Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 23 Feb 2017 12:50:40 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/Så-beräknade-vi-utsläppen-i-SVT-serien-Zero-Impact.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/S%C3%A5-ber%C3%A4knade-vi-utsl%C3%A4ppen-i-SVT-serien-Zero-Impact.aspxSå beräknade vi utsläppen i SVT-serien Zero Impact<p><b>​I reality-serien Zero Impact – med premiär i SVT1 den 22 februari – får fyra familjer hjälp att minska sin klimatpåverkan. Chalmers expertis har präglat serien genom kommentatorn Fredrik Hedenus och konsumtionsforskaren David Andersson, som ligger bakom beräkningarna med sin webbtjänst Svalna.</b></p><div><span style="background-color:initial">I Sverige orsakar varje person utsläpp motsvarande runt åtta ton koldioxid per år. För de allra flesta är det en ganska obegriplig siffra, som är svår att använda för beslut i vardagen. I UR:s programserie ”Zero Impact” har man tagit hjälp av experter på Chalmers för att ge fyra familjer insikt i hur de påverkar klimatet idag, och hur de kan minska sin klimatpåverkan imorgon. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/david_andersson_170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Bakom kulisserna är det David Andersson som har stått som garant för beräkningarna. David har räknat ut vilka växthusgasutsläpp som familjernas livsstil ger upphov till med hjälp av egna webbtjänsten Svalna. Han besökte också familjerna för att peppa dom och tipsa om hur de bäst kunde banta ner sina utsläpp. </span><br /></div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Nytt verktyg för k​limatkoll</h6> <div>För att kunna uppskatta familjernas koldioxidutsläpp kartlade David Andersson deras boende, matvanor, transporter, resor och andra fritidsintressen, samt deras konsumtion, för att sedan räkna ut påverkan från varje enskild del. Arbetet med att beräkna utsläppen från familjernas samlade vardag var en utmaning, inte minst när det gäller konsumtionen av varor och tjänster. </div> <div><br /></div> <div>– Utsläppen från allt man konsumerar går såklart inte att mäta exakt. För att kunna följa familjernas utsläpp under en månad var det viktigt att fånga hur deras konsumtion förändrades. Jag hade precis utvecklat en betaversion av webbtjänsten Svalna som använder konsumtionsdata för att uppskatta utsläppen, så familjerna fick koppla upp sina betalkort mot oss. På det viset blev det möjligt att uppskatta utsläppen från varje inköp under perioden, säger David Andersson.</div> <div><br /></div> <div>Svalna använder schablonvärden som tas fram av SCB för utsläpp från olika varor och tjänster, tillsammans med annan information som användaren matar in själv. Köper du kläder, glasögon eller drivmedel ger det olika utsläpp per krona och förändringar av konsumtionen syns i tjänsten.</div> <div><br /></div> <div>– Det finns det säkert de som har synpunkter på det tillvägagångssättet och en del saker kommer vi att vidareutveckla. Men våra uppskattningar ger ändå en hyfsat tillförlitlig bild av vilka utsläpp du orsakar. Utsläppen från konsumtion av möbler, kläder, apparater och så vidare är små var och en för sig, men för många blir den här posten sammantaget ganska stor. </div> <div><br /></div> <div>Sedan programmet spelades in har David fortsatt att utveckla tjänsten och har i dagarna gjort den tillgänglig för alla som vill få koll på sin egen klimatpåverkan, se mer nedan.</div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Peppade alla familjer</h6> <div>Efter den resa som alla familjer genomförde var många motiverade att ställa om sina liv – men de saknade kunskap om hur bäst gå till väga. David besökte alla familjer för att visa hur de låg till och vad de kunde göra för att minska sina utsläpp. Avstämningarna fortsatte under den månad familjen hade på sig. </div> <div><br /></div> <div>– Det var fint att få träffa dem och prata om klimatfrågan, och ge dem konkreta tips på vad de kunde göra själva, säger David Andersson.</div> <div><br /></div> <div>Skillnaderna är stora mellan vad folk tror orsakar utsläpp och vad som faktiskt gör det, berättar han.</div> <div><br /></div> <div>– Boendet och bilresandet tror nog många väger tyngst. Men för en familj i lägenhet i storstad är det snarare maten, semesterflygresan och annan konsumtion som drar iväg. Och de sakerna är ju egentligen inte lika svåra att ändra på själv. Vi i miljösvängen pratar oss alltid varma för regleringar och skatter men de här utsläppskällorna är svårreglerade och styrs av samhällsnormer som vi behöver förändra tillsammans för att vända skutan. </div> <div><br /></div> <div>Tillsammans med kollegan Stefan Wirsenius har David Andersson också gjort de uppskattningar av olika alternativ som visas som grafik i programmet. <span style="background-color:initial">I programmet fungerar Fredrik Hedenus, alla på avdelningen för Fysisk resursteori) som expert och diskussionspartner till</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">programledare Özz Nûjen.</span></div> <div><br /></div> <div>– Jag fick chans att resonera kring komplexiteten som finns kring vilken mat man väljer, och effekten av olika typer av transportslag, säger Fredrik Hedenus, docent. <span style="background-color:initial"> (Läs mer om Fredrik Hedenus upplevelser här: </span><a href="/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/TV-familjer-sanker-sina-utslapp.aspx">TV-familjer sänker sina utsläpp med hjälp från Chalmers</a><span style="background-color:initial">) </span></div> <div><br /></div> <div>Första avsnittet visas i SVT 1 onsdag 22 februari kl 21. <a href="http://urplay.se/program/199527-zero-impact-del-1">Se programmet på UR Play​</a>.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">​Alla kan banta ner sina egna utsläpp med webbtjänsten Svalna</h5> <div>De fyra familjerna i Zero Impact var de första som fick testa den nya webbtjänsten Svalna, där bland annat varje inköp med deltagarnas bankkort blir en utgiftspost också på utsläppskontot. Flyg och mat mäts separat, och det är också möjligt att skapa ett konto utan att koppla upp sin bank. Syftet med Svalna är att genom kunskap om de egna utsläppen bidra till normförändringar. David Andersson har utvecklat tjänsten som en del av sina doktorandstudier på Chalmers och har nu gjort den tillgänglig för alla som vill göra en liknande klimatresa. Svalna har utvecklats med stöd från Västra Götalandsregionen och Chalmers i samarbete med Göteborgs Stad. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer på <a href="https://www.svalna.se/">Svalna.se​</a>.</div>Wed, 22 Feb 2017 01:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Shoppingresorna-ger-en-av-kladernas-storsta-klimateffekter.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Shoppingresorna-ger-en-av-kladernas-storsta-klimateffekter.aspxShoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter<p><b>​Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det visar en doktorsavhandling av Sandra Roos, som för första gången gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan från helt olika typer av textilier i ett livscykelperspektiv.</b></p><div>​Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter ”bilen, biffen och bostaden”, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.</div> <div> </div> <div>Men hur ska jag göra för att minska mina kläders miljöpåverkan? Det beror på vilken sorts konsument du är. Det konstaterar Sandra Roos, som har tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel med sin doktorsavhandling vid Chalmers och Swerea, inom forskningsprogrammet <em>Mistra Future Fashion</em>. <br /><br /></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Sandra_Roos_Highrez-web.jpg" alt="" style="margin:5px" />– För dig som vill vara maximalt miljövänlig är det bara en enda sak du behöver komma ihåg: använd dina plagg tills de är utslitna. Det är viktigare än alla andra aspekter, till exempel hur och var kläderna är tillverkade och vilket material de är gjorda av. </div> <div> </div> <div>Men som bekant är det en väldigt liten andel av kläderna som idag används 100 till 200 gånger, vilket brukar vara den möjliga livslängden. Vi svenskar köper i genomsnitt 50 nya plagg varje år.</div> <div> </div> <div>För dig som köper nära genomsnittet, eller över, är det mer betydelsefullt hur kläderna är producerade. Men det är svårt för konsumenterna att få information om de aspekter som verkligen är viktiga. Sandra Roos har i stället ett annat tips till genomsnittskonsumenten som vill ta miljöhänsyn.</div> <div> </div> <div>– Tänk på hur du tar dig till klädbutiken. När det gäller klimatpåverkan är det den faktor som är lättast för konsumenten att påverka, som samtidigt har stor effekt. </div> <div> </div> <div>Under klädernas livscykel ligger idag 25 procent av klimatpåverkan i delar som användarna enkelt kan göra något åt. Bara 3 procent orsakas av tvätt och torkning, medan 22 procent orsakas av kundernas transporter till och från affärerna (se diagrammet ovan<strong></strong>). En stor del av transporterna sker alltså med bil.</div> <div> </div> <div>Hur miljövänligt är det då med e-handel i en jämförelse?</div> <div> </div> <div>– Generellt är det ett väldigt bra alternativ, säger Sandra Roos. Men bara om det inte leder att man köper kläder som man gillar mindre och därmed använder mindre, eller returnerar många plagg. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Textilindustrin får helt nya möjligheter </h3> <div>Sandra Roos har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktion, som är en viktig del inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Resultatet gör det möjligt att jämföra vitt skilda textilprodukter – inklusive giftigheten hos de kemikalier som används – vilket inte har varit möjligt tidigare.</div> <div> </div> <div>Mistra Future Fashion är ett samarbete mellan modeindustri och forskare, bland annat från Chalmers, Rise och Swerea. Deras nästa steg blir att omvandla avhandlingens resultat till ett konkret verktyg som klädföretagen kan använda för att förbättra miljöprestandan hos sina processer och produkter. Verktyget beräknas bli klart under 2017. Ett viktigt steg, eftersom huvuddelen av miljöbelastningen i klädernas livscykel ligger i själva produktionsfasen.</div> <div> </div> <div>Föga förvånande visar Sandra Roos forskning att konventionell odling av bomull, där stora mängder insektsgift sprids direkt i naturen, sticker ut som särskilt miljöbelastande. En annan av hennes slutsatser var mer oväntad. </div> <div> </div> <div>– De allra flesta miljöindex baseras idag på vilken typ av tygfiber som använts; ull, nylon, polyester eller bomull. Men det är inte där den stora miljöpåverkan ligger, utan i alla efterprocesserna: spinning, vävning, stickning och framförallt i färgningen – den våta beredningen. Alla kemikalier som används där gör den faktiskt lika farlig som bomullsodling.</div> <div><div> </div> <div> </div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fakta: Fler slutsatser av Sandra Roos forskning</h3> <div> </div> <ul><li>För konsumenternas del är alltså plaggens användningstid det absolut viktigaste ur ett miljöperspektiv. Som ett exempel har Sandra Roos räknat ut hur mycket längre man behöver använda en svart bomullsskjorta av konventionellt odlad bomull, jämfört med en svart polyesterskjorta, för att kompensera för att det sprids gifter vid bomullsodlingen och att färgning av bomull till mörka färger är värst för miljön. Som en tumregel kan man säga: tre gånger längre. Har man polyesterskjortan bara 10 gånger, men bomullsskjortan 30 gånger, så är det i ett livscykelperspektiv lika belastande för miljön. <br /></li> <li>Användning under hela plaggets livslängd kan förstås också uppnås genom att man ger bort eller säljer kläder som man inte vill ha till någon annan som fortsätter använda dem. Men att lämna plaggen till klädinsamling är inte någon självklar lösning på problemet. Det finns ett stort överskott av insamlade plagg, och bara en liten andel av dem kommer till fortsatt användning som kläder. Däremot är det en mycket stor miljövinst att som konsument själv köpa begagnade kläder i stället för nya. <br /></li> <li>Tyger som tillverkas av cellulosa från träd och växter är ett viktigt spår inom forskningen och utvecklingen för att sluta kretsloppet så att textilindustrin blir hållbar. Viskos, modal och lyocell/tencel är exempel på sådana tyger som finns redan idag och som ofta har bra miljöprestanda. <br /></li> <li>Att tvätta vid låga temperaturer är inte viktigt ur miljösynpunkt, eftersom den extra uppvärmningen av vatten står för en väldigt liten andel av energiförbrukningen i klädernas livscykel. Dessutom förlorar man hela miljövinsten om man tvättar i 30 grader och bara kan använda plagget en gång innan det är dags för tvätt igen, jämfört med om man hade kunnat använda plagget två gånger om man hade tvättat det helt rent i 60 grader. Varje tvätt sliter på plagget och förkortar dess livslängd. Torktumling sliter ännu mer på plagget, och förbrukar fem gånger mer energi än tvätten. Men klimatpåverkan är totalt mycket mindre av själva tvättningen och torkningen än av kundernas köpresor i Sverige (se diagrammet). </li> <li>Blekning är inte längre någon miljöbov inom industrin tack vare utvecklade metoder. Till och med att själv bleka fläckar på vita plagg med klorin är bättre än att slänga ett plagg bara för att det är fläckigt, och köpa ett nytt. <br /></li> <li>Att välja miljömärkta kläder ger effekt. När det gäller ekobomull finns det märkningar såsom BCI (Better Cotton Initiative), GOTS med flera. Dock anger de bara att bomullen är ekologiskt odlad – de säger inget om hur resten av tillverkningen (färgning och behandling) har gått till. <br /></li> <li>Distributionen av kläderna tills de når kunderna står bara för 4 procent av klimatpåverkan under livscykeln – trots att kläderna huvudsakligen tillverkas i länder långt bort från Sverige (se diagrammet).</li></ul> <div><br /><span><span><strong>Text:</strong> Johanna Wilde<br /><strong>Bilder:</strong> Sandra Roos och Christian Löwhagen<span style="display:inline-block"></span></span></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fakta om Mistra Future Fashion</h3> <div><a href="http://mistrafuturefashion.com/sv/hem/">Mistra Future Fashion</a> är ett forskningsprogram om hållbart mode och verkar för en framtida positiv modeindustri. Visionen är att möjliggöra ett systemskifte till en hållbar industri. Programmet håller unikt ett systemperspektiv och arbetar tvärvetenskapligt i ett stort konsortium med över 40 forsknings- och industripartners. Programmet finansieras primärt av Mistra och leds av Rise.</div> <div> <br /></div> <div> </div> <div>Läs mer om hur Sandra Roos forskning kommer till nytta för textilindustrin:</div> <div><a href="/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/Miljovanligare-klader-mojliga-tack-vare-ny-kartlaggning-av-kemikalier.aspx"><em>Miljövänligare kläder möjliga tack vare ny kartläggning av kemikalier</em></a></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen: </div> <a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/246361-advancing-life-cycle-assessment-of-textile-products-to-include-textile-chemicals-inventory-data-and"><div><em>Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment</em></div></a>Fri, 17 Feb 2017 08:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vi-har-banat-väg-för-nytt-sätt-att-tänka-i-vården.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vi-har-banat-v%C3%A4g-f%C3%B6r-nytt-s%C3%A4tt-att-t%C3%A4nka-i-v%C3%A5rden.aspxVi har banat väg för ett nytt sätt att tänka i vården<p><b>​I ett tätt samarbete har Centre For Healthcare Improvement vid Chalmers och Regionalt cancercentrum väst skapat ramar för en bättre cancervård i Västsverige. Resultatet är en nyskapande cancerstrategi där patienten står i fokus, vården är mer sammanhållen och personalen ges stort utrymme i utvecklingsarbetet. &quot;Tillsammans med CHI har vi banat väg för ett nytt sätt att tänka i vården, säger Nils Conradi&quot;, RCC Väst.</b></p><div>​Det har gått över sex år sedan de första, intensiva spåningsmötena, där whiteboardtavlorna snabbt fylldes med kreativa idéer om framtidens cancervård. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Då var Regionalt cancercentrum väst, RCC Väst, en liten och gryende organisation som just hade fått ett statligt uppdrag att ta fram en cancerstrategi för Västsverige. Idag har verksamheten växt till en viktig kunskapsorganisation för utvecklingen av regionens cancervård – och Chalmers forskningscentrum CHI, Centre For Healtcare Improvement, har varit med hela vägen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den första stora utmaningen var att skapa en ny, regional strategi för en mer sammanhållen och patientfokuserad cancervård. Det blev inledningen till ett framgångsrikt samarbete mellan RCC Väst och CHI:s forskare inom kvalitets- och verksamhetsutveckling av sjukvården. <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Aktionsforskning ger nya perspektiv</h3> <div> </div> <div>– CHI har gett oss viktig, forskningsbaserad kunskap om organisatoriskt lärande: hur människor bäst bygger upp nya kunskaper, och hur man bedriver utvecklingsarbete på systemnivå. I grunden handlar det om en gigantisk kulturförändring. Tillsammans med CHI har vi skapat ett förhållningssätt i vården som bygger på respekt och dialog med de berörda, där professionens kunskap tas tillvara och patientens inflytande över vården är i centrum, säger Nils Conradi, tidigare verksamhetschef för RCC Väst.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Att det krävdes ett delvis nytt perspektiv för att ro iland cancerstrategin stod klart tidigt. Här blev CHI:s arbetssätt med aktionsforskning en viktig nyckel. Aktionsforskning innebär att forskaren inte står bredvid eller granskar i efterhand, utan är direkt involverad i de områden, processer eller fenomen som ska studeras – och skapar kunskapen tillsammans med de berörda. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Andreas Hellström, forskare och lektor på CHI, beskriver forskningsmetoden som att ”förstå ett system genom att försöka förändra det”. Han konstaterar att den här typen av utvecklingsarbete inte är utbrett inom sjukvården.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi måste sluta tro att sjukvården kan styras med enkla policys och resultatmål. Sjukvården är en av samhällets mest komplexa organisationer, och för att utveckla verksamheten i så komplicerade miljöer krävs att professionerna involveras starkt i arbetet, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="text-align:center"> &quot;Vi måste sluta tro att sjukvården kan styras med enkla policys och resultatmål&quot;</h4> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Andreas Hellström, CHI</h6> <div> </div></div> <div> </div> <div>En viktig tanke med cancerstrategin var att hitta ett bra sätt att sprida kunskap längs cancervårdsprocesserna genom att hjälpa personalen att lära av varandra. För att skapa en sådan lärplattform utsågs ett trettiotal regionala processägare inom olika cancersjukdomar: läkare som hade ansvar för att utveckla och sprida kunskap om arbetet inom just deras område.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Några färdiga lösningar för hur processägarna skulle arbeta erbjöds inte. Istället fanns en tilltro till professionens kunskap - och en vilja att ta vara på den.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det var ett viktigt vägval att inte gå ut med färdiga modeller och instruktioner. Det kan många gånger kännas tryggt att gömma sig bakom färdigpaketerade konsultmodeller, men de blir sällan de lösningar man hoppats på. Istället har vi visat tillit till professionen. Det har lett till en reflekterande verksamhetsutveckling, där man vågar tänka själv och göra lokala anpassningar som passar den specifika situationen, säger Andreas Hellström.</div> <div> </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tilltro till professionen </h3></div> <div> </div> Han får medhåll av Thomas Björk-Eriksson, RCC Västs nuvarande verksamhetschef. <div></div> <div>– En viktig framgångsfaktor i det här arbetet är att kraften har kommit underifrån. Kompetenta människor ser vad som saknas, och kan själva forma sina uppgifter, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Nils Conradi berättar att uttrycket ”lokalt ägarskap” myntades i arbetsprocessen, och framhåller att yrkesskickliga personer lär sig bäst mellan kollegor.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi ville ge tillbaka kraften till de läkare och sjuksköterskor som jobbar med vården. Tillsammans med CHI har vi omdefinierat professionens roll i utvecklingen och styrningen av sjukvården, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>För de processägande läkarna, som är vana att arbeta i en strikt linjeorganisation med fokus på ekonomistyrning, kan perspektivet uppfattas som både nytt och ovant. Men det händer mycket när människor ges möjlighet att påverka, påpekar Nils Conradi.</div> <div> </div> <div><img src="/en/departments/tme/PublishingImages/News/800x600%20(bildkarusell)/NilsoAnna-fullbredd.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="text-align:center">&quot;Vi ville ge tillbaka kraften till de läkare och sjuksköterskor som jobbar med vården&quot;</h4> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Nils Conradi, RCC Väst</h6></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det försvinner mycket frustration när medarbetare får mer utrymme i sådana här processer. Dessutom uppstår många oväntade effekter. Många av våra processägare har sagt att de har blivit bättre läkare i mötet med patienterna, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Anna Karevi Verdoes, enhetschef för vårdutveckling på RCC Väst, ser stora fördelar med det gemensamma arbetssätt som har utvecklats i cancerstrategin, där regionala processägare jobbar med kunskapsutveckling och kunskapsspridning längs cancervårdsprocesserna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns ett stort värde i att ha tydliga personer att vända sig till. Hela kunskapsutvecklingen inom cancervården vilar på dessa, säger hon.<br /><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Viktigt involvera patienterna</h3> <div> </div> <div>Nils Conradi betonar vikten av det patientperspektiv som har genomsyrat arbetet, där det finns en aktiv strävan efter att möta patienternas behov. Han ser CHI:s forskningsmetoder och kunskaper kring utvecklingsarbete i vården som en förutsättning för den sammanhållna cancerstrategi som nu har skapats i Västsverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns en själslig matchning mellan det som CHI företräder och det som människor i vården vill arbeta med, om de ges förutsättningarna. Att jobba i ett stödperspektiv och sätta patienten i centrum – det talar till vårdens medarbetare på ett väldigt grundläggande plan, säger han.</div> <div> </div> <div>Han framhåller att samarbetet kring cancerstrategin har lett till något unikt.</div> <div> </div> <div>– Den filosofi som vi har grundlagt tillsammans med CHI, det genomgripande lärosättet, det finns ingen annanstans i Sverige, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <div> <br /><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION </h4> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx">Centre for Healthcare Improvement (CHI)</a> är en centrumbildning vid Chalmers tekniska högskola, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, som bedriver forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="http://www.cancercentrum.se/vast/">Regionalt cancercentrum väst, RCC Väst</a>, är en kunskapsorganisation för utveckling av cancervården och ett av sex regionala cancercentrum i Sverige. Organisationen arbetar för en mer patientfokuserad, jämlik och effektiv cancervård.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs mer om projektet: <a href="https://research.chalmers.se/project/5530">Mot en mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Fler samarbeten mellan CHI och RCC Väst: <a href="https://research.chalmers.se/project/7320">Kraftens Hus – från kraft att överleva till kraft att leva</a>. Innovativ tjänstedesign för bättre stöd till cancerberörda </div> <div> </div> <div> <br /><br /><strong>FAKTA: Om RCC och nationella cancer</strong><strong>strategin</strong><br /></div> <div>Regeringen har tillsammans med landsting och regioner under flera år satsat på att etablera regionala cancercentrum (RCC). Grunden i satsningen har varit ett betänkande om en nationell cancerstrategi för framtiden. I Sverige finns idag en nationell cancerstrategi med sex regionala cancerplaner, som utgår från de lokala utvecklingsbehoven.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Cancerstrategins effekter</strong></div> <div> </div> <div>2016 kom <a href="http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-11-3">Socialstyrelsens rapport om landets regionala cancercentrum</a> och de regionala cancerstrategierna. Här är några av slutsatserna kring vad satsningen har lett till:</div> <div> </div> <div>•    Fler kontaktsjuksköterskor i cancervården</div> <div> </div> <div>•    Patienter och närstående bidrar i utvecklingen av cancervården</div> <div> </div> <div>•    Fler patienter bedöms i multidisciplinära konferenser </div> <div> </div> <div>•    Fler individuella vårdplaner</div> <div> </div> <div>•    29 nationella vårdprogram</div> <div> </div> <div>•    Totalt 19 nationella vårdenheter för högspecialiserad vård<br /><br /><img alt="CHIRCCväst-siffrorutanlogga.png" src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/CHIRCCväst-siffrorutanlogga.png" style="margin:5px" /><br /><br /></div>Fri, 17 Feb 2017 00:35:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Ny-innovationsarena-på-Chalmersområdet.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Ny-innovationsarena-p%C3%A5-Chalmersomr%C3%A5det.aspxNy innovationsarena byggs på Chalmersområdet<p><b>​Som en del av Johanneberg Science Park bygger Akademiska Hus JSP2 en ny kontorsbyggnad och innovationsarena på södra Chalmers Campus Johanneberg.</b></p><div>​<span>Akademiska Hus investerar cirka 380 miljoner kronor i projektet för att ytterligare stärka området, som är en forsknings- och innovationsmiljö av internationella mått.<span> </span></span>JSP2 (Johanneberg Science Park etapp 2) kommer att användas som en kontorbyggnad och en innovationsarena både under byggprocessen och framöver. Här ska flera parter bedriva innovationsprojekt bland annat med byggnaden som test- och demonstrationsarena.</div> <div> </div> <div>Den nya byggnaden JSP2 är placerad på den nuvarande parkeringen på Sven Hultins plats mellan Johanneberg Science Parks nya byggnader (etapp 1) och Chalmers Väg och Vatten II. JSP2 är en kontorbyggnad för näringsliv med verksamheter inom Johanneberg Science Parks inriktningsområde – samhällsbyggnad. Förhoppningen är att JSP2 ska bli en värdeskapande samverkansmiljö där näringsliv möter akademi och samhälle. Tillsammans med etapp ett och de övriga byggnaderna kommer Johanneberg Science Park att bli en ännu tydligare entré till Chalmersområdet från söder.</div> <div> </div> <div>JSP2-projektet bedrivs i nära samarbete mellan Chalmers, Johanneberg Science Park och Akademiska Hus. Uthyrning pågår och redan nu finns avtal tecknade med bland andra RISE, tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. <br /><a target="_blank" href="http://www.akademiskahus.se/aktuellt/nyheter/2017/02/akademiska-hus-bygger-innovationsarena-pa-chalmersomradet/"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Läs mer hos Akademiska Hus</a><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fakta</h3> <div><strong>Lokalarea (LOA):</strong> cirka 9 585 kvm</div> <div><strong>Bruttoarea (BTA): </strong><span>cirka<span></span></span> 11 560 kvm</div> <div><strong>Kontorsplatser:</strong> <span>cirka<span></span></span> 400 i sex plan</div> <div><strong>Byggstart: </strong>Maj 2017    <br /><strong>Färdigställande:</strong> Sommaren 2019</div> <div><strong>Certifiering: </strong>Miljöbyggnad nivå Guld</div> <div><strong>Byggherre: </strong>Akademiska Hus</div> <div><strong>Arkitekter:</strong> Tengbom Arkitekter</div> <div><strong>Samverkansentreprenör:</strong> Byggdialog</div> <div> </div>Thu, 16 Feb 2017 14:30:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/TV-familjer-sanker-sina-utslapp.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/TV-familjer-sanker-sina-utslapp.aspxTV-familjer sänker sina utsläpp med hjälp från Chalmers<p><b>​Jordens temperatur stiger och svenskarnas miljöpåverkan ökar. Nu har UR gjort en realityserie om fyra svenska familjers försök att ändra livsstil. Zero Impact har premiär 22 februari i SVT. Chalmersforskaren Fredrik Hedenus medverkar som miljöexpert och diskussionspartner till programledare Özz Nûjen.</b></p><div><strong>​</strong><strong>Hur var det att delta i en tv-produktion?</strong></div> <div> </div> <div>– Roligt och intressant! Fast ibland lite väl mycket omtagningar. Kanske inget jag vill göra som heltidsjobb. Vi spelade in i en vecka ungefär, säger Fredrik Hedenus, som till vardags är chef för avdelningen fysisk resursteori vid Institutionen för energi och miljö.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Varje år orsakar svenskar hela åtta ton koldioxidekvivalenter i utsläpp per person, vilket är sex ton mer än vad man beräknar krävs om vi ska nå FN:s mål om maximalt två graders uppvärmning. Sedan 90-talet har svenskarna visserligen lyckats minska sin miljöpåverkan inom landet, men vi har fördubblat den utomlands. Vem får betala priset för utlandsresor, matvanor och shopping? </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I den nya UR-serien Zero Impact öppnar fyra svenska familjer dörren till sina hem och låter Fredriks forskarkollega David Andersson mäta deras klimatpåverkan. De ställs sen inför den stora utmaningen att under trettio dagar förändra sin vardag helt. Men först ger sig familjerna ut på en resa de sent kommer att glömma – till bland annat Ghana, Brasilien eller Costa Rica. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Träffade du familjerna?</strong></div> <div> </div> <div>– Det var mest David som hade kontakt med dem, eftersom han räknade ut och berättade om deras avtryck. Men en av dem, familjen Fleetwood, kom ner och besökte mig i Göteborg. De var jättetrevliga och intresserade. Jag berättade om mat, om kärnkraft och om vindkraft bland annat, säger Fredrik Hedenus. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/FredrikHedenus_350x305px.jpg" alt="" style="margin:5px" />Varför ville du delta i tv-serien? </strong></div> <div> </div> <div>– För att jag inte hade gjort något sånt förut. Det var spännande, helt enkelt. Jag fick chans att kommunicera samma budskap som jag har spridit i andra sammanhang till en ny, större publik. Jag fick också chans att resonera kring komplexiteten som finns kring vilken mat man väljer, effekten av olika typer av transportslag. Özz var en väldigt duktig intervjuare. Han ställde överraskande frågor som jag ändå oftast kunde ge korta och begripliga svar på.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Man lär sig alltså något när man ser program​men? </strong></div> <div> </div> <div>– Ja, det tycker jag faktiskt. Av det jag har sett hittills tycker jag att balansen mellan information och underhållning ser bra ut. Det känns inte tungt att titta på. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Text: Christian Borg</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">​Alla kan banta ner sina egna utsläpp med ny app</h5> <div> </div> <div>Samma beräkningsmodeller som används i tv-serien Zero Impact ligger till grund för en app från det nystartade bolaget Svalna, som klimatforskaren David Andersson driver. Med hjälp av appen är det meningen att andra hushåll ska kunna mäta sig med familjerna i tv, och själva göra en liknande livstilsresa. Läs mer på <a href="https://www.svalna.se/" target="_blank">Svalna.se</a>. Läs mer om hur <a href="/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/Så-beräknade-vi-utsläppen-i-SVT-serien-Zero-Impact.aspx">utsläppen räknades ut för familjerna i Zero Impact​</a>. </div> <div> </div> <div> <br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Zero Impact har premiär i SVT 22 februari</h5> <div>Syftet med UR:s tv-serie Zero Impact är att på ett underhållande sätt öka kunskap om hur vår konsumtion påverkar miljö och klimat. Serien sänds i fyra entimmes avsnitt med start 22 feb kl 21 i SVT1. Programmen finns också tillgängliga på <a href="http://urplay.se/" target="_blank">UR Play</a>.</div> <div> </div> <div> <br /></div> <div> </div> <div> </div>Thu, 16 Feb 2017 11:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hedersdoktorer-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hedersdoktorer-2017.aspxVetenskapsjournalist, geodet och fysiker blir Chalmers hedersdoktorer 2017<p><b>​Kaianders Sempler, som sedan slutet av 1970-talet publicerat populärvetenskapliga texter och illustrationer i bland annat tidningen Ny Teknik, utses till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola 2017. Han får sällskap av geodeten Kristine M. Larson och fysikern Steven Girvin från USA.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Kaianders Sempler</h3> <div>Kaianders Sempler är vetenskapsjournalist, illustratör och samhällsdebattör och sedan 1978 knuten till tidningen Ny Teknik. Där har han under flera decennier regelbundet publicerat artiklar och krönikor om intressanta teknik- och vetenskapshistoriska händelser. Han har förklarat nya upptäckter och gamla fenomen på ett populärvetenskapligt och pedagogiskt sätt, samt skrivit om historiska händelser där tekniken spelat en viktig roll.</div> <div>Kaianders Sempler utses till hedersdoktor på Chalmers för sin framstående gärning som vetenskapsjournalist och folkbildare inom naturvetenskap och teknik. Genom sitt arbete med både text och bild är han en föregångare i dagens vetenskapliga kommunikation inom både forskning och undervisning.</div> <div>Kaianders Sempler är utbildad arkitekt vid Chalmers. Han har haft ett aktivt samarbete med flera Chalmersforskare genom att publicera deras insända artiklar, ofta med värdefull redigering och egna tillägg, samt genom att belysa ämnen som föreslagits av chalmerister. Kaianders Semplers kunskap om vetenskapsjournalistik är av stor betydelse för utbildningen i populärvetenskaplig kommunikation för forskare.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kristine M Larson</h3> <div>Kristine M. Larson, professor vid University of Colorado, Boulder, USA, är världsledande inom tillämpning av signaler från globala navigationssatellitsystem, exempelvis GPS, i geovetenskaplig forskning. Hennes arbete omfattar ett brett spektrum av geofysikaliska fenomen och geovetenskapliga frågeställningar – allt ifrån mätningar av rörelser i jordskorpan och vulkanutbrott, till mätning av havsnivån i ett jordcentrerat koordinatsystem. </div> <div>Kristine M. Larson utnämns till hedersdoktor för sin banbrytande forskning om hur man använder GPS-signaler för att mäta markfuktighet, snödjup, vegetation, och havsnivå. Hennes arbete bidrar till förbättrade hydrologiska studier, väderprognoser, klimatmodeller, och skattningar på en stigande havsnivå; områden som har en stor relevans för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv.</div> <div>År 2010–2011 var Kristine M. Larson jubileumsprofessor på Chalmers, där hon arbetade med fokus på utveckling av tekniken för just havsnivåmätningar med hjälp av GNSS-signaler. Samarbetet mellan Kristine M. Larson och forskarna på Chalmers pågår och frågor kring hur noggrant havsnivån kan mätas aktualiseras nu i högsta grad då de nya tvillingteleskopen vid Onsala rymdobservatorium tas i bruk.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Steven Girvin</h3> <div>Steve Girvin är professor vid Institutionen för tillämpad fysik och Deputy Provost for Research vid Yale University i New Haven, Connecticut, USA. Han är en framstående forskare inom den teoretiska kondenserade materiens fysik. Steve Girvin har bland annat bidragit avsevärt till framsteg inom kvanthalleffekt, enelektronik och kvantinformation. Han är ledamot i The National Academy of Sciences, samt utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.</div> <div>Parallellt med sitt provost-uppdrag leder Steve Girvin en teorigrupp som varit mycket framgångsrik inom kvantinformation. Bland annat har gruppen arbetat fram koncept för nya kvantbitar och lagt grunden till forskningsområdet krets-kvantelektrodynamik. </div> <div>Steve Girvin tillbringade ett år som post-doc på Chalmers under 1980-talet och knöt då kontakter med svenska forskare som har lett till flera efterföljande samarbeten. Han har frekventa kontakter med Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers rörande forskning om kvantdatorer. Förutom direkta forskningssamarbeten har han bidragit som rådgivare i organisationskommittéer och som talare vid lokalt arrangerade workshops och konferenser, senast vid Initiative Seminar on Quantum Technology i december 2016. <br /><br /><a href="https://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/hedersdoktorer/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lista över tidigare års hedersdoktorer vid Chalmers</a></div>Wed, 15 Feb 2017 09:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Kraftsamling-för-att-avslöja-den-mörkaste-hemligheten-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Kraftsamling-f%C3%B6r-att-avsl%C3%B6ja-den-m%C3%B6rkaste-hemligheten-.aspxKraftsamling för att avslöja den mörkaste hemligheten<p><b>​Hur kan stjärnor och galaxer förflytta sig och hur formas universum? Svaret kan finnas i den mörka materian – okända partiklar som utgör över 80 procent av universums stoff. Under mars samlas experter från hela världen i München för att hitta sätt att påvisa den mörka materians existens. Workshopen koordineras av Riccardo Catena, forskarassistent på institutionen för fysik på Chalmers.</b></p><div>​ <img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/90x75px/Riccardo_Catena_IMG_0222_90x120.jpg" alt="" style="margin:5px" />– Det krävs gemensamma krafter för att lösa ett av universums olösta mysterier. Nu finns experiment som kan svara på de stora frågorna och vi behöver samarbeta över vetenskapliga discipliner för kunna tolka resultaten. Att avslöja mörk materia är en av de mest angelägna frågorna inom forskningen, säger Riccardo Catena, teoretisk astropartikelfysiker på avdelningen för subatomär fysik och plasmafysik.</div> <div> </div> <div>Ett av de stora pågående experimenten, Xenon1T, pågår i den underjordiska forskningsanläggningen Laboratori Nazionali del Gran Sasso i Italien. Detektorn som används väger runt ett ton och de första resultaten ska presenteras inom några månader. För att få ut så mycket som möjligt av resultaten möts cirka 70 fysiker inom olika områden för en fyra veckor lång workshop. Det är första gången som teoretiker och experimentalister inom astro- partikel- och kärnfysik går samman för att lösa denna stora gåta.</div> <div> </div> <div> – Mörk materia är en hypotetisk partikel som har lyckats undgå att bli upptäckt. Om vi kan påvisa den och förstå dess natur, kan vi ge en sammanhållen förklaring till en rad mystiska fenomen i universum. Till exempel rör sig stjärnor och galaxer med hastigheter som är så höga att de inte går att förklara med hjälp av synlig materia, säger Riccardo Catena.</div> <div> </div> <div>Dessutom kan upptäckten av en ny partikel bana väg för helt nya möjligheter.</div> <div> – Det är svårt att förutse vidden av ett sådant genombrott. När Thomson 1897 upptäckte att elektronen var en subatomär partikel trodde han inte att den skulle bli till någon större nytta. I dag baseras mycket av vår moderna teknologi på elektronens egenskaper.</div> <div> </div> <div>Riccardo Catena har fått ett anslag om 78 000 euro från Munich Institute for Astro- and Particle Physics (MIAPP) för att arrangera workshopen. Bland arrangörerna finns också biträdande professor Christian Forssén från avdelningen för subatomär fysik och plasmafysik på Chalmers tillsammans med professor Jan Conrad från Stockholms universitet. Totalt deltar sex forskare från Sverige.</div> <div> </div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</div> <div> </div> <div><a href="http://www.munich-iapp.de/programmes-topical-workshops/2017/dark-matter-direct-detection/"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Läs mer om workshopen i München 6-31 mars 2017.</a></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">För mer information, kontakta: </h5> <div><span><a href="https://www.chalmers.se/en/staff/Pages/Riccardo-Catena.aspx">Riccardo Catena</a>, forskarassistent, institutionen för fysik, Chalmers: 076-890 19 76, riccardo.catena@chalmers.se<span style="display:inline-block"><br /></span></span><br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/christian-forssen.aspx">Christian Forssén</a>, biträdande professor,<span> institutionen för fysik, Chalmers<span style="display:inline-block"></span></span>: 031-772 32 61, christian.forssen@chalmers.se<br /><br /></div>Tue, 14 Feb 2017 00:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/centrum/oso/nyheter/Sidor/Onsalas-tvillingteleskop-startklara.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/centrum/oso/nyheter/Sidor/Onsalas-tvillingteleskop-startklara.aspxOnsalas tvillingteleskop är startklara<p><b>​​Två nya teleskop har uppförts vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland och den 18 maj ska de invigas. Onsalas tvillingteleskop är Sveriges del i ett internationellt teleskopnätverk som använder astronomins metoder - och avlägsna svarta hål - för att mäta jorden och dess rörelser.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Onsalas tvillingteleskop består av två identiska parabolantenner, 13,2 meter i diameter. De är en del i en internationell satsning där 20 länder är inblandade som syftar till att öka vår kunskap om jorden och dess rörelser.</span><div><br /></div> <div>Tvillingteleskopen använder lysande, mycket avlägsna galaxer som fixstjärnor på himlen. Genom att ständigt mäta positioner på himlen av ljusstarka radiokällor kan teleskopen i nätverket tillsammans fastställa sina egna positioner i rymden.</div> <div><br /></div> <div>John Conway är föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i observationell radioastronomi vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Källorna som teleskopen mäter upp är alla avlägsna galaxkärnor, så kallade kvasarer, som lyser tack vare varsitt supertungt svart hål vars omgivningar lyser när det äter upp sig. Detta är tillämpad astronomi när den är som bäst, säger han.</div> <div><br /></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ott_lundqvist_2327_72dpi_340x340.jpg" alt="" style="margin:5px" />Onsalas tvillingteleskop ingår i ett växande internationellt nätverk av liknande teleskop. Inom ramarna för det globala projektet<span></span> <a href="https://space-geodesy.nasa.gov/futureNetwork/VGOS.html">VGOS</a> (VLBI Global Observing System) får de sällskap av liknande teleskop i hela världen. Liknande mätningar har länge gjorts med världens befintliga radioteleskop, bland dem 20-metersteleskopet i Onsala. Men med ett dedikerat nätverk av teleskop som för första gången kan observera dygnet runt, året om, kan man nå precisionsnivåer omkring tio gånger bättre än dagens.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Med teleskopnätverket kan vi mäta avstånden mellan teleskopen med millimeterprecision, och nästan i realtid, säger Rüdiger Haas, professor i rymdgeodesi vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Onsala har en lång historia av att göra mätningar av jorden med hjälp av radioastronomisk teknik. Observatoriets ikoniska 25-metersteleskop blev 1968 det första i Europa att delta i långbasinterferometriska mätningar. 20-metersteleskopet, som invigdes 1976, kan stoltsera med en mätserie av geodetiska mätningar som är längre än något annat teleskop i världen.</div> <div> </div> <div>Teleskopen och deras nätverk fyller ett globalt behov som uttrycktes i en resolution som antogs av Förenta nationernas generalförsamling i februari 2015. I resolutionen, Ett globalt geodetiskt referenssystem för hållbar utveckling (“A Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development”) erkändes för första gången vikten av att koordinera mätningar av jorden – geodesi – på ett globalt plan. Resolutionen förstärker initiativet UN-GGIM (Global Geospatial Information Management), också från FN, och det globala geodetiska referenssystemet (Global Geodetic Reference Frame; GGRF).</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ott_lundqvist_2207_72dpi_340x340.jpg" alt="" style="margin:5px" />–</span> Framtidens forskning om hållbar utveckling och om jorden som system ställer allt högre krav på tillförlitliga, långvariga högprecisionsmätningar. Tvillingteleskopen i Onsala är en naturlig fortsättning av vår redan långa historia av sådana mätningar i Onsala, säger Gunnar Elgered, prefekt för Institutionen för rymd- och geovetenskap och professor i elektrisk mätteknik vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Liknande teleskop finns redan i USA i Hawaii och Maryland, i Wettzell, Tyskland, i Yebes, Spanien, på ön Santa Maria på Azorerna, och på Svalbard. Nya planeras i bland annat Sydafrika och Finland. Driftstart för hela teleskopnätverket, bestående av 16 stationer eller fler, planeras för 2020.</div> <div><br /></div> <div>Ett referenssystem med sådan noggrannhet är dessutom ett krav för många tillämpningar inom geovetenskap. Bland annat gör det möjligt att mäta havsnivå relativt jordens mitt för att kunna testa modeller för den globala uppvärmningen. Mätningarna kommer dessutom att bidra till flera spännande forskningsområden, bland dem hur jordens tektoniska plattor rör sig, jordens rotation, dess axellutning och hur de förändras.</div> <div><br /></div> <div>Onsalas tvillingteleskop har finansierats av ett generöst bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Kontakter:</span></div> <div> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 031-772 5500 eller 070 493 3114, robert.cumming@chalmers.se.</div> <div> </div></div> <div>Rüdiger Haas, professor i rymdgeodesi, Chalmers, tel: 031 772 55 30, rudiger.haas@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Gunnar Elgered, professor i elektrisk mätteknik, Chalmers, tel: 031 772 1610 eller <span style="background-color:initial">031 772 5565, gunnar.elgered@chalmers.se</span></div> <div><br /></div> <div><div><i><span style="font-weight:700">Bilder:</span></i></div> <div><i><br /></i></div> <div>Högupplösta bilder finns på <a href="https://www.flickr.com/photos/onsala/albums/72157676766424773">https://www.flickr.com/photos/onsala/albums/72157676766424773​</a><i><br /></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>1 (överst). </i><span style="background-color:initial"><i>Onsalas tvillingteleskop kommer att mäta jordens rörelser med hjälp av avlägsna galaxer. Bakom de två nya antennerna står 25-metersteleskopet från 1963. (Foto: Onsala rymdobservatorium/R. Hammargren).</i></span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><i><br /></i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>2. Onsalas tvillingteleskop tas nu i drift. &quot;Första ljus&quot; uppnåddes för det norra teleskopet (t. h.) i början av februari 2017. (Foto: Onsala rymdobservatorium/Anna-Lena Lundqvist)</i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i><br /></i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>3. Tvillingteleskopen och 25-metersteleskopet i Onsala. </i></span><i style="background-color:initial">(Foto: Onsala rymdobservatorium/Anna-Lena Lundqvist)​</i></div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Mer om Onsalas tvillingteleskop</span></div> <div> </div> <div>Onsalas tvillingteleskop är två parabolantenner som ligger c:a 75 meter ifrån varandra på samma udde som 25-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland. Teleskopen har en så-kallad ring-fokus-design: huvudspegeln har en diameter på 13,2 m och subreflektorn är 1,55 m tvärsöver. Teleskopen är konstruerade för att kunna observera tillsammans på många olika sätt. De rör sig dessutom mycket snabbt, motsvarande ett helt varv på 30 sekunder (12° per sekund) eller från horisont till zenit på 15 sekunder (6° per sekund), vilket gör att de kan observera tusentals radiokällor per dygn. Parabolernas ytor är formade till 0,3 millimeters precision, vilket möjliggör mätningar med frekvenser upp till 40 GHz (våglängder på 0,75 cm eller mer).</div> <div> </div> <div>I teleskopens utrustning ingår matarhorn och mottagare som gör att de kommer att kunna registrera radiovågor inom ett gemensamt frekvensband 3–14 GHz (våglängd 2-10 centimeter) och två linjära polarisationer. De två teleskopen får varsitt mottagarsystem. Det norra teleskopet är utrustat med ett matarhorn med så kallad quadridge-design, med fyra nockar på insidan, som täcker 3–18 GHz (1,7-10 cm), som liknar mataren som Onsala rymdobservatorium utvecklat för radioteleskopet SKA. Det södra teleskopet utrustas med en Eleven-matare – en design som togs fram av antennfysikern Per-Simon Kildal (1951-2016) vid Chalmers - som täcker 2–14 GHz (2-15 cm). Teleskopen delar Onsala rymdobservatoriums väteatomklocka med observatoriets andra teleskop för tid- och frekvensdistribution. Teleskopen styrs från i kontrollrummet vid 20-metersteleskopet via ett digitalt system som klarar datahastigheter upp till 128 gigabit per sekund.</div> <div><br /></div> <div>Onsalas tvillingteleskop invigs den 18 maj 2017 av Lena Sommestad, landshövding i Hallands län. Mer information om invigningen kommer framöver.</div> <div> </div> <div><span style="font-weight:700">Länkar:</span></div> <div> </div> <div>23rd Working Meeting of the European VLBI Group for Geodesy and Astrometry (EVGA)</div> <div><a href="https://www.chalmers.se/en/conference/EVGA2017/">https://www.chalmers.se/en/conference/EVGA2017/</a></div> <div><br /></div> <div>FN-resolutionen <span style="background-color:initial"><i>Ett globalt geodetiskt referenssystem för hållbar utveckling (“A Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development”)</i></span><span style="background-color:initial"><i> </i></span></div> <div><a href="http://ggim.un.org/knowledgebase/KnowledgebaseCategory37.aspx">http://ggim.un.org/knowledgebase/KnowledgebaseCategory37.aspx</a><br /></div> <div><br /></div> <div>NASA-artikel om stationen i Hawaii, USA:</div> <div><a href="https://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/nasa-station-leads-way-for-improved-measurements-of-earth-orientation-shape">https://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/nasa-station-leads-way-for-improved-measurements-of-earth-orientation-shape</a></div> <div> </div> <div>NASA:s animering om rymdgeodesi och hur kvasarer används för att mäta jorden</div> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=59Bl8cjNg-Y">https://www.youtube.com/watch?v=59Bl8cjNg-Y</a><div><br /></div>Fri, 10 Feb 2017 13:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-2017.aspxChalmers nya smarta hinder till Gothenburg Horse Show – för minskad skaderisk i framtiden<p><b>​Förra året var det världspremiär för Gothenburg Horse Shows ”smarta hinder”, som tagits fram genom ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Gothenburg Horse Show. I år är hindret tillbaka i Scandinavium fast nu med en ny unik teknik. Det nya smarta hindret mäter hur långt ifrån hindret som hästen stampar av. Förhoppningen är att på sikt kunna använda kunskapen som samlas in via hindret till att avla fram hästar med ett mer hållbart sätt att hoppa.</b></p><div>​Det nya smarta hindret har tagits fram av en grupp på tio Chalmersstudenter med åtta olika inriktningar som en del av sina utbildningar. Hindret använder en laser som mäter avståndet från hästens avstamp till hindret. Mätdata överförs sedan trådlöst till en dator som bearbetar informationen och skickar den som ett mätvärde till jumbotronen, där publiken kan se resultatet. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Studerar avstampet</h3> <div>Samarbetet mellan Chalmers tekniska högskola och Gothenburg Horse Show startade inför förra åretsevenemang och blev en stor succé. I år utgick man ifrån en förfrågan som Chalmers fick ifrån Swedish</div> <div>Warmblood (SWB), en organisation som verkar för att främja svensk avel, uppfödning och utbildning av hästar. SWB ville finna en teknisk lösning som kan bidra till lägre framtida skaderisk för hästar. Tanken är att studera just avstampet och koppla till studier kring tillexempel förslitningsskador i frambenen för att se om man bör försöka avla fram hästar med annan konstitution eller teknik. </div> <div>– Teknisk utveckling har kommit att betyda mycket för hästsporten och Chalmers får ofta förfrågningar om att försöka hitta lösningar på olika hästrelaterade problem. Nu är vi stolta och glada över att kunna presentera en ny teknik genom vårt smarta hinder under Gothenburg Horse Show, som förhoppningsvis kan bidra till färre skador, säger Magnus Karlsteen, docent i fysik och ansvarig för hästsport-satsningen vid Chalmers tillsammans med Maria Sundin vid Göteborgs universitet. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Chalmershindret2017%20topp.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>​Foto: Lottapictures/Lotta Gyllensten</em><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Intresse och ingenjörskonst</h3> <div>Chalmers har just nu ungefär ett tjugotal olika projekt igång kopplade till hästsport. Många av studenterna på Chalmers är intresserade av hästar och här får de möjlighet att kombinera sitt intresse med sina ingenjörskunskaper.</div> <div>– Vi uppskattar verkligen vårt samarbete med Chalmers och vår möjlighet att vara med och bidra till den framtida tekniska utvecklingen inom hästsporten. Jag hoppas också att det smarta hindret kan locka våra unga besökare och aktiva på Gothenburg Horse Show till att intressera sig för ingenjörsyrket, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare på Gothenburg Horse Show. </div> <div>På EuroHorse-mässan 23-26 februari, som pågår samtidigt som Gothenburg Horse Show, presenteras såväl hinder som andra hästforskningsprojekt. <br /><br /><a target="_blank" href="https://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/forskning/hastsport/Sidor/Gothenburg-Horse-Show.aspx"><img src="/_layouts/images/ichtm.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Träffa Chalmers på Gothenburg Horse Show och Eurohorse 2017</a></div> <div><a target="_blank" href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/hastsport/Sidor/default.aspx"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Mer information om Chalmers hästsportsatsning</a></div> <div> </div> <div><em>Gothenburg Horse Show arrangeras den 21-26 februari 2017 av Got Event, Göteborgs Stads evenemangs- och arenabolag, som driver tio arenor i Göteborg, bland annat Scandinavium. </em></div> <div><strong><br />Ytterligare information:</strong> </div> <div><a target="_blank" href="http://www.gothenburghorseshow.com/"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Gothenburg Horse Show</a></div> <div><a target="_blank" href="http://www.gotevent.se/"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Got Event</a></div> <div> <br /><span>Foto: Lottapictures/Lotta Gyllensten<span></span></span></div>Fri, 10 Feb 2017 10:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/Ny-institution-tjuvstartar-med-projekt-om-odling-i-Saharas-utkanter.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/Ny-institution-tjuvstartar-med-projekt-om-odling-i-Saharas-utkanter.aspxNy institution tjuvstartar med projekt om odling i Saharas utkanter<p><b>​I Saharas utkanter spelar träden en viktig roll för jordbruket. Men hur många och hur stora träd ska ett odlat fält ha för att få ut mesta möjliga mängd mat? En kombination av fältstudier och satellitobservationer ska öka kunskaperna och förhoppningsvis också skördarnas avkastning i kontinentens torrare odlingsmarker.  ​&lt;br&gt;– Det här är en fattig del av världen där jordbruket är en väldigt viktig del för många människors försörjning. Kan vi hjälpa dem att förädla tekniken så att odlingen blir både mer hållbar och mindre sårbar gör vi en viktig insats för samhällelig utveckling, säger Madelene Ostwald, docent och forskare på Chalmers avdelning för Fysisk resursteori samt på Linköpings Universitet.  ​​</b></p><div><div>Träd är inte någon vanlig syn på svenska åkrar, men i Afrika är de desto vanligare eftersom de anses hjälpa till att hålla det så nödvändiga vattnet kvar i jorden på fälten. Men de senaste åren har trädens roll ifrågasatts och det finns de som hugger ner träden eftersom de anser att de snarare tar vatten från grödorna. </div> <div><br /></div> <div>– Tillgången på vatten är den mest kritiska naturgivna variabeln för lyckad odling i de här områdena, därför är frågan om trädens påverkan en väldigt viktig fråga vi vill besvara i det här projektet, säger Madelene Ostwald.</div> <div><br /></div> <div>I det treåriga forskningsprojektet ”An integrated approach to explore the unknown role of trees in dryland crop production” ska forskarna med satelliters hjälp observera ett flertal fält i närheten av Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou. Satelliterna ska med både radar och optiska instrument mäta antalet träd, deras individuella höjd och massa, jordbruksproduktionen samt förändringar i jordens fuktighet. Den här typen av mätningar innebär delvis ny terräng för Chalmers radarfjärranalysgrupp, som leds av docent Leif Eriksson. </div> <div><br /></div> <div>– <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Nyheter/Leif_Heather_Madelene_350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Tidigare har vi främst gjort mätningar på skogsområden, men tekniken går framåt och nu är upplösningen så hög från radarsatelliterna att vi kan se enskilda träd. Med hjälp av  de tyska TanDEM-X satelliterna – som formationsflyger med några hundra meter mellan sig – kan vi mäta trädens höjd och uppskatta deras volym, säger Leif Eriksson (t v på bilden tillsammans med Heather Reese, forskare på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och Madelene Ostwald till höger). </div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Projektet relevant för många människor</h6> <div>Fokus för projektet är på ett 100 kvadratkilometer stort område. Men förhoppningen är att resultaten från projektet och de mätmetoder som utvecklas i projektet ska ha en relevans för stora delar av Afrika – och kanske även andra delar av världen med liknande klimat. </div> <div><br /></div> <div>– Att vi siktar på en så liten del beror på att vi behöver ha fältdata från det aktuella området. Dels noggranna mätningar av träd och övriga grödor, nedgrävda sensorer för att mäta markens fuktighet samt hur mycket grödor som jorden levererar. Allt detta behöver vi ha för att säkerställa kvaliteten och korrektheten i satelliternas mätningar. När vi sedan är säkra på att metoderna fungerar har vi tillgång till ett kraftfullt verktyg och kan använda satelliterna för att utföra mätningar på mycket större områden.  </div> <div><br /></div> <div>Huvudmålet med projektet är alltså att öka kunskapen om odlingen i Saharas södra utkanter, men samtidigt är projektet en viktig del av utvecklingen för Chalmers forskning då kombinationen av discipliner och tekniker i projektet i många fall är nya för Chalmers. </div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Ny institution ger nya samarbetsmöjligheter</h6> <div>Projektet är också det första som kan sägas vara gemensamt för en av Chalmers nyaste institutioner, där delar av Energi och Miljö går samman med Rymd och Geovetenskap den 1 maj 2017. </div> <div><br /></div> <div>– Jag kan se att det finns flera möjligheter till samarbeten framöver. Fysisk resursteori arbetar mycket med markanvändning och hur förändrad markanvändning påverkar närmiljö och klimat. I kombination med metodik och mättekniker från Rymd- och Geovetenskap kan vi verkligen bidra till utvecklingen av hela skalan, från teknisk utveckling till konkreta policyförslag, säger Leif Eriksson. </div></div> <div><br /></div> <div>Text: Christian Löwhagen. </div> <div>Bild: Madelene Ostwald (Burkina Faso) och Sofie Halldén.​</div>Fri, 10 Feb 2017 08:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Bränsleceller-på-agendan-för-Swedish-Electromobility-Centre.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Br%C3%A4nsleceller-p%C3%A5-agendan-f%C3%B6r-Swedish-Electromobility-Centre.aspxBränsleceller på agendan för Swedish Electromobility Centre<p><b>​Intresset för bränslecellsteknologi växer världen över. Swedish Electromobility Centre och Energiforsk får nu fortsatt finansiering för sin globala teknikbevakning av bränslecellsområdet. Samtidigt blir bränsleceller ett temaområde i Swedish Electromobility Centre, som därmed breddar sitt nätverk av forskare och industriaktörer.</b></p><div>​Intresset för att driva fordon med vätgas med hjälp av bränsleceller växer globalt, hos såväl fordonsindustrin som hos tillverkare av komponenter och system. Att vätgas och bränsleceller kan användas för reservkraft till exempelvis mobilbasstationer och för att förse byggnader med värme och el uppmärksammas också allt mer.</div> <div> </div> <div>Energimyndigheten ger nu fortsatt finansiering till teknikbevakning av bränslecellsområdet i ytterligare två och ett halvt år. Teknikbevakningen bedrivs av Swedish Electromobility Centre (tidigare Svenskt el- och hybridfordonscentrum, SHC) och Energiforsk sedan 2013, och har pågått i olika former i omkring tjugo år. Förutom global bevakning och analys kommer projektet att genomföra FoU-studier och sprida information om forskning och utveckling inom området.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Objektiv bevakning för akademi och industri</h3> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/sv/institutioner/s2/nyheter/PublishingImages/Bränsleceller%20på%20agendan%20för%20Swedish%20Electromobility%20Centre/Bertil%20Wahlund_225px.jpg" alt="" style="margin:5px" />Bertil Wahlund från Energiforsk koordinerar teknikbevakningsdelen i projektet, liksom tidigare.  Uppdraget är att leverera en objektiv, relevant och realistisk bild av forsknings- och utvecklingsläget inom hela bränslecellsområdet, till nytta för såväl industrin som forskarvärlden. Bertil lyfter fram utvecklingen för svenska företag som Powercell och Sandvik som ett de av områden som är intressanta att följa, och ger flera andra exempel:</div> <div> </div> <div>- Inom transportområdet ska det bli spännande att se hur det går med fordonsföretagens satsningar, där Toyota ligger i framkant, liksom att följa demoprojekten för tunga fordon och truckar, säger Bertil Wahlund. Systemintegration är också en viktig fråga, och teknikfrågor som kostnad och livslängd är alltid intressanta.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Nya medlemmar - bredare nätverk</h3> <div>I Swedish Electromobility Centres temaområden samlas akademi och industri kring ett specifikt forskningsområde genom kunskapsintensiva möten, seminarier och forskningsprojekt. Bränsleceller blir nu centrumets femte temaområde, som därmed omfattar alla tekniker för att tillföra energi till en elmotor.  Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH kommer att leda temagruppen.</div> <div> </div> <div>I det nya temaområdet ingår inte enbart centrumets parter inom akademi och industri, utan även andra organisationer som är verksamma inom bränslecellsområdet. Det är alltså en bredare grupp av aktörer som nu välkomnas in i Swedish Electromobility Centres nätverk.</div> <div> </div> <div>- Genom att bränsleceller blir ett temaområde ansluter vi flera nya forskare som tidigare inte deltagit i vår verksamhet, berättar föreståndare Elna Holmberg.  Att basen för samverkan breddas är viktigt för kunskapsöverföringen, och en av våra målsättningar.</div> <div> </div> <div><em>Text: Emilia Lundgren</em></div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bränsleceller för fordon</h4> <div>En bränslecell är en energiomvandlare som gör om vätgasens kemiska energi till elektricitet. Restprodukten är vatten, och värme bildas också under processen. Bränslecellstekniken är ett av flera alternativ för framtida fossiloberoende fordon. Förespråkare brukar framhålla att bränslecellsbilar har fördelar där batterifordon har nackdelar, som att räckvidden är betydligt större än för de flesta av dagens batteribilar och att det går ungefär lika snabbt att ”tanka” en vätgasbil som att fylla tanken med bensin.<br /><br /><em><a href="http://www.hybridfordonscentrum.se/">Swedish Electromobility Centre</a> är ett nationellt kompetenscentrum för forskning och utveckling av el- och hybridfordon och laddinfrastruktur. Centrumet enar Sveriges kompetens och utgör en bas för samverkan mellan akademi, industri och samhälle. Chalmers tekniska högskola är värd för SHC. </em><br /><em>Partners: AB Volvo, Volvo Car Corporation, Scania CV AB, Autoliv Development AB, Chalmers tekniska högskola, KTH, Lunds universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet.</em></div>Wed, 08 Feb 2017 09:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Universitetet-vart-ar-det-pa-vag.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Universitetet-vart-ar-det-pa-vag.aspxUniversitetet ​– vart är det på väg?<p><b>​För ett år sedan skrev Olle Häggström boken Here Be Dragons, om teknikutveckling, existentiella risker och mänsklighetens framtid. Vad tror han då om framtiden för universitetet?</b></p><p>​<img width="350" height="305" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/OHb350x305.jpg" alt="Campus Johanneberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– För mig är universitetet intellektuella möten mellan människor. Och jag hoppas att universitetet åtminstone ännu några decennier är en fysisk mötesplats, det blir inte samma kvalitet att mötas över Skype. Men digitaliseringen oroar mig inte så mycket som en annan, pågående utveckling av universitetet. Man hör ordet forskarhotell och det är inte svårt att se att det håller på att gå åt det hållet, det hänger på forskningsanslagen om man får en tjänst eller inte och då har institutionerna snart inte längre någon sammanhållen idé eller eget driv.</p> <p>Vi pratar allt mindre om forskningsproblemen, och allt mer om finansiering. På frågan ”Hur går det?” är det troligare att svaret blir ”Jo, jag håller på att söka det här anslaget” istället för ”Jag har hittat en intressant koppling till ett annat problem”. Det har blivit en outtalad premiss att framgång mäts i finansiering, inte i forskningsresultat. Och om man påtalar detta i ett samtal så håller alla med om att det är själva forskningen som betyder något – men snart är diskussionen tillbaka på finansiering igen.</p> <p>Detta är en del i en längre tendens i universitetsvärlden. I Storbritannien har det blivit riktigt destruktivt med oerhört krävande utvärderingar som siktar på ett snävt nyttiggörande. Vi är på väg mot ett liknande förfarande i Sverige men riktigt så har det ännu inte blivit. I regeringens senaste forskningsproposition glöms dock grundforskningen bort helt och hållet. Fokus på bibliometri har blivit mycket starkt, framförallt forskningsråden driver att forskarna ska publicera hela tiden, vilket fostrar ett kvantitetstänkande som inte gynnar forskningen.</p> <p>Istället skulle jag vilja se att man värnar om en miljö som stimulerar till långsam reflektion och akademisk höjd. Det behövs trygghet och arbetsro för att jobba med svåra och långsiktiga problem. I politiken och samhällsdebatten är det tyvärr inte de tyngsta argumenten som vinner utan de enklaste, som innovation och ekonomisk tillväxt på kort sikt. Det beror inte på att vi blivit dummare, men mer stressade. ”Centrum för grundläggande vetenskaper” och motsvarande centra vid andra universitet kom till för att värna grundforskningen, och det är ett gott initiativ men alldeles för litet! </p> <p>Det är inte det att jag tycker att ”allt var bättre förr”, universiteten har varit både elitistiska och hierarkiska, och det är väldigt positivt att universiteten öppnats upp så att det inte är privatförmögenheten som avgör om man kan studera vidare. Vi har också stor glädje av den tekniska utveckling som datoriseringen innebär med enkel informationsinhämtning och tätare kontakter med forskare på andra kontinenter. Matematik är ett av de områden där forskarna ofta har sina samarbetspartners långt borta. Och vi kan säkert dra nytta av bättre videokonferenstekniker, även om jag som sagt menar att det inte kan ersätta det personliga mötet.</p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/OH1.jpg" alt="Olle Häggström" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Något som jag verkligen värdesätter i min roll som professor är att jag har en position som gör att jag kan uttala mig utan personlig risk även i kontroversiella frågor. Vilket jag emellanåt gör. Vem ska säga ifrån om inte vi på universitetet gör det? Risken är dock att vi kommer att få en tystare kultur, då folk inte vill riskera sina anslag. Jag tycker att vi behöver rycka upp oss, stå med rak rygg och tala om för politikerna att vi är ett universitet! Jag vet inte om de kommer att lyssna… men vi måste ändå försöka. Blir vi tillräckligt många som protesterar så kanske vi kan göra skillnad, framtiden är inte ristad i sten. <br /><br /><strong>Text och foton</strong>: Setta Aspström</p>Tue, 07 Feb 2017 12:45:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx75 miljoner till att utveckla målsökande biologiska läkemedel<p><b>​Ett industriellt forskningscentrum som ska ledas av chalmersprofessor Fredrik Höök får minst 75 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Projektet handlar om att paketera biologiska läkemedel i nanokapslar för att nå kroppens celler och bota svåra sjukdomar.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Fredrik_Hook_300x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="height:290px;width:250px;margin:5px" />– Ett lovande sätt att behandla i dag obotliga sjukdomar är att koda om cellerna. Eftersom detta måste ske inne i cellen kräver det att läkemedlet kan ta sig genom cellens skyddande membran. Det är en svår utmaning att designa och kapsla in de stora biologiska molekyler som man vet faktiskt kan klara detta. En förutsättning för att lyckas med den här utmaningen är en bred akademisk och industriell samverkan, säger Fredrik Höök, professor i biologisk fysik på institutionen för fysik på Chalmers och projektledare för det nya centrumet Formulaex.<br /><br />Förutom Chalmers ingår det ledande företaget Astra Zeneca, Camurus, Vironova, Gothenburg Sensor Devices samt Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i konsortiet som tillsammans ska arbeta med så kallade nukleotidbaserade läkemedel. <br /><br />Centret ska studera grundläggande förutsättningar för läkemedel som är uppbyggda av DNA och RNA – den kod som ligger till grund för hur cellerna fungerar. Forskningen kring hur dessa läkemedel ska kunna ta sig in i cellerna bygger på att man med hjälp av nanokapslar försöker efterlikna kroppens egna processer för kommunikation mellan celler.<br /><br />– Jag ser verkligen fram emot de nya dimensioner som det här projektet ger vår grundläggande forskning. Genom att samla spetskompetens inom både industrin och akademin kan vi förhoppningsvis också göra stor nytta för samhället. Inte minst hoppas vi kunna göra regionen ännu mer attraktiv inom Life science, säger Fredrik Höök.<br /><br />Projektet ”Funktionell leverans av nukleotidbaserade läkemedel” ska pågå under sex till åtta år och leda till bättre förståelse för de mekanismer som styr cellulärt upptag, transport och frisättning av nukleotidbaserade läkemedel. Arbetet omfattar utveckling av avancerade analytiska metoder, biomolekylär design, cellstudier och utveckling av bärare för leverans av nya genetiskt baserade läkemedel.<br /><br />I chalmersteamet ingår också biträdande professor Marcus Wilhelmsson på institutionen för kemi och kemiteknik och docent Elin Esbjörner på institutionen för biologi och bioteknik.<br /><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, mia.hallerodpalmgren@chalmers.se<br /><br /><strong>Kontakt: </strong><br />Fredrik Höök, projektledare, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 0708-95 12 39, <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se">fredrik.hook@chalmers.se</a><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br />Pressmeddelande från Stiftelsen för strategisk forskning.<br /><a href="http://stratresearch.se/pressmeddelande/400-miljoner-till-forskningscentra/"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />400 miljoner till forskningscentra</a><br />Tidigare nyhetsartikel om Fredrik Hööks forskning.<br /><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersuppfinning-banar-väg-för-l.aspx"><img src="/_layouts/images/ichtm.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Chalmersuppfinning banar väg för nästa generations läkemedel</a>Tue, 07 Feb 2017 12:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/CHARM-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/CHARM-2017.aspxMöbeljättar och The Sims till CHARM 7–8 februari<p><b>Enligt SCB’s prognos för år 2030 uppskattas en underskott på ingenjörer ligga på 50 000 bara i Sverige. Kopplingen för studenter till näringslivet är något som studentkåren arbetar ständigt med och för företagen är den tidiga kontakten många gånger avgörande. Därför arrangeras CHARM, Sveriges största arbetsmarknadsmässa för studenter, i Göteborg imorgon där bland annat IKEA och Microsoft deltar.</b></p><div>​Vad gör möbeljätten IKEA på Chalmers då? Bredden och mångfalden av utställare visar på vikten av ingenjörer i alla branscher. Inom IKEA finns logistik, tillverkning och produktutveckling till exempel. I år finns även Microsoft med för första gången samt ett av världens största spelföretag EA Dice. </div> <div>Bland de mer oväntade finns även TV4 Bonnier Broadcasting och unikt för året är även Cellink, världens första bioink-företag som kan skriva ut kroppsdelar i 3D. </div> <div>För studenterna innebär det ett rikt utbud av potentiella arbetsgivare inom ingenjörsskap, affärsteknik, entreprenörsskap, arkitektur och sjöteknik vilket är viktigt för både studenter och branschen. Med hotet om ingenjörsbrist blir det särskilt viktigt att ge Chalmers studenter denna möjlighet tidigt i deras utbildning. </div> <div>Mässan är gratis för alla Chalmers studenter och nytt för i år är inträde för övriga besökare. Utställningen spänner över Sveriges största kårhus samt intilliggande ytor. Utöver själva mässan finns även en studentlounge, föreläsningar och workshops som arrangeras av företagen själva. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fakta om Chalmers Studentkårs Arbetsmarknadsmässa – CHARM </h5> <ul><li>Pågår 7-8 februari 20 </li> <li>Startade 1975 </li> <li> Engagerar tusentals studenter som arbetar ideellt för att arrangera mässan </li> <li>CHARMtech är en yta som specialiserar sig på de senaste tekniska innovationerna, 7 </li> <li>företag på årets mässa </li> <li><div>Leds av ett team med 17 studenter, CHARM-kommittén.</div> <div> </div></li></ul> <div> <span><em>För fritt pressinträde kontakta: Vania Khairallah, projektledare CHARM, 070-772 39 04 <span style="display:inline-block"></span></em></span></div>Mon, 06 Feb 2017 12:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/USAs-nya-inreseregler-ar-djupt-besvarande.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/USAs-nya-inreseregler-ar-djupt-besvarande.aspxUSA:s nya inreseregler är djupt oroande<p><b>​Fredagen 27 januari utfärdade president Donald Trump en exekutiv order som omedelbart påverkade medborgare från sju muslimskt dominerade länder. Chalmers är djupt oroat över dess effekt på den fria rörligheten för människor och fritt utbyte av kunskap.</b></p>​De nya inresereglerna till USA får omedelbara och allvarliga effekter på den fria rörligheten och därmed stora konsekvenser för det internationella akademiska samarbetet och utbytet.<br /><br />Chalmers har egen personal som drabbades omedelbart. En av våra doktorander steg på ett flygplan till USA med all dokumentation i ordning för en längre vistelse vid ett amerikanskt universitet. Vid ankomsten till USA hade situationen förändrats. Han vägrades inresa, och behandlades som om han begått ett brott innan han tvingades åter till Sverige 20 timmar senare.<br /><br />Andra chalmersforskare har valt att inte skicka in bidrag till konferenser i USA, då de i dag inte vet om de tillåts komma in i landet om konferensbidraget antas.<br /><br />Som universitet och arbetsgivare vill Chalmers uttrycka sitt deltagande med enskilda som har drabbats.     Chalmers ställer sig också bakom liknande uttalanden från bland annat Sveriges universitet och högskolors förbund (SUHF) och internationella universitetssammanslutningar som European Universities Assocation (EUA) och International Association of Universities (IAU). <em>(Länkar till texterna finns längre ned.)</em> <br /><br /><strong>Stefan Bengtsson</strong>, rektor och vd för Chalmers <br /><br /><br /><strong>Läs också:</strong><br />Uttalande från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF: <a href="http://www.suhf.se/nyheter-press/nyheter/suhf-om-usa-s-inreseforbud">SUHF om USA:s inreseförbud</a><br />Uttalande från European University Association, EUA: <a href="http://www.eua.be/activities-services/news/newsitem/2017/01/30/european-universities-call-for-immediate-rethinking-of-trump-s-executive-order">European universities call for immediate rethinking of Trump’s executive order</a><br />Uttalande från International Association of Universities, IAU: <a href="http://www.iau-aiu.net/content/iau-calls-withdrawal-order-banning-citizens-7-countries-entering-us">IAU calls for the withdrawal of the order banning citizens of 7 countries from entering the US</a><br /><br />Fri, 03 Feb 2017 13:00:00 +0100