Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 24 Oct 2017 10:54:52 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Kartlaggning-av-nanopartiklar-banar-vag-for-battre-nanoteknik-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Kartlaggning-av-nanopartiklar-banar-vag-for-battre-nanoteknik-.aspxKartläggning av nanopartiklar banar väg för bättre nanoteknik<p><b>Forskare på Chalmers och Danmarks Tekniske Universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att kartlägga nanopartiklars nyckfulla beteende i olika situationer och sammanhang. Resultaten banar väg för både bättre nanomaterial och säkrare nanoteknik och publicerades nyligen i tidskriften Nature Communications.</b></p>I framtiden kommer nästan all ny teknik att bygga på nanoteknologi i någon form. Men nanopartiklar är lynniga och oförutsägbara. Även om de ser lika ut på håll, är de egensinniga individer när man zoomar in på var och en. <br />Chalmersforskarna Svetlana Alekseeva och Christoph Langhammer har tillsammans med danska forskare upptäckt varför polykristallina nanopartiklar av metallen palladium beter sig så nyckfullt när de kommer i kontakt med vätgas. Kunskapen behövs för att kunna utveckla bättre optiska vätgasdetektorer, som väntas spela en viktig roll när det gäller säkerhet för vätgasbilar.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Divisions/Chemical%20Physics/Staff/Sveta.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="125" height="161" alt="" style="margin:5px" /><br />– Våra experiment visade tydligt hur reaktionen med vätgas beror på detaljer i hur nanopartiklarna är uppbyggda. Det var överraskande att se hur starkt sambandet mellan egenskaper och reaktion var – och hur väl man kan räkna på det, säger Svetlana Alekseeva, postdoktor på institutionen för fysik på Chalmers.  <h5 class="chalmersElement-H5">Påminner om en konsertpublik</h5> <div>En nanopartikel av ett visst ämne är uppbyggd av ett antal mindre korn eller kristalliter. Antalet korn och hur dessa sitter samman är alltså avgörande för hur partikeln reagerar i en viss situation eller med ett visst ämne. Man skulle kunna jämföra nanopartiklar med publiken på en konsert. Från scenen ser alla i folkhavet ganska lika ut, men när man tittar närmare på de olika personerna är de olika långa, har olika ögonfärg och dansar på olika sätt. Hur de beter sig i en viss situation beror på deras humör, och andra egenskaper. </div> <div>Svetlana Alekseeva har tagit fram kartor, ja nästan porträttbilder, av enskilda nanopartiklar av palladium. Bilderna visar kornen som ett antal fält som är sammanfogade till en karta. Vissa partiklar består av många korn, andra färre, och fälten gränsar till varandra på olika sätt. <br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Öppnar nästan oändliga möjligheter</h5> <div>Den nya metoden för att karaktärisera nanopartiklar bygger på en kombination av elektronmikroskopi och optisk mikroskopi. Samma individer undersöks med båda metoderna och det går att följa deras beteende och humör när de träffar på andra ämnen. Därmed kan man kartlägga nanopartiklars grundläggande materialegenskaper på individnivå, och se hur de hänger samman med partiklarnas beteende när de växelverkar med sin omgivning. Det innebär att nästan oändliga möjligheter öppnas för att forska vidare och utveckla produkter och nanomaterial som är både tekniskt optimerade och säkrare ur ett miljö- och hälsoperspektiv. <span><h5 class="chalmersElement-H5">Det är detaljerna som avgör<br /></h5></span>Nanopartiklarna som har undersökts fungerar också som sensorer i sig själva. När de blir belysta berättar de om hur de reagerar med andra ämnen, såsom olika gaser eller vätskor. Just nu arbetar Christoph Langhammers forskargrupp med flera projekt inom detta område.  </div> <div>Men kunskap om nanopartiklar behövs inom en rad olika områden i samhället. De finns till exempel i nya elektronikprylar, batterier, bränsleceller, katalysatorer, textilier och inom kemi- och bioteknik. Ändå är det mycket vi inte vet om hur de små partiklarna fungerar eller kommer att påverka oss och miljön på lång sikt. </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Bättre koll på riskerna</h5></div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Divisions/Chemical%20Physics/Staff/clangham2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="125" height="162" alt="" style="margin:5px" />– Nanotekniken i världen utvecklas snabbt, men forskningen inom nanosäkerhet håller hittills inte samma takt. Därför behöver vi få mycket bättre koll på riskerna och vad som skiljer en farlig från en ofarlig nanopartikel, säger Christoph Langhammer, docent vid institutionen för fysik på Chalmers.<br /></span><span><span><span>–  <span style="display:inline-block"></span></span></span>Vårt arbete visar att allt inte är vad det ser ut att vara, utan att det är detaljerna som avgör. För att kunna förstå om och varför nanopartiklar är farliga för människor, djur eller natur, måste vi alltså också titta på dem var och en för sig. Det blir nu möjligt att göra med vår nya metod. <br /></span><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-017-00879-9"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.nature.com/articles/s41467-017-00879-9">&quot;Grain Boundary Mediated Hydriding Phase Transformations in Individual Polycrystalline Metal Nanoparticles&quot;</a> i Nature Communications. </div>   <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information:</h5> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Svetlana-Syrenova.aspx">Svetlana Alekseeva</a>, postdoktor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 30 07, svetlana.alekseeva@chalmers.se </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a>, docent, institutionen för fysik, Chalmers, 031<span></span><span style="display:inline-block"></span> 772 33 31, clangham@chalmers.se<br /></div>Tue, 24 Oct 2017 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stenastiftelsen-satsar-på-Chalmers-labb-för-industriell-digitalisering.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stenastiftelsen-satsar-p%C3%A5-Chalmers-labb-f%C3%B6r-industriell-digitalisering.aspxStenastiftelsen satsar på Chalmers labb för industriell digitalisering<p><b>​Toppmöjligheter för svensk industri att pröva framtidens digitaliserade produktion. Chans för ungdomar att uppleva samarbetande robotar, 5G och VR i en arbetsmiljö som liknar spelvärlden. Det är några effekter av en stordonation från Stenastiftelsen till utvecklingen av Chalmers öppna testbädd för smart industriproduktion.</b></p><div><strong>​Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur satsar 21 miljoner kronor</strong> på Chalmers för att öka svensk industris digitalisering och konkurrenskraft. I Stena Industry Innovation Laboratory, SII-Lab, kan Chalmers tredubbla den etablerade verksamheten i dagens Chalmers smart industry lab och kraftigt förbättra erbjudandet till industri och samhälle. Det sker redan efter årsskiftet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det gläder mig att Stenastiftelsen vill göra en så stor satsning på det viktiga produktionsområdet. Området är prioriterat på Chalmers. Vi har ett nära samarbete med svensk industri när det gäller digitalisering och här öppnas stora möjligheter både för forskning, innovation och utbildning, säger Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Utvecklingen sker på campus Lindholmen</strong>, mitt i landets största industrifokuserade science park. Där rör sig varje dag 20 000 industrianställda, forskare, chalmersstudenter och gymnasielever. I  Sverige måste ha forskning i världsklass samtidigt som vi behöver visa våra ungdomar hur spännande industrin kan vara som framtida arbetsplats.</div> <div> </div> <div><span><span><img src="/sv/institutioner/ims/nyheter/PublishingImages/Madeleine_Olsson_stena_pressmaterial.jpg" alt="Madeleine_Olsson_stena_pressmaterial.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="145" height="200" style="margin:5px" /></span></span> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi tror att den här satsningen är en bra möjlighet att bidra till industrins och samhällets digitala transformation. Svensk industri står inför mycket stora produktionsutmaningar, speciellt här i Västsverige, <span></span>säger Madeleine Olsson Eriksson, styrelseordförande för Sten A Olssons Stiftelser för Forskning och Kultur. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>–  Sverige måste ha forskning i världsklass samtidigt som vi behöver visa våra ungdomar hur spännande industrin kan vara som framtida arbetsplats.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Chalmers är redan idag ett ledande universitet</strong> inom industriell produktion och digitalisering, och Produktion är ett av Chalmers styrkeområden. I takt med digitaliseringen och det ökande intresset för Industri 4.0 växer behovet att kunna testa och förstå möjligheterna med den nya tekniken inom organisationer. Nu skapas en unik miljö där framtidens produktionssystem kan utvecklas och demonstreras. Stena Industry Innovation Laboratory, SII-Lab, blir en nationell resurs och ingår även i EU-kommissionens nätverk av testbäddar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi kan erbjuda en öppen mötesplats för industrin, samhället och akademin. Både stora och små företag får möjlighet att pröva nya produktionsidéer, men även hitta nya affärsmodeller och innovationsmöjligheter. Vi räknar med att labbet i sig kommer att öka hastigheten i den svenska industrins digitalisering, säger professor Johan Stahre, ansvarig för produktionssystem på Chalmers. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Industriell digitalisering är avgörande för svenska företag, men att locka ung kompetens är precis lika viktigt.<br /> <br /></div> <div> </div> <div>– I labbet kommer vi att bedriva avancerad forskning, men också visa samarbetande robotar, 5G och VR för studenter, ungdomar och allmänheten. Framtidens digitaliserade arbetsplats har mycket gemensamt med den digitala spelvärlden, säger docent Åsa Fast-Berglund, ansvarig för utvecklingen av SII-Lab. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/SII-Lab%20ren%20bild%20utan%20skyltar.jpg" width="642" height="291" alt="" style="margin:5px" /><br /><strong><br />Tack vare Stenas donation byggs nu</strong> snabbt nya och anpassade lokaler. Samarbetet med industrin intensifieras. Efter jul kommer de första eleverna att kunna utnyttja labbet samtidigt som ny utrustning installeras. Senare under våren 2018 invigs SII-Lab.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://youtu.be/gBL0dDtUyAw">Se film på Youtube om Stena Industry Innovation Laboratory, SII-Lab</a><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><em><strong>Om Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur</strong></em> <em></em></div> <div> </div> <div><em>Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur grundades år 1996 i samband med skeppsredare Sten A Olssons 80-årsdag. Genom stiftelsen lämnar familjen stöd till forskning och kulturverksamhet främst i Göteborg och västra Sverige. Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning och utveckling, samt alla konst- och kulturarter, humaniora och kristna samfund. Första donationen uppgick till 51 miljoner kronor och utgjorde grunden för stiftelsen Chalmers Innovation. Utvecklingen av ett centrum för innovationsverksamhet vid Chalmers möjliggjordes därmed.<br /><br /></em><span><strong>För mer information:</strong></span><span><br /></span><span><a href="/sv/personal/Sidor/johan-stahre.aspx">Johan Stahre</a>, professor vid institutionen för Industri- och materialvetenskap, Chalmers, 031-772 12 88<br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/asa-fasth.aspx">Åsa Fast-Berglund</a>, docent vid institutionen för Industri- och materialvetenskap, Chalmers, 0730–34 62 88<a href="mailto:asa.fasth@chalmers.se"><span></span></a></span></div> <div> </div> <div> </div> <div>Foto: Julia Sjöberg och Bilduppdraget</div> <div>Illustration: Sven Ekered </div>Mon, 23 Oct 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-steg-narmare-botemedel-mot-aldersdiabetes.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-steg-narmare-botemedel-mot-aldersdiabetes.aspxEtt steg närmare botemedel mot åldersdiabetes<p><b>​Hos friska personer blockerar exosomer – små signalbärare som celler skickar ut – hopklumpning av det protein som ger upphov till typ 2-diabetes. Exosomer hos patienter med sjukdomen har inte samma förmåga. Upptäckten, som gjorts i ett forskningssamarbete mellan Chalmers och Astrazeneca, tar oss ett steg närmare ett botemedel mot typ 2-diabetes.</b></p>​Proteiner är kroppens arbetshästar som utför allt jobb i våra celler. Ett protein är lång kedja av aminosyror som måste veckas till en specifik tredimensionell struktur för att fungera. Ibland uppför de sig dock på ett felaktigt sätt och aggregerar – klumpar ihop sig – med varandra till långa fibrer, så kallade amyloider, som kan orsaka sjukdomar. Sedan tidigare är det känt att typ 2-diabetes orsakas av ett protein som aggregerar i bukspottskörteln.<div><br />– Vad vi har funnit är att exosomer som celler skickar ut i bukspottskörteln stoppar den processen och skyddar friska personer mot typ 2-diabetes, medan exosomerna inte gör det hos diabetespatienter, säger professor Pernilla Wittung Stafshede, som har lett studien vars resultat nyligen publicerades i ansedda tidskriften PNAS.<br /><br /></div> <div>Det man nu vet är att ”friska” exosomer binder proteinet som orsakar diabetes på utsidan och hindrar det från att aggregera, men resultaten förklarar inte varför. Man vet inte heller om det är ”sjuka” exosomer som orsakar typ 2-diabetes eller om det är sjukdomen i sig som gör att det blir fel på dem.<br /><br /></div> <div>– Nästa steg är att göra kontrollerade modeller av exosomerna, vars membran innehåller både lipider och proteiner, för att exakt förstå vilken beståndsdel som påverkar diabetesproteinet amylin. Hittar vi vilken lipid eller protein som ger effekten, och sen kan bena ut mekanismen, ja, då har vi ett bra läkemedel mot typ 2-diabetes.<br /><br /></div> <div>Studien är egentligen en del av industridoktoranden Diana Ribeiros avhandlingsarbete, och ett samarbete mellan Chalmers och Astrazeneca.<br /><br /></div> <div>– Hon kom på idén till det här projektet själv. Hon hade forskat en del på exosomer innan och jag hade läst lite om dem. Det är ett ganska nytt och outforskat område, och i ärlighetens namn trodde jag inte experimenten skulle fungera. Men genom Astrazeneca hade Diana tillgång till bukspottkörtelceller – något vi aldrig haft tidigare – och hon gjorde testerna mycket noggrant, och så upptäckte vi det här, säger Pernilla Wittung Stafshede, som också är Diana Ribeiros handledare på Chalmers.<br /><br /></div> <div>Det är första gången som Pernilla Wittung Stafshede samarbetar med Astrazeneca.<br /><br /></div> <div>– Vi borde samarbeta mer. Det är nyttigt för dem att förstå vilka molekylära experiment vi kan utföra och värdefullt för oss att få sätta in vår forskning i ett större medicinskt-kliniskt perspektiv. Om man tänker framtida botemedel mot typ 2-diabetes är det förstås också bra för oss att redan ha ett samarbete med ett läkemedelsföretag.<br /><br /></div> <div>Läs artikeln i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences:<br /><a href="http://www.pnas.org/content/114/42/11127.abstract">Extracellular vesicles from human pancreatic islets suppress human islet amyloid polypeptide amyloid formation<br /><br /></a>Text: Christian Borg<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist</div>Fri, 20 Oct 2017 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Var-tionde-fartyg-bryter-mot-svavelreglerna.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Var-tionde-fartyg-bryter-mot-svavelreglerna.aspxVar tionde fartyg bryter mot svavelreglerna<p><b>​Runt 90 procent av fartygen i svenska och danska farvatten följer de hårdare reglerna för svavelutsläpp som infördes i norra Europa år 2015. Det kan Johan Mellqvist på Chalmers konstatera, efter att ha gjort fjärrmätningar av utsläppen från fartyg sedan de nya reglerna infördes.</b></p><div>​Den högsta tillåtna svavelhalten sänktes radikalt vid årsskiftet 2014/2015, för fartyg som trafikerar det nordeuropeiska svavelkontrollområdet (seca; Sulfur Emission Control Area) – från 1 procent till 0,1 procent svavel i bränslet. Forskare på Chalmers har utvecklat en banbrytande metod för fjärrmätning av utsläppen från fartyg, som de har använt för att undersöka effekten av de nya reglerna. Dels med hjälp av ett flygplan runt Danmark och över Engelska kanalen. Dels med fasta mätstationer i Göteborgs inlopp, på Öresundsbron och på Stora Bält-bron.</div> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/_W2_2695_Peter_Widing_300x199px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:0px 5px" />Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys, leder arbetet på Chalmers. <div><span>– V</span>i kan se tydliga skillnader i efterlevnad beroende på vem som äger fartygen, säger han. Vissa rederier verkar ha satt i system att fuska.</div> <div>– Andra mönster vi kan se är att fartyg som kommer sällan, inklusive kryssningsfartyg, oftare bryter mot reglerna. Och att det är vanligare att fartyg släpper ut för mycket svavel på väg ut ur seca-området än på väg in, när de riskerar en ombordbesiktning.</div> <div> </div> <div>Fjärrmätningarna används bland annat för att guida hamnmyndigheterna till vilka båtar de ska välja ut för ombordbesiktning av det bränsle som har använts, vilket krävs för att kunna lagföra dem som bryter mot reglerna. Men det finns tendenser till anpassningar av bränsleanvändningen till mätstationerna.</div> <div> </div> <div>– Fartygen har generellt både den tillåtna lågsvavliga oljan och den billigare högsvavliga oljan ombord, säger Johan Mellqvist. Om de byter bränsle i tillräckligt god tid före mätstationerna kommer de inte att fångas upp i mätningarna. Därför är flygmätningarna överlägsna. De visar hur mycket fartygen faktiskt släpper ut när de är ute till havs och man inte vet att man ska bli kontrollerad.</div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Gotland_IMG_0515_Jörg_Beecken_300x163px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" height="156" width="288" alt="" style="margin:5px" />Flygmätningarna visar att 15 procent av fartygen i den östra delen av Engelska kanalen, nära seca-gränsen, bryter mot svavelreglerna. För fartygen runt Danmark är motsvarande siffra 10 procent. De fasta mätstationerna vid Göteborgs inlopp, Öresundsbron och Stora Bält-bron visar för höga utsläpp från mellan 2 och 5 procent av de passerande fartygen. Ombordbesiktningarna visar att 5 procent av fartygen som ligger i hamn har använt otillåtet bränsle nyligen.</div> <div> </div> <div>Resultaten kommer från EU-projektet <a href="http://compmon.eu/">Compmon</a> som nyligen avslutades, samt mätningar som chalmersforskarna har utfört på uppdrag av Danska miljöstyrelsen. De kommer att presenteras av Johan Mellqvist på den internationella konferensen <a href="http://havochsamhalle.gu.se/aktuellt/n/international-conference--shipping-and-the-environment.cid1417615">Shipping and the Environment</a> på Göteborgs universitet den 24-25 oktober.</div> <div> </div> <div>– Det finns en stark ekonomisk drivkraft för rederierna att fortsätta använda det otillåtna högsvavliga bränslet, säger Johan Mellqvist. Till exempel kan man spara runt en miljon kronor på att använda det billigare högsvavliga bränslet under en enda resa mellan England och Sankt Petersburg tur och retur. Det är en sträcka som täcks in helt av seca-området.</div> <div><br /></div> <div>Innan de hårdare svavelreglerna infördes beräknades svavelutsläppen från sjöfarten leda till att 50 000 européer dog i förtid varje år, på grund av att svavlet bildar partiklar som följer med luften in över land. I EU-projektet <a href="https://www.utu.fi/fi/yksikot/mkk/hankkeet/envisum/Sivut/home.aspx">Envisum</a> håller man nu på att undersöka vilka hälsovinster de nya reglerna har lett till i länderna runt Östersjön. Chalmers, Göteborgs universitet och Göteborgs miljökontor är några av deltagarna. Projektet fokuserar särskilt på hälsoeffekter i Göteborg, Sankt Petersburg och Gdansk/Gdynia – några av områdets största hamnar, som ligger centralt i städerna.</div> <div> </div> <div><em>Text: Johanna Wilde</em></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Fakta: </strong><span><strong>Chalmersforskarnas metod för fjärrmätning av utsläpp</strong></span></p> <div>Metoden som chalmersforskarna har utvecklat bygger på en kombination av etablerade tekniker, som förfinats och anpassats för sitt ändamål. Bland annat optisk fjärranalys, fysikalisk/kemisk analys med hjälp av en så kallad &quot;sniffer&quot; samt övervakning av fartyg via AIS (Automatic Identification System).</div> <div>Systemet kan förutom svavel även analysera fartygsutsläpp av kväveoxider och partiklar, där hårdare utsläppsregler för sjöfarten också har införts på senare år.</div> <div>Metoden var världsunik när den kom, och börjar nu tas i bruk allt mer inom branschen. Bland annat har chalmersforskarna byggt ett flygsystem för övervakning av luftföroreningar i Belgien. De har också genomfört ett pilotprojekt i Los Angeles och har täta kontakter med Kina, där man kommer att införa mättekniken.</div> <div> </div> <div><strong>Fakta: Svavelutsläpp från sjöfarten</strong></div> <div>Svavelutsläpp är i första hand en hälsofråga, men i Norden bidrar utsläppen även till försurning av sjöar och vattendrag, på grund av den kalkfattiga berggrunden.</div> <div>Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Engelska kanalen utgör ett svavelkontrollområde (seca, Sulphur Emission Control Area). Sedan 2015 tillåts där max 0,1 viktprocent svavel i fartygsbränsle. Övriga EU följer det regelverk som beslutats av FN:s sjöfartsorgan IMO. Det innebär att den maximala tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle år 2020 sänks från nuvarande nivå 3,5 procent till 0,5 procent, för hela världen.</div> <div>Att minska på svavelutsläppen kostar stora pengar för rederierna, oavsett hur de väljer att möta kraven. Det finns olika alternativ:</div> <div>•    Att driva fartygen med den betydligt dyrare, lågsvavliga bunkeroljan.</div> <div>•    Att installera reningsutrustning ombord så att svavelutsläppen minskar i motsvarande grad.</div> <div>•    Att helt byta bränsle, exempelvis till flytande naturgas (LNG) eller till metanol, något som färjerederiet Stena Line nu testar på ett par av sina fartyg.</div> <div> </div> <div></div> <div> </div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div>Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys, Chalmers, 070-308 87 77, <a href="mailto:johan.mellqvist@chalmers.se">johan.mellqvist@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><strong>Foto: </strong><span><br /></span></div> <div><span>Peter Widing<span style="display:inline-block">;</span></span> Johan Mellqvist, biträdande professor, Mikrovågs- och optisk fjärranalys. </div> <div>Jörg Beecken; Flygmätning av svavelutsläpp från ett kryssningsfartyg i Öresund<br /></div> <div><br /></div>Fri, 20 Oct 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Resultatet-av-familjen-Ekmans-donation.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Resultatet-av-familjen-Ekmans-donation.aspxResultatet av familjen Ekmans donation<p><b>​Den 27 maj 2004 hölls en ceremoni på Chalmers med anledning av en stor donation från familjen Ekman på 15 miljoner kronor. Donationen har använts i fem doktorandprojekt och forskning som bland annat handlar om säkrare tåg och ökad kostnadseffektivitet i tillverkningsprocesser.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Sedan 2004 har donationsmedlen förvaltats av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. Under åren har medlen genom aktiv förvaltning vuxit till drygt 20 miljoner som kunnat delas ut. Idag finns nu inget ekonomiskt utrymme inom donationen för nya forskningsprojekt.  </span><div><br /></div> <div>Donationsmedlen har på Chalmers använts i forskning bedriven av Anders Johansson, Joakim Johansson och Milad Mousavi som alla tog doktorsexamen mellan åren 2012 och 2016 samt Senad Razanica som efter sin licentiat 2016 fortsätter mot doktorsexamen. Albin Johnsson tog sin licentiat 2011 och lämnade därefter Chalmers. Utöver avhandlingarna har även ett stort antal separata uppsatser publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter och konferenshandlingar.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen har bedrivits för att förbättra komfort och säkerhet vid tågresor, öka kostnadseffektiviteten i tillverkningsprocesser, utveckla labbtester för skakriggar och förstå hur mikrostrukturen på metalliska material påverkar mekaniska egenskaper.</div> <div><br /></div> <div>Samordnare för donationsmedlens användning på Chalmers har varit professor emeritus Bengt Åkesson. I den informella utdelningsnämnden har också Ronny Ekman, son till grundaren Thure Ekman (avliden 2003) av TEMA Ingenjörsfirman AB i Skövde suttit samt Ronald Adolfsson, Ekmans familjeadvokat verksam i Advokatfirma Lindh, Stabell Horten KB i Stockholm.</div> <div>Bengt Åkesson berättar om Thure Ekman att han först arbetade i tygverkstaden vid pansarregementet P10 i Strängnäs och senare i tygverkstaden vid P4 i Skövde. Parallellt med sin anställning startade han företaget TEMA med tillverkning baserad på hans patenterade uppfinningar inom hydraulik och pneumatik. TEMA var 2004 sålt till Rectus i Tyskland som senare såldes vidare till Parker Hannifin i USA med ca 60 000 anställda i ca 50 länder.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om den forskning som kunnat bedrivas tack vare donationen från familjen Ekman.<span style="display:none"></span><span style="display:none"></span></div> <div><br /></div> <div><b><span></span><span style="background-color:initial"><span lang="SV">Avhandlingar</span></span><br /></b></div> <b><span></span></b><p class="MsoNormal"><span lang="SV"> Johnsson, A. (2011). <a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/136392-multi-objective-optimization-of-railway-bogie-suspension-damping"><span lang="EN-US">Multi-objective optimization of railway bogie suspension damping</span></a></span><br />Johansson, A. T. (2012). <span lang="SV"><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/157009-dynamic-response-reconstruction-using-passive-components"><span lang="EN-US">Dynamic response reconstruction using passive components</span></a></span><br />Johansson, J. (2016). <span lang="SV"><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/235005-high-strain-rate-deformation-of-alloy-718-influence-of-microstructure-on-mechanical-properties"><span lang="EN-US">High strain rate deformation of Alloy 718, Influence of Microstructure on Mechanical Properties</span></a></span><br />Mousavi Bideleh, S. M. (2016). <span lang="SV"><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/241192-multiobjective-optimisation-and-active-control-of-bogie-suspension"><span lang="EN-US">Multiobjective Optimisation and Active Control of Bogie Suspension</span></a></span><br />Razanica, S. (2016). <span lang="SV"><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/234951-computational-modelling-of-machining-mesh-objective-ductile-damage-modelling"><span lang="EN-US">Computational modelling of machining - Mesh objective ductile damage modelling</span></a></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="SV">  </span></p>Thu, 19 Oct 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Gammastralar-som-kommer-na-bortom-ljusets-granser-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Gammastralar-som-kommer-na-bortom-ljusets-granser-.aspxGammastrålarna som kommer att nå bortom ljusets gränser<p><b>​Forskare har upptäckt ett helt nytt sätt att skapa extremt energirika ljusstrålar. Den nya metoden gör det möjligt att framställa dessa gammastrålar på ett högeffektivt sätt, jämfört med dagens teknik. Fotonerna i strålarna innehåller en miljard gånger mer energi än fotonerna i vanligt ljus. De nya superstrålarna kan ta oss bortom ljusets tidigare gränser och banar väg för ny grundläggande forskning.</b></p><p><span><img width="120" height="156" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="arkady140x182.jpg" src="/en/departments/physics/news/Documents/arkady140x182.jpg" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span>–  När vi tar oss förbi de begränsningar som finns i dag, kan vi undersöka naturens byggstenar på ett ännu djupare plan. Vi kan dyka ner i atomkärnans djup, säger Arkady Gonoskov, forskare på institutionen för fysik på Chalmers. </p> <p>De nya forskningsresultaten publicerades nyligen i den ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review X. Under flera år har chalmersforskare arbetat fram den nya metoden tillsammans med forskare från ryska Institute of Applied Physics och Lobachevsky University samt brittiska University of Plymouth. Fysiker inom olika fält, samt dataspecialister, har med gemensamma krafter lyckats skapa de numeriska modeller och analytiska beräkningar som behövs för att simulera ultrastarka gammastrålar på ett nytt och lite oväntat sätt.</p> <p>Som regel kommer partiklar som träffas av en laserstråle, med hög effekt, att åka iväg åt olika håll. Men om lasern är tillräckligt intensiv och alla parametrar är rätt, har forskarna upptäckt att partiklarna i stället kan fångas av laserljuset. De formar då ett moln där partiklar av materia och antimateria skapas från energin i laserljuset, och börjar bete sig på ett säreget och väldigt ovanligt sätt. </p> <p></p> <p>–<span><span><img width="120" height="155" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Divisions/Condensed%20Matter%20Theory/Staff/Mattias-Marklund.png" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span></span> Molnet med de fångade partiklarna omvandlar laserenergin till en kaskad av fotoner som har extremt högt energiinnehåll. Fenomenet är mycket oväntat och det är häpnadsväckande att fotonerna uppnår så hög energi, säger Mattias Marklund, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </p> <p></p> <p>Forskningsresultaten är högintressanta för de storskaliga laseranläggningar som just nu utvecklas på flera håll i världen. De mest intensiva ljuskällorna på jorden kommer att finnas vid den typen av fotbollsplansstora forskningsanläggningar.  </p> <p></p> <p>–  Vårt koncept finns redan med i det experimentella programmet för en sådan anläggning: Exawatt Center for Extreme Light Studies (XCELS) i Ryssland. Vi vet ännu inte vart våra resultat ska leda forskningen, men vi vet att det finns en hel del att upptäcka inom kärnfysik, till exempel nya energikällor. Inom grundforskningen kan du sikta på något, men i slutändan hitta något helt annat – som är mer intressant och viktigt, säger Arkady Gonoskov.  </p> <p>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></p> <p></p> <p><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/gammastraalar-kommer-naa-bortom-ljusets-graenser-2222913"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><b>​Läs den vetenskapliga artikeln</b> <a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.7.041003">Ultrabright GeV Photon Source via Controlled Electromagnetic Cascades in Laser-Dipole Waves </a>i Physical Review X.<br /><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/gammastraalar-kommer-naa-bortom-ljusets-graenser-2222913"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. </a><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information:</h5> <p><a href="/sv/personal/Sidor/Mattias-Marklund.aspx">Mattias Marklund</a>, professor, Institutionen för fysik, Chalmers, 031-772 39 39, mattias.marklund@chalmers.se <br /><a href="/sv/personal/Sidor/arkady-gonoskov.aspx">Arkady Gonoskov</a>, forskare, Institutionen för fysik, Chalmers, 031- 772 62 89, arkady.gonoskov@chalmers.se<br /></p>Thu, 19 Oct 2017 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Ny-satsning-processteknik.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Ny-satsning-processteknik.aspxNy satsning inom processteknik på Chalmers<p><b>​För att ge nya möjligheter för forskningen inom processteknik satsade Stiftelsen Chalmers tekniska högskola 32,2 miljoner kronor på ny utrustning och personal. MRI-utrustningen som köptes in innebär världsunika möjligheter för processforskning.</b></p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Bengt%20Andersson200.jpg" alt="" style="height:187px;width:175px;margin:5px" />Under 1990-talet satsades det i Sverige mycket på processteknik, men på senare tid har fokus kommit att  hamna mer på att utveckla själva produkten än hur tillverkningen av den har gått till. Med Stiftelsen Chalmers tekniska högskolas satsning på processteknik kommer ny kunskap om och nya möjligheter att effektivisera kemitekniska processer att tas fram. Satsningen gjorde det möjligt för institutionen för Kemi och kemiteknik att köpa in ny kraftfull magnetisk resonanstomografi- utrustning, MRI, som kan avbilda icke optiskt tillgängliga processer och på det sättet göra det möjligt att analysera i detalj vad som händer när exempelvis kemikalier blandas in i pappersmassa eller när medicin löses upp i magsyra. Förutom Chalmers finns endast en handfull universitet i världen som har liknande MRI-utrustning och detta ger nu företag som Alfa Laval, AstraZeneca, Tetra Pak, Valmet, SCA, med flera nya möjligheter i samarbetet med Chalmers inom processteknik.   <br /><br /><div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">– Med anläggningen kommer vi kunna bidra till effektivare användning av dagens processutrustning eftersom vi kommer kunna veta mer om vad som faktiskt händer inne i apparaturen. Vi kommer kunna se vad som är relevant att förbättra. Det kanske inte är de mekanismer som vi idag tror ger effekt som faktiskt gör det och processutrustningen kan därigenom bli mer ändamålsenlig, säger <a href="/sv/Personal/Sidor/bengt-andersson.aspx">Bengt Andersson</a>, som ansvarar för MRI-anläggningen.<br /><br /></span></div> <div>Vid flerfasströmning, det vill säga process av material i flera olika faser, exempelvis emulsioner eller blandning av vätskor och fibrer kan man inte med traditionella metoder direkt se vad som händer. Den nya MRI:n ger här en möjlighet att med noggrannhet kan följa hela processen. Vid exempelvis pappersmasseblekning är det idag svårt att se hur den turbulenta omblandningen sker, var det står stilla och var det rör sig mest. Mer kunskap inom detta kan leda till bättre material, men även bättre utnyttjande av utrustning inom processindustrin. <br /><br /></div> <div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">– Processindustrin har märkt att det inte räcker att köpa ny utrustning för att utvecklas. De måste också titta på den utrustning de redan har och se om det går att utnyttja den på ett mer effektivt sätt. Dessutom börjar materialen bli så avancerade att det inte räcker att titta på produktens slutliga sammansättning utan även på hur tillverkningsprocessen format den, säger professor Bengt Andersson. <br /><br /></span></div> <div>Förutom satsningen på MRI-utrustning på 15,4 miljoner kronor över sex år innebar även Stiftelsens satsning på processteknik att både institutionen för Kemi och kemiteknik och institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper kunnat anställa en ny forskarassistent var. </div> <div> </div> <div>    <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/mri2700.png" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Text och foto: Mats Tiborn</div>Thu, 19 Oct 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Svensk-kraftsamling-kring-MAX-IV-och-ESS.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Svensk-kraftsamling-kring-MAX-IV-och-ESS.aspxSvensk kraftsamling startar för bästa utväxling på MAX IV och ESS<p><b>En av världens mest intressanta materialforskningsmiljöer byggs just nu i Lund, av enormt potentiellt värde för inte minst svenska storföretag. Med avstamp i röntgenkällan MAX IV och neutronkällan ESS startar därför en kraftsamling i syfte att etablera en stark svensk forsknings- och innovationsarena.</b></p><div><a href="https://www.vinnova.se/" target="_blank">Vinnova</a> och <a href="https://www.vr.se/" target="_blank">Vetenskapsrådet</a> har gemensamt sjösatt initiativet <a href="https://www.vinnova.se/m/internationella-forskningsanlaggningar#SWEbeams" target="_blank">Swebeams</a>, ett samlat grepp för att säkra att svensk forskning och industri drar maximal nytta av den mångmiljardinvestering som Sverige har gjort i den enastående forskningsmiljön öster om Lund.<br /><br />Målet är att fram till projektets slut sommaren 2018 fånga upp och samordna de intressen och planer som svensk akademi och industri har kring anläggningarna. Med det läggs en väl förankrad grund för en kraftfull arena och en svensk agenda för de kommande fem åren. Chalmers leder initiativet och Region Skåne bistår i arbetet.<br /><br />– Vi behöver kraftsamla och involvera alla aktörer för att identifiera och realisera de stora möjligheter som Sverige har inom vitt skilda industriella branscher som medicin, verkstad, elektronik, livsmedel och samhällsbyggnad, säger Margareta Groth, enhetschef för industriell utveckling på Vinnova.<br /><br />Framsteg inom materialområdet får genomslag inom breda fält för både det publika och privata forskningssverige. Världens starkaste röntgen- och neutronstrålar ger forskarna möjlighet att studera alla möjliga material och förstå hur de fungerar, men också hur de reagerar när de utsätts för extrema temperaturer, högt tryck, spänning, stress och utmattning.<br /><br />Inom life science kan det röra sig om kunskap om beståndsdelar i våra egna kroppar, som proteiner, ben, celler och hud, men också livsmedel och biomaterial som trä och annat växtmaterial. Även metaller, jord och sten kan studeras på ett djupare sätt. Inom syntetiska material finns olösta frågor kring till exempel kompositer, gel, skum, polyeder och ytlager. <br /><br />– Detta är ett otroligt bra och efterlängtat initiativ. Den kunskap MAX IV och ESS kan ge oss kommer att ha stor betydelse för att möta våra forskningsutmaningar. Genom att integrera industrins vetenskapliga frågeställningar med dem inom den akademiska grundforskningen hoppas vi kunna bli världsledande inom detta område, säger Elisabeth Björk, global forskningschef på <a href="https://www.astrazeneca.se/" target="_blank">Astrazeneca</a>. <br /><br />En viktig aspekt är att initiativet ger ökad kunskap om möjligheterna redan i uppbyggnadsskedet och i planeringen av driften av anläggningarna, vilket underlättar planeringen av en gemensam kunskapsuppbyggnad.<br /><br />– Vi ser detta som en mycket betydelsefull forskningsplattform som ger oss möjlighet att studera material och möta framtida materialutmaningar på nya sätt, säger Petra Einarsson, vd för <a href="https://www.materials.sandvik/se/om-oss/forskning-och-utveckling/" target="_blank">Sandvik Materials Technology</a>.<br /><br />Intresset för initiativet är stort och redan strax efter start är dialogen igång med andra storföretag som GKN, Saab, ABB och Siemens men också med Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH, SLU, KI, Linköpings universitet, Rise och Teknikföretagen.<br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/Swebeam/MargaretaWallquist_FredrikHorstedt_170922_02_710x320px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />– Vi kommer att resa mycket, träffa dem som arbetar med nyttjande av MAX IV och ESS, fungera som en öppen, levande mötesplats. Vi välkomnar alla aktörer som vill ansluta sig i arbetet, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande på Chalmers och ansvarig för Swebeams.<br /><br />För det enskilda företaget eller forskargruppen är Swebeams ett utmärkt tillfälle att påverka hur det svenska forsknings- och innovationssystemet inklusive näringslivet kan stimuleras. <br /><br />– Vi vill fånga upp planer, behov och förutsättningar från många för att få ut största möjliga nytta för Sverige. Snart kommer inbjudan till den första workshopen i Stockholm senare i höst, säger Margareta Wallquist, Chalmers samordnare för forskningsinfrastruktur och kvalitetsansvarig för Swebeams.<br /><br />Arbetet kommer att mynna i ett förslag på hur samverkan i framtiden bäst bör organiseras och även leverera ett beslutsunderlag för myndigheters och företags egna åtaganden och satsningar kring MAX IV och ESS.<br /><br /></div> <div><strong>Text: Christian Borg</strong> </div> <div><br />Läs även nyhet från Vinnova: </div> <div><span><a href="https://www.vinnova.se/m/internationella-forskningsanlaggningar#SWEbeams" target="_blank">SWEbeams ska främja svenska användandet av ESS och MAX</a> </span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sveriges största forskningsanläggningar</h3> <div><a href="https://www.maxiv.lu.se/" target="_blank">MAX IV-laboratoriet</a> är Sveriges största forskningsanläggning och <a href="https://europeanspallationsource.se/" target="_blank">European spallation source, ESS</a>, en av de största forskningsinfrastrukturprojekten i Europa idag. Tillsammans med området mellan dem öster om Lund, kallat <a href="http://sciencevillage.com/" target="_blank">Science Village Scandinavia</a>, utgör de en av världens allra förnämsta och välutrustade forskningsmiljöer inom avancerad materialvetenskap.<br /><br /></div> <div> <span><span><span><span><a href="https://www.maxiv.lu.se/" target="_blank"><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/Swebeam/SVS_vision-Cobe_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></a></span></span></span></span>Synkrotronljusanläggning i MAX IV, som invigdes i juni 2016, är världens stark<span><span></span></span>aste synktrotronljus- och röntgenkälla. När ESS står klar om <span><span><span><a href="https://www.maxiv.lu.se/" target="_blank"></a></span></span></span>några år kommer den rymma världens starkaste neutronkälla. Hundratals forskare och ingenjörer från hela världen ä<span><a href="https://www.maxiv.lu.se/" target="_blank"></a></span>r engagerade i byggnationen av ESS, som har Sverige och Danmark som värdnationer. </div> <div> </div> <div>MAX IV ochg ESS kan liknas vid gigantiska mikroskop som använder sig av elektroner respektive neutroner för att analysera material och prover på atom- och molekylnivå. Tusentals forskare kommer varje år att använda instrumenten när miljöerna är i full drift.</div> <div> </div> <div>Läs mer om: <a href="http://sciencevillage.com/ess-max-iv/">Science Village Scandinavia</a></div> <div><br /></div> <div> </div>Wed, 18 Oct 2017 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Carl-JohanSeger.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Carl-JohanSeger.aspxHan erbjuder metoder för att säkra autonoma system<p><b>​Felsökning är ett arbetskrävande och avgörande moment inom både hårdvaru- och mjukvaruutveckling. Den som hittar det smartaste sättet att snabbt verifiera ett system blir hett eftertraktad. Carl-Johan Seger är en av dem.</b></p>​ <br />År 1995 fick Carl-Johan Seger ett telefonsamtal med ett erbjudande som skulle komma att ändra riktningen på hans inledda forskarkarriär på University of British Columbia. Han hade bara några dagar tidigare tillträtt en förmånlig docentanställning med så kallat tenure, en meriteringsbefattning. <br />– Jag tillträdde min docenttjänst i juni 1995 och i september sa jag upp mig, berättar Carl-Johan Seger och skrattar.<br /><br />Telefonsamtalet kom från den amerikanska processortillverkaren Intel, som var i stort behov av hans kunskaper.<br />– Det var katastrofläge på Intel. De hade just rullat ut en ny generation Pentium-processorer när ett allvarligt fel i konstruktionen upptäcktes. Felet hade undgått Intels mycket omfattande felsökningsprocedurer. Slutnotan landade på någonstans i storleken 475 miljoner dollar, motsvarande mer än 6 miljarder i dagens kronor, berättar han.<br />Problemet var att den traditionella felsökningen inte tillät testning av alla tänkbara värden, det var helt enkelt inte tids- och resursmässigt görbart trots att mycket omfattande felsökningar genomfördes.<br /><br /><strong>Matematiska verktyg för felsökning</strong><br />Carl-Johan Segers forskning handlar om formella metoder, det vill säga matematiska verktyg för analys och verifiering av system. Mycket användbart för felsökning av hårdvara – i det här fallet kiselkretsar. De verktyg som Carl-Johan Seger arbetat fram i sin forskning kunde erbjuda lösningen på just de problem som Intel drabbats av. <br />– Med formella metoder utvecklade vi ett verktyg för felsökning som inte bara var mer tillförlitligt, vi kunde dessutom utföra testerna snabbare. <br /><br />Därmed såg han till att Intel initierade testerna tidigare i utvecklingsprocessen.<br />– Tidiga tester är oerhört viktigt för att nå resultat. Det är inte förrän vi testar som vi vet, och kan dra slutsatser från arbetet. Man brukar säga att det är av sina misstag man lär sig, och det kan jag skriva under på.<br />På Intel skapade han verifieringsmiljön Forte, baserat på sin tidigare forskning, och samma modell för verifiering används fortfarande idag, över 20 år senare.<br />– Köper du en dator idag med en Intelprocessor så är den processorn verifierad med den här metoden. <br /><br /><strong>Återvänder till akademin</strong><br />Han blev kvar på Intel i 22 år, och har samtidigt publicerat sig vetenskapligt med stort genomslag.<br />– Det har varit roligt att arbeta i industrin, men där bedrivs inte mycket långsiktig forskning. År 2006-2007 fick jag möjlighet att gästforska på Oxford, berättar han.<br /><br />Kanske föddes då de första tankarna på att helt återvända till akademin? Så när Intel förra året aviserade personalnedskärningar, och lanserade ett avgångspaket så nappade han direkt.<br />– Intels erbjudande vände sig till de som med x antal år i företaget, adderat med ens egen ålder, summerade till siffran 75 eller högre. Och det inkluderade mig med 3 månaders marginal.<br /><br />Carl-Johan Seger verkar nöjd med sitt val att återvända till akademin och Chalmers, han skrattar mycket under intervjun. Vi undrar förstås hur han upplever omställningen?<br />– Det är en stor förändring, jag kan inte säga att det varken är bättre eller sämre, men däremot – det kräver stor ansträngning och förnyelse och det gör att jag känner mig yngre.<br /><br /><strong>Viktigt i utvecklingen av autonoma system</strong><br />Carl-Johan Seger är rekryterad som en del av Chalmers medverkan i det stora Wallenberg-projektet WASP – <a href="/en/areas-of-advance/ict/research/automated-society/wasp/Pages/default.aspx">Wallenberg Autonomous Systems and Software Program</a>. En viktig trend inom utvecklingen av autonoma system är att gränsen mellan hårdvara och mjukvara suddas ut, vi ser alltmer av hårdvara som programmeras. Det finns två mycket stora förtjänster med att göra det – ökad prestanda och minskad energiförbrukning. <br />– När ett stort antal sensorer introduceras för att möjliggöra ett autonomt system, och samtliga sensorer ska skicka sina data till en central processor, då blir det lätt ineffektivt och långsamt. Genom programmerad hårdvara, eller FPGA, Field-Programmable Gate Array, kan vi introducera mer intelligens, säger Carl-Johan Seger. <br /><br />FPGA (programmerbar grindmatris), är när de integrerade kretsarnas funktion bestäms genom programmering. Det ger bland annat flexibilitet, du behöver inte nödvändigtvis designa om din hårdvara för att introducera ny funktionalitet – det räcker med att rulla ut nya instruktioner. Men det finns en stor utmaning, det blir väldigt mycket svårare att designa och felsöka. <br />– Ta våra fordon idag till exempel, de innehåller många datorprocessade funktioner och det gäller att systemen svarar snabbt, att de aldrig fallerar och att de är säkra. Det här är vad vi testar med hjälp av formella metoder, säger Carl-Johan Seger.<br /><br />Vad tror han själv om framtiden för felsäkra autonoma fordon? Han påtalar att det finns flera lager av teknik i fordonen – alla är inte kritiska system.<br />– Det finns en kärna i systemen som vi måste hitta lösningar för, för att utvecklingen av självkörande fordon ska lyckas. Framtiden handlar om robust teknik, men det handlar minst lika mycket om juridik och vilka konsekvenserna blir om det går fel. Marknaden kommer att avgöra hur stora risker som är rimliga att ta. Om kostnaderna för fel blir för stora, då kommer vi inte ha några självkörande fordon på vägarna. <br /><br />Carl-Johan Seger påpekar att autonoma system inte bara handlar om fordon. Vi kommer att se alla möjliga nya tjänster, besiktningar, leveranser, fönsterputsning, och mängder av tillämpningar inom industrin.<br />– Utvecklingen av autonoma system leder till ett ökande behov av att göra rätt från början – och därmed fler och viktigare felsökningar. Det blir helt enkelt snabbare och mindre affärsrisk att göra rätt första gången. <br /><br /><strong>Tillbaka på Chalmers</strong><br />Carl-Johan Seger är nu rekryterad till Chalmers som professor i Datavetenskap. Därmed är han tillbaka på Chalmers, där han inledde sina studier 1981, efter närmare 34 år i Kanada, USA och Storbritannien.<br />– Jag säger inte att jag ’flyttar <em>tillbaka</em>’ till Sverige. Jag har varit borta så länge, så jag säger att jag flyttar till Sverige. Det gör det hela faktiskt lite enklare för mig.<br /><br />Den första arbetsuppgiften blir att bygga upp en verifieringsmiljö. Intel har ägarskydd på Forte-systemet så det kunde Carl-Johan Seger inte ta med sig till Chalmers för fortsatt forskning. <br />– Min fru brukar säga att Forte är mitt fjärde barn, och det ligger kanske något i det. Jag har spenderat minst lika många timmar med Forte som med mina tre barn.<br /><br />Däremot har han det gamla systemet att bygga på, det han utvecklade under sin tid som forskare innan han började på Intel.<br />– Nu bygger vi upp det på nytt, och den här gången går det förstås mycket fortare eftersom vi känner till målet från början.<br /><br /><br />Kontaktinformation: <span>Carl-Johan Seger, <a href="mailto:secarl@chalmers.se">secarl@chalmers.se</a><a href="mailto:secarl@chalmers.se"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /><br /><em>Text: Malin Ulfvarson</em><br /><em>Foto: Anneli Andersson</em>Tue, 17 Oct 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Nya-gener-som-ger-antibiotikaresistens-kartlagda.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Nya-gener-som-ger-antibiotikaresistens-kartlagda.aspxNya gener som ger antibiotikaresistens kartlagda<p><b>Genom att analysera stora mängder av DNA har forskare på Chalmers i samarbete med forskare på Göteborgs universitet kartlagt flera hittills okända gener som gör bakterier motståndskraftiga mot den mest kraftfulla antibiotikan. Forskningen öppnar upp för insatser mot spridning av nya former av multiresistenta bakterier. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Microbiome.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Analys av DNA" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Nyagenerkartlagda300x.jpg" style="margin:5px" />Bakterier som inte längre går att behandla med antibiotika är ett snabbt växande globalt problem. Antibiotikaresistens i sjukdomsframkallande bakterier utvecklas inte bara genom mutationer utan också genom att de tar upp gener från andra, ofarliga bakterier. Genom att analysera mycket stora mängder DNA lyckades forskarteamet från Göteborg beskriva 76 nya typer av resistensgener. Flera av dessa ger bakterierna förmågan att bryta ner karbapenemer, den allra kraftfullaste typen av antibiotika som idag ofta används för att behandla multiresistenta bakterier där inga andra antibiotika biter.</p> <p>– Vår studie visar att det finns väldigt många okända resistensgener. Kunskap om dessa gener gör det möjligt att tidigt hitta och förhoppningsvis hantera nya former av multiresistenta bakterier, säger Erik Kristiansson, ledare för forskargruppen på Chalmers.</p> <p>– Ju mer vi vet om hur bakterierna kan försvara sig mot antibiotika, desto större förutsättningar har vi att utveckla läkemedel som också står emot deras försvar, förklarar medförfattare Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.</p> <p>Resultaten i studien kommer från analys av DNA-sekvenser från bakterier insamlade från människor och olika miljöer runt om i världen.</p> <p><img width="200" height="303" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Erik Kristiansson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/erikkristiansson200x.jpg" style="margin:5px" />– Resistensgener är ofta mycket ovanliga så stora mängder sekvensdata måste undersökas innan en ny gen kan påträffas, fortsätter Erik Kristiansson.</p> <p>Det är dessutom svårt att veta vad som är en resistensgen om den inte tidigare är beskriven. Forskargruppen löste detta genom att utveckla nya beräkningsmetoder som letar efter speciella mönster i DNA kopplade till antibiotikaresistens. Genom att sedan testa de nya generna på labbet kunde forskarna visa att deras prediktioner var riktiga.</p> <p>– För att hitta sådana mönster i DNA så använder vi metoder som är utvecklade för att hantera mycket stora datamängder, säger Fanny Berglund, doktorand i forskargruppen.</p> <p>Nästa steg i forskningen är att söka efter gener som ger upphov till resistens mot ytterligare former av antibiotika.</p> <p>– Våra resultat är bara toppen av ett isberg. Det finns en stor mängd resistensgener som vi idag inte har någon kännedom om och som kan komma att utgöra stora problem i framtiden, säger Erik Kristiansson. </p> <p>Länk till studien: <a href="https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-017-0353-8">https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-017-0353-8</a> </p> <p>Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet (CARe): <a href="http://www.care.gu.se/">www.care.gu.se</a> </p> <p>För mer information, kontakta:<br />Erik Kristiansson, Chalmers, 070-525 97 51, <a href="mailto:erik.kristiansson@chalmers.se">erik.kristiansson@chalmers.se</a> <br /><br /><strong>Bild</strong>: Erik Kristiansson<br /><strong>Foto</strong>: Nachiket P Marathe</p>Mon, 16 Oct 2017 08:20:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Mattecoach-pa-natet.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Mattecoach-pa-natet.aspxMattecoach på nätet<p><b>​Varje kväll måndag till torsdag kan högstadie- och gymnasieelever få hjälp med sina matteproblem genom chatten Mattecoach på nätet. De som svarar är lärarstudenter, som ser många fördelar förutom att ha ett extraknäck. En riktig win-win-situation alltså.</b></p><p>​För snart två år sedan startade den göteborgska noden av <a href="https://www.mattecoach.se/#/">Mattecoach på nätet</a>, efter förebild från Stockholm och Linköping. Lärarstudenter i matematik, som läst sitt första block om 45 högskolepoäng och haft sin första VFU (verksamhetsförlagda utbildning), fick förfrågan om att bli mattecoacher och utbildades för detta med en distanskurs på KTH. Man började med åtta tjänster och har nu tolv, tillräckligt i nuläget. Göteborgs kommun står för kostnaderna, förutom lokalen som Matematiska vetenskaper håller med. Jonny Lindström, universitetsadjunkt på MV, är verksamhetsledare.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Jonny Lindström" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/jonnylindstromnyhet200x250.jpg" style="margin:5px" />– Jag tyckte det verkade som en bra och intressant idé när jag först hörde om den, jag har själv tidigare arbetat som lärare på högstadium och gymnasium och vill gärna arbeta med en koppling dit. Det är många som har problem med matematiken och kanske drar sig för att fråga om det. Med Mattecoach på nätet är alla elever helt anonyma, de skriver bara in vilken skola de går på och vilken kurs de vill ha hjälp med. Det är också en bra praktik för våra lärarstudenter. </p> <h4>Från privatlärare till digitala coacher</h4> <p>Ida Andersson och Mika Forss läser till gymnasielärare i matematik samt biologi (Ida) och fysik (Mika). De arbetade båda som privatlärare i läxhjälpsföretag när Mattecoach på nätet drog igång, men de tycker att detta är mer givande eftersom alla kan få ta del av hjälpen, inte bara de som kan betala för den. Ida påpekar även att det digitala lärandet kommer alltmer och att det är bra erfarenheter för dem, och Mika fyller på med att man håller uppe bredden i sitt kunnande eftersom frågorna rör allt från årskurs 6 i grundskolan till kurs 5 på gymnasiet.</p> <p>Själva arbetet sker dels med en chattfunktion och dels med en virtuell whiteboard som man kan rita på och som räcker till ganska mycket. Om man till exempel behöver göra en graf kan man göra den i ett annat program och skicka en länk. Mattecoacherna jobbar tre åt gången och arbetsbelastningen är olika. En ganska vanlig kväll kommer det in 60 frågor, men ibland är det över 100. Man märker av när det är provveckor och nationella prov, medan andra toppar är mer oförutsedda. En mattecoach ska ha max tre elever samtidigt som de bollar med och ibland kan det bli lite kö, men Ida och Mika tror inte att eleverna märker så mycket av när det är hårt tryck, det är mer de själva som får gå upp i varv.</p> <p>– Eleverna är väldigt olika. En del är på och vill ha prat hela tiden, andra funderar över det som vi sagt och prövar själva innan de ställer nästa fråga. Det märks när en klass kommit in på ett svårt område, eleverna tipsar varandra om oss, säger Mika.</p> <p>– När jag började jobba här slogs jag över att många elever som vänder sig till oss är ganska svaga i matematik, kanske vågar de inte söka hjälp på annat sätt. Och efter ett tag känner man igen signaturer som återkommer, säger Ida.</p> <h4>Brett spektrum av frågor</h4> <p>Även om den mesta tiden går till frågor från de grundläggande kurserna, där gymnasiekurs 1C nog är den vanligaste, så är bredden förvånansvärt stor och frågor kommer även om gymnasiets kurser 3, 4 och 5. Till sin hjälp har mattecoacherna de flesta matematikläroböcker som används av högstadiet och gymnasiet i en hylla i läsrummet i Matematiska vetenskapers bibliotek, som är den fysiska arbetsplatsen. Eleverna säger ofta vilken konkret uppgift de vill ha hjälp med, vilket underlättar då det kan vara svårt att förklara vad det är som man inte förstår. Några områden som ofta kommer upp är bråk, ekvationslösningar och procent. Vad gör man då om man ändå kör fast?</p> <p>– Man försöker bryta ner det och ta fram vad det är som eleven inte förstår. Men det är en balans, vårt mål är att eleven ska lära sig men elevens mål är ibland att få fram rätt svar på en särskild uppgift. Då får man försöka förklara så tydligt som möjligt, menar Mika.</p> <p>– Vi är ju tre som kan hjälpa varandra och vi kan också chatta med dem som sitter i Stockholm och Linköping, och kanske låta någon av dem ta över, till exempel om vi trots allt skulle sakna någon lärobok, förklarar Ida.</p> <p>Det är Göteborgs kommun som har huvudansvaret vad gäller marknadsföring av tjänsten, där man bland annat anlitat mattecoacherna till att åka ut till skolorna och informera då en skola efterfrågat det. Lärare har också kommit på informationsträff på Matematiska vetenskaper och sett hur coacherna jobbar live. Det är många elever som använder tjänsten i Göteborg och både Ida och Mika tänker fortsätta vara mattecoacher tills de tar examen. Ida tycker att det oftast är ett kul jobb, det känns bra att kunna hjälpa så många fler och hon märker att hon utvecklas som lärare. Mika tycker också att det är ett bra extrajobb när man är blivande lärare. Han får god övning i att uttrycka sig precist och det är ett givande arbete där man är till nytta.<br /><br /><strong>Text och foton</strong>: Setta Aspström</p>Fri, 13 Oct 2017 12:40:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Fullspackad-centrumdag-for-ChaseOn-och-GigaHertz-Centrum.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Fullspackad-centrumdag-for-ChaseOn-och-GigaHertz-Centrum.aspxFullspäckad centrumdag för ChaseOn och GigaHertz Centrum<p><b>​Den 14 november arrangerar Chalmers kompetenscentrum ChaseOn och GigaHertz Centrum sin gemensamma centrumdag i Palmstedtsalen. Särskilt inbjuden huvudtalare är Bram Nauta, professor vid universitetet i Twente.</b></p>Centrumföreståndarna Jan Grahn, professor i mikrovågsteknik på MC2, och Erik Ström, professor i kommunikationssystem på institutionen för elektroteknik – E2, bjuder in till en fullmatad heldag. På dagordningen finns presentationer av pågående forskningssamarbeten mellan Chalmers och näringslivet inom mikrovågsteknik och antennsystem, i dagsläget nio stycken, och gott om tillfällen att nätverka och knyta nya kontakter. Dagen avslutas med en galamiddag på restaurang Hyllan i kårhuset.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/bram_nauta_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="229" height="276" alt="" style="margin:5px" />Inbjudne talaren Bram Nauta (t h) är knuten till universitetet i Twente sedan många år. Där leder han forskargruppen Integrated Circuit Design. På centrumdagen kommer han att ge en föreläsning med titeln &quot;Towards Flexible Channel Filtering in low-GHz Receivers&quot;. <br />Jan Grahn beskriver Nautas tal som synnerligen vältajmat med tydlig koppling till pågående forskning inom 5G vid de båda centrumen.<br />En lång rad talare från Chalmers och det samverkande näringslivet medverkar också.<br />– Det blir som helhet en spännande och tekniskt sett mycket intressant dag med bidrag från Chalmers och företag inom kommunikation och sensorer för många olika tillämpningar: telekom, rymd, försvar, medicin och fordon. Så missa inte den här möjligheten att bli uppdaterad på den senaste utvecklingen inom trådlöst, säger Jan Grahn.<br /><br />Centrumens gemensamma <a href="/en/centres/ghz/international-advisory-board/Pages/default.aspx">internationella expertråd</a> och <a href="/en/centres/ghz/GHz%20Centre%20ChaseOn/Pages/Steering%20Board.aspx">centrumstyrelse</a> kommer också att finnas på plats under dagen. I samband med centrumdagen kommer även ChaseON och GHz Centrums partsstämma att avhållas för de 23 medlemmarna.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br /><strong>Centrumdagen 2017</strong><br />Tid och plats: 14 November, 2017, 10:00-19:00<br />Palmstedtsalen, Chalmers kårhus, campus Johanneberg<br /><br /><a href="/en/conference/centreday2017/Pages/default.aspx">Läs mer om centrumdagen</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://icd.el.utwente.nl/persons/?id=6">Läs mer om Bram Nauta</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br />Läs mer om GigaHertz Centrum &gt;&gt;&gt;<br /><a href="/ghz">www.chalmers.se/ghz</a><br /><br /><strong>Läs mer om ChaseOn &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="/chaseon">www.chalmers.se/chaseon</a><br />Thu, 12 Oct 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Elbilen-görs-mer-miljövänlig-med-hjälp-av-livscykelanalys.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Elbilen-g%C3%B6rs-mer-milj%C3%B6v%C3%A4nlig-med-hj%C3%A4lp-av-livscykelanalys.aspxElbilen görs mer miljövänlig med hjälp av livscykelanalys<p><b>​Det är dags att sluta diskutera om elbilen är bra eller dålig. Istället behöver industrin, myndigheter och beslutsfattare tillsammans jobba för att göra den så miljövänlig som möjligt. Det anser Chalmersforskaren Anders Nordelöf, som i en färsk avhandling ger konkreta råd och verktyg för hur livscykelanalys kan stötta elbilens utveckling.</b></p><div>​Med ny teknik kommer nya möjligheter, men också nya utmaningar. Så är fallet med elbilar, som den senaste tiden har kritiserats för energikrävande tillverkningsprocesser och för att de idag delvis laddas med el från fossila bränslen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers, efterfrågar ett mer framtidsorienterat tankesätt kring elbilen. Han anser att fokus måste läggas på att lösa de problem som uppstår i övergången till den nya tekniken.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi ska ta miljöproblem med elbilar på allvar, men vi får inte fastna i nulägesbilden. Det är dags att lämna diskussionen om dagens elbilar är bra eller dåliga, och tillsammans börja jobba för att steg för steg göra dem så bra som möjligt ur miljösynpunkt, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att jämföra elbilar med diesel- och bensindrivna fordon är relevant, men inte viktigast - eller det som löser problemen på sikt. Vi vet att fossila bränslen måste fasas ut, och fordonsindustrin har bestämt sig för att elektrifiera. Då är det viktigaste att hitta en bra väg framåt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Elbilens stora styrka är dess potential, framhåller Anders Nordelöf. I en färsk avhandling ger han en tydlig uppmaning till industrin, beslutsfattare och myndigheter att tillsammans arbeta för att utveckla elbilen med så fossilfri produktion som möjligt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om vi laddar bilen med ren el, och kombinerar detta med lägsta möjliga koldioxidutsläpp i produktionen, då blir elbilen revolutionerande. Men vi kan inte förvänta oss en färdig lösning direkt, säger han.<br /><br /><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Nyheter/Andra%20storlekar/Andreasiwebbtext.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="text-align:center"> <br />&quot;<span>Vi ska ta miljöproblem med elbilar på allvar, men vi får inte fastna i nulägesbilden<span style="display:inline-block"></span></span>&quot;</h4> <div><h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Anders Nordelöf, Chalmers</h6><div> </div></div> <div> </div> <div>Själv bidrar han med viktiga pusselbitar för elbilens utveckling, och visar i sin avhandling hur livscykelanalys, LCA, kan användas för att på lång sikt minimera elbilens miljöpåverkan. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Avhandlingen innehåller konkreta verktyg, metodrekommendationer och nya modeller för att samla in LCA-data, som riktar sig till alla som arbetar med att utveckla eldrivna fordon med hjälp av livscykelanalys.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Modellerna fyller viktiga dataluckor för att kunna göra relevanta LCA-studier av elektrifierade drivlinor, och de går att applicera på många olika typer av fordon. Jag har också jämfört den totala miljöpåverkan från tre olika elmotorer, och kan därmed ge grundläggande råd för hur elmotorer kan designas för att ge så lite miljöpåverkan som möjligt, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utifrån sin forskning ger Anders Nordelöf flera tekniska råd till fordonsindustrin. Han betonar att energieffektivitet och ökad förnyelsebar elproduktion är nyckeln till att minska elbilens miljöpåverkan i driftsfasen, globalt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Men det är också viktigt att inse att tillverkningen av komponenter kommer uppta en allt större andel av elbilens miljöpåverkan ju längre fram i utvecklingen vi kommer, speciellt med ett bredare perspektiv än bara växthusgaser. Det finns en stor miljöutmaning i råvaruutvinningen av metaller, och det ställer stora krav på leverantörskedjan, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Anders Nordelöfs avhandling innehåller också en uppmärksammad sammanställning av vad tidigare LCA-studier säger om elbilars miljöpåverkan. Han konstaterar att resultaten ofta upplevs som motsägelsefulla och spretiga, men visar samtidigt att det till stor del beror på brister i studiernas utförande och rapportering – eftersom metodval, syfte och målgrupp inte redovisas tydligt. <br /></div> <div> </div> <div>– Forskningsfältet behöver skärpas upp för att inte förstärka den förvirring som redan finns kring elbilens miljöpåverkan, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Hur ser du på elbilens framtid?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi har möjlighet att göra elbilen till en riktigt bra teknik för framtiden, med en betydligt lägre miljöpåverkan än vad dagens bilar har. Men först måste vi identifiera de nya problem och utmaningar som tekniken skapar, och därefter arbeta för att lösa dem. Här är livscykelanalys ett viktigt verktyg, säger han.</div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> </div> <div><strong>Text och foto: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION:</h4> <div> </div> <div><strong>Detta är livscykelanalys:</strong></div> <div> </div> <div>Livscykelanalys, eller Life Cycle Assessment (LCA), är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/250566-using-life-cycle-assessment-to-support-the-development-of-electrified-road-vehicles-component-data-m">Läs Anders Nordelöfs avhandling:</a> <em>Using life cycle assessment to support the development of electrified road vehicles. Component data models, methodology recommendations and technology advice for minimizing environmental impact</em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anders-nordelof.aspx">Läs mer om Anders Nordelöf</a></div>Wed, 11 Oct 2017 00:40:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspxEnergipris till Jens Nielsen för biobränslen från jäst<p><b>​Professor Jens Nielsen tilldelas det prestigefyllda &quot;Energy Frontiers Award&quot; av det italienska oljebolaget ENI för forskning om mikroorganismer som öppnar för nya lösningar för produktion av bränslen och kemiska produkter från förnybara energikällor.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är ett mycket prestigefyllt pris att få. Bland tidigare vinnarna finns nobelpristagare och jag är oerhört stolt över att få priset för forskningen om hur man producerar kolväten från jäst, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>För att skapa ett samhälle som kan fungera utan fossila bränslen är det nödvändigt att göra det möjligt att producera kemikalier som kan användas som bränsle för bilar, lastbilar och flygplan. Genom bioteknik kan man utforma mikroorganismer för produktion av sådana kemikalier, som kan integreras direkt i den befintliga energiinfrastrukturen i vårt samhälle.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Professor Jens Nielsens forskning om jäst inom förnyelsebara bränslen och kemisk produktion har visat att om man skräddarsyr metabolismen hos vanlig bakjäst – som redan används industriellt för bioetanolproduktion – kan man förbättra den traditionella produktionsprocessen, men också producera kemikalier som kan vara användas som inbränningsbränsle tillsammans med diesel och jetbränsle.</span></div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div>– Vi har lyckats omdirigera metabolismen i jäst så att den kan producera dessa nya föreningar i liten skala, lämpade för produktion av jetbränsle och andra bränslen, men även antibiotika, kosttillskott och andra kemikalier intressanta för livsmedels- och livsvetenskapsindustrin, säger Jens Nielsen.</div> <div><br /></div> <div>En teknisk-ekonomisk analys har visat att bioteknikbaserad produktion av nya biobränslen kan, om den utvecklas vidare, konkurrera med petroleumbaserade bränslen och bidra till utvecklingen av framtida energilösningar och ett mer hållbart samhälle, enligt prisjuryn.</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5"><span>Om Eni-priset</span></h5></div> <div>Det prestigefyllda ENI-priset har delats ut av det italienska oljebolaget ENI sedan 2007. Den pågående energiomställningen reflekteras i att priset från 2017 ges i åtta olika kategorier med fokus på forskningsprojekt som syftar till hållbar resursanvändning, minskade koldioxidutsläpp och främjande av naturgas och förnybar energi. <a href="https://www.eni.com/en_IT/innovation/eni-award.page">Läs mer om Eni-priset</a></div> <div><br /></div> </div>Tue, 10 Oct 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Goran-Johansson-talar-pa-TedX-Goteborg.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Goran-Johansson-talar-pa-TedX-Goteborg.aspxGöran Johansson talar på TedX Göteborg<p><b>​Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik och föreståndare för avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2, är en av talarna på TedX Göteborg den 23 oktober. &quot;Det känns både nervöst och kul&quot;, säger han.</b></p><div>TED är ett ideellt internationellt nätverk som arbetar för idéer värda att spridas. Fenomenet med bandade föreläsningar som nuförtiden också görs fritt tillgängliga på internet, startade i Kalifornien redan 1984. TEDx kallas de lokala nätverksträffarna runt om i världen. TEDx Göteborg har funnits sedan 2009.</div> <div> </div> <div>Temat för TedX Göteborg den 23 oktober är &quot;Brave New World&quot;. Kvällens värd är entreprenören och riskkapitalisten Johan Staël von Holstein. Göran Johansson är i fint sällskap och delar scen med Sveriges Televisions vd Hanna Stjärne, psykologen Katarina Blom, sociala entreprenören Carolina Jonnor, psykologerna Tyler Talib Fisher &amp; Shubhaa Fisher, poeten och aktivisten Agnes Török, företaget Techon Creatives grundare och vd Joel Rozada, samt psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes. Det blir även uppvisningar av yogaakrobaterna Tobias Strollo och Gabriella Bergbäck från Acro Yogis, och dansaren Mia Hellberg.</div> <div>Från Chalmers deltar dessutom Asgeir Sigurjónsson, Shea Hagy och David Martinez med sitt företag EarthLab, som är en så kallad sustainable development studio. Trion har samtliga en examen från masterprogrammet &quot;Design for Sustainable Development&quot; på Chalmers.</div> <div> </div> <div>Titeln på Göran Johanssons föredrag är &quot;The conundrum of quantum computers&quot; (&quot;Kvantdatorernas gåta&quot;). Han kommer att tala om nästa kvantdatorrevolution, och hur kvantdatorer i framtiden kan förändra vårt sätt att lära oss nya saker om världen.</div> <div>– Jag ska alltså prata om varför jag vill bygga en kvantdator. Det hela spelas in på Clarion Hotel Post i Göteborg den 23 oktober, säger Göran Johansson.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Är det öppet för publik?</h5> <div>– Japp, och jag tror någon nämnde att chalmerister har rabatt.</div> <div> </div> <div>Göran Johansson blir nu den andre forskaren från MC2 som släpps in på Ted-arenan. Tidigare har institutionens prefekt Mikael Fogelström, professor i teoretisk fysik, talat vid två tillfällen. I november 2013 talade han under rubriken &quot;Graphene Science&quot;; en föreläsning som i dagsläget har över 300 000 visningar på Youtube. I oktober 2014 var det dags igen, då under rubriken &quot;Graphene, from a layer of atoms to applications&quot;, en föreläsning med över 86 000 visningar. Genomslaget kan alltså vara enormt.</div> <div> </div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div> </div> <div><a href="http://www.tedxgoteborg.com/brave-new-world/g%C3%B6ran-johansson">Läs mer om Göran Johanssons Tedtalk</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><strong>Läs mer om de andra talarna på TedX Göteborg &gt;&gt;&gt;</strong></div> <div><a href="http://www.tedxgoteborg.com/">www.tedxgoteborg.com</a></div> <div> </div> <div><strong>Se Mikael Fogelströms båda Ted-föreläsningar &gt;&gt;&gt;</strong></div> <div><a href="https://youtu.be/eh3dA8xnZ4Y">Graphene Science</a></div> <div><a href="https://youtu.be/675eM-V8t08">Graphene, from a layer of atoms to applications</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/forskning/chalmers-ted/Sidor/default.aspx">Se andra chalmersforskare på Ted</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div>Tue, 10 Oct 2017 11:00:00 +0200