aspxArkitektstudenterna ritar radhus<p><b>​Projektuppgiften i kursen &quot;Boendets rum&quot; i årskurs 1 är att rita en bostad i form av ett radhus. Projektplatsen för 2018 är Sven Hultins gata, alldeles utanför Samhällsbyggnadshuset på Chalmers campus Johanneberg.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/radhus3_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Det finns inga planer för radhus på platsen från stadsbyggnadskontorets sida, det är endast en övnings- och rituppgift för studenterna på arkitekturutbildningen.</span><div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Radhusprojektet</h2> <div>Förutsättningarna för radhusprojektet är att dagens parkeringsplats försvinner och gatan flyttas några meter. Det finns då plats för 18 radhus intill slänten upp mot Landala egnahem. Studenterna i årskursen har fått varsin tomt. Grannhusens utseende är inte kända utan de gestaltas av någon annan i ritsalen. Radhusen bildar en gemensam front mot gatan. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Bostadens storlek är 4-6 rum och kök, max 180 <br />kvadratmeter fördelade på två våningar med takterrass. <br /><br /></div> <div> </div> <div>I uppgiften ingår att gestalta ett radhus som passar för följande fyra hushållssituationer:<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Projekt-platsen-Plan-och-sektion_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Den traditionella barnfamiljen med 2-3 barn. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">3-5 studenter som bor tillsammans i ett radhus. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Två par som delar ett radhus. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Generationsboende, det kan vara ett hushåll bestående av ett par med tonårsbarn och en mor- eller farförälder.</span></li></ul></div> <div> </div> <div>De hushåll som vill ha en bil ställer den i parkeringshuset längre bort på Chalmersområdet. Vid varje radhusentré finns plats för 2-3 cyklar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Resultatet av arbetet i en ritsal, den första delen av projektet, visas nu i en modell som finns <strong>utställd i entrén till SB-huset, Sven Hultins gata 6, till och med 4 maj. </strong>​ </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Kursen <em>Boendets rum</em> fortsätter ytterligare några veckor med CAD-ritning och form- och teknikövningar. Studenterna digitaliserar då sina handritade radhusförslag och ritar även en teknisk sektion genom radhusens yttervägg och tak <span style="background-color:initial">i skala 1:20</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Spännande uppgift med utmaningar</h2> <div>– Uppgiften har varit väldigt spännande, utvecklande och lärorik​. Radhus för med sig vissa ramar som måste tas i beaktning vilket gör det lite svårare, men samtidigt oerhört kul som projekt. Exempelvis blir ljusinsläppet mer begränsat men med lite kreativitet kommer lösningar som leder till intressanta radhus<span style="background-color:initial">, säger förstaårsstudenten Julia Drazic</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div></span><span style="background-color:initial"> <div>– Projekt med deadline sätter alltid press på en, inte minst tidsmässigt, fortsätter Julia. Vi är en ambitiös klass som vill få både helheten och detaljer att fungera ihop, vilket gör att det lätt blir väldigt många timmar som spenderas på att försöka pussla ihop en plan som känns rätt. För min del tog planlösningen lång tid, men samtidigt fick jag ett resultat som är utarbetat och fungerar väl vad gäller tillgänglighet. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hur fungerar radhus mitt i Chalmersområdet?</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/radhus4_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Platsen är härlig med tanke på den urbana känslan och närheten till stadskärnan, i kombination med den direkta tillgången till natur och lugnet som följer. Det hade varit en spännande plats att placera radhus på, och lockat många, inte minst oss chalmerister, som studentboende.  <span style="background-color:initial">Julia resonerar vidare om vilka</span><span style="background-color:initial"> kvaliteter som varit viktiga</span><span style="background-color:initial"> i </span><span style="background-color:initial">arbetet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– För mig är det att utgå från platsen och skapa kvalitativa rum med genomtänkta ljusinsläpp. Hållbarhetsaspekten är väldigt viktig och kommer i olika uttryck, vare sig det är konkreta delar som hållbara materialval eller mer abstrakta som att stora ljusinsläpp med utsikt ut mot natur bidrar till välmående. Jag dras själv gärna till att implementera miljön in till bostaden och sudda ut linjen mellan insida och utsida. Ett exempel på det är ett betonggolv på trädgårdssidan av radhuset, som hade utgått från <br />bergsväggen och sträckt sig ända till glasfasaden i vardagsrum och kök. På så sätt dras berget in till huset, samtidigt som det är ett tacksamt underlag för rullstolsbundna. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/radhus5_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><div>Mer information</div> <div>Ola Nylander, examinator för kursen <em>Boendets rum</em>, <a href="mailto:ola.nylander@chalmers.se">ola.nylander@chalmers.se​</a></div></div></span></div> <div><br /></div></div> ​Tue, 24 Apr 2018 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Fa-stockholmare-och-goteborgare-bor-urbant.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Fa-stockholmare-och-goteborgare-bor-urbant.aspxFå stockholmare och göteborgare bor urbant<p><b>​Stockholm och Göteborg har små centrum med hög täthet, omgivna av stora områden med mycket låg täthet. London och Amsterdam präglas däremot av att mycket större andel av städerna har relativt hög täthet – områden där man kan bo urbant, med service runt hörnet, även utanför den absoluta innerstaden. Dessa faktorer har stor betydelse för integration, lokal handel och hållbarhet i städerna.</b></p>​<span style="background-color:initial">När du befinner dig i en stad har du ofta en känsla av hur centralt ditt läge är – och det beror på många fler faktorer än platsens avstånd till stadens geografiska mittpunkt. Denna centralitet går att mäta och beskriva kvantitativt, utifrån hur platsen själv är utformad, men framförallt utifrån hur den förhåller sig till omgivande platser och stadsdelar.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Chalmersforskarna Lars Marcus och Meta Berghasuer Pont leder en forskargrupp som har byggt upp ett internationellt samarbete under de senaste tre åren, kring unika djupundersökningar av hur stadens täthet och tillgänglighet påverkar hur vi använder staden till vardags.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/Meta-Berghauser-Pont.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– Vissa stadsdelar och platser framhålls ofta som lyckade exempel, säger Meta Berghauser Pont, u</span><span style="background-color:initial">niversitetslektor i stadsbyggnad. Vi har nu mer detaljerade fakta om den fysiska miljön som ligger bakom detta – till exempel vad det är som gör att en plats upplevs som central. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi tar också fram modeller som stadsplanerare kan använda för att förutsäga hur nya byggprojekt kommer att påverka stadens funktion. Dessa nya kunskaper och verktyg har avgörande betydelse för det stora pågående bostadsbyggandet i Sverige. Inte minst för Älvstadsprojektet i Göteborg, som även i ett internationellt perspektiv är ett ovanligt stort och ambitiöst stadsutvecklingsprojekt.</div> <div><br /></div> <div>Forskarna har tillämpat sin metodik på fem städer: Stockholm, Göteborg, Eskilstuna, London och Amsterdam. De har byggt upp digitala modeller av städerna och beskrivit dem utifrån en mängd olika parametrar för täthet och tillgänglighet.</div> <div><br /></div> <div>– Det visade sig att de svenska städerna är väldigt lika varandra i sin uppbyggnad, trots att de är så olika stora, säger Lars Marcus, professor i stadsbyggnad. De är däremot väldigt olika London och Amsterdam.</div> <div><br /></div> <div>Kontrasterna i de svenska städerna är stora, med små centrum med hög täthet omgivna av stora områden med mycket låg täthet (se bilderna längst ner). Detta påverkar hur städerna fungerar – få människor har möjlighet att bo urbant med stort utbud av kommunal och privat service runt hörnet.</div> <div><br /></div> <div>Det som präglar London och Amsterdam är att de har mycket större geografisk andel med relativt hög täthet – det som ibland kallas för mellanstaden. I London och Amsterdam bor alltså en stor del av städernas invånare urbant, men inte i själva innerstaden.</div> <div><br /></div> <div>Den svenska utformningen av städer är problematisk både när det gäller integration och hållbarhet, menar Meta Berghauser Pont.</div> <div><br /></div> <div>– Den gör det längre till andra människor och naturliga mötesplatser där olika befolkningsgrupper möts. Den påverkar också vilka transportval vi gör – det är ofta enklare att välja bilen än att gå eller cykla när staden är gles.</div> <div><br /></div> <div>Men forskarnas arbete visar också att det är fullt möjligt att ändra dynamiken i befintliga städer när man bygger nytt. Lars Marcus lyfter fram fyra råd till beslutsfattare utifrån gruppens forskning:</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/Lars-Marcus.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– Nyckeln till att skapa blandstad är gator som skapar närhet, inte jakten på täthet genom höga hus.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Man kan uppnå både hög intensitet och rofylld avskildhet inom korta avstånd – staden behöver variation.</div> <div><br /></div> <div>– Utvecklingen av ett stadsområde kan få mycket stor betydelse för omkringliggande områden. I Göteborg kan till exempel utvecklingen i Frihamnen påverka Biskopsgården.</div> <div><br /></div> <div>– Vi behöver nya stadsbyggnadsmodeller, med exempelvis tätare förortsmiljöer som inte måste efterlikna innerstaden men som skapar lokala centrum med underlag för service.</div> <div><br /></div> <div>Den 25 april presenteras resultaten från det internationella forskningssamarbetet på ett öppet <a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/International-Spatial-Morphology-Lab-.aspx">heldagsseminarium</a> på Chalmers.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Resultat från forskningen</h2> <div>Några fler fakta från det internationella forskningssamarbetet:</div> <div><br />Täthet</div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">De svenska städerna saknar täta suburbana miljöer. De består till allra största delen av antingen innerstad eller villaområden.</span></li> <li><span style="background-color:initial">Stockholm har högre maximal boendetäthet än London och Amsterdam. Maxvärdet är 17436 invånare inom 500 meters avstånd. Samtidigt är snittvärdet lägre. </span></li></ul> <br />Fördelning av mark<br /><ul><li><span style="background-color:initial">Drygt tre fjärdedelar av de svenska städernas mark används för villor, som bara hyser en tredjedel av hushållen. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Bara 2 procent av Göteborgs mark kan räknas som kvarterstad, men den hyser nästan 15 procent av husbyggnadsarean.</span></li></ul> <br />Blandstad<br /><ul><li><span style="background-color:initial">Stockholm har mer blandstad än både London och Amsterdam, men den är begränsad till de mest centrala delarna av staden. Definitionen för blandstad som forskarna har använt att det finns mer än 10 000 invånare inom gångavstånd och mer än 40 butiker och/eller restauranger runt hörnet (ett så kallat topologiskt steg).</span></li> <li><span style="background-color:initial">I Göteborg klarar bara Linnégatan definitionen för blandstad.</span></li></ul> <br />Gatustruktur<br /><ul><li><span style="background-color:initial">Göteborg är fotgängarvänligast av de fem städerna, med fler stråk som bara är tillgängliga för fotgängare än gator som är tillgängliga för både fotgängare och bilar.</span></li> <li><span style="background-color:initial">De svenska städerna är mer storskaliga, med stora fastigheter och stor byggnadsarea per enhet, än Amsterdam och London.</span></li></ul></div> <div><br />Stadsplaneringsverktyget <a href="https://www.smog.chalmers.se/pst">Place Syntax Tool</a>, som är open source, är ett annat resultat av forskarnas arbete. Verktyget har tagits fram i samarbete med KTH. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen</h2> <div>Forskargruppen <em>Spatial Morphology Group</em> på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik är en del av Chalmers satsning för en bättre nationell kunskapsförsörjning inom stadsutveckling. Nyligen avslutades det treåriga projektet <em>International Laboratory of Spatial Form</em>, ett samarbete som forskargruppen startade och som har genomförts tillsammans med universiteten UCL i London, TU Delft i Nederländerna och KTH i Stockholm. Digitala modeller av Amsterdam, London, Stockholm, Göteborg och Eskilstuna har byggts upp enligt samma principer. Unikt i projektet är dels den detaljerade nivån på vilken man kan se effekter av täthet och tillgänglighet, ofta med stora skillnader mellan gator som ligger bredvid varandra, dels att även internationella jämförelser kan göras.</div> <div><br /></div> <div>Finansieringen har främst kommit från Chalmers Stiftelse, men även från Norsk Vägväsen, Trafikverket, Ramböll och White. Nyligen har gruppen fått nya forskningsmedel från Formas och Älvstranden AB.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskarnas metoder</h2> <div>Forskarna har undersökt de fem städerna utifrån tre olika aspekter:</div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Täthet. Här kombineras flera olika sätt att mäta täthet.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Vilka områden som är funktionellt centrala. Även här används flera olika mått, där ett av de viktigaste är att en gata är mer central ju fler andra gator den ansluter till. Forskarna har sedan verifierat sina resultat </span><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Bumbee-Labs.aspx">med flödesmätningar av antalet fotgängare</a><span style="background-color:initial"> som rör sig i olika stadsdelar.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Hur storleken på fastigheter påverkar blandstad.</span><br /></li></ul></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div><ul><li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/meta-berghauserpont.aspx">Meta Berghauser Pont</a>, universitetslektor i stadsbyggnad, Chalmers, 073-423 36 37, 031-772 23 86, </span><a href="mailto:meta.berghauserpont@chalmers.se">meta.berghauserpont@chalmers.se</a><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/lars-marcus.aspx">Lars Marcus​</a>, professor i stadsbyggnad, Chalmers, 070-994 79 91, 031-772 23 10, </span><a href="mailto:lars.marcus@chalmers.se">lars.marcus@chalmers.se​</a><br /></li></ul></div> <div><a href="mailto:lars.marcus@chalmers.se"></a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Relaterat material</h2></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bilder</h3> <div><div><a href="http://resources.mynewsdesk.com/image/upload/ltqa31a9vxwcgmoswvyx.png">Göteborgs fördelning av stadsdelstyper</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Press-release-map_GOT_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Göteborg har en liten innerstad (city centre och compact city), omgiven av stora villaområden (sprawl).<br /> Mellanstaden, som de täta suburbana miljöerna ibland kallas, är liten (suburban, compact low och modernistic). BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden.</div> <div>Storlek  2,89 MB     Filformat  .png</div> <div>Bildmått  6716 x 3378 pixlar </div> <div>Fotograf/Källa  The International Spatial Morphology Lab </div> <div><br /></div> <div><a href="http://resources.mynewsdesk.com/image/upload/zidp6s3puhfvtt2sbpxi.png">Stockholms fördelning av stadsdelstyper</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Press-release-map_STO_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Stockholm har en liten innerstad (city centre och compact city), omgiven av stora villaområden (sprawl). Mellanstaden, som de täta suburbana miljöerna ibland kallas, är liten (suburban, compact low och modernistic). BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden.</div> <div>Storlek  4,82 MB     Filformat  .png</div> <div>Bildmått  6716 x 3378 pixlar </div> <div>Fotograf/Källa  The International Spatial Morphology Lab </div> <div><br /></div> <div><a href="http://resources.mynewsdesk.com/image/upload/osmtykpgydftkw735jij.png">Eskilstunas fördelning av stadsdelstyper</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Press-release-map_ESK_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Eskilstuna har en liten innerstad (city centre och compact city), omgiven av stora villaområden (sprawl). Mellanstaden, som de täta suburbana miljöerna ibland kallas, är liten (suburban, compact low och modernistic). BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden.</div> <div>Storlek  2,6 MB     Filformat  .png</div> <div>Bildmått  6716 x 3378 pixlar </div> <div>Fotograf/Källa  The International Spatial Morphology Lab </div> <div><br /></div> <div><a href="http://resources.mynewsdesk.com/image/upload/kvejovcyhrftfdqgzihu.png">Londons fördelning av stadsdelstyper</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Press-release-map_LON_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />London präglas av att en stor andel av staden utgörs av täta suburbana miljöer, ibland kallat för mellanstad. I bilden benämns de suburban, compact low och modernistic. Innerstaden benämns city centre och compact city, medan villaområden benämns sprawl. BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden.</div> <div>Storlek  7,15 MB     Filformat  .png</div> <div>Bildmått  6716 x 3378 pixlar </div> <div>Fotograf/Källa  The International Spatial Morphology Lab </div> <div><br /></div> <div><a href="http://resources.mynewsdesk.com/image/upload/h8qkwtoexrnxptayccj5.png">Amsterdams fördelning av stadsdelstyper​</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Press-release-map_AMS_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Amsterdam präglas av att en stor andel av staden utgörs av täta suburbana miljöer, ibland kallat för mellanstad. I bilden benämns de suburban, compact low och modernistic. Innerstaden benämns city centre och compact city, medan villaområden benämns sprawl. BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden.</div> <div>Storlek  2,45 MB     Filformat  .png</div> <div>Bildmått  6716 x 3378 pixlar </div> <div>Fotograf/Källa  The International Spatial Morphology Lab </div></div> <div><br /></div> <div>Text: Johanna Wilde</div>Tue, 24 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/work-and-technology-on-human-terms.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/work-and-technology-on-human-terms.aspxArbete och teknik på människans villkor<p><b>​Chalmers har i samarbete med lärarrepresentanter från Lunds universitet, Luleå universitet, Mittuniversitetet och KTH varit med och utvecklat en onlinekurs som heter ”Work and technology on human terms”. Kursen har nu använts i Chalmers undervisning med mycket positiva kommenterar från studenterna.</b></p><div>​Kursen behandlar allt från fysisk och kognitiv ergonomi till hur psykosociala och organisatoriska faktorer påverkar arbetsmiljön. Man tar också upp risker med buller, vibrationer, dålig ljusmiljö, klimatfaktorer och handhavande av kemikalier samt lagar och regler som finns gällande arbetsmiljö.</div> <div> </div> <div> </div> <div> <em><strong>Anna-Lisa Osvalder, biträdande professor i människa-maskinsystem och universitetslektor i ergonomi</strong></em> </div> <div>– Detta är ett stort projekt som vi har utvecklat under några års tid. Till en början fanns det en del farhågor om att en sådan här kurs skulle bli för ytlig, men så har det inte blivit. Det har visserligen krävts en hel del kommunikation och förklarande i framtagningen av videomaterialet i samarbetet med produktionsbolaget Cleaver learning, men slutresultatet känner vi har ett bra vetenskapligt djup. Formatet har också gjort att vi använt oss mycket av olika typer av animeringar, vilket har fått mycket positiv respons. Vi känner nu också att studenterna är bättre förberedda med grundläggande teori och vi lärare kan ägna mer tid åt handledning och djupare diskussioner.</div> <div> </div> <div><em><strong>Mattias Hallin, läser andra året på Teknisk Design</strong></em>  </div> <div>– Jag tycker att kursen har en väldigt bra struktur. Frågorna som ställdes gjorde att man inte kunde gå vidare utan att förstå vilket gav bra feedback. Den innehåller också mycket pedagogiska filmer, animeringar och intervjuer med experter inom området, vilket har underlättat inlärningen. Jag tror att den här kursen är tillämpbar på de flesta ingenjörsutbildningar och även andra utbildningar.<br /><br /><span><br />Kursen introducerades på nätet i augusti 2017 och presenterades samtidigt på Nordiska Ergonomi &amp; Human Factorssällskapets (NES) årliga konferens. I augusti åker Anna-Lisa till den internationella Ergonomi &amp; Human Factors konferensen i Florens (IEA) för att presentera hur kursen kan användas i utbildning samt resultat från utvärderingar som genomförts på Chalmers och Linköpings universitet.</span> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">E-learning om hållbart arbetsliv  </h4> <div>På Chalmers ser man nu över möjligheterna att använda delar av kursen i sitt eget arbetsmiljöarbete. Magnus Åkerström, central arbetsmiljösamordnare, tycker att <em>Wo</em><em>rk and technology on human terms</em> passar bra in i den e-learning om hållbart arbetsliv som nu håller på att tas fram vid Chalmers. </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta:</h4> <div><span>Wo</span><span>rk and technology on human terms </span><a href="https://www.prevent.se/onhumanterms/"><span>ht</span><span>tps://www.prevent.se/onhumanterms/</span>​</a> <span>ges på engelska, är avgiftsfri och öppen för alla. </span></div> <div><span></span>   Kursen är framtagen på uppdrag av Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, som förmedlar kunskap och hjälper företag att förbättra sin arbetsmiljö. <span>Sedan augusti 2017 så har hittills över 1000 personer påbörjat någon del av kursen.</span></div> <div> </div> <div><br /><a href="https://www.prevent.se/onhumanterms/usage-examples/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Videointervjuer med Mattias Hallin och Anna-Lisa Osvalder</a><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kontakt Anna-Lisa Osvalder</a><br /></div>Mon, 23 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fisk-skulle-kunna-förhindra-Parkinsons-sjukdom-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fisk-skulle-kunna-f%C3%B6rhindra-Parkinsons-sjukdom-.aspxFisk skulle kunna förhindra Parkinsons sjukdom<p><b>​En studie från Chalmers kastar nytt ljus över sambandet mellan fiskkonsumtion och långsiktig neurologisk hälsa. Parvalbumin, ett protein som förekommer rikligt i flera fiskarter, har visat sig medverka till att förhindra uppkomsten av vissa proteinstrukturer som är tydligt kopplade till Parkinsons sjukdom.</b></p>​Fisk har länge betraktats som ett hälsosamt livsmedel, som är kopplat till förbättrad långsiktig kognitiv hälsa. Men orsaken till det är oklar. Fisk innehåller mycket av fettsyrorna omega 3 och omega 6, som antas vara orsaken och som också marknadsförs med det. Den forskning som har gjorts i ämnet har dock gett motstridiga resultat. Nu visar forskning från Chalmers att proteinet parvalbumin, som är mycket vanligt i många fiskarter, skulle kunna bidra till den positiva effekten.<div><br />Ett av kännetecknen hos Parkinsons sjukdom är uppkomsten av så kallade amyloida plack i hjärnan, som består av en aggregerad form av ett särskilt mänskligt protein; alfasynuklein. Det kallas ibland för ”parkinson-proteinet”.</div> <div><br />Chalmersforskarna har nu upptäckt att parvalbumin kan bilda amyloidstrukturer som binder till sig alfasynuklein. Parvalbuminet ”stjäl” alfasynukleinet, och hindrar det därmed från att senare bilda sina egna, potentiellt skadliga, amyloider.</div> <div><br />– Parvalbumin samlar upp ”parkinson-proteinet” och hindrar det faktiskt från att aggregera, helt enkelt genom att aggregera själv först, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor och avdelningschef för Kemisk biologi på Chalmers, och författare till studien.</div> <div><br />Eftersom parvalbumin förekommer mycket rikligt i vissa fiskarter skulle en ökad fiskkonsumtion kunna vara ett enkelt sätt att förebygga Parkinsons sjukdom. Sill, torsk, karp och indianlax innehåller särskilt höga halter av parvalbumin, men det är vanligt i många andra fiskarter också. Nivåerna av parvalbumin kan variera mycket under året.</div> <div><br />– Fisk är vanligtvis mycket mer näringsrikt vid slutet av sommaren, på grund av ökad ämnesomsättning, säger Nathalie Scheers, forskarassistent i livsmedelsvetenskap på Chalmers, och författare till studien. </div> <div><br />Det var Nathalie Scheers som först fick idén att undersöka parvalbumin närmare, efter att ha gjort en studie om biomarkörer för fiskkonsumtion.</div> <div><br />Alzheimers sjukdom, ALS och Huntingtons sjukdom är exempel på andra neurodegenerativa sjukdomar som också orsakas av vissa amyloidstrukturer i hjärnan. Chalmersforskarna är därför angelägna om att följa upp sina fynd, och undersöka om resultaten som gäller parkinson har betydelse även för andra neurodegenerativa sjukdomar.</div> <div><br />Pernilla Wittung-Stafshede understryker vikten av att hitta metoder för att bekämpa dessa sjukdomar framöver.</div> <div><br />– Sjukdomarna uppstår med stigande ålder, och vi lever allt längre. Det kommer att bli en explosion av dessa sjukdomar i framtiden – och skrämmande nog har vi idag inga botemedel. Så vi måste följa upp varje lovande spår.</div> <div><br />I höst planeras en uppföljningsstudie. Då ska Nathalie Scheers och Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers, undersöka parvalbumin ur en annan vinkel.</div> <div><br />– Vi ska studera hur parvalbumin från sill transporteras i mänsklig vävnad. Det ska bli väldigt intressant, och skulle kunna ge riktigt spännande resultat.</div> <div><br /><strong>Mer om: Sambandet mellan fiskkonsumtion och god neurologisk hälsa</strong><br />Sambandet mellan hög fiskkonsumtion och god långsiktig hjärnhälsa är känt sedan länge. Det finns en korrelation mellan vissa dieter och minskad förekomst av Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.</div> <div><br />– Bland människor som äter medelhavskost, med mycket fisk, är förekomsterna av parkinson och alzheimer lägre, säger Tony Werner, doktorand i kemisk biologi på Chalmers och försteförfattare till studien. Detta har också observerats i Japan, där fisk utgör en viktig del av kosten. Dock har man ännu inte kunnat bevisa att det handlar om orsakssamband.</div> <div><br /><strong>Mer om: Amyloid och aggregering vid neurodegenerativa sjukdomar</strong><br />Proteiner är långa kedjor av aminosyror som måste veckas till rätt tredimensionell from för att proteinet ska få rätt funktion. Men ibland veckar sig kedjorna fel, vilket kan leda till proteiner klibbar ihop sig med andra proteiner – en process som kallas aggregering. När dessa felveckade proteiner aggregerar tillsammans bildar de långa fibrösa strukturer som kallas för amyloider. Amyloid är inte nödvändigtvis skadligt, men kan ibland ge upphov till sjukdomar. Vissa amyloider i hjärnan kan döda hjärnceller, och orsaka flera olika neurodegenerativa sjukdomar.</div> <div><br /><strong>Mer om: Studien</strong><br />Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.<br /><a href="https://www.nature.com/articles/s41598-018-23850-0">Abundant fish protein inhibits α-synuclein amyloid formation</a></div> <div><br />I en tidigare studie letade Nathalie Scheers efter möjliga biomarkörer i kroppen som kunde visa när man har ätit fisk. Proteinet parvalbumin är en orsak till fiskallergi, så forskarna visste att det passerar över till blodet, och att den aktuella sortens parvalbumin är specifik för fisk.</div> <div><br />Hon började samarbeta med Pernilla Wittung-Stafshede, och tillsammans gick de vidare med idén.</div> <div><br />– Eftersom parvalbumin passerar över till blodet hos den som äter fisk så undersökte forskarna hur det reagerar i kombination med mänskliga proteiner. Forskarna visste att fiskproteinet kan stöta på mänskliga proteiner i matsmältningssystemet, i blodet eller i hjärnan.</div> <div> </div> <div>Text: Joshua Worth<br />Bild: Johan Bodell</div> Mon, 23 Apr 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspxSpikar av grafen kan döda bakterier på implantat<p><b>​En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi. Det visar forskning från Chalmers, som nyligen publicerats i tidskriften Advanced Materials Interfaces.</b></p>​Kirurgibehandling med implantat – som höft-, knäproteser eller tandimplantat – har blivit allt vanligare. Men vid implantatkirurgi finns alltid risk för bakterieangrepp. Bakterierna orsakar infektion, som i värsta fall kan leda till att implantatet inte kan fästa vid skelettet utan måste plockas ut igen.<br /><br />Bakterier färdas runt i vätska, exempelvis blod. De letar efter en yta att sätta sig på. Väl på plats växer de till och förökar sig, och bildar en skyddande gegga – en så kallad biofilm.<br /><br />Ett forskarlag på Chalmers har nu visat att vertikalt stående grafenflagor bildar en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Bakterierna skärs istället sönder på de rakbladsvassa flagorna och dör. Att förse implantat med ett grafenlager kan alltså skydda patienten mot infektion, samt förebygga antibiotikabehandling och risk för implantatförlust. Beninläkningen runt implantatet störs inte heller; tvärtom kan grafen förbättra bencellernas förmåga att förnya sig och läka.<br /><br />Chalmers är ledande inom grafen-området, men de biologiska applikationerna dök inte upp på radarn förrän för ett par år sedan. Forskarna såg då att studier visade motstridiga resultat; vissa visade att grafen skadar bakterier, andra att de inte påverkades alls.<br /><br />– Vi upptäckte att knepet är att sätta grafenflagorna vertikalt. Om de istället ligger ner skadas inte bakterierna, berättar Ivan Mijakovic, professor på institutionen för biologi och bioteknik.<br /><br />De vassa flagorna skadar inte mänskliga celler. Anledningen är enkel: en bakterie är cirka en mikrometer – en tusendels millimeter – i diameter, medan en mänsklig cell typiskt är 25 mikrometer. Det som är ett dödligt knivangrepp för bakterien blir därför endast ett nålstick för cellen.<br /><br />– Grafen har stor potential när det gäller hälsoapplikationer. Men mer forskning behövs innan det går att säga att det är helt säkert. Bland annat vet vi att grafen inte bryts ner särskilt lätt, säger Jie Sun, docent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.<br /><br />Goda bakterier stryker naturligtvis också med när de onda skadas. Men det är inte ett problem, eftersom effekten är väldigt lokal och kroppens mikroflora inte påverkas.<br /><br />– Vi vill på det här sättet förhindra att bakterier skapar infektion. Om du får en infektion behövs kanske antibiotika, vilket definitivt stör mikrofloran i hela kroppen. Därtill kommer problemet med antibiotikaresistens, säger Santosh Pandit, postdoc på Biologi och bioteknik.<br /><br />Stående grafen är ingen ny uppfinning, utan har funnits i några år. Chalmers forskarlag är däremot först med att använda vertikalt grafen för att döda bakterier. Nästa steg för forskarlaget blir att testa vertikalt grafen ytterligare genom att klä implantatytor och studera effekten på djurceller.<br /><br />Chalmers har samarbetat med företaget <a href="http://www.wellspect.co.uk/">Wellspect Healthcare</a>, som bland annat gör katetrar, i denna studie och parterna kommer nu att inleda en andra studie tillsammans. Forskningen har utförts inom det strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Resultaten är publicerade i Advanced Materials Interfaces: &quot;<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/admi.201701331">Vertically Aligned Graphene Coating is Bactericidal and Prevents the Formation of Bacterial Biofilms</a>&quot;<br /><br /><strong>Så tillverkas vertikalt grafen</strong><br />Grafen består av kolatomer. Det är bara ett atomlager tjockt och därmed världens tunnaste material. Grafen tillverkas i flagor eller film. Det är 200 gånger starkare än stål och har en mycket god ledningsförmåga tack vare sin snabba elektronrörlighet. Grafen är dessutom superkänsligt för molekyler vilket gör att det kan användas i sensorer.<br /><br />Grafen kan tillverkas genom CVD, chemical vapor deposition eller kemisk ångavsättning. Metoden används för att skapa en tunn ytbeläggning på ett prov. Provet placeras i en vakuumkammare och värms upp till höga temperaturer samtidigt som tre gaser – vanligen väte, metan och argon – släpps in i kammaren. Den höga värmen får gasmolekyler att reagera med varandra och ett tunt lager kolatomer skapas.<br />För att tillverka vertikalt grafen används PECVD, plasmaassisterad ångavsättning. Då appliceras även ett elektriskt fält – en plasma – över provet, vilket gör att gasen nära ytan joniseras. Med plasman växer lagret av kol vertikalt från ytan, istället för horisontellt som vid CVD.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Bild och video: Johan Bodell <br />Illustration: Yen StrandqvistMon, 16 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Brobyggare-belonas-med-nytt-medicinteknikpris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Brobyggare-belonas-med-nytt-medicinteknikpris.aspxBrobyggare belönas med nytt medicinteknikpris<p><b>​Det nyinstiftade priset i medicinteknik i Henry Wallmans anda går till Sabine Reinfeldt, docent och forskargruppsledare inom medicinska signaler och system på Chalmers. Hon får priset för sin forskning för att förbättra hörapparater baserade på benledning och för sin förmåga att bygga broar mellan discipliner.</b></p>​– Jag blev väldigt glad och överraskad när jag fick veta att jag fick priset, säger Sabine Reinfeldt. Det är roligt att mitt och hela gruppens arbete uppmärksammas med det första Henry Wallman-priset.<br /><br />Sabine Reinfeldts forskning tar sikte på förbättrade hörapparater baserade på benledning. Hennes arbete inkluderar allt ifrån grundläggande benledningsfysiologi och transmission till utveckling av implanterbara hörapparater färdiga för marknadsintroduktion. <br /><br />I prismotiveringen framhålls att Sabine Reinfeldts forskning och arbetssätt präglas av en multidisciplinär samverkan med företrädare för klinisk vetenskap och hon är i sin gärning därför en mycket god representant för de ideal som Henry Wallman önskade se i den medicintekniska forskningen och dess kliniska nyttiggörande. Utöver att bygga broar mellan discipliner har Sabine Reinfeldt framgångsrikt skapat välfungerande multidisciplinära team.<br /><br />– Just samarbetet mellan olika discipliner har alltid varit en framgångsfaktor inom området benledningshörsel, säger Sabine Reinfeldt. Min företrädare Bosse Håkansson på Chalmers inledde redan 1977 ett framgångsrikt samarbete med Anders Tjellström på Sahlgrenska och Brånemark Osseointegration Center. Jag försöker fortsatta i samma anda. Vi är ett helt team med ingenjörer, läkare och audionomer som arbetar tillsammans och bidrar med våra respektive kunskaper för att hitta de bästa lösningarna, för patienternas bästa. Inte minst Måns Eeg-Olofsson på Sahlgrenska är en mycket viktig samarbetspartner idag.<br /><br />Sabine Reinfeldt kommer att motta priset vid en ceremoni tidigt hösten 2018.<br /><br /><em></em><em></em><strong>Fakta om priset</strong><br />Henry Wallmans pris är ett innovationspris inom medicinteknik, som från 2018 årligen delas ut till yngre forskare eller forskarstuderande som i nära samverkan med expertis inom teknik och hälso- och sjukvård framgångsrikt överfört ny kunskap från akademi till praktisk sjukvård. Bakom priset står stiftelsen Medicin &amp; Teknik vid Chalmers. Prissumman uppgår till 50 000 kronor.<br />Henry Wallman kom till Chalmers 1948 och var pionjär inom medicinteknisk forskning och utveckling.<br /><br /><span><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Oscar Mattsson<span style="display:inline-block"></span></em></span><br /><br /><strong>Kontaktinformation</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/sabine-reinfeldt.aspx">Sabine Reinfeldt</a>, docent, institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:%20sabine.reinfeldt@chalmers.se">sabine.reinfeldt@chalmers.se</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om forskargruppen Medicinska signaler och system</a><br />Fri, 13 Apr 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-ledstjarna-inom-tvarvetenskaplig-utbildning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-ledstjarna-inom-tvarvetenskaplig-utbildning.aspxChalmers &quot;en ledstjärna inom tvärvetenskaplig utbildning<p><b>​En ny benchmarkingrapport från MIT rankar Chalmers topp-tio i världen när det gäller ingenjörsutbildning. Starka tvärvetenskapliga program och hälsosam tonvikt på excellent undervisning framhävs som utmärkande för Chalmers.</b></p>​Rapporten från MIT sätter fokus på världsomspännande trender i det växlande landskap som dagens ingenjörsutbildningar utgör, utser dagens och morgondagens ledare inom området och beskriver några viktiga framtida riktningar. Den bygger på intervjuer med 178 ledande bedömare, med kunskap om och erfarenhet av världsledande tekniska program.<br /><br />&quot;Chalmers tekniska högskola i Sverige beskrevs av ett antal intervjuade som ’<em>en verklig ledstjärna med sina tvärvetenskapliga program... de har skapat en bra maktbalans [mellan institutioner och programmen] med ömsesidigt engagemang från båda sidor</em>’,&quot; skriver Dr Ruth Graham, oberoende konsult inom högre utbildning och författare till denna globala översyn av spetskompetens inom ingenjörsutbildning.<br /><br />Chalmers får också erkännande för sin kvalitet och ambitiösa pedagogiska träning av fakultetsanställda, och hur pedagogiska prestationer belönas karriärmässigt.<br /><br />Utbildning av högsta klass är ofta begränsad till vissa miljöer, ett program eller en institution. Bästa praxis genomsyrar sällan ett helt universitet. Men europeiska universitet som Aalborg, Delft, Chalmers och KTH verkar ha en mer samordnad och konsekvent strategi än de flesta amerikanska universitet, enligt rapporten.<br /><br />Ruth Graham presenterar rapporten vid ett seminarium på Chalmers senare i vår. Den fullständiga rapporten finns tillgänglig för nedladdning här: <br /><br /><a href="https://jwel.mit.edu/assets/document/global-state-art-engineering-education" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The Global State of the Art in Engineering Education</a><br /><br /><strong>Text:</strong> Christian Borg<br />Mon, 09 Apr 2018 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Bioteknik-for-battre-ol.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Bioteknik-for-battre-ol.aspxBioteknik för bättre öl<p><b>Avancerade kunskaper i bioteknik kan inte bara användas för att uppfinna nya drivmedel eller mediciner. De kan även nyttjas för att brygga bättre öl. Under Gothenburg Beer Week i april öppnade Chalmers sitt labb och hjälpte professionella och hobbybryggare att analysera sina brygder.</b></p>Joshua Mayers och Fábio Luis Da Silva Faria Oliveira är forskare inom industriell bioteknik vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. En dag under Gothenburg Beer Week samarbetade de med Chalmers då de med sitt lilla företag Crafts Lab hyrde in sig i universitetets laboratorium och bjöd in bryggare till ett tvåtimmarsevent. För deltagarna berättade de om olika bryggningstekniker, vetenskap, jästsorter, analyserade bryggarnas egna ölprover och svarade på deras frågor.<br />– Det kom ungefär 30 personer och det var en ganska lagom storlek på gruppen. Det blev lite tajt i labbet så fler än det skulle ha blivit för trångt, men jag tror att alla hade möjlighet att se vad vi visade och berättade om, säger Joshua Mayers.<br /><strong><br />Hur fick ni idéen till det här?</strong><br />– Joshua och jag har bryggt öl tillsammans länge och vi brukar hjälpa varandra och prata ölnörderier i största allmänhet. I bryggningsprocessen är det en del väntetider då vi har suttit och spånat kring möjligheterna att kombinera våra kunskaper i mikrobiologi och bioteknik med vårt ölintresse, berättar Fábio Luis Da Silva Faria Oliveira.<br />– Det finns redan en stor mängd bra bryggerier i Sverige och inte minst på västkusten, men här saknas någon som kan analysera brygderna. I USA finns White Labs som är ett lab för att analysera öler och deras verksamhet växer stort. Så vi tänkte, varför skulle inte en liknande modell fungera här, med alla våra fantastiska bryggerier på Sveriges västkust? säger han.<br /><strong><br />Fick ni svåra frågor?</strong><br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/beer-josh_250.jpg" alt="" style="height:235px;width:306px;margin:5px" />– Det var definitivt några knepiga frågor! Vi hade förväntat oss det för det är mycket svårt att förbereda sig för allting. Öl och bryggning är ett så stort fält och vi lär oss fortfarande många nya saker, båda två. Jag förväntade mig frågan om varför vi vill analysera och utforska öl, men jag tror att alla som kom redan hade förståelse för vikten av att kunna kontrollera ölets kvalitet för att kunna göra bra produkter! säger Joshua Mayers.<br /><br /><strong>Vilka reaktioner och feedback fick du från besökarna?</strong><br />– Vi har fått jättefin feedback och det känns ju oerhört roligt, särskilt när det kommer från människor vars öl man gillar! Vi kommer förhoppningsvis att genomföra ett liknande evenemang inom en snar framtid för dem som missade det, så håll ögonen öppna, säger Joshua Mayers.<br /><br />Professor Lisbeth Olsson är avdelningschef och ser positivt på att industriell bioteknik nyttjas på det här sättet för att förbättra ölbryggning och hjälpa bryggerier med deras processer.<br />– Jag tycker det är jätteroligt att vår forskning och kunskap nyttiggörs på det här sättet! Genom att få insikt i vilka problemställningar man brottas med inom industrin, får vi också insikter om vilka frågeställningar som det är angeläget att få fördjupad kunskap inom, säger hon.<br /><br />Och på lång sikt hoppas Joshua Mayers och Fábio Luis Da Silva Faria Oliveira kunna starta skräddarsydda forskningsprojekt tillsammans med etablerade bryggerier som vill ha hjälp att lösa specifika problem eller förbättra och förnya sina bryggarprocesser.<br /><br /><br />Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Fri, 06 Apr 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-stjarna-fods.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-stjarna-fods.aspxEn stjärna föds - men hur?<p><b>​​Jonathan Tan, professor i astrofysik, är en av två astronomer vid Chalmers tekniska högskola som i år tilldelas ett ERC Advanced Grant, på 2,5 miljoner euro. Hans forskningsgrupp kommer att fokusera på hur tunga stjärnor skapas – i nutid såväl som under universums allra första dagar.– Utan tunga stjärnor finns ingen möjlighet till liv, så som vi känner till det. Detta eftersom många viktiga kemiska element skapas i tunga stjärnor och släpps ut i universum när de till slut exploderar i supernovor. Vi hoppas kunna svara på några av de många öppna frågorna om tunga stjärnors födelse i projektet, säger Jonathan Tan, vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.</b></p><div><span style="font-size:14px">Projektet, som nu fått finansiering av ERC, Europeiska forskningsrådet i fem år, kallas MSTAR – Massive star formation through the universe, medan det kommer att fokuserar på hur tunga stjärnor föds, hoppas Jonathan att hans grupp kommer att kunna använda resultaten för att bättre förstå den kompletta livscykeln för stjärnor liksom stjärnkluster och det interstellära mediet i galaxer.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">En stjärnas massa, eller tyngd, bestämmer också hur dess livscykel kommer att se ut. Medan vår sol kommer att sluta som en så kallad vit dvärg kommer en tung stjärna - med åtta gånger solens massa eller mer - att utvecklas till en kärnfusions-&quot;fabrik&quot; som producerar tyngre och tyngre element i sin kärna tills den slutligen exploderar som en supernova, vilket frigör elementen i det interstellära mediet.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Syret som vi andas och järnet i vårt blod har skapats i tidigare generationer av tunga stjärnor. För 4,6 miljarder år sedan integrerades dessa element i jorden och så småningom i våra kroppar. Det här är bara ett par exempel på hur tunga stjärnor utgör en förutsättning för liv. Det är också en av de främsta anledningarna till att vi är intresserade av att studera dessa stjärnor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <h6 class="chalmersElement-H6"><span>Modeller och observationer</span></h6> <div><span style="font-size:14px">Jonathans grupp kommer att utveckla modeller av den evolutionära sekvensen av hur tunga stjärnor bildas och sedan göra observationer från flera teleskop för att testa den modellerade sekvensen – och utveckla den ytterligare för att testa formationsteorier.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Teoretiska modeller är en viktig del, eftersom vi under vår livstid aldrig kommer att få se hur en enskild stjärna föds eller utvecklas. Sedan kommer vi att välja ett demografiskt tillvägagångssätt i våra observationer, där vi kommer att samla observationer av många källor som bildas i vår galax.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Och som en demograf skulle gå till väga för att förstå en mänsklig befolkning genom att se hur många unga barn det finns, hur många medelålders och så vidare, kommer astronomerna att göra detsamma i olika populationer av tunga stjärnor i olika skeden, för att få en förståelse för livscykeln.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Skapandet och livscykeln för en tung stjärna är en mycket komplicerad process, men om vi lyckas utveckla våra modeller kan vi få en bra förståelse för hur verkligheten ser ut.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Nya och kraftfulla teleskop, som ALMA-teleskopet i Chile och det kommande James Webb rymdteleskopet, kommer att göra observationer som kan testa modellerna och också hjälpa till att förstå om livscyklerna hos tunga stjärnor varierar på olika platser i universum.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet kommer också att utforska nya teoretiska modeller för hur de allra första stjärnorna i universum bildades. En teori är att mycket tidiga supertunga stjärnor (med en miljon gånger solen) skulle kunna vara ursprunget till supertunga svarta hål - som det i mitten av Vintergatan - ett av de viktigaste olösliga problemen i astrofysik.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/SusanneAalto_JonathanTan_180327_250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Supertunga svarta hål är också fokus för ett annat Chalmers-projekt som har fått finansiering från ERC. Susanne Aalto, professor och chef för avdelningen Astronomi och plasmafysik, kommer att leda forskningsprojektet HIDDeN, som kommer att utforska </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">hur supertunga svarta hål – som det i Vintergatans mitt – utvecklas och påverkar såväl ”sin” galax som andra delar av Universum. (<a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/utforskar-galaxernas-dolda-karnor.aspx">Läs mer om Susanne Aaltos projekt HIDDeN​</a>). </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <h6 class="chalmersElement-H6"><span>En laginsats från start till mål</span></h6> <div><span style="font-size:14px">ERC-bidraget för MSTAR kommer att användas för att utöka Jonathans forskningsgrupp genom rekrytering av både doktorander och disputerade forskare. Det kommer också att ge möjligheter för Chalmers astronomer att utöka sitt globala nätverk. Dels ska Jonathans grupp stå som värdar för en internationell konferens nästa år, och dels ingår ett omfattande besökarprogram för internationella forskare som ska kommer till Chalmers och Onsala Space Observatory.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är inte möjligt för en grupp att svara på alla frågor vi strävar efter. Vi kommer att bygga ett team här på Chalmers, men redan i skrivandet av projektförslaget involverade vi många kollegor från hela världen, så det kommer att bli ett lagarbete fullt ut.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Och när det gäller samarbete har Jonathan också startat ett tvärvetenskapligt initiativ om kosmiska ursprung, som kommer att vara en samverkan mellan Chalmers och University of Virginia i USA.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">- Vi bygger upp en grupp på varje universitet och försöker länka de två tillsammans. Det handlar mestadels om astronomer, men också kemister och miljö-, beräknings- och materialforskare finns med. Målet är att undersöka alla processer som relaterar till kosmiskt ursprung, alltså bildandet av galaxer, stjärnor, planeter ända ner till molekylnivå - med det långsiktiga målet att försöka förstå livets ursprung i universum. </span><span style="background-color:initial">(</span><a href="http://cosmicorigins.space/" style="outline:none 0px">Läs mer om the Chalmers and Virginia <span style="background-color:initial">Initiatives on Cosmic Origins</span>​</a><span style="background-color:initial">)</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><i>Text: Christian Löwhagen.</i></span></div>Fri, 06 Apr 2018 08:00:00 +0200