Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 24 Apr 2017 18:26:17 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/Åsa-Fast-Berglund-är-ny-programansvarig-för-högskoleingenjörer-inom-maskinteknik.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/%C3%85sa-Fast-Berglund-%C3%A4r-ny-programansvarig-f%C3%B6r-h%C3%B6gskoleingenj%C3%B6rer-inom-maskinteknik.aspxÅsa Fast-Berglund är ny programansvarig för högskoleingenjörer inom maskinteknik<p><b>​​Åsa Fast-Berglund, Produkt- och produktionsutveckling, avd. Produktionssystem, tog över ansvaret från Sune Olsson som programansvarig på högskoleingenjörsutbildningen maskinteknik på Chalmers från och med den första april 2017.</b></p><div><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">halmers maskinteknikprogram för högskoleingenjörer är det populäraste i Sverige med över 800 sökande förra året. Programmet har två inriktningar, en mot konstruktion och en mot produktion. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/PPD/Nyheter/Kate/Fast-Berglund.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:10px" /><br />&quot;Det skall bli väldigt spännande att ta rollen som programansvarig för ett program jag själv började på för 17 år sedan&quot;  säger Åsa. &quot;Mycket har hänt inom maskinteknik sedan dess och jag hoppas kunna få till ett bra program som ligger rätt i tiden.&quot;</span><div><br /></div> <div>Åsa disputerade 2013 och är nu docent inom informationsstrategier och leder en forskargrupp inom människa och automation. Hon är även ansvarig för ett av Chalmers fyra innovationslabb, Chalmers Smart Industry Lab (CSILab) som invigdes 2015 och finns på Lindholmen. </div> <div><span style="background-color:initial">&quot;Jag hoppas att labbet kan bli en naturlig del i både undervisningen och forskningen som jag ansvarar för och det skall bli väldigt spännande att se vad framtiden ger.&quot; avslutar Åsa.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/asa-fasth.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Åsa Fast-Berglund</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Maskinteknik-180.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">halmers maskinteknikprogram för högskoleingenjörer</span></a></div> <div><br /></div></div>Mon, 24 Apr 2017 13:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Globala-forskningschefer-tar-plats-i-Chalmers-styrelse.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Globala-forskningschefer-tar-plats-i-Chalmers-styrelse.aspxGlobala forskningschefer tar plats i Chalmers styrelse<p><b>​Vid årsstämman 20 april 2017 utsågs Elisabeth Björk och Sara Mazur till nya ledamöter i styrelsen för Chalmers tekniska högskola AB, Chalmers styrelse. De är båda forskningschefer med globala ansvar inom Astrazeneca respektive Ericsson.</b></p><div>​Elisabeth Björk är sedan 2012 global chef för utvecklingen av läkemedel i sen fas inom områdena hjärta/kärl, diabetes och kronisk njursjukdom inom Astrazeneca. Innan dess ledde hon utvecklingen av ett av Astrazenecas diabetesläkemedel och har också varit involverad i utvecklingen av andra nyckelprodukter. 2014 flyttade Elisabeth tillbaka till Sverige efter att ha tillbringat sju år vid Astrazenecas amerikanska forskningsenhet och utsågs då till vetenskaplig ledare för forskningsanläggningen i Göteborg.</div> <div> </div> <div>Sara Mazur är Vice President och forskningschef på Ericsson. Hon har tidigare varit chef för System Management inom Ericssons affärsenhet Nätverk, med fokus på enhetsövergripande teknik, forskningskoordinering och strategisk management. Hon har haft många andra befattningar och själv varit pådrivande i utvecklingen av telekombranschen med sina 69 beviljade patent.</div> <div> </div> <div>– I en omvärld som förändras snabbt, till stora delar drivet av ny teknik, välkomnar vi våra nya ledamöter. Elisabeth Björk och Sara Mazur representerar tunga nya teknikområden genom sina centrala roller i forskningsstarka globala företag som är världsledande i sina respektive branscher: läkemedel och telekom. Jag är övertygad om att vi kommer att ha stor nytta av deras kompetenser i vårt stöd till Chalmers utveckling, nu och framöver, säger Lena Treschow Torell, ordförande i Chalmers styrelse.</div> <div> </div> <div>Övriga externa styrelseledamöter är sedan tidigare vice ordförande Torbjörn Holmström samt Johan Andersson, Helen Eliasson och Kent Viitanen.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om Chalmers styrelse</h2> <div>Styrelsen för Chalmers tekniska högskola AB, Chalmers styrelse, svarar för övergripande planering, samordning och uppföljning av högskolans verksamhet. Chalmers rektor och tillika vd, Stefan Bengtsson, ansvarar för den löpande verksamheten och företräder Chalmers i kontakter med departement och övrig omvärld. Externa ledamöter i Chalmers styrelse utses av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola.</div>Thu, 20 Apr 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Silvermedalj-till-Chalmers-i-internationell-fysiktävling.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Silvermedalj-till-Chalmers-i-internationell-fysikt%C3%A4vling.aspxSilvermedalj till Chalmers i internationell fysiktävling<p><b>​Chalmers lag tog hem en hedrande andraplats i International Physicists’ Tournament 2017. Sverige besegrades därmed med knapp marginal av Ukraina under skärtorsdagens final. Frankrike tog hem bronsmedaljen.</b></p>​Ungefär 150 personer från 15 olika länder deltog i den internationella fysikturneringen för kandidat- och mastersstudenter världen över. I Chalmers lag ingick Henrik Gingsjö, Sanna Jarl, Martin Selin, Åke Andersson, Thana Sriviriyakul and Carl-Joar Karlsson. <br />Tävlingen arrangerades av Fysikcentrum Göteborg och hölls på Chalmers 8-13 april. <br />Sveriges television uppmärksammade den spännande finalen, som inleddes med en klurig utmaning – att bygga ihop en möbel utan instruktioner. <br /><span><br /><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se inslaget som sändes i SVT Nyheter Väst den 13 april 2017. </a><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /><span><span><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span></span>Läs mer om lagen och evenemanget på <a href="http://2017.iptnet.info/">International Physicists’ Tournaments hemsida. </a><br /><span><span><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto" target="_blank"><span style="display:inline-block"></span></a></span></span>Läs också <a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Varldens-vassaste-fysikstudenter-loser-vardagsproblemen.aspx">Världens vassaste fysikstudenter löser våra vardagsproblem</a>Wed, 19 Apr 2017 13:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-onlinekurs-vässar-deltagarnas-logistikkunskaper.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-onlinekurs-v%C3%A4ssar-deltagarnas-logistikkunskaper.aspxChalmers nya onlinekurs vässar deltagarnas logistikkunskaper<p><b>​6400 personer över hela värden anmälde sig till den första onlinekursen i logistik. Den 2 maj är det dags för kurs nummer två. Chalmers Mooc, &quot;Master Control in Supply Chain Management and Logistics&quot;, ska på sex veckor vässa deltagarnas kunskaper inom logistik och Supply Chain Management.</b></p>​I december startade Chalmers första logistik-mooc, ”System Design for Supply Chain management and Logistics”, där deltagarna fick med sig grunderna i hur man designar bra och effektiva system – som sparar tid, pengar och energi.<br /><br />Den 2 maj startar fortsättningskursen, &quot;Master Control in Supply Chain Management and Logistics&quot;, som ytterligare vässar deltagarnas kunskaper på området. Även denna kurs är baserad på den mycket populära Chalmerskursen i Supply chain strategy, och är väl anpassad för yrkesverksamma ingenjörer.<br /><br />Per Olof Arnäs, Ola Hultkrantz och Gunnar Stefansson på Chalmers, Teknikens ekonomi och organisation, är  lärare på den praktiskt inriktade kursen, som redan har över 4000 anmälda.<br /><br /><strong>FAKTA</strong><br />Mooc-kurser, efter engelskans Massive Open Online Courses, ger möjligheter till kostnadsfri, ny kunskap för alla som har tillgång till en uppkopplad dator. Kursdeltagare över hela världen kan i sin egen takt ta del av videoföreläsningar, delta i diskussioner och lösa uppgifter på dator, surfplatta eller mobiltelefon.<br /><br /><a href="https://www.edx.org/course/master-control-supply-chain-management-chalmersx-chm006x">Mer information och anmälan på edX</a><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=9uAr9lbb2eM">Se video om moocen <span>&quot;Master Control in Supply Chain Management and Logistics&quot;</span></a><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /><span><a href="https://www.youtube.com/watch?v=vxfoGLJ0eaI">Se videon från inspelningarna av den första logistik- moocen</a><span style="display:inline-block"></span></span>Wed, 19 Apr 2017 00:10:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/Darfor-ska-vi-bry-oss-om-grus.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/Darfor-ska-vi-bry-oss-om-grus.aspxDärför ska vi bry oss om grus<p><b>​Erik Hulthén forskar om hur man bäst krossar berg. Det är både viktigt och ibland kontroversiellt. Vi har frågat honom varför.</b></p>​<strong style="background-color:initial">Erik Hulthén gillar system</strong><span style="background-color:initial">, stora system, som exempelvis järnvägsnät. Egentligen hade han tänkt att bli robotforskare men så fick han höra talas om en ledig plats i den så kallade krossgruppen på Chalmers, en forskargrupp som är inriktad på att bearbeta bergmaterial. Det området visade sig innehålla precis de stora utmaningar han ville jobba med.</span> <p>​– Hela det moderna samhället bygger på olika sätt att använda grus. I västvärlden går det åt 10 ton bergmaterial varje år, per person! Det är enorma mängder och därför kan vi inte använda oss av naturgrus utan behöver krossa berg i stället.</p> <p><strong>Naturgrus är rundade stenar</strong> som slipats under istiderna. Den typen av sten behöver bevaras i naturen för att skydda den naturliga vattenfiltreringen. Berg finns det å andra sidan gott av – och det behövs. </p> <p>– För att kunna bygga behöver man byggmaterial. Ett exempel är betong som används i broar, husbyggen och alla möjliga byggnadsverk. Andra exempel är vägar och järnvägar. Dessutom bryter man malm för att komma åt värdefulla mineral som guld, koppar och platina.</p> <p><strong>Bergmaterial är</strong> således en av Sveriges största industriprodukter. I gruvindustrin används olika typer av krossar och kvarnar för sönderdelning och finfördelning av malm och gråberg. Forskningen på Chalmers går ut på att utforska processerna i produktionen för att de ska bli så effektiva som möjligt när det gäller energiutnyttjande och framtagning av produkter. Från början handlade forskningen mycket om ekvationer och modeller. Nu har Erik Hulthén och hans forskarkollegor har utvecklat en programvara för att kunna göra analyser virtuellt.</p> <p>– I våra simuleringsmodeller bygger vi upp alla flöden i processen. I sönderdelningen tittar vi på hur en sten krossas på bästa sätt för att bli den slutprodukt man vill ha i form och storlek. När en sten krossas beter den sig ungefär som en sockerbit. Några bitar blir stora och resten blir smulor. I siktningen vill vi kunna sortera ut de bitar som fått färdig storlek och skicka tillbaka de bitar som behöver finfördelas och krossas en gång till.</p> <p><strong>Något världsunikt</strong> med forskargruppens programvara är att den inkluderar ett LCA-värde. Det innebär att forskarna kan göra en bedömning av slutproduktens miljöpåverkan under hela sin livscykel.</p> <p>– I vår värld är det bra med en hög energiförbrukning. Om en krossningsmaskin använder mycket energi krossas stenen mycket bättre och slipper ta ett varv till i maskinen. Framför allt vill man undvika att materialet behöver malas i energislukande kvarnar. Vi vill minska mängden energi per producerat ton. Dessutom tittar vi exempelvis på om det har betydelse för om maskinerna drivs på el eller diesel, hur mycket svavel som släpps ut och hur mycket lösningsmedel maskinerna använder. Det kan vi se redan i simuleringarna.</p> <p><strong>Ibland protesterar allmänheten </strong>när ett företag vill öppna en ny bergtäkt. Erik Hulthén kan förstå oron kring buller och transporter men menar också att man som privatperson får tänka till om vad det är man protesterar mot.</p> <p>– Vill du ha bra vägar, få ett bra boende eller köpa en ny tv eller mobil? Om du svarar ja på den frågan tycker jag att du också får ställa upp på att ta en del av det obekväma. Att säga att det får någon annan ta - inte jag, det är inte trovärdigt tycker jag. Å andra sidan tycker jag att företagen kan bli bättre på att kompensera enskilda privatpersoner som drabbas.</p> <p><strong>Erik Hulthén menar att</strong> det behövs spridas mer kunskap om varför bergmaterial behövs och vilka effekter en bergtäkt ger.</p> <p>– Som jag sa tidigare behöver vi krossa berg för att säkra tillgången till rent vatten och bygga ett modernt samhälle. En bergtäkt blir naturligtvis som ett sår i naturen men har också fördelar. Man har sett att det uppstår ett varierat landskap och skapas en separat biotop där många ovanliga djur- och växtarter trivs. I täkten i Kållered lever exempelvis många rovfåglar och i andra gamla täkter lever många ödlor och groddjur.</p> <p></p> <p><strong>Finns det inga negativa effekter i övrigt?</strong></p> <p>– Det som kan påverkas är grundvattennivån men det är viktigt att förstå att vattnet inte förgiftas av att man bryter berg. Buller och damm är andra effekter men i Sverige är vi bra på att skydda våra täkter för att minimera det. Lastbilstransporterna är svåra att komma från men genom att täkterna sprids ut i hela landet behöver inte materialet fraktas så långt och det är bättre för miljön ur ett helhetsperspektiv.</p> <p>Om det inte skulle finnas bergtäkter utspridda över landet menar Erik Hulthén att det skulle behöva utses ett område någonstans i Sverige, en supergruva som skulle försörja hela landet.</p> <p>– Då får vi börja bygga järnvägar och vägar dit för att distribuera materialet. Vad skulle det innebära? Om jag får välja så vill jag att varje bergtäkt utnyttjas så mycket som möjligt. Det är bättre att gå på djupet och på så sätt minska antalet sår i naturen.</p> <p><strong>Erik Hulthén medverkade</strong> nyligen på <a href="http://www.sverigesbergmaterialindustri.se/">Sveriges Bergmaterialindustris</a> branschdagar och presenterade resultat från sin forskning. Han är tydlig med att det är viktigt för honom att försöka få företagen att börja använda resultaten.</p> <p>– Hela poängen med att ta fram en programvara var att göra det enkelt för svensk industri att förbättra sina processer. Programvaran är inte kommersiell utan fortfarande under utveckling men den används redan nu av ett antal företag. Vi har lagt upp programvaran som en webblösning. Då kan vi ta ansvar för den här på Chalmers och företagen kan enkelt logga in och se sina egna processflöden och laborera med dem online. Det är en win-win-lösning som fungerar bra och som vi är väldigt nöjda med.</p> <br /> <br /> <p><strong>FAKTA:</strong></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/erik-hulthen.aspx">Erik Hulthén är docent</a> i gruppen Chalmers Rock Processing Systems vid institutionen för Produkt- och produktionsutveckling. Forskningen är inriktad på produktion av bergmaterial, särskilt olika typer av optimering. Erik är även programansvarig för mastersprogrammet i produktutveckling.</p> <p>Forskargruppen Chalmers Rock Processing Systems och leds av Magnus Evertsson. I gruppen ingår även de seniora forskarna Magnus Bengtsson och Gauti Asbjörnsson samt doktoranderna Johannes Quist, Ali Davoodi, Lorena Guldris, Simon Grunditz och Kanishk Bhadani samt Anton Hjalmarsson som är forskningsingenjör.</p> <br /> <p><strong>Kontaktperson:</strong> </p> <p>Erik Hulthén<br /> Tel: 031-772 58 54<br /> E-post: <a href="mailto:erik.hulthen@chalmers.se">erik.hulthen@chalmers.se​</a><br /> <br /> <br /> Text: Nina Silow</p> <p><br /></p> ​​​Tue, 11 Apr 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspxGrafen och bärplan ger optimistjolle superkrafter<p><b>​Studenter och forskare kopplade till Chalmers satsning på sportteknologi har utvecklat en optimistjolle med överlägsna prestanda. Med hjälp av supermaterialet grafen har skrovet gjorts både lättare och starkare än normalt. Bärplan kan sedan lyfta skrovet över vattenytan, vilket dramatiskt minskar vattenmotståndet och ökar farten.</b></p>​Efter tester i det maritima konsultbolaget SSPA:s anläggning på campus Johanneberg under våren kunde provseglingar utföras i Göteborgs hamninlopp i början av april. <a href="https://www.facebook.com/axelrahmsailing/videos/1905324476413724/">Filmsekvenserna</a> på hur den 17-årige elitseglaren och JSM-mästaren i Laser Radial-jolle Axel Rahm flyger fram i Chalmers-optimisten har därefter fått blixtsnabb spridning i sociala medier.<br /> <br />Det är fortfarande en relativt ny företeelse att montera bärplan på mindre jollar. Grundtanken i det aktuella projektet har varit att koncentrera sig på den enklaste av alla jollar – optimisten. Kan man få en sådan att foila? (Uttrycket foila av engelskans hydrofoil = bärplan.)<br /> <br />Huvudansvarig för arbetet har varit forskaren och läraren Christian Finnsgård.<br /> <br />Sedan introduktionen 1947 har optimistjollen blivit världens troligen största båtklass med uppåt 300.000 exemplar. Med 2,3 meters längd och en segelyta på blygsamma 3,5 kvadratmeter är man normalt begränsad till farter under 4 knop.<br /> <br />Den aktuella jollen är alltså förstärkt med grafen och vikten har därmed kunnat minskas från normala 35 till omkring 27 kilo. Man har fått den att foila på öppna vindar, mellan halvvind och slör, inte på kryss.<br /> <br />Det är inte första gången försök görs med bärplan på optimistjolle. Den brittiska seglaren Katherine Knight <a href="http://foilingboatadventures.blogspot.se/2009/12/foiling-oppie.html">spred 2009 stillbilder</a> på hur hon fick en optimist att lyfta med bärplan från en mothjolle.<br /> <br />Den jolle som tagits fram på Chalmers tycks dock vara den första där man kunnat visa längre sammanhängande rörliga bilder på en foilande optimistjolle.<br /><br /><strong>För mer information, kontakta:</strong><br />Christian Finnsgård, 031-772 9156, mobil 073-0729156, <a href="mailto:christian.finnsgard@chalmers.se">christian.finnsgard@chalmers.se</a><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Flying_Optimist1.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Bild: Per Thorén<br />Fri, 07 Apr 2017 15:55:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Arets-forskarhandledare-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Arets-forskarhandledare-2017.aspxÅrets forskarhandledare 2017: Aila Särkkä<p><b>​Aila Särkkä, professor i matematisk statistik vid Institutionen för matematiska vetenskaper, får av Chalmers utmärkelsen Årets forskarhandledare, föreslaget av Chalmers Doktorandsektion.</b></p><p>​Motiveringen lyder: ”She excels in both scientific and soft aspects of supervision. Aila’s personalized approach, professionalism, responsiveness and availability to PhD students – not only limited to the PhD students she supervises – is highly valued in the department. Aila emphasizes both the professional and personal development of her PhD students. She is a role model for the PhD students she supervises, and for other supervisors in Chalmers.”</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto Aila Särkkä" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/aila200x250.jpg" style="margin:5px" />– Jag tror inte att man kan generalisera hur man ska vara som handledare. Varje doktorand fungerar olika och det gäller att hitta det rätta sättet att arbeta med var och en. Men tillgängligheten och att träffas kontinuerligt, om det sedan betyder regelbundet eller mer spontant, är alltid viktigt. Mina doktorander är även mina kolleger och forskningspartners så man har olika roller i samma relation. Doktoranden har självklart ansvaret för sina studier och handledaren är en stödperson, men om doktoranden kör fast så har handledaren en viktig roll för att komma vidare.</p> <p>Aila är även proprefekt på Matematiska vetenskaper och har därmed det övergripande ansvaret för forskarutbildningen på institutionen. Hon tycker att doktoranderna på MV är väldigt aktiva och bryr sig mycket om varandra. Förra året tog de fram rekommendationer för doktorandsamtalen, som nu har börjat följas. De har även diskuterat hur man kan anpassa Chalmers GTS (Generic and Transferable Skills)-kurser för MV-doktorander. För närvarande är Aila handledare till doktoranderna Henrike Häbel, Claes Andersson och Marco Longfils, och biträdande handledare till Ivar Simonsson, Anna Rehammar och Cecilia Fager (Institutionen för fysik). </p> <p>Genom att utse årets forskarhandledare vill Chalmers markera värdet av god handledning för såväl doktorandens personliga utveckling, som för hans/hennes forskningsresultat. Priset kommer att delas ut vid Chalmers doktorspromotion den 6 maj.<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: från <a href="https://www.chalmers.se/en/centres/sumo/news/Pages/Millions-for-research-in-applied-mathematics-.aspx">SuMo Biomaterials sida</a></p>Fri, 07 Apr 2017 13:45:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Hörsel--och-beröringsintryck-leds-genom-benförankrade-proteser.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/H%C3%B6rsel--och-ber%C3%B6ringsintryck-leds-genom-benf%C3%B6rankrade-proteser.aspxHörsel- och beröringsintryck leds genom benförankrade proteser<p><b>​ En ny studie visar att människor som har en benförankrad protes kan höra via vibrationer genom implantatet och skelettet. Denna fortplantning av ljud är en viktig del av osseoperception – sinnesintryck som förmedlas via protesen. Upptäckten  ger ny generell kunskap om hur människor uppfattar berörings- och hörselintryck, och kan användas för att utveckla bättre proteser.</b></p>​Hur kan man hjälpa amputerade personer att återfå förmåga att uppleva beröring och andra sinnesintryck från omgivningen, exempelvis när de greppar ett föremål eller går på ojämn mark?<br /><br />En internationell forskargrupp i Sverige och Italien har funnit ett nytt svar på frågan. De har för första gången visat att patienter med osseointegrerade protesimplantat, det vill säga proteser som är förankrade direkt i skelettet, har hjälp av sin hörsel när de uppfattar sin omgivning genom sitt implantat.<br /><br />Forskningen är ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och Scuola Superiore i Sant’Anna, Italien.<br /><br />I en artikel som nyligen publicerades i <em>Nature Scientific Reports</em> presenterar forskarna en upptäckt som öppnar ytterligare möjligheter att utveckla nya konstgjorda kroppsdelar. Även om ljudets förmåga att ledas genom skallbenet är ett välkänt fenomen, som noggrant studerats av professor Bo Håkansson på Chalmers som också deltog i studien, var det tidigare inte klarlagt om benledning av ljudet även sker i armar och ben och därigenom bidrar till osseoperception – sinnesintryck från mekanisk stimulering av benförankrade proteser.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Hearing%20and%20touch%20mediate%20sensations%20via%20osseointegrated%20prostheses/Max-Ortiz-Catalan_S8A7544-1_180px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br />– Hittills har den allmänna uppfattningen varit att det är beröring som har spelat den viktigaste rollen för osseoperception hos patienter med konstgjorda kroppsdelar fästa i skelettet, säger Max Ortiz Catalan, som lett forskningen och är föreståndare för Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering.<br /><br />Francesco Clemente, gästande doktorand från Biorobotics Institute of Scuola Superiore Sant’Anna, utförde experimenten vid laboratoriet:<br /><br />– Genom fyra olika psykofysiologiska tester har vi visat att även mycket lätta beröringsintryck kan färdas genom kroppen och upplevas i form av ljud. Hörseln förstärker på detta sätt beröringsupplevelsen, till och med hos patienter med benproteser som är osseointegrerade.<br /><br />Resultaten visar att osseointegration, som alltså gör det möjligt att fästa stabila, mekaniska robotproteser direkt i skelettet genom ett titanimplantat, förbättrar såväl funktionaliteten som patientens välbefinnande och förmåga att hämta information från sin omgivning.<br /><br />Forskarna har utfört sina tester på tolv patienter med arm- eller benamputationer av olika omfattning. Samtliga undersökningar visade att patienterna kunde uppfatta mekaniska vibrationer mot titanimplantatet både genom hörsel och beröring. I synnerhet uppgav patienterna att de hörde ljud samtidigt som vibrationer gick genom armen eller benet. Under experimenten fann forskarna att de som har osseointegrerade protester kan uppfatta mycket små stimuli och reagera snabbare på dem, tack vare de ytterligare intryck som hörseln ger.<br /><br />– I praktiken upplever patienterna förnimmelserna som starkare och mer rika på information eftersom de består av två olika former: beröring och hörsel, säger Max Ortiz Catalan. Detta är ett viktigt framsteg för kunskapen om osseoperception som sådan, och i ett bredare perspektiv även viktigt när det gäller hur människor uppfattar beröring och ljud. Den här upptäckten kan bli en utgångspunkt för att ta fram nya proteser som ger användaren förstärkta sinnesintryck. <br /><br />Läs artikeln i <span>Nature Scientific Reports (på engelska)<span style="display:inline-block"></span></span>: <br /><a href="http://www.nature.com/articles/srep45363" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Touch and Hearing Mediate Osseoperception<br /></a><br /><strong>För mer information, kontakta:</strong><br />Max Ortiz Catalan, institutionen för Signaler och system, Chalmers tekniska högskola,<br />070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a><br /><br /><strong>Fakta om forskningen</strong><br />Forskningen är ett samarbete mellan institutionen för signaler och system på Chalmers, Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter (CARE) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, samt BioRobotics Institute of Scuola Superiore i Sant’Anna, Italien.<br /><br />Läs mer om Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering (på engelska):<br /><a href="http://www.bnl.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Webbplats <span>för Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory (BNL)</span></a><br /><a href="https://www.facebook.com/ChalmersBNL/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers BNL på Facebook</a><br /><a href="http://www.bnl.chalmers.se/"></a><br /><br />Thu, 06 Apr 2017 07:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Svampar-blir-kalla-for-framtidens-antibiotika.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Svampar-blir-kalla-for-framtidens-antibiotika.aspxSvampar blir källa för framtidens antibiotika<p><b>​Mögelsvamp är en potentiell guldgruva för produktion av läkemedel. Det visar forskare vid Chalmers, som har utvecklat en metod för att hitta nya typer av antibiotika i naturen. Fynden kan få stor betydelse i kampen mot antibiotikaresistens.</b></p>​Antibiotika har räddat miljontals liv sedan de först upptäcktes på 1940-talet. Men de senaste åren har vi fått lära oss ett nytt ord: antibiotikaresistens. Allt fler bakterier har utvecklat skydd mot antibiotika och därigenom blivit motståndskraftiga mot behandling, något som kommer att leda till att infektioner som vi betraktat som lätta återigen blir livsfarliga. Behovet av nya sorters antibiotika är därför mycket stort.<br /><br />Det allra första massproducerade antibiotikumet var penicillin, som härstammar från mögelsvampen Penicillium. I jakten på nya antibiotika har Chalmersforskare nu kartlagt arvsmassan, genomet, hos nio typer av Penicillium. Och fynden är häpnadsväckande.<br /><br />– Vi upptäckte att mögelsvampen har en enorm, och tidigare outnyttjad, potential för att producera nya antibiotika och andra bioaktiva läkemedel som cancermediciner, berättar Jens Christian Nielsen, doktorand på institutionen för biologi och bioteknik.<br /><br />I studien, som nyligen publicerats i tidskriften Nature Microbiology, har forskargruppen scannat genomet hos sammanlagt 24 svamparter för att hitta de gener som utgör själva grunden för syntesen – alltså produktionen – av olika bioaktiva produkter som exempelvis antibiotika. Mer än 1000 syntesvägar hittades. Fynden vittnar alltså om att mögelsvamp är kapabel att producera en mångfald av naturliga och bioaktiva produkter som kan användas som läkemedel.<br /><br />I ett 90-tal fall kunde forskargruppen förutsäga vilka molekyler generna skulle tillverka. Som ett bevis på detta följde de produktionen av antibiotikumet yanuthone och kunde visa att en ny variant av läkemedlet tillverkats av två svamparter vars förmåga tidigare varit okänd.<br /><br />Sammantaget visar studien att mögelsvampen har stor potential för att inte bara tillverka nya antibiotika, utan också möjliggöra en mer effektiv produktion av äldre varianter, som i nya former också kan tänkas vara mer effektiva.<br /><br />– Det är viktigt att hitta nya antibiotika så att läkarna har möjlighet att behandla infektioner med en bred palett av olika sorter – nya som gamla. På så sätt blir det svårare för bakterierna att utveckla resistens, förklarar Jens Christian Nielsen.<br />– Den forskning som gjorts för att utveckla nya antibiotika har nästan uteslutande skett på bakterier. Mögelsvampen har varit svårstuderad – vi vet så lite om vad den kan göra – men vi vet att den utvecklar bioaktiva ämnen naturligt, som ett sätt att skydda sig och överleva. Därför var det logiskt för oss att gå vidare med svampen med hjälp av våra verktyg.<br /><br />Det finns nu ett antal olika vägar att gå. Ett sätt är att titta vidare på produktion av den nya varianten av yanuthone. Chalmersforskarnas arbete har också ritat upp en karta som gör det möjligt att jämföra hundratals olika gener för att fortsätta utvärdera de bioaktiva produkterna, med olika potenta läkemedel i sikte.<br /><br />Hur lång tid det i slutänden tar innan nya antibiotika finns på marknaden vet ingen.<br /><br />– Världens regeringar behöver agera för att tillföra pengar. Läkemedelsföretagen har inte velat forska på antibiotika, det har inte ansetts lönsamt. Därför behöver våra ledare kliva in och till exempel stötta kliniska studier vilket skulle göra det lite lättare att komma ut på marknaden, särskilt för mindre läkemedelsproducenter. Det skulle kunna sätta fart på produktionen, tror Jens Christian Nielsen.<br /><br />Läs <a href="http://www.nature.com/articles/nmicrobiol201744">hela artikeln här</a>.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Martina Butorac<br />Wed, 05 Apr 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspxAI - vi fokuserar på fel hot<p><b>​Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi.</b></p><div>​ </div> <div>Tanken har inspirerat till åtskilliga dystopiska science fiction-berättelser: Att en maskin tillverkad av människan av egen kraft utvecklar en överlägsen intelligens och till slut vänder sig mot och förgör sin egen skapare. Men på senare år har en del forskare börjat varna för att en sådan superintelligens faktiskt skulle kunna bli ett hot mot den mänskliga civilisationen även i verkligheten. </div> <div> </div> <div>Den svenske filosofen Nick Boström, verksam vid universitetet i Oxford, hör till dem som oroas över konsekvenserna av de snabba framstegen inom artificiell intelligens, AI, eller maskininlärning som det ofta kallas numera. Utvecklingen skulle kunna rusa iväg bortom mänsklig kontroll och bli ett existentiellt hot, en teknologisk singularitet, resonerar han. </div> <div> </div> <div>Den kände kosmologen Stephen Hawking och företagsledare som Bill Gates och Elon Musk har uttryckt liknande farhågor. Men vad säger då forskare som är verksamma inom datavetenskapen, den disciplin som enligt domedagsprofeterna kan komma att föda fram detta superintelligenta monstrum? </div> <div> </div> <div><img src="/en/areas-of-advance/ict/events/digitalisation/PublishingImages/Devdatt-Dubhashi_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" style="margin:5px" />– Det är aldrig fel att fundera över framtiden och scenariot väcker onekligen ett antal intressanta filosofiska frågor. Men ur vetenskaplig och teknologisk synpunkt är diskussionen nästan inte intressant alls, svarar Devdatt Dubhashi, professor på Institutionen för data- och informationsteknologi på Chalmers. </div> <div> </div> <div>– Det hot som målas upp ligger så långt bort från det mest avancerade vi kan göra idag inom AI, så diskussionen blir knappast fruktbar. Jag tror inte att hotet kommer att vara relevant på länge, kanske inte ens om 100 år eller mer. I vart fall bör det inte påverka forskningsagendan idag. </div> <div> </div> <div><strong>Dålig grund i forskningen </strong></div> <div>Devdatt Dubhashi betonar att detta inte bara är hans egen uppfattning – han säger sig knappt känna till någon AI-forskare som delar oron. </div> <div>– Jag lyssnade nyligen på Michael Jordan från University of California Berkeley, en av världens främsta forskare inom maskininlärning. Han sade samma sak. Det finns inget vetenskapligt innehåll i diskussionen. </div> <div> </div> <div>I en färsk artikel i den vetenskapliga tidskriften Communications of the ACM går Devdatt Dubhashi tillsammans med Shalom Lappin, professor i datalingvistik vid GU, till botten med AI-apokalypsen. Inte för att den skulle vara otänkbar rent principiellt. Utan för att det finns så många andra, betydligt mer påtagliga risker att hantera som har koppling till vetenskap och teknologi. </div> <div> </div> <div><strong>Viktigare att se andra risker </strong></div> <div>Klimathotet och modifiering av arvsmassa med den kraftfulla CRISPR-tekniken är ett par sådana exempel som nämns, men Devdatt Dubhashi vill hellre sätta strålkastarljuset på hemmaplan, det vill säga datavetenskapen: </div> <div>– Utvecklingen av AI kommer utan tvekan att medföra många positiva saker för människan. Tänk bara på vad den självkörande bilen skulle kunna innebära, i form av färre olyckor, mindre stress, frigjord tid och minskad trängsel. </div> <div> </div> <div>– Men uppskattningar tyder också på att upp emot hälften av alla arbetstillfällen kommer att bli bortautomatiserade under de närmaste årtiondena. Om detta slår in, vad händer då med ekonomin och med samhället? Det här borde vi diskutera mer än vad vi gör idag.  </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT3_710px.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div><strong>Snabba förändringar </strong></div> <div>Enligt Devdatt Dubhashi talar mycket för att de förändringar som uppstår på grund av digitalisering i form av AI kommer att slå både bredare och snabbare än vid tidigare omvälvande teknologiskiften – som förbränningsmotorn eller elektricitetens genombrott. </div> <div> </div> <div>– AI är mer generellt än något som vi sett hittills. Även kvalificerat tankearbete, sådant som utförs av exempelvis advokater eller läkare, kommer att kunna automatiseras i många fall. Och det kommer att ske på många områden samtidigt, varnar han. </div> <div> </div> <div>Därför är han också tveksam till den lösning på problemet som brukar anföras – att det uppstår nya arbetstillfällen, delvis på områden som vi idag kan ha svårt att föreställa oss, som suger upp den arbetskraft som blivit överflödig på grund av den nya tekniken. </div> <div> </div> <div><strong>Viktigt att vi diskuterar </strong></div> <div>– Jag tycker inte att det finns tillräckligt med stöd för ett sådant påstående. Mycket hänger förstås på i vilken takt som AI slår igenom, konstaterar han. </div> <div> </div> <div>Hur lösningen på problemet ser ut vill Devdatt Dubhashi som datavetenskapare inte ha någon bestämd uppfattning om. Hans mål är främst att få fart på diskussionen – bland kollegor, men också bland ekonomer, samhällsvetare och beslutsfattare. </div> <div>– Målet måste ju rimligen vara att kunna kombinera de fördelar som digitalisering och automatisering innebär med en harmonisk samhällsutveckling säger han. </div> <div> </div> <div>Alternativet vore att även detta AI-problem resulterade i ett ganska dystopiskt framtidsscenario, med omfattande utslagning och utanförskap. </div> <div>– Men i bästa fall skulle vi kunna stå inför ett teknikskifte som till stor del befriar oss från det dagliga slitet och ger oss tid att sträva efter högre mål. Och vem skulle argumentera mot en sådan utveckling – om den var möjlig? </div> <div> </div> <div> </div> <div><span>Artikeln har tidigare publicerats i Chalmers magasin nr 1 2017. </span></div> <div><span>Text: Björn Forsman <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA/ TEKNOLOGISK SINGULARITET </strong></div> <div>I ett uppmärksammade tankeexperiment, Paperclip Maximizer, lanserar Nick Boström idén om en intelligent maskin som instruerats att tillverka så många gem som möjligt. Maskinen blir successivt allt skickligare på detta och utvecklar till slut superintelligens. När människorna anser att antalet gem är tillräckligt går maskinen inte längre att stänga av, den överlistar enkelt dem som försöker. Och världen dränks av gem...  </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler artiklar från Chalmers magasin</h2> <div>I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om <em><strong>hållbar digitalisering</strong></em>. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.</div> <div> </div> <table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em;height:365px"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" rowspan="1" colspan="1"><strong>​David Sands </strong><strong>om varför vi behöver bättre datasäkerhet</strong><br />Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">Läs artikeln &gt;&gt;</a><br /></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT4_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>Tänk om någon hackar min bil!</strong><br />Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet? <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px;height:91px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" style="height:91px"><strong>​</strong><strong>Google och Facebook sponsrar hans forskning</strong><br />Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr></tbody></table> <div>  </div> <div> </div> <div>I Chalmers magasins <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm17_1/index.html" target="_blank">onlinetidning </a>hittar du även:</div> <div> </div> <div><strong>Steget före hackarna</strong></div> <div>Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div> </div> <div><strong>Extra säkerhet för journalister</strong></div> <div>Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.</div>Wed, 05 Apr 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Goran-Johansson-i-nordigt-panelsamtal-pa-science-fiction-festival.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Goran-Johansson-i-nordigt-panelsamtal-pa-science-fiction-festival.aspxGöran Johansson i nördigt panelsamtal på science fiction-festival<p><b>​&quot;Är vi i framtiden snart?&quot; är temat för ett panelsamtal på biografen Draken i Göteborg den 7 april. En av de medverkande är Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik och föreståndare för avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2.</b></p><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/gjohansson_scifi_170407_adj_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Hallå där, Göran! På fredag är du med i ett ”100% nördigt och 99% vetenskapligt panelsamtal” på biografen Draken i Göteborg. Vad är det för något?</strong><br />– Jag vet att det är en paneldiskussion som avslutar Göteborgs Science Fiction Filmfestival, säger Göran Johansson.<br /><br /><strong>Överrubriken är ”Är vi i framtiden snart?”. Vad ska ni tala om?</strong><br />– Själv tänkte jag nämna kvantdatorer, som nästan känns som science fiction.<br /><br /><strong>Förutom du själv ingår Katja Lindblom från Slottsskogsobservatoriet, Anna Davour från tidskriften Forskning &amp; Framsteg, Glenn Petersen från Science Fictionbokhandeln och Mattias Hammarin från podden SuperLife i panelen. Hur kommer det sig att du får vara med? </strong><br />– Diskussionsledaren ringde helt enkelt Chalmers växel, som kopplade till mig, skrattar Göran.<br /><br /><strong>Samtalet är som sagt en programpunkt under Sci-Fi Filmfestival den 3-7 april. Hur intresserad är du själv av science fiction?</strong><br />– Det är en av mina favorit film- och bok-genrer. När jag var liten läste jag verkligen alla science fiction-böcker som fanns på biblioteket.<br /><br /><strong>Har du några egna favoritförfattare eller filmer?</strong><br />– Författare jag gillar är Jules Vernes och Isaac Asimov. Filmer jag minns speciellt är Femte Elementet, The Matrix, Interstellar och Star Wars.  <br /><br /><strong>Ska du själv gå på festivalen? Vad ska du i så fall inte missa?</strong><br />– A Clockwork Orange hade varit kul att se igen.<br /><br /><strong>Kan du rekommendera några andra filmer och böcker som du tyckt om genom åren?</strong><br />– Jag minns att jag gillade Stanislaw Lem, som skrev Solaris, när jag var yngre, men har inte läst honom på länge. Det skulle också vara kul att läsa Doris Lessings sciencefictionpentalogi Canopus in Argos någon gång, avslutar Göran Johansson.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br /><strong>Är vi i framtiden snart?</strong><br />Fredag 7/4 kl 18.00<br />Biografen Draken, Järntorget, Göteborg<br />Entré: 50 kr<br /><br /><a href="http://folketshusgoteborg.se/nyheter/sci-fi-filmfestival">Läs mer om Sci-fi filmfestival</a> &gt;&gt;&gt;Wed, 05 Apr 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/Om-delaktighet---att-involvera-barn-i-planering-och-utveckling.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/Om-delaktighet---att-involvera-barn-i-planering-och-utveckling.aspxOm delaktighet - att involvera barn i planering och utveckling<p><b>​I alltfler sammanhang möts vi av begrepp som delaktighet, participation eller medskapande. Det handlar om att involvera människor, såväl vuxna som barn, i planerings- och utvecklingsprocesser av de miljöer och produkter som de är brukare av. Det kan ske på många olika sätt men det övergripande syftet är att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som människor har. Medskapande är emellertid inte självklart, det ställer krav på processer, aktörer och verktyg, inte minst när det handlar om barn.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskare, lärare och studenter vid Chalmers respektive Göteborgs Universitet har i flera projekt, bl.a. pilotprojektet &quot;Att överbrygga klyftor&quot;, arbetat med att involvera barn som medborgare, medforskare och som medskapare. Några av forskarna och lärarna förmedlade sina erfarenheter vid ett välbesökt seminarium i Chalmerska Huset den 23 mars 2017. </span><div><br /></div> <div>En av presentatörerna var Barbro Johansson från Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK). Hon har bl.a. bedrivit följeforskning på bibliotek i Borås och Malmö, där man på olika sätt har involverat barn och föräldrar i delaktighetsprocesser.</div> <div>– Delaktighet kan betyda många saker, menar Barbro, det uppstår inte av sig självt. Det måste aktivt göras, det kräver kompetens, och det handlar om att arbeta i en process och ha tillgång till den infrastruktur och material som behövs för barns medverkan. </div> <div><br /></div> <div>Om material och verktyg handlade föredraget av Monica Billger från institutionen för Arkitektur. Monica har arbetat med olika typer av dialogverktyg i urban planering. Det har handlar om såväl analoga som digitala spel. </div> <div>– Spel engagerar och engagemang är en förutsättning för delaktighet. Men det finns utmaningar, såväl tekniska som andra, och det är viktigt att inte någras kunskap om hur man hanterar en digital miljö utesluter andra.</div> <div><br /></div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/PPD/Nyheter/MAK%20barn%20som%20medskapare/PontusSanna.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Sanna Dahlman och Pontus Wallgren från Produkt- och Produktionsutveckling, avdelningen Design &amp; Human Factors, fortsatte på temat medskapande i praktiken. De betonar att processen är viktig, men den måste anpassas. Man måste se till att arbeta i lokaler och med material som passar uppgiften men det handlar absolut inte om att barnen skall göra allt. </div> <div>– De som medverkar har olika erfarenheter och kompetenser och det måste man respektera och ta tillvara, också i en designprocess med barn, fortsätter Pontus. I pilotprojektet på Nytorpsskolan arbetade de t.ex. med en tråkig korridor, ett problem som barnen identifierat och dokumenterat. </div> <div>– Vi byggde sedan själva modeller av korridoren i skala där vi och barnen tillsammans kunde skapa en miljö. Byggandet av modellen var inte det centrala, det var vad vi sedan gjorde tillsammans med hjälp av modellen. </div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>– Sedan är återkopplingen central, menar Sanna, återkoppling av processen i sig och av resultatet. <span style="background-color:initial"> </span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/PPD/Nyheter/MAK%20barn%20som%20medskapare/soffa.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="background-color:initial;margin:5px;width:300px;height:210px" /></div> <div><br />På Nytorpsskolan fick vi till slut möjlighet att måla om och bygga den möbel som blev resultatet av designprocessen. Det var oerhört viktigt att projektet inte bara blev en övning utan att det resulterade i en konkret förändring. </div> <div><br /></div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/PPD/Nyheter/MAK%20barn%20som%20medskapare/LasseFryk.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Men varför skall skolan engagera sig i medforskning eller medskapande? Lasse Fryk från Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet och stationerad i Hammarkullen, avslutade seminariet. Lasse, som är pedagog, har under många år arbetat med frågor kring medborgarskap och samhällsbyggnad. </div> <div>– Den här typen av verksamhet är en viktig pusselbit för att barn skall lära om och utveckla ett medborgarskap. Men också beslutsfattare måste bli delaktiga och förstå meningen med medskapandet. Många invånare känner sig exkluderade från beslut som fattas, men såväl barns som vuxnas kunskaper och erfarenheter behövs för ett hållbart samhällsbygge. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Mer information om projekten &quot;<a href="http://cfk.gu.se/forskning/forskningsprojekt/barn-som-medskapare-av-stadens-rum">Barn som medforskare av barnlandskap​</a>&quot; respektive &quot;<a href="http://cfk.gu.se/forskning/forskningsprojekt/att-overbrygga-klyftor">Att överbrygga klyftor - Barn och planerare som medskapare av stadens rum</a>&quot;​<br /></div> <div><br /></div> <div>Läs även boken &quot;Att involvera barn i forskning och utveckling&quot;, redaktörer Barbro Johansson och MariAnne Karlsson </div> <div><br /></div> <div>Text och bild: <a href="/sv/personal/Sidor/mak.aspx" target="_blank">MariAnne Karlsson</a></div> <div><br /></div> <br /><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Tue, 04 Apr 2017 13:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Varldens-vassaste-fysikstudenter-loser-vardagsproblemen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Varldens-vassaste-fysikstudenter-loser-vardagsproblemen.aspxVärldens vassaste fysikstudenter löser våra vardagsproblem<p><b>​Hur kan man snabbast få honungen att lösa sig i teet? Går det att höra på poppljudet hur högt ett popcorn hoppar? Sådana frågor går att svara på med fysikens hjälp. Under ​tävlingen International Physicists&#39; Tournament i Göteborg 8–13 april fajtas världens vassaste fysikstudenter om att lösa kluriga vardagsproblem på bästa sätt.</b></p><div>De som tävlar är de bästa kandidat- och mastersstudenterna från 15 olika länder världen över. Totalt deltar ungefär 150 personer i de olika fajterna som bjuder på ingredienser som gelé-lego, magneter, vandrande kedjor, leksaksbilar, popcorn och te. </div> <div><br />Det handlar om 17 olika problem som ska lösas och studenterna har brottats med dem sedan i somras. Efter mer än åtta månaders klurande har de lagt ner många timmar av sin fritid på att hitta angreppssätt för att lösa problemen som alla saknar ett entydigt facit.   </div> <div><br /> – ​ Idén med tävlingen är att studenterna ska jobba på samma sätt som en forskare. De behöver konkretisera ett problem, se vad de behöver mäta, hur de ska göra det och hur de kan analysera resultaten. Dessutom måste de kunna presentera lagets lösning på ett begripligt sätt och försvara sina slutsatser och sitt resultat. Det krävs många kompetenser för att klara allt detta och därför är det viktigt med ett bra samarbete i laget, säger Andreas Isacsson, en av arrangörerna och till vardags biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div> <br /><span><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Centrum/Fysikcentrum/340x296px/IPT2017_teproblemet_340x296px.jpg" alt="" style="margin:5px" /></span>Det är första gången som Fysikcentrum Göteborg arrangerar tävlingen och alla fajter hålls på Campus Johanneberg. Eftersom värdlandet får ha två lag med i turneringen, representeras Sverige av lag från både Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Chalmers. <br />Från Chalmers är det Henrik Gingsjö, Sanna Jarl, Martin Selin, Carl-Joar Karlsson, Thana Sriviriyakul och Åke Andersson som försvarar de blågula färgerna. </div> <div><br /> –  Det blir jättekul. Jag ser fram emot att träffa studenter från många olika länder och att utbyta idéer, säger Sanna Jarl, medan hon jobbar på ”te med honung-problemet” tillsammans med laget. </div> <div><br />Några av de gästande lagen har jobbat extremt hårt för att kunna delta i tävlingen. Till exempel har lagen från Venezuela och Brasilien ordnat stora insamlingskampanjer för att få ihop pengar till resan. </div> <div><br /> –  Vi är så glada att de klarade det! För mig är det här en av de bästa veckorna på hela året: Så mycket nyfikenhet, energi och drivkraft. Och det är intressant att fenomen som vi ser i vår vardag och tar för givet, faktiskt kräver relativt komplicerad fysik om man verkligen ska förstå dem, säger Andreas Isacsson. </div> <div><br />Under turneringen deltar varje lag i fyra olika fajter. De lag som får högst poäng av domarna går till final. Finalen hålls i Palmstedtsalen på Chalmers den 13 april klockan 9 på morgonen. <br />Både deltävlingarna och finalen är öppna för allmänheten och det kostar inget att komma och titta. Turneringen finansieras av Chalmers och Stiftelsen för strategisk forskning (SFF) i samarbete med Svenska Fysikersamfundet och flera andra medarrangörer. Första gången tävlingen arrangerades var i Ukraina 2009. </div> <div> </div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:%20mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div>​​</div> <div><a href="http://2017.iptnet.info/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om tävlingen och se schemat. ​</a></div> <div><strong><br />Mer information: </strong><br /><a href="/en/Staff/Pages/Andreas-Isacsson.aspx"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="andreasisacsson.jpg" src="/en/centres/gpc/news/PublishingImages/andreasisacsson.jpg" style="margin:5px" /><br />Andreas Isacsson</a><br />Arrangör, biträdande professor vid institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, 073-152 63 36, 031-772 3187, <a href="mailto:andreas.isacsson@chalmers.se">andreas.isacsson@chalmers.se  <br /></a></div> <p><br /><br /></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/Joel-Magnusson.aspx"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/170x170px/170x170px_Joel-Magnusson.jpg" width="127" height="127" alt="" style="margin:5px" /><br />Joel Magnusson</a><br />Arrangör, doktorand vid institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, </p> <p>031- 772 37 08, <a href="mailto:joel.magnusson@chalmers.se">joel.magnusson@chalmers.se</a><a href="mailto:joel.magnusson@chalmers.se"><span style="display:inline-block"></span></a></p> Tue, 04 Apr 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspxTänk om någon hackar min bil!<p><b>​Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet?</b></p><div>​ </div> <div>En modern bil kan idag innehålla över 150 sammankopplade små datorer, som håller koll på allt från bränsleinsprutning och däckstryck till klimatanläggning och förarstolens läge. Ändå är all denna ”intelligens” ingenting mot vad som är att vänta då bilens system de närmaste åren på allvar börjar kommunicera med omvärlden: Med andra fordon, med trafiksignaler och annan digital infrastruktur och inte minst – med biltillverkaren. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/NS/Tomas-O.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tomas Olovsson" style="margin:5px" />– Nästa generations uppkopplade bilar kommer att ”prata” med varandra och exempelvis komma överens om vem som ska ha företräde i korsningen oberoende av hur förarna agerar, förklarar docent Tomas Olovsson på institutionen för Data- och Informationsteknik på Chalmers. </div> <div> </div> <div>– Biltillverkarna kommer också att kunna få tillbaka en massa värdefull information om hur bilen används och fungerar. Till exempel kan kunskap om hur temperatur, laddningsmönster och förarens körstil påverkar livslängden på elbilens batteri leda till bättre batteriekonomi i framtiden. Men all denna informationshantering innebär ökade risker, både för oavsiktliga fel – buggar – och för manipulation och attacker utifrån. </div> <div> </div> <div>Om bilägarna ska acceptera att deras fordon i någon mån ”övervakas” krävs också att garantier att tillverkarna inte ur datamängderna kan kartlägga enskildas förehavanden – något som skulle kunna bli möjligt med hjälp av så kallad ”differential privacy” (<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">se intervju med David Sands</a>). </div> <div> </div> <div>Tomas Olovsson leder flera samarbetsprojekt med industrin som syftar till att hjälpa fordonstillverkarna att hitta rätt i denna delvis nya digitala terräng. </div> <div>– Volvo ligger långt framme på området, jämfört med många andra tillverkare. Ändå återstår mycket att göra. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT2_710px.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div>Han berättar om de amerikanska forskarna Charlie Miller och Chris Valasek som härom året via mobiltelefonnätet lyckades hacka sig in i och helt ta över kontrollen av en Jeep Cherokee. Attacken utfördes för att fästa biltillverkarnas uppmärksamhet på den bristande säkerheten. Som ett resultat tvingades tillverkaren Fiat Chrysler återkalla 1,4 miljoner fordon. </div> <div> </div> <div>– Det finns redan en väl etablerad standard för hur man bygger säkra bilar, i den mening som ligger i engelskans ”safety”, konstaterar Tomas Olovsson. </div> <div> </div> <div>– Nu måste man göra samma sak för att bilarna ska bli säkra även i betydelsen ”security”. </div> <div> </div> <div>Även om den helt buggfria bilen förmodligen är en utopi, så är det enligt Tomas Olovsson mycket riskabelt att som biltillverkare förlita sig på metoden att täppa till säkerhetsluckorna i efterhand, med hjälp av täta uppdateringar av mjukvaran. </div> <div>– Säkerheten kan inte komma i efterhand, som salt på pizzan. Den måste finnas med redan i mjölet.     </div> <div> </div> <div>Artikeln är tidigare publicerad i Chalmers Magasin, nr 1 2017</div> <div>Text: Björn Forsman </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler artiklar från Chalmers magasin</h2> <div>I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om <em><strong>hållbar digitalisering</strong></em>. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.</div> <div> </div> <table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em;height:365px"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" rowspan="1" colspan="1"><strong>​David Sands </strong><strong>om varför vi behöver bättre datasäkerhet</strong><br />Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">Läs artikeln &gt;&gt;</a><br /></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT3_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>AI - vi fokuserar på fel hot</strong><br />Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px;height:91px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" style="height:91px"><strong>​</strong><strong>Google och Facebook sponsrar hans forskning</strong><br />Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr></tbody></table> <div>  </div> <div> </div> <div>I Chalmers magasins <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm17_1/index.html" target="_blank">onlinetidning </a>hittar du även:</div> <div> </div> <div><strong>Steget före hackarna</strong></div> <div>Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div> </div> <div><strong>Extra säkerhet för journalister</strong></div> <div>Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.</div>Tue, 04 Apr 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Robert-Berman-far-Goran-Gustafssonpriset-i-matematik.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Robert-Berman-far-Goran-Gustafssonpriset-i-matematik.aspxRobert Berman får Göran Gustafssonpriset i matematik<p><b>​Hans matematik bygger oväntade broar: Robert Berman, professor i matematik vid Chalmers, får årets Göran Gustafssonpris i matematik av Kungliga Vetenskapsakademien.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Robert Berman" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/robertberman.jpg" style="margin:5px" />Motiveringen till priset lyder: <em>”för hans banbrytande arbeten i komplex analys, Kählergeometri och statistisk mekanik”.</em></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/robertb.aspx">Robert Berman</a>, född 1976, är professor i matematik vid Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Berman utvecklar matematiska metoder som bland annat bygger en oväntad bro mellan Einsteins gravitationsteori och teorin för komplexa system. Ett av målen med hans forskning är att utveckla en modell där rum-tidens geometri träder fram som ett makroskopiskt fenomen ur ett underliggande mikroskopiskt komplext system. </p> <p><a href="http://www.kva.se/pressrum/2017/fem-unga-toppforskare-tilldelas-miljonpris/">Robert Bermans föredrag på prisutdelningen den 31 mars vid Kungl. Vetenskapsakademiens högtidssammankomst &gt;&gt;</a></p> <p><strong>Om Göran Gustafssonprisen</strong><br />Göran Gustafssonprisen är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda prisen bland yngre svenska forskare. De utdelas årligen sedan 1991 inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin av Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Prisnomineringar kommer från landets universitet och högskolor och bereds av Kungliga Vetenskapsakademien, som också överlämnar prisen.  <br />Prissumma: Varje pristagare får totalt 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 250 000 kronor. <br /><a href="http://www.kva.se/pressrum/2017/fem-unga-toppforskare-tilldelas-miljonpris/">Se alla årets pristagare &gt;&gt;</a><br /><br /><strong>Text</strong>: från Kungl. Vetenskapakademiens sida<br /><strong>Foto</strong>: Rakel Berman</p>Mon, 03 Apr 2017 12:50:00 +0200