Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 23 Aug 2017 16:17:31 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmers-i-topp-hos-sifo.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmers-i-topp-hos-sifo.aspxSifo: Chalmers anseende bäst i Sverige för sjätte året i rad<p><b>​I sex år har undersökningsföretaget Sifo publicerat sitt anseendeindex för svenska lärosäten och under samtliga år har Chalmers haft landets högsta indexsiffra – ett av åren dock på delad förstaplats. Resultaten bygger på drygt 3 000 intervjuer och mäter uppfattningen hos allmänheten.</b></p>​Undersökningen resulterar i ett indextal för varje lärosäte. Genomsnittet för samtliga år 2017 är 63, medan Chalmers ligger högst i landet med 88, tätt följt av KTH med 85 och Lunds och Uppsala universitet med index på 82 respektive 81.<br /><br />Den webbpanel som utvärderat lärosätena ska representera allmänheten, men man har samtidigt ställt ett grundläggande kännedomskrav så att samtliga panelmedlemmar har svarat på frågor om lärosäten man faktiskt vet något om, utöver själva namnet.<br /><br />Det grundläggande mönstret i anseendeindex är att de tekniska lärosäten som av allmänheten uppfattas som forskningstunga samt landets äldsta universitet generellt har högt anseende. Den mest dramatiska förändringen sedan undersökningarna startade år 2012 är att Karolinska institutet, efter den uppmärksammade så kallade Macchiarini-affären, gått från att ha legat stadigt över index 80 till att efter två kraftiga nedgångar nu ligga under index 50.<br /><br />Bara någon dag innan Sifo presenterade sitt anseendeindex släppte employer branding-företaget Universum sin undersökning Företagsbarometern där 22 000 studenter fick ranka sina lärosäten. I den undersökningen hamnade Chalmers på andra plats i Sverige efter Handelshögskolan i Stockholm i båda kategorierna ”mest nöjda studenter” och ”anställningsfokus”.<br /><br />Läs mer:<br /><a href="http://mb.cision.com/Public/3209/2331222/911eb186d5ec26c4.pdf">Sifos anseendeindex</a><br /><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/universum/pressreleases/haer-aer-universiteten-och-hoegskolorna-med-noejdast-studenter-2112811">Företagsbarometern</a>Wed, 23 Aug 2017 16:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/nyheter/Sidor/CFF_2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/stiftelse/nyheter/Sidor/CFF_2017.aspxSök stipendium från Chalmersska forskningsfonden 2017<p><b>​​Från och med den 21 augusti och fram till den 29 september är du välkommen att söka stipendium från Chalmersska forskningsfonden. Medlen som delas ut gäller i första hand stöd för yngre forskare och forskarstuderandes studieresor och internationella forsknings- och konferensresor.</b></p><div class="page-content"><span class="TextFieldDisplay-ascx"></span> </div> <div class="page-content">2016 delades sammanlagt 1 000 000 kr ut till 72 forskare vid Chalmers, för detta ändamål.​​</div> <div class="page-content"> </div> <div class="text-normal">Ni ansöker via vårt elektroniska ansökningssystem Reach mee. <br />  </div> <a href="/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p123"><div class="text-normal">Ansökan och all information om fonden hittar du här &gt;&gt;&gt;</div></a><div class="text-normal"> </div> <div class="text-normal"><strong><br />För mer information kontakta: </strong><br />Lillemor Kündig, Stiftelsens kansli <br /><span class="scrambledEmail"><a href="mailto:lillemor.kundig@chalmers.se">lillemor.kundig@chalmers.se</a></span> <br />031-772 25 69</div> <div class="text-normal"><br />Beslut meddelas tidigast i november 2017.</div> <div class="text-normal"><br />Stiftelsen Chalmersska forskningsfonden förvaltas av Chalmersstiftelsen. Den ingår i samförvaltningen &quot;Anknutna stiftelser&quot;. Den och fler fonder annonseras under stiftelsens stipendiesida och kan sökas genom <a href="/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx">http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx</a></div>Mon, 21 Aug 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/ny-ledning-for-produktion.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/ny-ledning-for-produktion.aspxNy ledning för styrkeområde Produktion<p><b>​Lars Nyborg och Anette Larsson tar över ledningen för Chalmers styrkeområde Produktion efter Rikard Söderberg och Johan Stahre.</b></p>​Eftersom mandatperioden för den tidigare ledningen gått ut, tar två nya personer över ledarskapet för styrkeområde Produktion. Båda är mycket välkända på Chalmers; <a href="/sv/personal/Sidor/lars-nyborg.aspx" target="_blank">Lars Nyborg</a> som tidigare prefekt för den dåvarande Institutionen för material- och tillverkningsteknik och <a href="/sv/personal/Sidor/anette-larsson.aspx" target="_blank">Anette Larsson</a> som ansvarig för forskningscentrumet SuMo BIOMATERIALS.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/lars-nyborg.aspx">Lars Nyborg</a> tar över rollen som styrkeområdesledare för Produktion efter Rikard Söderberg. Samtidigt fortsätter han som ansvarig för styrkeområdets profilområde Tillverkningsprocesser. Lars är professor i ytteknologi och mycket aktiv forskare inom pulver- och ytteknologi. Han är också framträdande inom det högaktuella forskningsområdet additiv tillverkning. Fram tills nyligen har Lars Nyborg varit prefekt för den dåvarande Institutionen för material- och tillverkningsteknik. Här berättar han om hur han ser på framtiden inom produktionsområdet.<br /><br />– Samhället står inför stora utmaningar inom områden som digitalisering och livsvetenskaper och inte minst miljön och klimatet. Vi forskare behöver samla all vår kompetens och jobba tillsammans med industrin och andra aktörer i samhället för att hitta de bästa lösningarna inom de här områdena, säger Lars Nyborg.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/anette-larsson.aspx" target="_blank">Anette Larsson</a> är biträdande professor i farmaceutisk teknologi vid Institutionen för kemi och kemiteknik. Hon har tidigare varit anställd på AstraZeneca R&amp;D i Mölndal som forskare innan hon återvände till Chalmers. Idag forskar hon bland annat inom kontrollerad frisättning av läkemedel och kundanpassade farmaceutiska produkter. Dessutom är Anette Larsson ansvarig för forskningscentrumet SuMo BIOMATERIALS. Från hösten kommer hon att få rollen som vice styrkeområdesledare efter Johan Stahre.<br /><br />Anette Larsson har inte medverkat i styrkeområde Produktion tidigare och ser fram emot att lära sig mer om den forskning som bedrivs. Hon ser tydligt vad hon själv kan bidra med.<br /><br />– Jag har arbetat i industrin i många år och har dessutom haft ansvaret för ett forskningscentrum som har sex stora industriföretag som partners. Det tror jag är värdefulla erfarenheter i ett styrkeområde som har så mycket kopplingar till industrins utmaningar som Produktion har. <br /><br />Närmast i fokus för den nya ledningen är att stödja aktiva fält inom området och se över hur styrkeområdet kan stötta internationalisering, utbildning och inte minst samverkan. Lars Nyborg ger ett par exempel på det senare.<br /><br />– Ett av våra områden är kontinuerlig produktion som kan kopplas till livsvetenskaper och med förstärkning av Anette kan vi bli ännu bättre inom exempelvis läkemedelsproduktion. En annan koppling som vi kommer att fortsätta utveckla är den mellan produktion och material där vi tror att det finns stora möjligheter att stärka varandra.<br /><br />Lars Nyborg och Anette Larsson har också ambitionen att hitta nya mötesformer och lanserar till hösten ett nytt koncept.<br /><br />– Vi vill bjuda in alla till ett återkommande <a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Afternoon-Tea-30-augusti-2017.aspx" target="_blank">Afternoon-tea</a>! Våra tre profilområden kommer att turas om att presentera ett angeläget samtalsämne för respektive område. Dessutom vill vi be alla som är nyfikna på additiv tillverkning, eller 3D-printing i metall, att lägga datumen 11-12 oktober på minnet då vi planerar ett <a href="/en/areas-of-advance/production/calendar/Pages/initiative-seminar-2017-AM.aspx">initiativseminarium med additiv tillverkning</a> som tema. Se till att anmäla er!<br /><br /><br />Se programmet för initiativseminariet och anmäl dig här: <a href="/en/areas-of-advance/production/calendar/Pages/initiative-seminar-2017-AM.aspx">&quot;Frontiers of Additive Manufacturing&quot;</a><br /><br /><br />Text: Nina Silow<br />Mon, 21 Aug 2017 13:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-invald-i-styrelsen-for-Biophysical-Society.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-invald-i-styrelsen-for-Biophysical-Society.aspxChalmersprofessor invald i styrelsen för Biophysical Society<p><b>​Som första svensk på över femtio år har chalmersprofessorn Pernilla Wittung-Stafshede blivit invald i styrelsen för det internationella samfundet för biofysik, Biophysical Society.</b></p>​Ett okänt telefonnummer från USA fick Pernilla Wittung-Stafshede att bli lite skeptisk. En försäljare kanske? Men det visade sig vara ordföranden i Biophysical Society som personligen ville framföra nyheten att hon som en av fyra blivit invald i samfundets styrelse.<br /><br />– Jag blev verkligen jätteglad. Jag gör en hel del för forskningen och akademin här i Sverige, men jag vill gärna bidra även på ett internationellt plan, säger Pernilla Wittung-Stafshede.<br /><br />Hon är den andra svensken och första svenska kvinnan någonsin att bli invald i styrelsen för det väletablerade och stora Biophysical Society – ett samfund som överlappar mycket väl med Pernilla Wittung-Stafshedes forskningsintressen. Området biofysik handlar om att kartlägga den biologiska världen ända ner på molekylnivå.<br /><br />– Vi försöker förstå livets mekanismer, olika sjukdomar och hur de kan botas, förklarar Pernilla Wittung-Stafshede.<br /><br />Under sina tre år i biofysiska samfundets styrelse planerar hon att driva bland annat genusfrågor, något som hon redan jobbat med i en av samfundets kommittéer. Hon vill också försöka få fler unga forskare att bli intresserade av biofysik, och se till att det blir bra ämnen på samfundets årliga konferenser.<br /><br /><br /><strong>Text:</strong> Ingela Roos<br />Thu, 17 Aug 2017 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-Formula-student-fortsätter-att-leverera.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-Formula-student-forts%C3%A4tter-att-leverera.aspxChalmers Formula Student fortsätter att leverera<p><b>​​Sedan september 2016 har Formula Student teamet jobbat hårt inför sommarens tävlingar. I juli tävlade de i Holland på TT Circuit Assen och i förra veckan var de i Tyskland på Hockenheimring.</b></p><div>​- Vi är jättenöjda, men det kan alltid gå ännu bättre! Vi tog en andraplats och blev bästa elbil bland 31 lag i Holland och tog en sjätteplats i elbilsklassen bland 35 lag i Tyskland. Vi är särskilt nöjda med sjätteplatsen i Tyskland eftersom det är väldigt tuff konkurrens från alla tyska lag. Den tävlingen är något av ett inofficiellt VM, säger Björn Pålsson, forskarassistent på avdelningen dynamik och handledare för Formula Student.</div> <div><br />Formula Student har en Facebookkanal, där de publicerar kontinuerligt. Där kan du följa de senaste händelserna och tävlingarna, samt se bilder: <a href="https://www.facebook.com/ChalmersFormulaStudent/?fref=ts">https://www.facebook.com/ChalmersFormulaStudent/?fref=ts</a></div> <p> </p> <p>Huvudbild: ©FSG Klein<br />Puffbild: ©FSG Schulz<br />Listbild: ©FSG Schulz<br />Text: Lisa Naess</p>Thu, 17 Aug 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forsta-dagen-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forsta-dagen-2017.aspxCampus lever upp med de nya studenterna<p><b>​Under tisdagen fylldes Götaplatsen med förväntansfulla nya chalmerister. Nu inleds den fyra veckor långa mottagningen som ska välkomna alla studenter, och ge dem möjlighet att lära känna våra två campus, Göteborg, sina program – och varandra.</b></p>​<span style="background-color:initial">Under tisdagsmorgonen samlades ungefär 2000 nya, och något nervösa studenter på soliga Götaplatsen. Efter att ha hittat rätt bland de färgstarka programmen, promenerade allihop i samlad trupp upp till campus Johanneberg och Teknologgården. Rektor Stefan Bengtsson mottog studenterna tillsammans med kårordförande Carl Toller och Mottagningskommitténs (MK) ordförande Dennis Zorko. Samlingen avslutades med en sprakande show sammansatt av föreningen Pyrot.</span><div><br /><div>– Mottagningen är till för alla. Vi anordnar en mängd aktiviteter och det finns något för alla, säger Dennis Zorko. </div> <div><br /></div> <div>Resterande del av dagen får de nya studenterna ta del av matnyttig information i RunAn, gå på upprop och umgås med sina phaddergrupper. Se mer av mottagningens första dag i bildspelet och filmen ovan. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern</span><br /></div> <div><strong>Foto/film:</strong> Johan Bodell/Torgil Störner</div></div>Wed, 16 Aug 2017 13:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-lanserar-dejtingapp.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-lanserar-dejtingapp.aspxStudenter lanserar dejtingapp<p><b>​Jakob Rockmyr ska precis påbörja sitt fjärde studieår på Chalmers, på entreprenörskolan. Under sina tre första år på industriell ekonomi föddes hans idé om att utveckla en app – en vision som blev verklighet för ett par veckor sedan, i ett handplockat kompetensteam om tre.</b></p>​– Jag har alltid haft den där entreprenörsådran i mig, att vilja skapa någonting, säger Jakob. Tanken bakom appen är att sammanföra människor baserat på vem deras kompisar tycker att de passar ihop med – det behövs i dagens dejtingelände, tillägger han.<br /><br />Vi träffar Jakob och teamkompisen Sebastian Persson på Johanneberg campus. Sebastian är inne på sluttampen av sin utbildning på teknisk design, och killarnas olika program har inte bara gett dem olika kompetenser, utan även olika roller i projektteamet. <br /><br />– Jag tror att vi har varit ganska bra på att komplettera varandra hela tiden. Jakob har haft den här drivande kraften, kommit med mycket idéer och det har varit åt alla håll och kanter. Och så kommer jag med min bakgrund från teknisk design där vi lär oss att ifrågasätta allting, så att man håller ett realistiskt perspektiv hela tiden. Men jag hade inte funkat utan det driv som Jakob har, så vi har jobbat i en ganska fin symbios tycker jag, säger Sebastian.<br /><br />Ingen av dem har tagit fram en applikation tidigare, men berättar att de har lärt sig mycket genom göra fel och göra om – och att Chalmers är en väldigt fördelaktig plattform och ryggrad för entreprenörsdrömmar som deras. Projektet har redan nått flertalet viktiga milstolpar, och att kunna driva det eller liknande projekt på heltid vore en spännande framtid tycker båda två. <br /><br />– Min dröm är ju att kunna fortsätta jobba med den här typen av idé, som i slutändan kanske leder vidare till andra projekt. Att bygga sitt eget lag, få vara med och påverka, ta fram stora förändringar – och göra gott, säger Jakob.<br /><br />Se mer av Jakob och Sebastian i filmen ovan.<br /><br />Text: Sofia Larsson-Stern<br />Foto/film: Johan Bodell<br /><br />Vill du läsa mer om dejtingappen Wink, läs mer på deras hemsida: <a href="http://www.wink-app.com/">www.wink-app.com</a>Fri, 11 Aug 2017 16:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Rivstart-for-konferens-om-lagtemperaturfysik.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Rivstart-for-konferens-om-lagtemperaturfysik.aspxRivstart för konferens om lågtemperaturfysik<p><b>​&quot;28th International Conference on Low Temperature Physics&quot; rivstartade på onsdagen med en inspirerande föreläsning av Nobelpristagaren J Michael Kosterlitz. &quot;Jag trodde först att det var ett skämt, men när jag väl fick komma till Stockholm och ta emot priset, förstod jag att det var sant&quot;, berättade han.</b></p>Egentligen ville Nobelpristagaren J Michael Kosterlitz hellre klättra på klippor. Men som ung doktor på universitetet i Birmingham fanns inga berg i sikte – så Kosterlitz fortsatte att forska istället.<br />– Jag började göra beräkningar inom lågtemperaturfysik, berättade han i sitt huvudtal på Svenska Mässan den 9 augusti.<br /><br />Den stora konferensen &quot;28th International Conference on Low Temperature Physics&quot; samlar 900 forskare från hela världen den 9-16 augusti. Konferensen rivstartade med ett huvudanförande med J Michael Kosterlitz, som tilldelades Nobelpriset i fysik 2016 tillsammans med David Thouless och Duncan Haldane, för deras arbete inom den kondenserade materiens fysik. Kosterlitz öppnade konferensen med föreläsningen &quot;Topological Order and Defects, and Phase Transitions in Two Dimensions&quot;.<br /><br />Inför en intresserad publik berättade han om sin inspirerande resa fram till Nobelpriset, och hur det gick till när han fick det glada beskedet.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag satt och väntade på en underjordisk parkeringsplats när telefonen ringde, och en röst med kraftig svensk brytning gratulerade mig till Nobelpriset. Jag trodde först att det var ett skämt, men när jag väl fick komma till Stockholm och ta emot priset, förstod jag att det var sant, sa Michael Kosterlitz.<br />Till vardags är han professor vid Brown University i Providence, Rhode Island, USA.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Vårt arbete gjordes redan tidigt på 1970-talet, så vi fick vänta länge på Nobelpriset, som kom förra året.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kosterlitz_665x330_a.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />I sin ungdom var Michael Kosterlitz en av Storbritanniens skickligaste bergsklättrare. Han har till och med ett eget berg uppkallat efter sig i Italien <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Fessura Kosterlitz i den berömda Orco-dalen, där han var med och förnyade klättringen under sin tid vid tekniska högskolan i Turin (Instituto di Fisica Teorica) på 60- och 70-talet. Kosterlitz anställdes som postdoktorand i Turin efter att ha disputerat vid anrika universitetet i Oxford.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag genomförde långa tråkiga beräkningar på venetianamodellen som egentligen var en föregångare till modern strängteori. Men när jag sen ville vidare till Cern lyckades jag <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> tack vare mitt kaotiska ordningssinne <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> lämna in en försenad ansökan som tyvärr avslogs. Min fru hjälpte mig då att leta lediga tjänster i Storbritannien istället och jag sökte och fick en plats i Birmingham. &quot;Sitt ner och sök&quot;, uppmanade hon mig.<br />Men egentligen var Birmingham det sista ställe han ville komma till. Så det var med viss tveksamhet Michael Kosterlitz tackade ja till den tjänst han blev erbjuden. Där jobbade han ensam med fortsatta beräkningar inom högtemperaturfysik, men blev med tiden allt mer frustrerad:<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag blev gång på gång utskåpad av en forskargrupp i Washington. De gjorde samma saker som jag försökte göra, men de lyckades alltid hinna först. När det hade hänt två&#31;-tre gånger blev jag så trött och började iställetfråga folk på institutionen om de hade något problem vi kanske kunde titta på tillsammans. Till sist hamnade jag inne på David Thouless kontor och hörde honom tala om alla möjliga märkliga och underbara saker, som jag visste väldigt lite om, eller, för att vara helt ärlig, ingenting om; ämnen som topologi och fasövergångar i två dimensioner. David hade ett relaterat problem som de hade brottats med i 20 års tid och vi sa att vi kanske kunde undersöka det närmare, berättade Michael Kosterlitz.<br />Resten är, som det heter, historia. 2016 belönades Thouless och Kosterlitz med Nobelpriset i fysik för sina banbrytande upptäckter i Birmingham. På Svenska Mässan öste Kosterlitz lovord över sin kollega:<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> David Thouless är en synnerligen märkvärdig man. Han har ett helt otroligt sinne, han vet precis allt om allting, och är också en lysande matematiker, sa han om sin vän och kollega.<br /><br />Per Delsing, professor i experimentell fysik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – på Chalmers, är ordförande i den lokala organisationskommittén för konferensen &quot;28th International Conference on Low Temperature Physics <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> LT28&quot;. Det är den viktigaste konferensen inom lågtemperaturfysik, och arrangeras vart tredje år, omväxlande i Europa, Asien och Amerika. Årets konferens arrangeras av MC2 i samverkan med Institutionen för fysik på Göteborgs universitet. <br />Målgruppen är fysiker som jobbar vid låga temperaturer.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag tror och hoppas att den här konferensen kommer att bli en succé. Vi har runt 900 registrerade deltagare, och jag är säker på att vi har en mycket spännande vecka framför oss, sa Per Delsing i sitt välkomsttal.<br />LT-konferenserna är anrika. Den första arrangerades i Cambridge i slutet av 40-talet.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min första konferens var LT17 i Karlsruhe för 33 år sen. Ni som nu är här för första gången kan se fram emot att få arrangera LT40 runt år 2050, sa Per Delsing (bilden nedan).<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/delsing_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Han tackade också konferensens huvudsponsorer: The International Union of Pure and Applied Physics (IUPAP), Oxford Instruments och BlueFors Cryogenics. Arrangörerna får även ett visst bidrag från Nobelinstitutet för fysik i Stockholm.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Som ni förstår är det många som jobbat hårt för att förverkliga den här konferensen, och jag vill passa på att tacka alla involverade för deras viktiga insatser. Ordförandena i de olika programkommittéerna har lagt ner väldigt mycket tid för att planera konferensprogrammet, ta emot och gå igenom alla abstrakten och allt sånt, sa Per Delsing.<br />Den lokala organisationskommittén har bestått av Per Delsing, Jonas Bylander, Mikael Fogelström, Floriana Lombardi, Thilo Bauch, Susannah Carlsson, Tord Claeson, Henrik Johannesson, Göran Johansson, Sergey Kubatkin, Tomas Löfwander, Vitaly Shumeiko, Janine Splettstoesser, Dag Winkler, August Yurgens och Stellan Östlund.<br />De fem programkommittéerna har haft varsin ordförande: Mikael Fogelström, Floriana Lombardi, Stellan Östlund, Göran Johansson och Thilo Bauch.<br />Före och efter LT28 arrangeras även flera satellitkonferenser som äger rum i Helsingfors, Stockholm, Heidelberg och Leipzig. Helsingforskonferensen avslutades precis innan LT28 drog igång i Göteborg, och flera av deltagarna kom direkt från Finland.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br /><a href="https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2016/kosterlitz-facts.html">Läs mer om J Michael Kosterlitz</a> &gt;&gt;&gt;<br />Fri, 11 Aug 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hennes-forskning-uppmarksammas-i-Electronics-Letters.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hennes-forskning-uppmarksammas-i-Electronics-Letters.aspxHennes forskning uppmärksammas i Electronics Letters<p><b>​​Ewa Simpanen, doktorand på avdelningen för fotonik på MC2, uppmärksammas för sin forskning i juninumret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Electronics Letters.</b></p>Electronics Letters är internationellt erkänd för sin snabba kommunikation kring ny utveckling och framväxande ämnen inom modern elektronik och elteknik. I varje nummer väljer redaktionen ut ett forskningsområde de tycker är värt extra uppmärksamhet. <br /><br />I juninumret 2017 kom turen till Ewa Simpanen, som forskar om lasrar för datakommunikation. Hon intervjuas av tidskriften i det aktuella numret, där även hennes senaste forskningsartikel – skriven tillsammans med forskare från Chalmers och amerikanska Hewlett Packard Enterprise – publiceras.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/vcsel_array_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det handlar om att kraftigt utöka räckvidden för lågkostnadslasrar och fiberteknik för att möta de växande behoven i nutidens massiva datacentrum, som it-jättar som Facebook och Google använder sig av.<br />– Syftet är att utveckla höghastighetslasrar med längre våglängder, medan de samtidigt använder GaAs-baserade materialsystem. Det möjliggör tillverkning av VCSELs som är överlägsna de som baseras på andra materialsystem vad gäller hastighet, effektivitet, tillverkningsförmåga och kostnad, säger Ewa Simpanen.<br /><br />I juninumret av Electronics Letters presenterar hon och forskarkollegorna en VCSEL-design som arbetar vid 1060 nanometer, en miljondels meter.<br />– Vi har begränsat våglängdsförlängningen till 1060 nanometer, eftersom den långsiktiga tillförlitligheten hos GaAs-baserade VCSELs kan äventyras om förlängningen av våglängden är över 1100 nanometer. Det är en längre våglängd än de aktuella standarderna i GaAs, som ligger på 850 och 980 nm, för att minska kromatisk dispersion och dämpning (attenuation) i fibern, vilket är avgörande för att nå de längre räckvidderna i datacentren. Vi har försökt att hitta en sweet spot med våglängden däremellan, förklarar Ewa Simpanen för Electronics Letters reporter.<br /><br />VCSEL står för vertical-cavity surface-emitting laser.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br />Bildtext:<br />En mikroskopbild av en rad nytillverkade VCSEL-enheter på chip; redo för karaktärisering.<br /><br /><a href="http://digital-library.theiet.org/content/journals/10.1049/el.2017.2117">Läs artikeln i Electronics Letters här</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br />Källa: Electronics Letters, Volume 53, Issue 13, 22 June 2017, page 819<br />DOI:  10.1049/el.2017.2117 , Print ISSN 0013-5194, Online ISSN 1350-911X<br />Tue, 08 Aug 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Omtyckt-pionjar-och-trotjanare-lamnar-MC2.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Omtyckt-pionjar-och-trotjanare-lamnar-MC2.aspxOmtyckt pionjär och trotjänare lämnar MC2<p><b>​Han var den förste som anställdes när MC2 grundades. Nu stämplar den omtyckte pionjären och trotjänaren Lars-Åke Sidenberg ut efter totalt 33 år på Chalmers. &quot;När jag kom hit var nanotekniklabbet bara ett stort tomt golv&quot;, säger han.</b></p><div>Lars-Åke Sidenberg kan se tillbaka på ett långt arbetsliv. In på arbetsmarknaden kom han redan den 1 juni 1970. Vi träffade honom för att få veta lite grann om hur det känns att dra sig tillbaka efter så många år.</div> <div>– Det känns upprymt, men ändå konstigt. Man har haft den här rutinen i så många år, alltså i arbetslivet, i 47 år, säger Lars-Åke.</div> <div> </div> <div>Hans chalmershistoria började på Väg- och vattenbyggnad 1984. Där anställdes Lars-Åke Sidenberg som forskningsingenjör med uppdraget att  underhålla och reparera labbutrustningen.</div> <div>– Jag jobbade på en institution som hette Vattenförsörjningsteknik som hade ett laboratorium för vattenanalys. Förutom att laga labbutrustning var det även lite konstruktionsverksamhet; bland annat förbättrade jag mätmetoder. Det var då datorerna började komma också ur mätsynpunkt, så man fick börja nosa på det här med programmering och sånt för mätinsamlingssystem, berättar han.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/la_sidenberg_665x330a.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Lars-Åke Sidenberg med kollegernas avskedsgåva; en sprillans ny cykel.</em><br /> </div> <div>Titeln forskningsingenjör och arbetsuppgifterna har följt honom hela vägen.</div> <div>– Ja, i stort sett är det i princip identiskt på alla tre ställena jag varit på här på Chalmers; service, underhåll och elektronikkonstruktionsverksamhet. Det har bara varit olika typer av utrustning. Man har fått lära sig den utrustning som funnits på respektive plats.</div> <div> </div> <div>Tiden på Väg- och vatten blev ganska kort. Redan 1986 erbjöds Lars-Åke en tjänst på institutionen för fysik. Där blev han kvar tills han anställdes på MC2 årsskiftet 1999-2000.</div> <div>– Jag hade samma jobb på Fysik – jag underhöll och gjorde service på mätutrustning och processutrustning. Det ingick också en del konstruktionsverksamhet även där; alltså förbättring av utrustning och sånt, lite nybyggnation, berättar Lars-Åke.</div> <div> </div> <div>De senaste 17 åren är det institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – som varit hans fasta punkt och hemvist. Han var den först anställde i den nya toppmoderna forskningsmiljö som byggdes upp runt nanotekniklaboratoriet.</div> <div>– Huset var inte ens färdigt när jag anställdes. Jag satt nere på ett kontor på Vasa gamla sjukhusområde och planerade systemen, alltså mediaförsörjningen här; ventilation, processkyla och ... vi satt med tjocka pärmar och bläddrade i ritningar och tittade igenom. Efter ett halvår började labbet bli färdigt för inflyttning.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Man kan säga att du var med och byggde upp verksamheten?</h5> <div>– Ja, när jag kom hit var labbet bara ett stort tomt golv. Jag har sett hur det monterades innergolv, hur det sattes in processvåtbänkar; en efter en kom, och sen växte hela labbet upp; maskinerna började komma... jag är pionjären!</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/la_sidenberg_665x330c.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Lars-Åke Sidenberg har stortrivts på Chalmers och MC2. Därför har han blivit kvar i huset i alla år. </div> <div>– Det är ett trevligt gäng, bra arbetsuppgifter och relativt stor frihet, och man kan planera arbetena ungefär i den takt man själv hinner med. Är det nånting som är akut lägger man ner det som är av lägre prioritet och tar det som är akut, och så jobbar man med det. Det har varit bra. På det sättet är man en liten egenföretagare i tjänsten nästan, känns det som. Det är väl det som har gjort att man blivit kvar och att åren har gått, säger han.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad har du tyckt om av dina arbetsuppgifter?</h5> <div>– Det jag har brunnit för mest är nog konstruktionsverksamheten. Att få bygga saker – ett mätsystem eller nånting som sen kommer att användas i verksamheten. Reparationer är också trevliga för det handlar om problemlösning. Man får gnugga geniknölarna lite, börja nysta upp det här nystanet och se hur man kan lösa upp knuten.</div> <div> </div> <div>Under åren har Lars-Åke mött många människor. På institutionen för fysik samverkade han med doktoranderna i en mindre forskningsgrupp som stöttade dem.</div> <div>– När doktoranderna ville ha en utrustning som skulle fungera på ett visst sätt, byggde jag och ordnade så att det funkade som de ville. Ofta var det mätsystem som de ville ha. Det var väldigt trevligt för jag fick jobba med forskare och doktorander från nästan hela världen. Man fick jättestor inblick i hur det var i deras kultur och hur de levde. </div> <div>På MC2 har det sett lite annorlunda ut:</div> <div>– Här är jag inte lika intim med forskarna i och med att vi är en egen stab som gör service och underhåll. Det gör att man inte har den nära kontakten med forskarna; man bara får uppdragen och sen utför man det, lagar det som är trasigt. Sen ser man inte den personen mer. Det är lite skillnad, men å andra sidan har man mer kontakt med kollegorna istället nu, så det jämnar ut sig.</div> <div> </div> <div>Minnena är förstås många efter en så lång karriär. Lars-Åke berättar hur det gick till när han anställdes på Chalmers. Det visar sig vara en ödets nyck och något av en slump.</div> <div>– Jag jobbade på ett laboratorium som hette IVL (nuvarande Svenska Miljöinstitutet) innan jag kom till Chalmers. IVL var ett miljöforskningsinstitut som också hade ett labb för vattenanalys och luftpartikelanalys. Då visade det sig att de hade lite samarbete med Chalmers. En kollega på IVL bad mig att åka upp till Chalmers och titta på en analysator som det är nåt fel på. Ingen annan ville göra det och då frågade han mig som siste person: Snälla, snälla, de bönade nästan på sina bara knän, du kan väl åka upp till Chalmers? Okej, snäll som man är så åkte jag upp och tittade på det, och maskinen visade sig vara identisk med den vi hade. Då fixade jag till så att den kom igång och sen var det bra. Labbingenjören som var chef på Chalmers tackade ödmjukt. </div> <div>– Sen gick det nåt år och då lystes det ut en tjänst just på den institutionen och jag tänkte då att jag skulle söka den. Då ringer man och får bestämma en träff och får komma på intervju och blir visad runt. När jag kom in i det där labbet var chefen jag träffat tidigare där – det var en kvinna som hälsade glatt: &quot;Nämen, hej, är du här!?&quot; Professorn blev förvånad och sa: &quot;Jaså, känner ni varandra?&quot; &quot;Ja, han var här och lagade en maskin, den funkar jättebra!&quot; </div> <div>– När vi hade pratat en stund sa professorn: &quot;Du kan betrakta dig som anställd!&quot; Det har jag aldrig varit med om nån gång. Det var bara för att den här kvinnliga chefen kände mig sen jag varit där tidigare och reparerat. Hade jag inte åkt hit den gången så hade jag kanske inte varit här idag. Det var egentligen bara en slump som gjorde att jag hamnade på ett nytt ställe, berättar Lars-Åke.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Finns det nånting som du kommer att sakna nu när du slutar?</h5> <div>– Det är klart. Man kommer att sakna att gå in och meka med grejerna och lösa problem. Men det är som man säger att man blir inte yngre. Nån dag är det vägs ände, men det kommer kännas märkligt. Sen är fritiden också berikad; jag har många intressen och tror inte att jag kommer att få några problem med att fördriva tiden.</div> <div> </div> <div>Lars-Åke Sidenberg är född 1951 och uppvuxen i Utby i norra Göteborg. Han är en riktig urgöteborgare som fyllde 66 år tidigare i år.</div> <div>– Jag har legat på övertid här, men det går bra så länge man får behålla hälsan, då hänger man med.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/la_sidenberg_665x330b.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Lars-Åke, t h, inspekterar den nya cykeln tillsammans med kollegerna Fredrik Johansson och Johan Persson.</em><br /> </div> <div>Nu vill han ägna sin nyvunna frihet åt familjen och sina andra stora intressen. Lars-Åke är gift och har två vuxna söner. Förra året blev han också farfar till en liten flicka.</div> <div>– Där har jag att göra! Jag har inte svårt att göra av med fritiden. Fru har jag ju också. Hus och trädgård. Hela kittet. Det är bara jobb, skrattar han.</div> <div> </div> <div>Annars tycker han inte om att planera alltför mycket, utan trivs bäst med att ta dagen som den kommer. Cyklingen är ett stort fritidsintresse och det tänker han hålla fast vid. Av kollegorna på MC2 fick han en tjusig cykel i avtackningspresent.</div> <div>– Nej, egentligen ska man inte bry sig om att planera. Men om jag visste att jag skulle bli 95 år, så kanske jag kunde börja med att reparera huset, göra i ordning det, och resa lite. Man kan säkert umgås med barnbarnet; det är ju de här traditionella sakerna som många vill göra; jag skiljer mig inte så mycket från mängden. Och naturligtvis ta en långtur på cykeln en dag i veckan! Det har jag lovat alla här och då måste jag ju hålla det! Jag får ta en runda och bara liksom glida förbi här och hälsa på och sen cykla vidare.</div> <div> </div> <div>För övrigt ser han fram mot att kunna unna sig rejäla sovmorgnar framöver:</div> <div>– Ja, jag gillar sovmorgnar! Eftersom jag sover lite dåligt är det skönt att kunna ligga kvar i sängen. Det är nog många som är avundsjuka på att slippa gå upp! På sommaren är det ju inga problem, men tänk dig på vintern, när det är mörkt, då är det segt! </div> <div> </div> <div>Lars&#31;-Åke Sidenberg avtackades med tårta och blommor på MC2 den 30 juni i år. Många kollegor tittade förbi för att önska honom ett varmt lycka till i hans nya tillvaro som pensionär, och tacka för alla goda insatser genom åren. Vi kommer att sakna honom!</div> <div> </div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div>Mon, 07 Aug 2017 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Mot-jubileumsprofessorn-Steven-G-Louie.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Mot-jubileumsprofessorn-Steven-G-Louie.aspxMöt jubileumsprofessorn Steven G Louie<p><b>​Professor Steven G Louie, UC Berkeley, USA, är en av fyra jubileumsprofessorer på Chalmers under 2017. Han gjorde sitt första besök på värdinstitutionen Mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 –  för några månader sedan. Vi fick chansen att träffa honom och ställa några frågor.</b></p><div>Steven G Louie är professor i fysik vid University of California sedan 1984. Där har han sin egen grupp av doktorander och postdokforskare.</div> <div>– Min grupp är i storleksordningen 12-15 personer. För närvarande har jag åtta studenter och ett par gästforskare. Vi arbetar med olika projekt, säger Steven G Louie, som är en mycket artig man.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/sglouie_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Professor Louie föddes 1949 i staden Taishan i Kina. Taishan ligger nära Hongkong.</div> <div>– Min familj flyttade till Hongkong när jag var fem år gammal, och vi kom till slut till USA när jag var elva. Jag är i grund och botten uppvuxen i Kalifornien, och känner mig mycket mer som amerikan än kines, säger han.</div> <div> </div> <div>Efter att ha passerat igenom det amerikanska offentliga skolsystemet, gick den unge Steven G Louie vidare till University of California för sin grundutbildning och forskarutbildning. Han doktorerade 1976.</div> <div>– Jag har tyckt om vetenskap och matematik ända sen tonåren, och bestämde mig därför för att satsa på fysiken. Det har i efterhand varit ett bra beslut. Jag har haft stor glädje av min karriär.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad är dina forskningsintressen?</h5> <div>– Jag är intresserad av den kondenserade materiens fysik. Det innebär att man försöker förstå materialets beteende och egenskaper. Mina forskningsintressen är egentligen ganska tråkiga ... de täcker ett antal olika materialklasser, som går från halvledare till metaller till supraledare.</div> <div>– I dag är jag väldigt intresserad av att förstå egenskaperna hos nanostrukturmaterial och så kallade reducerade dimensionssystem som grafen, vilket i grunden är ett tvådimensionellt material med en tredje dimension som bara är ett atomlager tjockt. Mitt intresse och min expertis är i grunden att försöka förstå egenskaperna hos dessa material genom teoretiska analys- och beräkningsstudier med hjälp av grundprinciperna. Det involverar ibland mycket nya och djupa teoretiska koncept, men samtidigt storskaliga beräkningar, för att vi vill kunna skapa samband med verkliga experiment gjorda på dessa material.</div> <div> </div> <div>År 2016 grundade Steven G Louie och blev chef för ett nytt centrum för beräkningsstudier vid Berkeley, The Center for Computational Study of Excited-State Phenomena in Energy Materials.</div> <div>– Ja, det är en mycket spännande verksamhet. Det blir spännande att samla en grupp människor för att arbeta med den här typen av teoretiska materialberäkningar, säger han.</div> <div> </div> <div>På fritiden gillar Steven G Louie att spela tennis och arbeta i sin trädgård:</div> <div>– Ja, jag tycker om att spela tennis och även trädgårdsarbete – det är mina två favoritsysslor vid sidan av fysikforskningen. Jag har också fem barnbarn, som ger mig mycket njutning och avkoppling. Den äldsta är sex år, den yngste är bara fem månader. Jag har tre egna vuxna barn; en pojke och två tjejer, säger han.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/mfogelstrom_sglouie_tclaeson_690x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Steven G Louie med två av sina MC2-värdar, prefekt Mikael Fogelström, till vänster, och professor Tord Claeson, till höger.</em><br /> </div> <div>Nu är Steven G Louie också stolt jubileumsprofessor på Chalmers, tillsammans med tre andra kollegor från universitet i Europa och USA. Han ser utnämningen som &quot;väldigt spännande&quot;.</div> <div>– Det är en ära att bli utvald till jubileumsprofessor. Chalmers är ett mycket välkänt universitets- och forskningscenter i världsklass, så jag ser fram emot möjligheten att lära känna människorna här bättre och få mer djupgående information om de aktiviteter som pågår, och möjligheter till framtida samarbeten. Huvudsyftet med denna resa är i grund och botten att lära känna människorna här på institutionen och utforska möjligheterna att hitta något av gemensamt intresse att arbeta med.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kommer du ihåg var du var när du fick beskedet?</h5> <div>– Jag tror att jag var på jobbet och fick ett mejl från professor Tord Claeson. Men det var inget telefonsamtal, jag kommer inte ihåg att någon ringde, säger han med ett lätt leende, medan han uttalar Tord Claesons efternamn &quot;Klejson&quot;.</div> <div>– Jag känner människor här och jag har interagerat med till exempel professor Claeson tidigare, men jag har aldrig haft något formellt samarbete tidigare. Därför tycker jag att det är spännande att komma hit.</div> <div> </div> <div>Någon formell ceremoni där han kommer att få ta emot sin jubileumsprofessur känner han inte till:</div> <div>– Jag är inte säker på det, men jag har hört att Chalmers rektor vill träffa mig; inte under detta besök men vid mitt nästa besök. Han är utomlands just nu.</div> <div> </div> <div>Steven G Louie genomförde sitt första besök till Chalmers och MC2 i sin nya roll som jubileumsprofessor i slutet av mars och början av april och tillbringade då en hel vecka i Göteborg. Han gillar staden mycket:</div> <div>– Jag har bara varit här i två dagar men jag gillar den väldigt mycket. Göteborg är väldigt trevligt, det är en stad i lagom storlek, inte för stor men samtidigt mycket vänlig. Och maten är god!</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hur var din resa till Göteborg?</h5> <div>– Den var bra, lång men bra. Min fru är med mig den här gången, och vi flög från San Fransisco, Kalifornien. Hon är ute på sightseeing på egen hand i dag.</div> <div>Förra gången han besökte Göteborg var på en konferens om nanorör för ungefär tio år sedan.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/sglouie_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Steven G Louies första vecka på MC2 hade ett extremt späckat schema, och vi hade tur att få träffa honom för den här intervjun. Professorn skulle träffa och diskutera med många olika människor. Bland mycket annat föreläste han vid den årliga Göteborgs mesoskopiska föreläsning i Kollektorn på MC2 den 30 mars.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Har du möjlighet att se laboratorierna?</h5> <div>– Ja, jag kommer att hinna se laboratorierna, men de senaste två dagarna har jag mestadels haft enskilda möten med ett antal personer för att diskutera det senaste och bästa som har gjorts här i huset. Jag tycker att det är fascinerande och jag märker att mycket spetsforskning genomförs här.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kommer du tillbaka flera gånger under året?</h5> <div>– Ja, min plan under de närmaste åren är att försöka hitta tid att komma hit några gånger som en del av min jubileumsprofessur. Förhoppningsvis finns det några fruktbara och långsiktiga samarbeten att bygga vidare på, säger Steven G Louie.</div> <div> </div> <div>På MC2 kommer institutionens prefekt Mikael Fogelström att ta väl hand om professorn tillsammans med avdelningen för tillämpad kvantfysik. </div> <div> </div> <div>2017 års jubileumsprofessorer på Chalmers är Steven G Louie, UC Berkeley, USA, Virpi Kristiina Tuunainen, Aalto University, Finland, Robert Sinclair, Stanford University, USA och Konstantin Neyman, Universitat de Barcelona, ​​Spanien.</div> <div> </div> <div><strong>Text och foto: </strong>Michael Nystås</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fakta om Steven G Louie</h5> <div>Steven G Louie är forskare inom den kondenserade materiens fysik och materialvetenskap. Han doktorerade i fysik vid UC Berkeley 1976. Efter att ha arbetat vid IBM Watson Research Center, Bell Laboratories och University of Pennsylvania, återvänder han till UC Berkeley 1980. Han är medlem i National Academy of Sciences (2005), medlem i American Physical Society (1985), senior fakultetsforskare och Theory Facility Director för Molecular Foundry vid LBNL, och redaktör för tidskriften Solid State Communications. Han har tilldelats Sloan Fellowship (1980), Guggenheim Fellowship (1989), två Miller Professorships (1986, 1995), US Department of Energy Award för Sustained Outstanding Research i Solid State Physics (1993), Lawrence Berkeley National Laboratory Outstanding Performance Award (1995), Aneesur Rahmanpriset för Computational Physics vid American Physical Society (1996), och Davisson-Germerpriset i Surface Physics vid American Physical Society (1999). Tillsammans med ML Cohen tilldelades han Foresightinstitutets Richard P. Feynmanpris i nanoteknologi (2003). Web of Science rankar honom som en av de mest citerade forskarna i fysik.</div> <div> </div> <div><a href="http://civet.berkeley.edu/louie">Läs mer om Steven G Louie</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Jubileumsprofessor på Chalmers</h5> <div>När Chalmers fyllde 150 år 1979 gav regeringen en jubileumsprofessur till Chalmers i present. Därefter har Chalmers avsatt pengar för att fortsätta. Professorerna utses årligen av rektor; forskaren ska tillföra Chalmers ny kompetens och stärka högskolans internationella kontakter. Professuren brukar delas upp tre–fyra perioder under året och innehas av olika professorer. </div>Fri, 04 Aug 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studierna-berikar-seglarsatsningen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studierna-berikar-seglarsatsningen.aspxStudierna berikar seglarsatsningen<p><b>​I mitten av juni deltog fem chalmersstudenter i Red Bull Youth America’s Cup på Bermuda i USA – där deras Team Artemis knep en fjärdeplats. I juli seglade de Match Cup utanför Marstrand. De visar att en elitidrottssatsning och studier på högskolenivå inte är någon omöjlighet, snarare tvärtom; studierna gynnar seglingen, och seglingen hjälper studierna.</b></p><div>​Vi kommer fram till ett soligt och blåsigt Marstrand precis innan lunchtid. Perfekta förhållanden för segling och den stundande Match Cup. En kort färjetur bort förbereder sig en mängd seglare för att ge sig ut på vattnet, en av dem är Axel Munkby. </div> <div> </div> <div>– Bermuda var fantastiskt!, säger Axel. Vi var ett starkt team under bra coachning och inledde stabilt. Sedan hade vi lite otur i finalen och slutade på en fjärdeplats, men det var en häftig upplevelse. America’s Cup är den största seglingstävllingen som finns, och det är ju dit jag vill komma!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Riksidrottsuniversitetet gör det möjligt</h3> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/AxelMunkby_375x250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px" /></span>Axel kommer från Göteborg och har alltid gillat havet. Chalmers föll sig naturligt, och idag studerar han första året på programmet Design och produktutveckling. Tack vare att Chalmers är ett Riksidrottsuniversitet (RIU) kan han bolla seglingen med högskolestudier. </div> <div> </div> <div>– Jag får bra hjälp från studievägledare att pussla ihop schemat med de perioder jag är iväg och seglar, säger Axel. </div> <div> </div> <div>Han rekommenderar varmt blivande studenter att kontakta RIU om de är sugna på att elitsatsa på idrott parallellt med plugget. </div> <div> </div> <div>– Ingenting är omöjligt så länge man är strukturerad. Jag tar med mig mycket från studierna in i seglingen. Att tidigt lära sig att arbeta i grupp lönar sig på båten, och i kommande årskurser kommer jag få kurser i bland annat aerodynamik!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Studier och segling berikar varandra</h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/EddieKlemets_250x375px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />I Bermudalaget fanns även Eddie Klemets med – och när vi träffar honom vid bryggkanten berättar han hur en del av laget faktiskt satt och skrev tentor på paradisön. </div> <div> </div> <div>– Jag tror att för min del har det går lite bägge vägar. Jag har haft lite nytta av seglingen i plugget, och skolan har gett lite nya insynsvinklar på seglingen. Det kan ta lite längre tid att nå sin examen, men jag får ju göra det jag drömmer om! </div> <div> </div> <div>Eddie läste på ett seglargymnasium i Motala och studerar nu maskinteknik på Chalmers campus Lindholmen. Han valde Chalmers för att universitetet verkade starkt, och för Göteborgs närhet till havet. </div> <div> </div> <div>– Det är ju det bästa av allt, närheten till havet!, säger han och ler stort.</div> <div> </div> <div>Innan vi tar färjan tillbaka hem, står vi på bryggan och ser på när Axel med lag sätter segel mot öppet vatten för att ta sig an åttondelsfinalen mot en sexfaldig världsmästare från Storbritannien. </div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern</div> <div><strong>Foto/film: </strong>Johan Bodell </div> <div> </div>Wed, 19 Jul 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kom-som-du-ar-till-Chalmers-i-host.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kom-som-du-ar-till-Chalmers-i-host.aspxKom som du är till Chalmers i höst<p><b>​Det nya läsåret närmar sig, och i veckan landade antagningsbeskeden hos tusentals blivande chalmerister. Vicerektor Maria Knutson Wedel och nye kårordföranden Carl Toller hälsar alla varmt välkomna till en spännande och rolig studietid – och delar samtidigt med sig av sina bästa råd och tips.</b></p><div><span><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/CarlToller_250x330px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px" /></span>​Just nu tar Carl Toller ett års studieuppehåll för att fokusera på jobbet som kårordförande, men han minns tankegångarna när han valde att söka in till maskinteknik på Chalmers:</div> <div> </div> <div>– Chalmers lockade mig för att de här verkade driva frågor som står mig nära, till exempel hållbarhet, nytänkande och tradition. Jag hade sedan innan även hört om ett rikt och socialt studentliv vilket lockade mig extra mycket.</div> <div> </div> <div>Han blev inte besviken – högskolan kändes som hemma från första stund, något han tackar mottagningsveckorna för. Som ny på Chalmers är mottagningen det första man får vara med om. Sektionerna anordnar en hel månad med aktiviteter för de nyantagna – allt från skogshajk och bastubad till spelkvällar och sittningar.</div> <div> </div> <div>– Mottagningen gav en mängd nya intryck och jag blev genast en del av den otroliga gemenskap som finns här. Många av mina bästa vänner träffade jag under mina första fyra veckor!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utbildning, forskning, internationalitet och entreprenörskap</h3> <div>Även Maria Knutson Wedel har studerat på Chalmers, och bär med sig många fina minnen från studenttiden. Vid sidan av studierna engagerade hon sig i studentlivet, bland annat som ordförande för kvinnoföreningen Emilia. Idag är hon stolt över att företräda ett lärosäte med många kvaliteter – men hon lägger fokus på de viktigaste:</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/MariaKnutsonWedel_250x330px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />– Chalmers styrkor är framförallt tre som jag ser det. Den första är att vi ger yrkesinriktad utbildning med kvalitet och relevans för näringslivet, samtidigt som vi är ett starkt forskningsuniversitet. Den andra är den internationella miljön, här är alla internationella mastersprogram helt integrerade i de svenska femåriga. Den tredje är entreprenörskap. Vi har sedan många år en entreprenörsskola och i många miljöer på Chalmers bubblar det av kreativitet med lösningar på globala utmaningar. Liksom Stanford har sitt Silicon Valley, har västra Sverige ett Green Valley som många inte har en aning om! </div> <div> </div> <div>Carl håller med och flikar in att möjligheterna för studieår utomlands är både många och roliga:</div> <div> </div> <div>– Jag valde att åka utomlands ett år till Tyskland, vilket är något av det bästa jag har gjort. Det var otroligt lärorikt och spännande att få se vardagen i helt nya perspektiv och få ett annars omöjligt kunskapsutbyte. Det är kul att Chalmers stöttar och uppmuntrar oss studenter till att våga prova nya saker.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">En högskola för alla</h3> <div>– Jämställdhetsfrågan ligger oss varmt om hjärtat. Vi arbetar ihop med studentkåren och genomför olika projekt för att lägga grunden för ett jämställt universitet på alla plan, säger Maria. </div> <div> </div> <div>Det är också viktigt att den som har ett annat modersmål än svenska har möjlighet att hänga med och texter översätts till engelska så långt som möjligt. För nyanlända till Sverige finns en vägledningsfunktion för att hitta sin väg till akademiska studier. Och ett aktivt FUNKA-stöd är en självklarhet för den som har behov av det. </div> <div> </div> <div>– Till Chalmers ska du komma som du är – och använda din bakgrund för att forma din roll här likaväl som din framtida karriär!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett av livets stora steg</h3> <div>Så hur ska man göra för att få en så bra start på studierna, och livet på Chalmers, som möjligt? Det är viktigt att hitta en bra balans mellan plugg och roligheter, tycker Maria – och påpekar att det är helt naturligt att vara lite orolig inför terminsstarten.</div> <div> </div> <div>– Det är ett stort steg från att vara elev till att vara student. Plötsligt har du helt eget ansvar – ingen annan håller koll på ifall du hänger med i studierna. Det kräver disciplin och kan kännas tufft till en början. Men kom då ihåg att det finns 2.000 andra nya Chalmerister runt dig som är i samma sits.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">SINK or SWIM?</h3> <div>Baserat på sina egna erfarenheter har Carl och Maria satt ihop en lista med tips till blivande studenter för att optimera studietiden: SINK or SWIM?</div> <div> </div> <div>Undvik…</div> <ul><li>Soloplugg – ta hjälp av varandra ibland så blir det lättare och roligare. </li> <li>Inaktivitet – ta en paus från studierna och gå ut och rör på dig. </li> <li>Nej – våga prova nya saker och lära känna nya människor. </li> <li>Kortsiktig tidsoptimering – ta dig tid till studentlivsengagemang. </li></ul> <div> </div> <div>…och glöm inte…</div> <ul><li>Studentbostadsplanering – det kan ta tid att hitta bostad i Göteborg. </li> <li>William Chalmers motto ”Avancez” (Framåt) – våga läsa en termin utomlands! </li> <li>Integritet – var dig själv, här är alla välkomna som de är! </li> <li>Mental förberedelse – repetera relevanta gymnasieämnen och underskatta inte sommarmatten. </li></ul> <div> </div> <div><em><strong>Text: </strong>Sofia Larsson-Stern</em></div> <em> </em><div><em><strong>Foto:</strong> Johan Bodell</em></div> <div> </div>Tue, 11 Jul 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Spinnet-i-grafen-kan-stangas-av.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Spinnet-i-grafen-kan-stangas-av.aspxSpinnet i grafen kan stängas av<p><b>​Genom att kombinera grafen med ett annat tvådimensionellt material har forskare vid Chalmers skapat en prototyp till en sorts transistor för framtida datorer, baserad på så kallad spinntronik. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_nature_prm_pic_1_665px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Spinn som informationsbärare kan ge betydligt snabbare och energisnålare elektronik och kan även leda till mer mångsidiga komponenter som klarar både beräkning och lagring av data.</div> <div> </div> <div>För drygt två år sedan påvisade samma forskargrupp att grafen, som ju är en utmärkt elektrisk ledare, även har oöverträffade spinntroniska egenskaper i rumstemperatur.</div> <div>Det supertunna kolnätet visade sig kunna förmedla elektroner med samordnat spinn över längre avstånd och bevara det under längre tid än något annat känt material.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_prasad_dash_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Även om avstånden fortfarande rör sig på en skala av några mikrometer och tiden handlar om nanosekunder, så öppnade detta för en principiell möjlighet att använda spinn i mikroelektroniska komponenter.</div> <div>– Men det räcker inte att ha en bra motorväg som spinnsignalen kan färdas på. Det behövs också trafikljus, så att signalen kan kontrolleras, konstaterar docent Saroj Dash (t.v), som leder forskargruppen.</div> <div>– Vår nya utmaning blev att hitta ett material som både kan förmedla och kontrollera spinnet. Det är svårt, eftersom dessa båda uppgifter normalt kräver helt motsatta materialegenskaper, förklarar han.</div> <div> </div> <div>Som många andra forskare inom det heta grafenfältet valde chalmersforskarna därför att testa en kombination av grafen och ett annat tunt, så kallat 2D-material, som har motsatta spinntroniska egenskaper.</div> <div>– Vårt val föll på molybdendisulfid, MoS2, på grund av den korta tid spinnet kan leva i detta material, vilket i sin tur beror på den starka växelverkan mellan spinnet och elektronens bana, förklarar André Dankert, postdok-forskare i gruppen.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/andre_dankert_2017_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />André Dankert (t h) och Saroj Dash satte upp ett experiment där några lager MoS2 placerades ovanpå ett lager grafen i en sorts sandwich, en så kallad heterostruktur. </div> <div>Med den kunde de i detalj klarlägga vad som händer med spinnsignalen när elektronströmmen når fram till heterostrukturen:</div> <div>– För det första reduceras spinnsignalen med en tiopotens bara genom närkontakten med molybdendisulfiden. Men dessutom visar vi hur man genom att tillföra en basspänning över heterostrukturen helt kan eliminera signalen, berättar Saroj Dash.</div> <div> </div> <div>Det beror på att den naturliga energibarriär som existerar mellan materialskikten, den så kallade <em>Schottky-barriären</em>, minskar när den elektriska spänningen läggs på. Därmed kan elektronerna kvantmekaniskt tunnla från grafenet in i molybdendisulfiden. Och därmed försvinner spinnpolariseringen; spinnet blir slumpmässigt fördelat.</div> <div>Att på detta vis öppna eller stänga en &quot;ventil&quot; genom att reglera en spänning påminner om hur en transistor fungerar i konventionell elektronik. Ändå drar sig Saroj Dash en smula för att kalla anordningen för en spinntransistor:</div> <div>– När forskare har föreslagit framtida spinntransistorer, så har man oftast tänkt sig något som bygger på halvledarteknik och så kallad koherent kontroll av spinnströmmen. Det vi har gjort här fungerar på ett helt annat sätt, men utför samma omkopplingsuppgift, säger han.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/saroj_nature_prm_pic_2_665px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /> – Det här är första gången som någon kunnat visa att kontroll av spinnströmmen och dess varaktighet fungerar vid rumstemperatur – vilket förstås ökar möjligheterna för olika tillämpningar i framtiden, menar Saroj Dash. </div> <div>Även om det är för tidigt att sia om vilka dessa skulle kunna bli, påpekar Dash att en komponent byggd på den här principen skulle kunna bli mycket mångsidig. Detta eftersom den innehåller såväl magnetiska minneselement som halvledare och grafen, samtidigt som den har förutsättningar för spinntronisk omkoppling.</div> <div>– Det pekar mot en multifunktionell komponent som kan svara för både datalagring och processorarbete – i en enda enhet.</div> <div> </div> <div>Text: Björn Forsman<br /><span>Foto på Saroj Prasad Dash: Oscar Mattsson<br />Foto på André Dankert: Michael Nystås<span></span></span></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Molybdendisulfid, MoS2</h4> <div>Molybdendisulfid är ett halvledande ämne som många kommit i kontakt med, eftersom det är den aktiva ingrediensen i en viss typ av smörjfett som säljs på närmaste bensinmack.</div> <div>Med sin skiktade struktur har molybdendisulfid vissa likheter med grafit, som ju utgörs av många sammanklibbade lager grafen. Men i spinntroniskt avseende är materialen varandras motsatser. Genom molybdendisulfid går det inte att skicka någon polariserad elektronström alls. Spinnsignalen tvärdör, eftersom elektronerna snabbt återgår till sin naturliga, slumpmässiga blandning av uppspinn och nedspinn.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Spinn och spinntronik</h4> <div>Spinn är en kvantmekanisk egenskap hos elektroner och andra elementarpartiklar. Spinnet är antingen riktat upp eller ner. Normalt är fördelningen slumpmässig.</div> <div>Men ibland har alla eller flertalet elektroner i ett material sitt spinn orienterat åt samma håll – upp eller ned. Det är så magnetism uppkommer.</div> <div>Med hjälp av magneter kan också en elektronström likriktas – polariseras – så att alla elektroner får exempelvis uppspinn. Man säger då att strömmen bär på en spinnsignal.</div> <div>Samordnat spinn är känsligt för störningar och går lätt förlorat, men grafen har visat sig vara en ledare som låter en ström flyta osedvanligt långt med sitt spinn i behåll. Tillräckligt långt för att spinn skulle kunna användas som informationsbärare i framtida logiska komponenter – spinntronik.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bildtexter:</h4> <div><strong>Bild 1 överst:</strong></div> <div>Experimentuppsättningen består av en heterostruktur av grafen och molybdendisulfidspintronisk enhet. Genom att sätta en spänning över heterostrukturen går det att styra om den ström som passerar kommer att innehålla någon spinnsignal eller inte.<br /></div> <div> </div> <div><strong>Bild 2:</strong></div> <div>Digitalfoto från svepelektronmikroskop som visar den spinntroniska komponenten – en så kallad heterostruktur av molybdendisulfid och grafen, tillverkad på Chalmers anläggning för framställning av nanomaterial på MC2.</div> Wed, 05 Jul 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-från-Almedalen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-fr%C3%A5n-Almedalen.aspxHöjdpunkter från Almedalen 2017<p><b>Elektrifieringen av fordon, andra konkreta klimatåtgärder, intelligent samverkan med industrin, fler studentbostäder och stärkt fokus på etik i utbildningen. Det är några frågor som medverkande från Chalmers lyfter i Almedalen, som färgades av bristen på ingenjörer och arkitekter och där vi lärde hur faktaresistens kan dyrkas upp med humor och empati.</b></p><p class="chalmersElement-P">Djupdyk i rapporteringen från Twitterkontot <a href="https://twitter.com/chalmersnyheter" target="_blank">@chalmersnyheter</a> eller Youtube-spellistan <a href="https://www.youtube.com/playlist?list=PLHXgzqnOl9moW8LNe2j9fwkeozTIY_oGQ" target="_blank">Chalmers i Almedalen 2017</a>. Flera av seminarierna ligger ute i sin helhet på <a href="https://www.facebook.com/pages/V%C3%A4stsvenska-Arenan-Almedalen/417694904948992" target="_blank">Västsvenska arenans facebooksida</a> eller andra platser på nätet.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tydliga svar kan motivera till hälsosammare matval</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Nu kan Chalmers matforskare mäta vad folk äter. Värdet av forskningen diskuterades i onsdagens seminarium <a href="/sv/om-chalmers/almedalen/almedalen2017/Sidor/dieter-larm-och-myter.aspx" target="_blank">Dieter, larm och myter – varför är det så svårt att få tydliga svar om mat och hälsa?</a> som finns i sin helhet <a href="https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https://www.facebook.com/VastsvenskaArenan/videos/1717581871604896/&amp;show_text=1" target="_blank">här</a>.<br /></div> <div><br />– Vi är inne i ett paradigmskifte med våra nya mätmetoder. Så här långt har vi biomarkörer för fullkornsbröd och surdegsbröd, vi kan mäta om du har ätit exempelvis kött eller fisk, quinoa och växtoljor, säger Ann-Sofie Sandberg, chef för avdelningen Livsmedelsvetenskap.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Efterhand kommer validerade markörer för en rad olika livsmedel.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Vi använder teknik som heter masspektrometri för att mäta vad du har ätit via metaboliter i blod eller urin. Valideringsprocessen är superviktig. För att skapa en bra vetenskaplig grund för kost måste olika forskargrupper komma fram till samma resultat, säger docent Alastair Ross.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Spännande utveckling, tycker hela panelen. Se även <a href="https://youtu.be/Fi2dIIj5w3c?list=PLHXgzqnOl9moW8LNe2j9fwkeozTIY_oGQ" target="_blank">videokommentar från Chalmers rektor Stefan Bengtsson</a>.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Jag tror fler faktiskt vill följa kostråden när de individanpassas. Då kan vi inom industrin göra produkter för de här grupperna av konsumenter; det kommer att bli trångt på hyllorna, säger Elisabeth Rytter, Livsmedelsföretagen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Professor Rikard Landberg, Chalmers, efterlyser anslag längs hela kedjan, från grundforskning till ren utveckling. Panelen är enig om att här krävs investeringar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Konstigt att vi inte har någon politiker som driver möjligheten att förebygga för bättre hälsa genom god kost, som sin kärnfråga, säger Rikard Landberg.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Livsmedelsindustrin investerar inte heller mycket i forskning och utveckling jämfört med andra branscher.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Vi har många små företag som inte har samma möjligheter att satsa, men storföretagen kan gå i bräschen, säger Elisabeth Rytter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lärosätena avgörande för att motverka faktaresistens</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45781" target="_blank">Vilket ansvar har forskare, journalister och politiker för ett framväxande desinformationssamhälle?</a> frågade sig en panel av just de grupperna på ett seminarium hos SUHF. Faktaresistens har seglat upp som ett av de stora samtalsämnena under årets almedalsvecka.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Filosofiforskaren Åsa Wikforss från Stockholms universitet levererade en handfast sammanställning över faktaresistensens kognitiva orsaker, vilka samverkande faktorer som gör att läget är så allvarligt just nu, och vad man konkret kan göra för att motverka problemet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Känsloladdade mediedebatter mellan extrema företrädare är ett exempel på vad man bör undvika. Det fördjupar bara den starka polarisering som råder idag. Och polariseringen har spritt sig från åsikter till hur man uppfattar fakta. Säg mig vilken politisk uppfattning du har, och jag ska förutsäga vilka fakta du accepterar och vilka du förnekar – åtminstone gäller detta i USA.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Om man ska ordna en debatt så bör den vara mellan företrädare som är balanserade både känslomässigt och åsiktsmässigt. ”Tråkiga forskare” funkar bra!</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Frågan om vi över huvud taget kan avgöra om något är sant eller falskt, eller om allt bara handlar om olika perspektiv, har intresserat filosofer under lång tid. Men enligt Åsa Wikforss har uppfattningen att det inte finns några absoluta sanningar aldrig varit särskilt dominerande inom filosofin. Däremot har den nu spritt sig långt utanför den akademiska diskussionen, och det postmodernistiska tankegodset missbrukas.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Organisationer som sprider desinformation använder det på ett väldigt medvetet sätt. Klimatfrågan är bara ett exempel av många. Detta innebär en stor generell risk, för det underminerar uppfattningen att vi alls kan veta något. Om vi börjar tro att vi inte kan skilja på sant och falskt så tappar vi ett väldigt grundläggande redskap.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Chalmers rektor Stefan Bengtsson, som också är vice ordförande i SUHF, avslutade seminariet med en sammanfattning av läget.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Vi ser nu att ett fundament riskerar att börja röra på sig och glida. Inom akademin, politiken och medierna har vi alla ett ansvar att motverka detta. För oss lärosäten är det väl alldeles klart att vi behöver fundera på och bli bättre på hur vi sköter vår populärvetenskapliga presentation. Hur för vi ut vår kunskap? Kan vi hitta nya vägar för att göra det?</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Lärosätena behöver nog tillsammans fundera på hur vi ska göra detta, själva eller i samverkan med medier eller andra aktörer. Vi har en jätteviktig roll inom akademin och behöver utveckla våra sätt att arbeta, och samtidigt förbli en försvarare av faktabaserade beslut.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Chalmers adresserade också faktaresistens-frågan på ett lekfullt sätt under almedalsveckan, med <a href="https://youtu.be/BIvkZXPJDvA?list=PLHXgzqnOl9moW8LNe2j9fwkeozTIY_oGQ" target="_blank">ett quiz om aktuella forskningsresultat och samhällsfrågor</a>. Det hölls tillsammans med Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Fem modiga rektorer tävlade på scenen medan publiken deltog via Mentimeter. Quizmastern Johan Wester bollade skickligt humor, allvar och tävlingsmoment och det blev många skratt i kvällssolen över Västsvenska Arenan. <a href="https://youtu.be/BIvkZXPJDvA?list=PLHXgzqnOl9moW8LNe2j9fwkeozTIY_oGQ" target="_blank">Stefan Bengtsson gick segrande ur rektorskampen.</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Inte subventionera solel, bara ta bort allt krångel”</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>På Vattenfalls seminarium <a href="http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/47314" target="_blank">Solcellsparker – världens billigaste energikälla?</a> diskuterades vilken form av solenergi som är bäst att satsa på, och hur svensk energiintensiv industri ska stå sig i konkurrensen när allt mer solel kommer in elsystemet. I solrika länder är solel redan den billigaste energikällan. Även i Sverige kommer den vara det inom tio år, förutspådde panelen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Så vad är bäst, storskaliga solcellsparker eller småskaliga system på befintliga byggnader? Det är för tidigt att säga, enligt Tomas Kåberger, forskare i fysisk resursteori.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det viktiga nu är att vi måste bli duktiga på att släppa fram solenergin generellt, och även vindenergin. En del politiker och stora energibolag känner sig hotade av utvecklingen, men det kommer inte att hindra den. Om inte de traditionella energibolagen investerar i solenergi kommer andra aktörer att göra det och springa ifrån.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Panelen konstaterade att utvecklingen inom solenergi kommer att förskjuta maktbalansen – från nordliga till sydliga länder, och från storskaliga till småskaliga elproducenter. I Europa är det Italien som leder utvecklingen, efter en oerhört snabb ökning av solkraft. Av landets elproduktion står solelen för nio procent och branschen klarar sig nu utan subventioner.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Svensk energiintensiv industri kan få problem när sydligare länder producerar allt mer billig solel, konstaterade panelen. Hur ska vi göra för att släppa fram solenergin även i Sverige?</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Subventioner är inte viktiga, sade Tomas Kåberger. Det som är mest politiskt betydelsefullt är att ta bort de besvärligheter som försvårar för solbranschen idag. Skattereglerna är löjligt krångliga, särskilt för enskilda husägare som vill sätta upp solceller på sitt tak.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hittar möjligheter inom förnybar energi tillsammans</h2> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div>Sol- och vindkraft faller kraftigt i pris beroende på sänkta produktionskostnader. Utvecklingen är dramatisk och påverkar logiken på hela energimarknaden.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers industrisamarbeten på energiområdet sker mot den här fonden och gynnar båda parter. I tisdagens seminarium <a href="/sv/om-chalmers/almedalen/almedalen2017/Sidor/dramatik-pa-energimarknaderna.aspx">Dramatik på energimarknaderna – hur hanterar vi förändringarna?</a> fick vi höra om flera konkreta exempel. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Eon har nu kommersialiserat ett nytt bäddmaterial, ilmenit, i sina kraftvärmepannor som bygger på ett genombrott från Chalmers. Tack vare en lyckad kafferast undvek Göteborg energi en olämplig miljardinvestering. Kraftöverföringen från vindparken på Kriegers flak har vässats genom forskningssamarbetet mellan Chalmers och ABB. Preem lyfte sin biodiesel, baserad på tallolja. Allt detta samtidigt som forskarna får hjälp att identifiera relevanta forskningsfrågor, och möjligheter att testa resultat i stor skala.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag landar i en stark positiv känsla. I det här mötet mellan näringslivet och forskningen märker jag en stark integritet, men också att forskarna nog påverkar företagen mer än tvärtom, säger regeringens klimatsamordnare Svante Axelsson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Elbilsmarknaden är inte redo att stå på egna ben ännu”</h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Seminariet <a href="http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45365" target="_blank">Framtiden är elektrisk - men hur tankar vi bilen?</a> genomfördes med nyheten om Geelys planerade utvecklingscentrum på Lindholmen som inspirerande fond.  Paneldeltagarna var överens om att alla ”tankningsmöjligheter” kommer att behövas framöver och inte ska ställas mot varandra – el via laddstationer, el via vägbanan och vätgas till bränsleceller. De konstaterade också att framtiden ser ljus ut när det gäller priset på elbilar. Kostnaden för elbilsbatterier har sjunkit mycket snabbare är vad man hade förväntat sig.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Men det är oerhört viktigt att inte släppa de ekonomiska stöden till tekniken för tidigt, sade Frances Sprei, forskare i fysisk resursteori. Till exempel dagens supermiljöbilspremie till konsumenterna och stödet för att bygga ut laddinfrastrukturen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det är en fara, för om man släpper en teknik som har stöttats bara lite för tidigt så kan den falla pladask och aldrig få sitt genombrott. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Paneldeltagarna var kritiska till medierapportering på senare tid där eldrift har framställts som ett smutsigt alternativ.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det blir fel om man värderar elbilarna utifrån dagens elkällor, sade Frances Sprei. Vi måste bygga upp elbilsmarknaden till 2030, och parallellt utveckla elsystemet med utfasning av fossila elkällor. Annars kommer vi att behöva vänta på en fossilfri fordonsflotta i 20 till 30 år till när elsystemet väl är rent och redo.</div>  <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer praktik ger teknologer närkontakt med etik</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Måndagens stora händelse var Chalmers seminarium <a href="/sv/om-chalmers/almedalen/almedalen2017/Sidor/det-goda-samhallet.aspx">Skapa det goda samhället – är ingenjörerna mogna för det? </a>Läkare är vana att hantera etiska dilemman och möta människors behov. Ingenjörer behöver bli bättre på detta. Panelen var enig med etikforskaren Jessica Nihlén Fahlquist och Chalmers lyfter nu frågan, både i Almedalen och på hemmaplan.</p> <div> </div> <div> – Vi är på rätt väg och tar ett steg i taget, som vi brukar göra, för frågorna är komplexa och svåra. Men vi vill och vi måste förändra, förbättra och integrera etiken i våra kurser. Vi utmanar kåren och de oss, säger vicerektor Maria Knutson Wedel, som gladdes åt att 80 procent av seminariepubliken inte var ingenjörer – frågan engagerar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Ännu starkare koppling till arbetslivet bör vi kunna få till relativt snabbt, resonerar Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Det är där casen finns, och förståelse, motivation och engagemang kan växa.<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Praktikplatser börjar bli trendigt igen. Det verkar som om de flesta i panelen håller med mig, säger Carl von Rosen Johansson, avgående kårordförande.<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen, påpekar att även om ingenjörsyrket sakta blir mer populärt igen är det alldeles för få unga som förstår vad man gör som ingenjör. Glöm ordet ingenjör! Visa istället hur det är att jobba i näringslivet. Unga vill förändra världen. Låt oss visa att teknikutbildning är världens chans att få vara med och skapa ett bättre samhälle.<br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:center">*</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />När det gäller människors digitala integritet lyfte chalmersforskaren Magnus Almgren ett tänktvärt perspektiv på <a href="http://vastsvenskaarenan.se/project/medborgarskap-det-digitala-samhallet-hur-da-da/">de västsvenska lärosätens digitaliseringsseminarium</a>.<br /><br />– Integritet fungerar lite som solskydd. Vissa är känsligare än andra. Man måste bestämma sig själv för vilken skyddsfaktor man behöver ha för att må bra, säger Magnus Almgren.<br /><br />Hos Betonginitiativet talade Filip Johnson om fossilfri betong:<br /><br />– Dagens styrmedel är otillräckliga för att få fram koldioxidfri cement och betong. Men det tekniskt möjligt. Jag tycker det är mycket positivt att branschen är så engagerad i frågan om koldioxidneutrala basmaterial, säger Filip Johnson, professor i energiteknik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Svenskarna öppna för mer styrmedel&quot;</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>David Andersson, forskare i fysisk resursteori, deltog i Naturskyddsföreningens seminarium <a href="http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/45785?">Konsumtionsutsläppen - kan Sverige minska sin klimatpåverkan i andra länder</a>? </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>   </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Våra utrikes resor och import av varor och tjänster orsakar utsläpp som inte syns i statistiken, men som likväl påverkar klimatet. När svenskarnas klimatpåverkan räknas i ett konsumtionsperspektiv ökar klimatpåverkan till mer än det dubbla. De utsläppen omfattas inte av svenska klimatmål.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Storleken på svenskarnas konsumtion har ökat väldigt mycket inom flera sektorer, sade David Andersson. Våra kläder står för en stor andel av konsumtionsutsläppen, och även möbler börjar bli en stor post. Vi köper så mycket saker och byter ut dem så ofta numera.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De största posterna när det gäller klimatpåverkan är dock våra transporter, vår mat och vårt boende.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>David Andersson har skapat klimatappen <em>Svalna</em>, och har också stått för beräkningarna till SVT:s serie <em>Zero Impact</em>. Han sade att det idag finns en öppenhet hos svenskarna inför åtgärder som skulle minska konsumtionsutsläppen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nu är det läge att vara politiskt progressiv med styrmedel. Många är till exempel positiva till flygskatt. Även en köttskatt skulle vara möjlig att införa, om man samtidigt stödjer de värden som finns inom den svenska djurhållningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Att förändra våra konsumtionsmönster är en säkerhetsstrategi. Att förlita oss enbart på energieffektiviseringar och teknikförbättringar skulle innebära en väldigt stor risk.</div>   <h2 class="chalmersElement-H2">Studentkåren vill bygga bostäder</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> På Akademiska Hus seminarium <a href="http://www.almedalsveckan.info/48666">Vem bygger vi studentbostäder för?</a> berättade studentbostadschefen Susanne Malmgren att Akademiska Hus har som nytt mål att 11 000 studentbostäder byggs i Sverige till år 2021. De söker seriösa aktörer som kan bygga bostäderna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi är beredda att vara seriösa aktörer och bygga på din mark, Susanne! sade Carl von Rosen, som har varit årets ordförande för Chalmers studentkår. Vi har 10 000 lägenheter idag. För att täcka behovet hos våra studenter behöver vi 18 000 lägenheter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Emma Sarin från HSB Living Lab berättade att en undersökning om hur studenterna trivs i det levande labbet kommer i höst. Resultaten ser bra ut hittills.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Huset har låg omflyttning för att vara ett studentboende, och studenterna har inga problem med alla saker vi testar i huset. Snarare vill de att vi forskar ännu mer och byter ut fler delar i huset än vad vi redan gör.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett exempel på ett lyckat projekt är hönshuset på gården, som både har minskat matsvinnet och ökat gemenskapen. Att ensamhet är ett svenskt samhällsproblem i alla åldrar konstaterades flera gånger under seminariet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Kanske är det hönshus vi ska ha på gårdarna, i stället för lekplatser och grillplatser, sade Emma Sarin.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hemläxa för Västsveriges Life Science-aktörer</h2> <div>Måndagmorgonen började med temat <a href="http://vastsvenskaarenan.se/project/life-science-en-smart-industri-vastsvenska-arenan/">Life Science – en smart industri</a>. Astrazenecas vd Jan-Olof Jacke berättar att Bioventurehub – en totalt öppen miljö för forskare och småbolag mitt i Astrazenecas Mölndalsanläggning – redan efter ett par år rymmer 23 olika bolag.<br /><br />– I 15 år har vi pratat om att vi har fantastiska styrkor som vi bara ska få ihop. Bra på läkemedelsforskning, naturvetenskaplig och medicinsk forskning, starka traditionellt inom IT, starka inom medicinteknik. Vi måste få ihop det här. Men exemplen på företag som lyckas är fortfarande alldeles för få, säger Jan-Olof Jacke.<br /><br />Vi behöver fler landningsbanor, platser där småföretagen kan hitta rätt och möta till exempel vårdens aktörer, menar Kristina Lagerstedt, vd för chalmers Venture-finansierade 1928diagnostics. Samtidigt märker hon att saker händer.<br /><br />– Jag kom in i den här branschen för fyra år sen. Då var avstånd mellan Astrazeneca, Göteborgs universitet och Chalmers större. Nu jobbar de tätare, säger Kristina Lagerstedt. </div> <div><br />Chalmers vicerektor för nyttiggörande Fredrik Hörstedt fångade upp en efterlysning från Niklas Johansson, statssekreteraren på näringsdepartementet.<br /><br />– Vi måste samlas kring konkreta förslag och ta med dem till Stockholm så att regeringen kan stötta med konkreta åtgärder som kan stärka det västsvenska klustret, säger Fredrik Hörstedt. </div> <div> <br /><strong>Texter:</strong> Johanna Wilde och Christian Borg</div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <br /></div>Mon, 03 Jul 2017 22:00:00 +0200