<rss version="2.0">
  <channel>
    <title>Nyheter</title>
    <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter</link>
    <description>Nyheter från Chalmers tekniska högskola</description>
    <item>
      <title>Medalj för lysande studieresultat</title>
      <description>John Ericsson-medaljen instiftades redan år 1897 till minne av den svensk-amerikanske ingenjören och uppfinnaren John Ericsson, efter ett initiativ av chalmersstudenten Claes Adolf Adelsköld. &lt;br /&gt;Vid en insamling av medel till en staty av John Ericsson hade Adelsköld fått in en anonym donation på 4 000 kronor. Eftersom statyfrågan redan var löst bestämdes istället att donationen skulle användas till bildande av stipendier för att hedra Ericssons minne. &lt;br /&gt;En mindre del av stipendiefonden får användas till medaljer med John Ericssons bild att ges till ”deraf förtjänta elever” efter examina.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;De främsta belönas&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Medaljerna delas ut till de främsta som föregående år erhållit civilingenjörs- eller arkitektexamen. Kriterierna och antalet medaljörer har förändrats under åren.&lt;br /&gt;För att bli en av de nu sex medaljörerna krävs bland annat kombinationen mycket höga betyg och hög studietakt. &lt;br /&gt;Av 699 utfärdade examina 2012 klarade endast ett tjugotal de högt ställda kriterierna. Bland dem utsågs sex medaljörer efter noggrann granskning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Finstämd utdelningsceremoni&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Utmärkelsen delades ut vid en finstämd ceremoni den 3 maj i Chalmersska huset i närvaro av professor Maria Knutson-Wedel, vicerektor för grundutbildningen, samt medaljörernas stolta anhöriga.&lt;br /&gt;Förutom den påkostade medaljen i silver med deras namn ingraverat, hedrades medaljörerna med diplom och Margaretha Jönsson Runviks bok &amp;quot;John Ericsson - resan mot solen&amp;quot; (Förlaget Pärlemor). &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Rundvandring i Chalmersska huset&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Inför utdelningen erbjöds medaljörer och anhöriga även en guidad visning i de historiska lokalerna i Chalmersska huset, som innefattar William Chalmers representationsvåning samt de nyligen renoverade banklokalerna efter den tidigare ägaren SEB. Här finns bland annat ett magnifikt bankvalv med kristallkronor. &lt;br /&gt;Utdelningsceremonin i Chalmersska husets salonger avslutades med lunch i den vackra matsalen för medaljörerna och deras anhöriga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fortsätter som doktorander&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Av årets sex medaljörer har Klas Jareteg och Oskar Thulin valt att fortsätta sina akademiska karriärer som doktorander inom nukleär teknik respektive termo- och fluiddynamik. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Att få ta emot John Ericsson-medaljen är hedrande och glädjande. För mig är den inte bara en belöning för en lyckad studietid utan ger även mycket motivation för framtiden. Efter fem intressanta och givande år som student ser jag nu fram emot ytterligare fem som doktorand, säger Klas Jareteg.&lt;br /&gt;Han ser med glädje tillbaka på sin studietid:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Miljön på Teknisk fysik är fantastiskt stimulerande. Lärarna lägger mycket tid och energi på undervisningen. Mycket av inspirationen och av det jag lärt mig kommer också från studiekamraterna. Jag känner mig privilegierad att ha fått dela min studietid med många goda vänner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Utbytesår i Seattle en höjdpunkt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Oskar Thulin pluggade maskinteknik på Chalmers och fortsatte med masterprogrammet Applied Mechanics. Samtidigt läste han kurser på Handelshögskolan och universitetet i Karlstad. Ett års utbytesstudier vid University of Washington i Seattle blev det också. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Studietiden vid Chalmers har varit både givande och många gånger ett nöje, givetvis med många intressanta och bra kurser men även med allt positivt som ges möjlighet till runt omkring. Utbytesåret i Seattle genom World Wide-programmet var en av de absoluta höjdpunkterna, och även det lyckade examensarbetet som senare ledde till doktorstjänsten inom samma område, säger Oskar Thulin. &lt;br /&gt;Sedan i somras är Oskar doktorand inom energieffektivisering av flygmotorer på avdelningen för strömningslära vid institutionen för tillämpad mekanik på Chalmers. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; I ett industriellt projekt tillsammans med Airbus utvecklar vi framtidens flygmotorer där en minskad bränsleförbrukning står i fokus för att minska miljöpåverkan. I en bransch där kostnaden för bränsle är dominerande leder vår forskning även till betydande kostnadsreduceringar för flyg generellt. &lt;br /&gt;John Ericsson-medaljen ser han som ett kvitto på att det lönade sig att lägga ner så mycket energi på studierna.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det inspirerar till att ännu mer aktivt söka varje chans till utveckling och motiverar till att jobba även ännu hårdare framöver, säger Oskar Thulin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vardagen viktig&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Även Malin Lindén har stannat kvar på Chalmers, nu som projektassistent på avdelningen för skogsindustriell kemiteknik.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Projektet är i samarbete med ett företag som heter Xylophane AB som producerar en effektiv och miljövänlig barriär i förpackningar, förklarar hon.&lt;br /&gt;Malin minns många höjdpunkter från sin studietid, särskilt kårlivet, bioteknikdagarna och utbytesåret i USA.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Men viktigt var såklart också vardagen med intressanta föreläsningar, rapportskrivande och problemlösning, säger Malin Lindén.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&amp;quot;Roligt och ärofullt&amp;quot;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Eskil Nilsson arbetar i dag på konsultbolaget McKinsey &amp;amp; Company, som hjälper organisationer att lösa olika frågeställningar och att genomföra långsiktiga förbättringar. Det har gett honom stor nytta av de erfarenheter av problemlösning som åren på Chalmers gav.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det känns väldigt roligt och ärofullt att bli tilldelad John Ericsson medaljen, och det blir ett fint minne från tiden på Chalmers, säger Eskil Nilsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Medaljen ett erkännande&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Jens Johansson fick jobb som beräkningsingenjör på teknikkonsultbyrån ÅF efter att han utexaminerades som civilingenjör i maskinteknik med en master i Naval Architecture and Ocean Engineering. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Min tid på Chalmers har varit rolig och utvecklande. Det gav mig en bra grund att stå på när jag nu befinner mig ute i arbetslivet. &lt;br /&gt;Beskedet om att han fått John Ericsson-medaljen gjorde honom mycket förvånad och väldigt glad.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det känns som ett erkännande för alla de timmar jag lagt ner på mina studier, säger Jens Johansson. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fick drömjobb på Google&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En av årets medaljörer kunde tyvärr inte närvara vid utdelningsceremonin. Petter Näsholm har hunnit flytta till USA där han i dag har ett drömjobb som systemutvecklare på sökjätten Google.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text: &lt;/strong&gt;Michael Nystås&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto:&lt;/strong&gt; Jan-Olof Yxell&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Här är de sex toppstudenter som belönas med John Ericsson-medaljen i år, från vänster på bilden:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Eskil Nilsson, Maskinteknik – Masterprogram: Applied Mechanics&lt;br /&gt;Jens Johansson, Maskinteknik – Masterprogram: Naval Architecture and Ocean Engineering&lt;br /&gt;Malin Lindén, Bioteknik – Masterprogram: Biotechnology&lt;br /&gt;Klas Jareteg, Teknisk fysik – Masterprogram: Nuclear Engineering&lt;br /&gt;Oskar Thulin, Maskinteknik – Masterprogram: Applied Mechanics&lt;br /&gt;Petter Näsholm (saknas på bilden), Datateknik – Masterprogram: Computer Science, Algorithms, Languages and Logic&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/karriar-jobb/Sidor/John-Ericsson-medaljen.aspx"&gt;Läs mer om John Ericsson-medaljen&lt;/a&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Medalj-for-lysande-studieresultat-2.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-22T06:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Cellulosa kan ge mer biogas</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/Anna-Teghammar.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;− Min forskning handlar om att använda en ny sorts råvara för biogasproduktion som man inte använder sig av idag i någon större utsträckning, nämligen cellulosarika material. Detta är för att samhället i framtiden ska kunna producera mer biogas. Material rikt på cellulosa finns i till exempel halm, trä och skogsrester. Dessa material är svårnedbrytbara och kräver en förbehandling innan de kan rötas till biogas, säger Anna Teghammar.&lt;/p&gt;
&lt;div&gt;Hon har bland annat tittat på olika förbehandlingsmetoder, samt hur man optimalt kan röta dessa råvaror tillsammans med andra material. Genom att omvandla de cellulosarika materialen till biogas kommer man att kunna producera mer biogas än vad som görs idag, och därmed producera mer förnyelsebar energi.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;− Det har varit intressant och känts meningsfullt att jobba med ett så viktigt ämne som att förbättra förutsättningarna för ökad produktion av förnyelsebar energi. Genom att göra det, kan jag dra mitt lilla strå till stacken för en bättre värld, säger hon.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Anna Teghammar är född och uppvuxen i Grästorp på Västgötaslätten, men är bosatt i Göteborg sedan många år tillbaka. Hon tog en civilingenjörsexamen i bioteknik på Chalmers Tekniska Högskola 2006, och började sina forskarstudier på Högskolan i Borås 2007.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Anna Teghammars disputation&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Datum och plats: 24 maj 2013 på Chalmers, Sal KA, kemivägen 4, Göteborg.&lt;br /&gt;Avhandling: &lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/176194"&gt;Biogas Production from Lignocelluloses: Pretreatment, Substrate Characterization, Co-digestion, and Economic Evaluation.&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Handledare: Prof. Mohammad Taherzadeh, Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;Foto: Solveig Klug&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;För mer information, kontakta:&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Anna Teghammar, tfn: 033-435 44 87, mobil: 0706-267 124, e-post: &lt;a href="mailto:anna.teghammar@hb.se"&gt;anna.teghammar@hb.se&lt;/a&gt; &lt;/div&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Cellulosa-kan-ge-mer-biogas.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-20T08:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Deras idé vann Nasas rymdutmaning</title>
      <description>International Space Apps Challenge lockade över 9 000 deltagare på 75 platser i 50 olika länder den 20-21 april. På Campus Lindholmen i Göteborg samlades drygt 100 personer till en helg vigd åt programmering och kreativitet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fuglesang i juryn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Syftet med det Nasa-arrangerade evenemanget - som anordnades för andra året - var att utveckla lösningar på utmaningar inom väl specificerade områden som robotik, geografisk analys, meteorologi, visualisering, 3D-teknologi och trådlös kommunikation. Alla lösningar lämnades in som open source, och är tillgängliga för att lösa globala samhällsproblem.&lt;br /&gt;I Göteborg arrangerades deltävlingen av Almi Företagspartner. På Campus Lindholmen bildades 13 team som samarbetade sig fram till olika koncept under en intensiv helg. I den svenska juryn fanns bland andra astronauten Christer Fuglesang och Rymdstyrelsens ordförande Olle Norberg. Chalmers representerades av forskarna Catarina Coquand och Monica Billger.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Brainstormade i två timmar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Nico Boh, Patrik Bäckström och James Omoya är studenter på Software Engineering and Management, som är ett internationellt kandidatprogram vid Göteborgs universitet. Alex Albu pluggar på masterprogrammet Interaction Design på Chalmers. I gruppen deltog även Allen Smith från Ericsson och Marcus Hedenström från företaget Wireless Car.&lt;br /&gt;Gruppen fastnade för utmaningen ”Smart Cities, Smart Climate” och drog igång en drygt två timmar lång brainstorming som ledde fram till förslaget ”Greener Cities”.  &lt;br /&gt;Arbetet under helgen gick vidare med att försöka ta fram en prototyp för att demonstrera visionen, i första hand för tävlingsjuryn, men på längre sikt även för allmänheten.  &lt;br /&gt;– I princip har vi tänkt oss en typ av sensor, som man kan ha i sin egen trädgård, och som samlar in data från sin närmaste omgivning. Den kan till exempel tala om när dina plantor behöver vattnas, och hur luftkvaliteten är i din trädgård, förklarar James Omoya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Helhetsbild av luftkvaliteten&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Informationen från de sensorer som folk har i sina trädgårdar ska kunna sammanställas för att ge en helhetsbild av till exempel luftkvaliteten i hela Göteborg. Gruppen ser även en möjlighet att montera sensorer på bussar och spårvagnar, för att samla in information om till exempel utsläpp längs rutterna. &lt;br /&gt;– Det behöver ju inte bara handla om individuellt intresse, utan det kan vara så att staden har ett intresse av att vara så miljövänlig som möjligt, säger Patrik Bäckström. &lt;br /&gt;En av målsättningarna är att kunna erbjuda en ”street view” över luftkvaliteten i det absoluta närområdet. Områden med låga utsläpp markeras med gröna ringar, och områden med sämre luftkvalitet markeras med rött.&lt;br /&gt;– Den här typen av miljöinformation är bara tillgänglig för hela länder, kanske för enskilda stora städer, men du har ingen möjlighet att se hur luften faktiskt är i ditt närområde, till exempel längs vägen du cyklar till jobbet, säger Nico Boh. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bedöms av internationell jury&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Konceptet föll den lokala juryn i smaken och ”Greener Cities” utsågs till vinnare i Göteborg. Nu går deras förslag vidare till bedömning av en internationell jurygrupp, som kommer att utse de fyra bästa bidragen i världen. Det blir också en offentlig omröstning på hemsidan spaceappschallenge.org - vinnaren i den omröstningen får ett särskilt publikpris. &lt;br /&gt;Inför den internationella bedömningen har det segrande teamet från Göteborg producerat en två minuter lång presentationsvideo.&lt;br /&gt;– Vi är glada över att ha fått vara en del av tävlingen. Det har verkligen varit en trevlig erfarenhet. Men egentligen handlar det inte så mycket om att tävla, grundtanken med utmaningen är att få många människor som möjligt från så många olika länder som möjligt att mötas och utveckla någonting stort tillsammans. Det handlar om samarbete, summerar James Omoya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text: &lt;/strong&gt;Anneli Andersson och Michael Nystås&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto: &lt;/strong&gt;Anneli Andersson&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://spaceappschallenge.org/project/street-view-for-climate-data"&gt;Se filmen om det vinnande förslaget&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://spaceappschallenge.org/"&gt;Läs mer om International Space Apps Challenge&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://spaceappssweden.tumblr.com/"&gt;Den svenska deltävlingens blogg&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://chalmeristbloggen.wordpress.com/2013/04/22/nasa-spaceapps-challenge-gothenburg-in-lindholmen-campus"&gt;Läs Alex Albus blogginlägg om tävlingen&lt;/a&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Deras-ide-vann-Nasas-rymdutmaning.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-20T08:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Riksfinal i Teknikåttan på Chalmers</title>
      <description>Det har varit en lång resa för ungdomarna i de 13 lagen. Vägen till riksfinalen har gått via kvalificeringstävlingar och regionfinaler över hela landet. Den västsvenska regionfinalen avgjordes på Chalmers den 18 april. Det finska laget vann uttagningen i sitt hemland och direktkvalificerade sig därför till den svenska finalen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/teknikattan_2013_220x180b.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;Teknikåttan är en tävling i naturvetenskap och teknik för åttondeklassare i hela Sverige. Temat för årets tävling är &amp;quot;Hälsa för kropp och själ&amp;quot;. På plats ska de redovisa en hemuppgift med samma förutsättningar som i regionfinalerna. Hemma på sina skolor har de byggt ett stränginstrument med fyra strängar stämda till fyra olika toner. På en given signal ska instrumentet kunna spela en melodi bestående av åtta givna toner av samma tonlängd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Katrin Lindwall vid Linnéuniversitetet är nationell samordnare för Teknikåttan. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det har börjat pirra lite i magen, och det ska bli fantastiskt kul att få träffa alla dessa kunniga och kreativa ungdomar, och deras engagerade lärare. Jag blir lika glad och imponerad varje gång över ungdomarnas djupa kunskaper i teknik och de naturvetenskapliga ämnena, säger Katrin Lindwall.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hon lyfter också gärna fram möjligheten att följa finalen på webb-tv där den direktsänds med start klockan 13 på &lt;a href="http://mediasite.portal.chalmers.se/Mediasite/Play/f0ffc18815c14941ae6201a41a69e41c1d"&gt;http://mediasite.portal.chalmers.se/Mediasite/Play/f0ffc18815c14941ae6201a41a69e41c1d&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/teknikattan_2013_220x180.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;På Chalmers jobbar högskolans platsansvariga Barbara Lindgren nu för fullt med förberedelserna. Det är första gången som riksfinalen avgörs på Chalmers och det innebär många utmaningar. Inte minst rent logistiskt måste allt fungera under dagen.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Men det känns som att det mesta är under kontroll, säger Barbara Lindgren.&lt;br /&gt;Hon räknar med att närmare 350 högstadieungdomar är på Chalmers under finaldagen. Det är lagmedlemmarna och deras klasskamrater som är med för att stötta och peppa fram sina kompisar till seger. Dessutom tillkommer ett 50-tal funktionärer som jobbar tillsammans för att få allt att rulla på.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De flesta lagen kommer till Göteborg redan dagen innan och får chansen att tillbringa kvällen på Universeum. Näringslivsgruppen inom Göteborg &amp;amp; Co har också gett ett ekonomiskt bidrag till tävlingen för att göra detta möjligt.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Många har hört av sig med väldigt positiva reaktioner på kvällsaktiviteten, och det känns förstås roligt att kunna erbjuda dem detta, säger Barbara Lindgren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Finalen i hörsalen RunAn leds av chalmeristerna Hedvig Aspenberg och Philip Wramsby. Vicerektor Maria Knutson Wedel hälsar alla välkomna. Dessutom blir det experimentshow med chalmersprofessorn Per Lincoln - och musikalisk underhållning av AllianceOrchestret.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text: &lt;/strong&gt;Michael Nystås&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto från regionfinalen: &lt;/strong&gt;Teknikåttan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Information: &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Teknikåttans riksfinal, 23 maj 2013 &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Start:&lt;/strong&gt; kl 10.00 med tre parallella semifinaler i Palmstedtsalen, Scaniasalen (båda i Chalmers kårhus) och Gustaf Dalénsalen&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Final:&lt;/strong&gt; kl 13.00-15.30 i hörsalen RunAn, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Webbsändning:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://mediasite.portal.chalmers.se/Mediasite/Play/f0ffc18815c14941ae6201a41a69e41c1d"&gt;http://mediasite.portal.chalmers.se/Mediasite/Play/f0ffc18815c14941ae6201a41a69e41c1d&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Priser: &lt;/strong&gt;Förstapris 12 000 kronor, andrapris 8 000 kronor, tredjepris 4 000 kronor och fjärdepris 2 000 kronor. Dessutom delas ett särskilt designpris på 2 000 kronor ut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Deltagarna i riksfinalen &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Semifinaler kl. 10.00–12.00:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;#1 Plats: Scaniasalen, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lag:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Edsbergsskolan, Sollentuna&lt;br /&gt;Alneskolan, Örnsköldsvik&lt;br /&gt;Folkungaskolan, Linköping&lt;br /&gt;Åkerö skola, Leksand&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;#2 Plats: Palmstedtsalen, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lag: &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Fridhemsskolan, Arvidsjaur&lt;br /&gt;Eketånga Montessoriskola, Halmstad&lt;br /&gt;Rålambshovsskolan, Stockholm&lt;br /&gt;Ringsjöskolan, Höör&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;#3 Plats: Gustaf Dalénsalen, Chalmers tvärgata 5, Campus Johanneberg&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lag: &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Tomtaklinskolan, Trosa&lt;br /&gt;Dalängskolan, Lidköping&lt;br /&gt;Hammarlunden, Hammarö&lt;br /&gt;Båtsmansskolan, Mölnlycke&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vinnarna går vidare till finalen i hörsalen RunAn, där de möter varandra och det direktkvalificerade finska laget från Cronhjelmsskolan i Larsmo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktperson på Chalmers:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Barbara Lindgren, Kommunikation och marknad, 031-772 2519, &lt;a href="mailto:barbara.lindgren@chalmers.se"&gt;barbara.lindgren@chalmers.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Följ riksfinalen på webben med start kl 13 &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="http://mediasite.portal.chalmers.se/Mediasite/Play/f0ffc18815c14941ae6201a41a69e41c1d"&gt;http://mediasite.portal.chalmers.se/Mediasite/Play/f0ffc18815c14941ae6201a41a69e41c1d&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs mer om Teknikåttan &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.teknikattan.se/"&gt;www.teknikattan.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Twittra om riksfinalen&lt;/strong&gt; med hashtaggen #T8riks&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Följ de senaste uppdateringarna på Twitter &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="https://twitter.com/Teknik8an"&gt;twitter.com/Teknik8an&lt;/a&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Riksfinal-i-Teknikattan-pa-Chalmers.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-20T06:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Sjöfarten försurar havet</title>
      <description>Nu visar ny forskning att försurning på grund av sjötransporter lokalt kan, under sommaren, ge lika stora försurningseffekter som koldioxid.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fartygens utsläpp förorenar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Den ökande halten koldioxid i atmosfären orsakar en pågående försurning av havet när koldioxid omvandlas till kolsyra i vatten. Men även andra gaser försurar havet, till exempel svavel- och kväveoxider, som blir till de starka syrorna svavelsyra respektive salpetersyra i vattnet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Dessa oxider finns i avgaserna från fartygsmotorer. Svaveloxider bildas från svavel i fartygets bränsle, medan kväveoxider bildas från kvävgas i luften, säger professor David Turner, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nedfallet från dessa oxider sker till betydande del inom några hundra sjömil från fartygslederna. I studien har konsekvenserna av utsläppen från sjöfarten beräknats månadsvis under ett år. Resultaten visar att den största försurningen från sjöfart sker på norra halvklotet, nära kusterna under sommaren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lokala kustområden drabbas hårt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Den här säsongsvisa försurningen är, på vissa ”hot spots” utmed kusterna, av samma storlek som den årliga försurningen som orsakas av koldioxidökningen. Det globala och årliga genomsnittet är, i linje med tidigare studier, betydligt mindre men missar de viktiga ”hot spot” områdena.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Reglering av svavelhalten i fartygsbränsle är redan på gång inom s.k. ”Emission Control Areas” vid nordatlantens kuster i Europa och USA. Nästa steg tas år 2015 då den maximala svavelhalten reduceras från en procent till en promille, säger David Turner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Östersjön ett fokus&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Slutsatsen är att sjöfarten kan bidra betydande till havsförsurning i högtrafikerade, kustnära havsområden. Ett av de områden som har identifierats är Östersjön.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;– Den globala studien har dålig täckning i kustvatten, och behöver alltså kompletteras med mer detaljerade studier. Det är därför glädjande att vi har fått finansiering från Formas för en fördjupad studie i Östersjön. Detta kan ge ett viktigt underlag för en framtida policy om begränsning av svavelhalterna i fartygsbränsle, säger David Turner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Studien &lt;em&gt;Shipping contributes to ocean acidification&lt;/em&gt; har genomförts av Ida-Maja Hassellöv från Chalmers, David Turner från Göteborgs universitet samt amerikanerna Axel Lauer och James J Corbett.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontakt:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;David Turner, institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet, 031- 786 9054, epost: davidt@chem.gu.se&lt;br /&gt;Ida-Maja Hassellöv, institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers, epost: idamaja@chalmers.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Länk till studie: &lt;a href="http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/grl.50521/abstract"&gt;Shipping contributes to ocean acidification&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto:&lt;/strong&gt; Niklas Berg</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sjofarten-forsurar-havet.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-14T22:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Så gick det i Science Slam</title>
      <description>Science Slam introducerades på Vetenskapsfestivalen förra året. Då vann chalmersprofessorn Igor Zoric. Han vann även den snarlika nationella tävlingen Forskar Grand Prix i höstas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/science_slam_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /&gt;Chalmers lag i årets omgång av Science Slam bestod av Christel Cederberg, adjungerad professor på institutionen för energi och miljö och SIK, Institutet för livsmedel och bioenergi, Daniel Corin Stig, doktorand på institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Ole Martin Christensen, doktorand på institutionen för rymd- och geovetenskap, och Paula Femenías, forskarassistent på institutionen för arkitektur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Göteborgs universitet ställde upp med Lars Gunnarsson, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Kristina Lundholm Fors, doktorand vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, samt Alexandra Krettek, medicine doktor och professor vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Och det blev alltså Lars Gunnarsson som vann publikens hjärtan med sin föreläsning om lärande i ett historiskt perspektiv - från pekpinne till pekplatta.&lt;br /&gt;Universeums programchef Tea Blanck och museipedagog Fredrik Nordling presenterade de tävlande och höll ihop kvällen med den äran. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text:&lt;/strong&gt; Michael Nystås&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto:&lt;/strong&gt; Anita Fors&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/sv/nyheter/Sidor/Science-slam-pa-Universeum.aspx"&gt;Läs tidigare artikel om Science Slam&lt;/a&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sa-gick-det-i-Science-Slam.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-13T07:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Dags för avfärd till Kina</title>
      <description>En kylslagen eftermiddag före valborg bjöd Chalmers Solar Deacthlon-team Halo Sweden in till ett mingelevent i byggtältet på Campus Johanneberg. Det bjöds på snittar och guidade rundvandringar i det färdiga tävlingsbidraget i den internationella studenttävlingen Solar Decathlon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/halo_sweden_spikenevent_220x180.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;Mats Viberg: Nu växlar vi upp!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Chalmers prorektor och vice vd Mats Viberg fanns med på plats:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:calibri, sans-serif"&gt;–&lt;/span&gt; Vi har lärt oss mycket av Formula Student. Men nu växlar vi upp ett snäpp. I det här huset kan man ställa många formelbilar, sa han i en kort välkomsthälsning.&lt;br /&gt;Viberg passade också på att tacka alla sponsorer:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:calibri, sans-serif"&gt;–&lt;/span&gt; Utan er hade detta inte varit möjligt, sa Mats Viberg.&lt;br /&gt;Tillsammans med studenten Josua Smedberg slog han sedan under publikens jubel in en symbolisk spik i husväggen för att markera att man nu nått slutpunkten av bygget.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:calibri, sans-serif"&gt;–&lt;/span&gt; Jag har inte spikat sen jag satte upp min avhandling, skojade han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&amp;quot;Många aspekter att sätta sig in i&lt;/strong&gt;&lt;span style="display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&amp;quot;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Projektet är så stort att studenterna har sin egen projektledare för det praktiska byggnadsarbetet, Shea Hagy. Malin Kjellberg har varit högskolans projektledare för Halo Sweden sen i januari. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:calibri, sans-serif"&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/halo_sweden_spikenevent_220x180c.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;–&lt;/span&gt; Det har varit många aspekter att sätta sig in i, och det är fortfarande mycket kvar att lära i och med att det är första gången som Chalmers är med i ett Solar Decathlon. Sen är det viktigt att dra lärdom av erfarenheterna i projektet och se hur det kan implementeras i utbildningarna, säger hon.&lt;br /&gt;Halo-projektet ligger henne varmt om hjärtat och hon gläds åt studenternas brinnande engagemang - något som bådar gott inför framtiden.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:calibri, sans-serif"&gt;–&lt;/span&gt; Här får studenterna chansen att kombinera allt de lärt sig under sina första år på Chalmers. Det är fantastiskt att se dem lägga ner så mycket av sin själ i projektet. De är måldrivna och avslutar alltid det de påbörjar. Det ska bli mycket spännande att se vad de kan prestera i Kina, säger Malin Kjellberg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Elcykel med kamera ska dokumentera på plats&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;I vimlet träffade vi även Sven Hagnell, marknadschef på företaget Gaze-Bike, som säljer elcyklar och nu sponsrar Halo Sweden med en cykel.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:calibri, sans-serif"&gt;–&lt;/span&gt; Det är lite extra kul i sammanhanget att våra cyklar tillverkas i Kina. Nu har vi tagit hit ett exemplar som pimpats i Göteborg och sen följer med tillbaka på samma båt som huset, säger Sven Hagnell.&lt;br /&gt;I Kina är tanken att cykeln ska utrustas med kamera och kunna visa bilder på internet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;img src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/halo_sweden_spikenevent_220x180e.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /&gt;Linus och Henrik följer med&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;V-teknologerna Linus Appelgren och Henrik Erlandsson passade på att provköra den nya elcykeln. Båda studerar på masterprogrammet Structural Engineering and Building Technology, och är två av de chalmerister som följer med på resan till Datong.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:calibri, sans-serif"&gt;–&lt;/span&gt; Det är väldigt spännande. Vi har fortfarande många utmaningar framför oss, men jag tycker att vi kommit en bra bit på väg, säger Henrik Erlandsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Text och foto:&lt;/strong&gt; Michael Nystås&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kontaktuppgifter:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Malin Kjellberg, projektledare, 031-772 1376, &lt;a href="mailto:malin.kjellberg@chalmers.se"&gt;malin.kjellberg@chalmers.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Josua Smedberg, projektkoordinator och byggare, Team Sweden, 073-929 8191, &lt;a href="mailto:josua@halosweden.com"&gt;josua@halosweden.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Läs mer och följ utvecklingen på Halos hemsida och blogg &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.halosweden.com/"&gt;www.halosweden.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://vimeo.com/53850656"&gt;Häng med på en rundtur inne i Halo&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://vimeo.com/62599088"&gt;Se film från byggplatsen&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Läs tidigare nyheter om Solar Decathlon &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/sv/nyheter/Sidor/Solar-Decathlon-huset-tar-form-pa-Chalmers.aspx"&gt;Solar Deacthlon-huset tar form på Chalmers&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/sv/nyheter/Sidor/Runda-hus-smartare.aspx"&gt;Runda hus är smartare&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Halo Sweden i sociala medier &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="https://www.facebook.com/halosweden"&gt;www.facebook.com/halosweden&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://vimeo.com/user10974378"&gt;vimeo.com/user10974378&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.flickr.com/photos/halosweden"&gt;www.flickr.com/photos/halosweden&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/user/HaloTeamSweden2013"&gt;www.youtube.com/user/HaloTeamSweden2013&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://twitter.com/HaloTeamSweden"&gt;twitter.com/HaloTeamSweden&lt;/a&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/kina-nu-kommer-vi.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-13T06:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Ny bok om luftrörelser i byggnader</title>
      <description>Han är adjungerad professor i byggnadsfysik på Chalmers. Under vad han med glimten i ögat beskriver som sin &amp;quot;akuta yrkesverksamma tid&amp;quot; var han vd på SP, Statens Tekniska Forskningsinstitut, i Borås, och såg samarbetet med Chalmers som mycket viktigt.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Men mitt intresse för frågorna började egentligen redan i mitt examensarbete på Lunds Tekniska Högskola för hundra år sen. Där blev jag först civilingenjör i teknisk fysik och disputerade sedan i byggnadsteknik och byggnadsfysik. Efterhand började jag jobba på SP som flyttades från Stockholm till Borås. Med tanke på det samarbete jag hade med alla högskolorna var det naturligt att liera sig lite med Chalmers. Jag trivs oerhört bra här, det är trevliga människor och en lite annan kultur, säger Claes Bankvall.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Varför har du skrivit den här boken?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Jag har jobbat länge med luftrörelser i byggnader, och samtidigt sett att det är svårt att få ut kunskapen ordentligt. Hur luften rör sig i byggnaden har mycket att göra med hur den fungerar. Detta har varit ett forskningsområde på Chalmers i ungefär tio år. När vi hållit på länge sa vi att vi på något sätt måste sammanställa det som är gjort, även det som är gjort på annat håll, säger Bankvall. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vad är syftet med boken?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Att ge en helhetsbild över hur en byggnad fungerar ur luftsynpunkt. Det finns nu mellan de här pärmarna. Sen tillkommer frågor om täthet i byggnader. Jag satte mig ner när jag skulle lämna mitt uppdrag som chef på SP och sammanställde forskningsrapporter och avhandlingar från olika håll, och även informationsmaterial från byggbranschen. Meningen var att föra samman både installationssidan och den byggnadstekniska sidan i den samlande frågan om hur byggnader fungerar. Boken ansluter också lite grann till arkitektur. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/claes_bankvall_220x180b.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;Släppkalaset den 12 april på Chalmers var välbesökt. Jens Fredholm, förläggare på Studentlitteratur, hade dukat fram bokbord och många kollegor från institutionen ville gratulera Claes Bankvall till utgivningen och få ett signerat exemplar av &amp;quot;Luftboken&amp;quot;. Det bjöds på kaffe och vetebröd under trivsamma former.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Berätta mer om syftet med boken!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Jag tror att en samlad bild är viktig ur forsknings- och undervisningssynpunkt. Man har också nytta av den som husägare. Hur fungerar mitt hus egentligen? Vad händer om jag börjar ändra i det? Kan jag då ändra mina täthetsförutsättningar, min ventilation och så vidare? Kan jag riskera funktionsskador? Om du byter från en installation som tidigare kanske levde på självdrag och ett ganska otätt hus, till ett tätare hus och fjärrvärme, får du en byggnad som saknar den ventilation som du hade tidigare. Det medför problem. Men har du läst boken så undviker du problemen, säger Claes Bankvall.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vilka läsare vänder du dig till?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Väldigt brett. Dels de som går ut från Chalmers och ska jobba i byggbranschen, men jag vänder mig även till arkitekter och folk på installations- och energisidan. Jag har under arbetet med boken suttit mycket och pratat med ventilationstekniker. Den som är intresserad av hur en byggnad fungerar kan ha utbyte av boken - enskilda husägare och fastighetsförvaltare. Till och med fastighetsmäklare kan lära sig en del saker som gör att de kan prata lite smalare om husen och inte så vitt.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/claes_bankvall_220x180.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;Och om man saknar direkta förkunskaper?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Då behöver man inte heller vara bekymrad. Boken är medvetet skriven och utformad på ett aptitligt sätt. Min ambition är att den ska vara lättläst. Jag har samarbetat med illustratören Eric Werner, som är utbildad arkitekt. Han har ritat lättillgängliga och lättsamma bilder. Jag har lagt det lite mer teoretiska materialet i särskilda avdelningar för att det inte ska störa läsningen. &amp;quot;Luftboken&amp;quot; ska kunna vara lite underhållning för den som är intresserad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Har det tagit lång tid att skriva den?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det har varit mycket arbete, men också väldigt roligt och upplyftande eftersom jag haft mycket kontakter med både branschen och akademin. Det finns väldigt mycket kunskaper på området. Det jobbiga har varit att sätta samman dem i ett aptitligt paket som i alla delar är intressant att läsa. Jag är lite stolt över boken, jag tycker att den blev bra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Känns det bra nu när den är klar?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det känns väldigt bra och jag har redan märkt att den fångar intresset hos många. Nu är det en utmaning att föra ut kunskapen om boken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Har det gjorts några liknande sammanställningar tidigare?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Nej, inte på det här viset. Det är den första. Vi diskuterar också att översätta boken till engelska, men vi börjar i Sverige. Kunskapen ska i första hand ut här. Chalmers är en bra plattform, eftersom mycket av bokens innehåll kommer härifrån.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Har du några fler böcker bakom dig?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Jag har skrivit en del böcker, men aldrig i den här omfattningen och inte med så mycket bidrag från annat håll. Normalt skriver man mest om sin egen forskning och sina egna rapporter, men detta är mer ett samlat arbete, säger Claes Bankvall.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text och foto:&lt;/strong&gt; Michael Nystås</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Ny-bok-om-luftrorelser-i-byggnader.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-08T05:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Kunglig glans över tre chalmersforskare</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;span&gt;De tre chalmersforskarna kommer att få ta emot utmärkelsen av kungen själv vid en mottagning på Kungl. Slottet den 27 maj, tillsammans med ytterligare 13 stipendiater.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;



&lt;table cellspacing="0" class="chalmersTable-default" style="font-size:1em;width:100%;height:611px"&gt;&lt;tbody&gt;
&lt;tr valign="top" class="chalmersTableOddRow-default"&gt;&lt;td class="chalmersTableFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:253px"&gt;​&lt;img src="/en/areas-of-advance/energy/PublishingImages/Personbilder/Anna%20Martinelli%20200x174.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td class="chalmersTableOddCol-default" style="width:283px"&gt;Anna Martinelli, på institutionen för kemi och bioteknik, får pengar till projektet &amp;quot;Nya elektrolyter för nästa generations bränsleceller&amp;quot;. Hon kommer att använda stipendiet för att stärka sitt samarbete med Akzo Nobel.&lt;br /&gt;Se videon: &lt;a href="/en/areas-of-advance/do-the-world-a-favour/Pages/Anna-Martinelli.aspx"&gt;“She wants to develop fuel cells for a greener energy supply”&lt;/a&gt; &lt;em&gt;(textad på svenska)&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Läs mer: &lt;a href="/sv/institutioner/chem/Forskning/tillampadkemi/Sidor/tillampadkemistart.aspx"&gt;Tillämpad kemi &lt;/a&gt;​

&lt;/td&gt;
&lt;th class="chalmersTableHeaderOddCol-default" rowspan="1" colspan="1"&gt;​&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr valign="top" class="chalmersTableOddRow-default"&gt;&lt;td class="chalmersTableFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:253px"&gt;​&lt;img src="/en/areas-of-advance/energy/PublishingImages/Personbilder/Henrik%20Leion%20200x174.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td class="chalmersTableOddCol-default" style="width:283px"&gt;Henrik Leion, på institutionen för kemi och bioteknik, får pengar till projektet &amp;quot;Effektivare förbränning&amp;quot;. Han kommer att använda stipendiet för att studera hur syrebärande material beter sig i förbränningsmotorer. &lt;br /&gt;Läs mer: &lt;a href="/sv/Personal/Sidor/henrik-leion.aspx"&gt;Henrik Leion&lt;/a&gt;​&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign="top" class="chalmersTableEvenRow-default"&gt;&lt;td class="chalmersTableFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:253px"&gt;​&lt;img src="/en/areas-of-advance/energy/PublishingImages/Personbilder/Kasper%20Moth%20Paulsen%20200x174.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td class="chalmersTableOddCol-default" style="width:283px"&gt;Kasper Moth-Poulsen, på institutionen för kemi och bioteknik, får pengar till projektet &amp;quot;Termisk lagring av solenergi i molekylära system&amp;quot;. Han kommer att använda stipendiet till forskningsutbyte med University of California, Berkeley.  &lt;br /&gt;Läs mer: &lt;a href="http://www.moth-poulsen.se/"&gt;Kasper Moth-Poulsen&lt;/a&gt; &lt;em&gt;(på engelska)​&lt;/em&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;
&lt;br /&gt;
Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö tillkom i samband med H.M. Konungens 50-årsdag på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Industriförbund (nuvarande Svenskt Näringsliv). Fondens ändamål är att främja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. 
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Text:&lt;/strong&gt; Anita Fors&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kunglig-glans-over-chalmersforskare.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-07T22:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Chalmersforskare i Kravs vetenskapliga råd</title>
      <description>&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Nya%20bilder/Nyhetsartiklar%201/Christel-portrait.jpg" alt="" style="margin:5px 10px;width:169px;height:226px" /&gt;Det nybildade vetenskapliga rådet består av två kvinnor och två män som forskar i hur maten påverkar vår miljö och hälsa, djurens välfärd och hur företag jobbar med socialt ansvarstagande. Ledamöterna har utsetts av Kravs styrelse för minst två år.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Christel Cederberg är adjungerad professor vid Chalmers och forskare vid SIK, Institutet för livsmedelsteknik och Bioteknik, Göteborg. Hon forskar i matens miljöpåverkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Övriga ledamöter: &lt;br /&gt;Stefan Gunnarsson, veterinär, docent och lektor vid SLU, Skara. Forskar i djurhälsa och djurvälfärd.&lt;br /&gt;Pia Lindeskog, nutritionist, tidigare chef för avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö på Statens Folkhälsoinstitut. Har forskat i matens hälso- och miljöpåverkan.&lt;br /&gt;Niklas Egels Zandén, docent på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Forskar i hur företag arbetar med socialt ansvar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text: &lt;/strong&gt;Anita Fors&lt;br /&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-Kravs-vetenskapliga-rad.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-07T22:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Rymdteleskopet Herschels sista stjärna</title>
      <description>&lt;p&gt;​ESA:s rymdteleskop &lt;em&gt;Herschel Space Observatory &lt;/em&gt;sändes upp 2009 med uppdrag att undersöka universum i långvågigt infrarött ljus.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de tre instrumenten ombord på teleskopet, &lt;em&gt;Hifi&lt;/em&gt;, byggdes av ett internationellt konsortium där svenska forskare spelade en nyckelroll. Det blev också med Hifi som Herschel tog sin allra sista titt ut i rymden.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På eftermiddagen den 20 april kom beskedet att teleskopets kylmedel, helium, hade tagit slut och uppdraget var slutfört.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kay Justtanont, astronom vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium, är projektledare för observationerna som blev Herschels sista. Den sista stjärnan blev en röd jättestjärna, 14 000 ljusår från jorden, som kallas OH32.8-0.3.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Sådana stjärnor har mycket täta stjärnvindar som kan föra bort motsvarande tio gånger månens massa varje dag. De är viktiga i vår galax ekosystem. Men ändå är det mycket vi inte vet om dem, säger hon.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kay och hennes team ville uppskatta stjärnans massa med hjälp av strålning från vattenmolekyler i stjärnvinden, något som bara Herschel kunde. Fanns det tecken på vatten där tyngre syreatomer än vanligt (isotoperna syre-17 och syre-18) ingick i molekylerna skulle man kunna få ledtrådar till stjärnans massa.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kvällen den 20 april fick Kay besked att Herschels helium hade tagit slut. Men hade hennes observationer hunnit genomföras? Hon var tvungen att kontrollera direkt.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Jag kunde bara inte vänta! säger hon.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt observationsloggarna kunde hon pusta ut. Hennes projekt blev teleskopets allra sista titt ut i rymden.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– När våra observationer var klara ville man byta till ett annat instrument. Men det blev våra mätningar som blev de sista, med just Hifi. Det kändes passande, säger hon.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Herschelteleskopet är uppdraget över, och för Kay innebär det blandade känslor. Efter sig har teleskopet lämnat en skatt som astronomer bara har börjat utforska.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det är tråkigt att teleskopet inte lever längre. Men i teleskopets arkiv finns miljontals observationer som kommer att ge oss minst tio år till av Herschel-upptäckter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/herschel2.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Den röda jättestjärnan OH32.8-0.2 ligger bara tre månbredder utanför Herschels bild av stjärnbilden Örnen. Den är en så kallad extrem OH/IR-stjärna. Vindar från sådana stjärnor tros bidra stort till mängden tyngre grundämnen i vår galax. (Bakgrundsbild: IRAS/Wikisky)&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskare vid Onsala rymdobservatorium deltog i Herschelteleskopet genom &lt;em&gt;Gruppen för avancerad mottagarutveckling&lt;/em&gt; som byggde ett mätsystem för att kontrollera optiken i instrumentet Hifi. Observatoriet har också spelat en aktiv roll i den vetenskapliga planeringen för Herschel, och astronomer vid observatoriet och Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers är med i flera projekt som använder data från teleskopet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Text:&lt;/strong&gt; Robert Cumming&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Bildtext, toppbilden: En av Herschelteleskopets vackraste bilder, av kalla moln i stjärnbilden Örnen där nya stjärnor håller på att bildas. (Bild: ESA / PACS &amp;amp; SPIRE-konsortiet, Sergio Molinari, Hi-GAL-projektet)&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Läs mer om Herschels avslut av sitt uppdrag:&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Herschel/Herschel_closes_its_eyes_on_the_Universe"&gt;http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Herschel/Herschel_closes_its_eyes_on_the_Universe&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span&gt;&lt;a href="http://www.rymdkanalen.se/blogg/2013/5/herschel-ar-inte-langre-cool"&gt;http://www.rymdkanalen.se/blogg/2013/5/herschel-ar-inte-langre-cool&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Kontakter:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Robert Cumming, &lt;a href="mailto:robert.cumming@chalmers.se"&gt;robert.cumming@chalmers.se&lt;/a&gt;, 031-772 5500 eller 070-493 3114&lt;br /&gt;Kay Justtanont, &lt;a href="mailto:kay.justtanont@chalmers.se"&gt;kay.justtanont@chalmers.se&lt;/a&gt;, 031-772 5528.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Rymdteleskopet-Herschels-sista-stjarna.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-07T13:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Stor chalmeristträff i USA</title>
      <description>Alumnträffen arrangeras i samband med föreningens årsmöte. Det är den traditionella sammankomsten för chalmerister i USA och Kanada, med anor från tidigt 50-tal. Samma helg infaller också Memorial Day, som är den stora nationella helgen i USA.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Vi inleder årsmötet med en klassisk Club Emil-kväll med ärtsoppa och pannkakor, berättar Urban Ziegler som ser fram mot några minnesvärda dagar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Temadag om framtidens energilösningar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Fredagen den 24 maj tillbringas till största delen på House of Sweden, ritat av chalmersutbildade arkitekten Gert Wingårdh, som även inrymmer den svenska ambassaden. Dagen innehåller föreläsningar på temat &amp;quot;Energy for the future&amp;quot;. &lt;br /&gt;Från Chalmers deltar rektor och vd Karin Markides, professor Tomas Kåberger, CRO Anders Wennberg och alumnikoordinatorn Peter Hellqvist. &lt;br /&gt;Det blir presentationer av Markides, Kåberger och representanter från näringslivet, samt paneldebatt med Kåberger, Sarah Ladislaw, Center for Strategic &amp;amp; International Studies, Doug Arent, USA:s energidepartement, Tony Greszler, Volvo Group Technology och Samuel S Di Renzo, Renewable Energy.&lt;br /&gt;Medverkar gör även Bo Hedfors, ordförande i US Friends of Chalmers, Rolf Höijer och Ola Göransson från Sveriges ambassad i Washington.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;img src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/house_of_sweden_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /&gt;Guidade rundvandringar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Under den intensiva helgen kan deltagarna också se fram emot guidade rundvandringar i House of Sweden och kongressbyggnaden Kapitolium, samt goda möjligheter att se och ta del av den amerikanska huvudstaden. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Vi hade bara ett begränsat antal besökarpass till kongressbyggnaden och de blev snabbt uppbokade. Men Arne Dunhem i föreningen lyckades utverka fler pass. Som backup har vi ett antal pass till den 27 maj också, så det kommer att finnas möjligheter för alla våra gäster att se byggnaden inifrån, säger Urban Ziegler.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Studiebesök och gasque&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Den 25 maj planeras ett studiebesök på Stella Group, ett bolag som arbetar med alternativ energi. En annan höjdpunkt är gasquen på kvällen som genomförs helt enligt klassiska traditioner från Chalmers.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;– &lt;/span&gt;Vi diskuterar just nu den exakta menyn med cateringfirman, och detaljerna börjar falla på plats, hälsar Urban Ziegler.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text: &lt;/strong&gt;Michael Nystås&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Illustration:&lt;/strong&gt; En glimten i ögat-hälsning från Åke Hellman, ordförande i Chalmersska Ingenjörsföreningens USA-Kanada-avdelning - Kapitolium prydd med chalmersmössa!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Läs mer om CING:s USA/Kanada-avdelning och få mer information om årsmötet &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.cing-usa-canada.com/"&gt;www.cing-usa-canada.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Läs mer om US Friends of Chalmers &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://usfriendsofchalmers.org/"&gt;usfriendsofchalmers.org&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://usfriendsofchalmers.org/"&gt;&lt;span&gt;&lt;a href="http://chalmeristbloggen.files.wordpress.com/2013/05/prg_energy_for_the_future.pdf"&gt;Ladda ner programmet för Energy for the future&lt;/a&gt; [pdf, 174kb]&lt;span style="display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://usfriendsofchalmers.org/"&gt;&lt;/a&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stor-chalmeristtraff-i-USA.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-07T07:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Balansakt i fokus på utställning på Chalmers Arkitektur</title>
      <description>&lt;p&gt;​&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/arkitektur.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;Hur kan man bygga om och renovera hus med strängare miljökrav utan att förstöra kulturhistoriska värden? Hur kan man bevara husens arkitektoniska kvalitéer utan att sänka energikraven? Och hur kan alla inblandade experter arbeta tillsammans vid en ombyggnation?&lt;/p&gt;
&lt;div&gt;Det hela handlar om en balansakt, och Heidi Norrström, doktorand vid Chalmers Arkitektur, forskar om denna balansakt. Genom en jämförande studie på tre olika ombyggnader i Halland, har hon analyserat de olika aspekter man måste väga in. Målet med projektet är att hitta konkreta metoder för arbetet – för att kunna uppnå den nödvändiga balansen.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Utställningen heter &lt;em&gt;The great balancing act&lt;/em&gt; och är den andra av tre som ingår i projektet &lt;em&gt;Beyond the Poster – exhibiting research&lt;/em&gt;, där målet är att arbeta med och presentera forskning i utställningar. Projektledare är Tabita Nilsson, tekniklektor och snickare med lång erfarenhet av utställningsproduktion.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Välkomna på vernissage tisdagen 7 maj 2013 kl. 13.30 i Arkitekturhusets entré på Chalmers! Eller besök utställningen under de två veckorna som följer.&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Läs om den första utställningen i serien här:&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;a href="/sv/nyheter/Sidor/Bygg-och-fortata-Goteborg-med-pussel.aspx"&gt;http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Bygg-och-fortata-Goteborg-med-pussel.aspx&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;För mer information, kontakta:&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Tabita Nilsson, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, 031-772 24 11, &lt;a href="mailto:tabita@chalmers.se"&gt;tabita@chalmers.se&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Balansakt-i-fokus-pa-utstallning-pa-Chalmers-Arkitektur.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-06T11:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Vassaste chalmeristerna brainstormade fram hållbara hus</title>
      <description>&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det går egentligen inte att förbereda sig för finalen, man får inte reda på tävlingsuppgiften i förväg. Det enda vi kan göra är att åka dit med samma positiva attityd som hittills. Det blir en tuff utmaning men vi ska verkligen göra vårt allra bästa, säger Magda Collado.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kraftfullt studentnätverk&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;EBEC är en tävling som arrangeras av studentorganisationen Board of European Students of Technology (BEST), som är ett kraftfullt nätverk för ingenjörsstudenter på mer än 90 universitet över hela Europa.&lt;br /&gt;I Göteborg är chalmeristen Iuliia Kosulko ordförande och den som håller i tävlingstrådarna tillsammans med projektledaren Mats Lindström, som pluggar teknisk fysik. En eftermiddag gjorde 40 studenter i tio olika lag upp om biljetten till regionfinalen i Lund. De satt hukade framför datorer och ritblock i Chalmers kårhus, och det gick nästan att höra hjärnor på högvarv.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det är viktigt att förstå caset, kunna jobba i team och vara duktig på presentationsteknik. Förutom formler och tabeller måste en ingenjör också kunna förstå och analysera problemen, och även kunna övertyga åhörarna om sin idé, förklarar Iuliia Kosulko.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/ebec_gbg_jury_220x180.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;Hållbara lösningar för kontoret&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Utmaningen som chalmeristerna stod inför var att ta fram nya lösningar för hur teknikkonsultbolaget COWIs huvudkontor kan göras mer hållbart för att på sikt kunna uppnå en högre miljöcertifieringsgrad.&lt;br /&gt;COWI är med som en aktiv partner i tävlingen. På plats i kårhuset fanns bolagets el-och automationsteknikchef Jonas Klarén (E97) och miljökonsulten Johanna Millander (V11).&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det är ett trevligt sätt att uppmuntra studenterna och ett bra sätt att synas på Chalmers. Vi har varit med på arbetsmarknadsmässan CHARM i många år och är i förlängningen intresserade av att rekrytera nya medarbetare. Det är ett generationsskifte på gång, säger Jonas Klarén.&lt;br /&gt;COWI har omkring 1 000 anställda fördelade på totalt 14 kontor i Sverige. På huvudkontoret i Göteborg sitter ungefär hälften.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Chalmers är viktigt för oss. Vi har anställda från i stort sett alla av högskolans utbildningsprogram, berättar Jonas Klarén.&lt;br /&gt;Han beskriver tävlingsupplägget som ett framträdande i talangjakten Idol.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Du har tre minuter på dig och du måste vara bäst, säger Jonas Klarén.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/ebec_gbg_b_220x180.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;K&lt;/strong&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;ombinera kreativitet och kunskaper&lt;/strong&gt;&lt;span style="display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Det blev Magda Collados lag &amp;quot;Enjoyneers&amp;quot; som gick segrande ur tävlingen på Chalmers. Hon ser EBEC som ett roligt och givande tillfälle att kombinera kreativitet och kunskaper samtidigt som förmågan att arbeta i grupp sätts på prov.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Styrkan med vårt lag är vänskapen och att våra erfarenheter skiljer sig åt. Medlemmarna kommer från masterprogrammen Architecture, Mechatronics, Sustainable Energy Systems och Industrial Ecology, säger Magda Collado.&lt;br /&gt;Hon är glad och stolt över segern, som kom som en total överraskning:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det var en tuff utmaning, de andra lagen hade också väldigt bra förslag. Vi såg att byggnaden i sig redan hade en ganska bra design, men inte användes så effektivt som man skulle kunna göra. Vår idé gick ut på att skapa en byggnad som de anställda kunde interagera med, på temat &amp;quot;orange är det nya gröna&amp;quot;, säger Magda.&lt;br /&gt;Segern firades med morotskaka, biljard och roliga YouTube-klipp på tävlingsvinsten - varsin fabriksny Ipad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Intensiv planering&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Mats Lindström är projektledare i BEST och hade jobbat intensivt med att planera och förbereda EBEC med allt från att trycka namnskyltar till att kontakta sponsorer:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Det är många saker man aldrig tänkt på att de tar mycket tid. Det var nervöst att ringa företag och be dom att stödja tävlingen. Jag var ganska skakis till en början, berättar han.&lt;br /&gt;Men det lossnade när han nästan direkt fick napp hos COWI.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/ebec_gbg_alla_220x180.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;Regionfinal 8-11 maj&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Juryn i tävlingen på Chalmers utgjordes av Johanna Millander, Iuliia Kosulko och MariAnne Karlsson, professor i human factors engineering. Vann gjorde laget &amp;quot;Enjoyneer&amp;quot; bestående av Chadalavada Ravi Teja, Thomman Thomas Nellimoottil, Magda Collado och Anna Larsson. Priset var varsin Ipad och en plats i regionfinalen i Lund den 8-11 maj. &lt;br /&gt;Där ställs de mot lag från Lunds universitet, Technical University of Denmark, Aalto University, Finland, Norwegian University of Science and Technology och Kungliga Tekniska högskolan. &lt;br /&gt;Vinnaren i Lund går vidare till den stora Europafinalen i Warszawa i Polen den 1-9 augusti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text och bild: &lt;/strong&gt;Michael Nystås&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vinnarfoto:&lt;/strong&gt; BEST Gothenburg&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://ebecnordic.com/"&gt;&lt;strong&gt;Läs mer om EBEC Nordic&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://best.chs.chalmers.se/"&gt;&lt;strong&gt;Läs mer om BEST Gothenburg&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Vassaste-chalmeristerna-brainstormade-fram-hallbara-hus.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-06T08:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Professorn nöjd med insatsen på kunskapsfesten</title>
      <description>En av forskarna var chalmersprofessorn och tidigare vicerektorn Peter Olsson från institutionen för tillämpad mekanik. Han berättade om sitt forskningsområde cloaking, osynlighetsmantlar - och blev på köpet uppmärksammad i tidningen Metro.&lt;br /&gt;Christian Johansson, kommunikatör på institutionen, gjorde en kort intervju med Peter Olsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vad tyckte du om aktiviteten?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Egendomlig men trevlig är en kort summering. Det finns ett verkligt sug efter mer information om vad vi sysslar med på universitet och högskolor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Forskarna hade cirka tjugo minuter på sig att förklara sitt forskningsområde och totalt fick Peter Olsson åka cirka en timma i sin gondol. &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Aktiviteten verkar ha varit mycket uppskattad hos åhörarna.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Mottagandet var mycket positivt. Det sista gänget bad till och med om att få åka ytterligare ett varv med mig. Jag pratade med ett par andra forskare och det var så spännande att jag hade velat åka med och lyssna på deras presentationer. De höll med om att allmänheten har rätt att få veta vart deras skattepengar går och de gillade den här otvungna formen för dialog.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Klev de in som frågetecken och kom ut som utropstecken?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;line-height:115%;font-family:'calibri','sans-serif'"&gt;–&lt;/span&gt; Kanske, men gondolernas låga takhöjd hindrade dem tyvärr från att räta ut sig alltför mycket under själva åkturen, säger Peter Olsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text:&lt;/strong&gt; Christian Johansson&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.metro.se/onhold/pratglada-forskare-upp-i-det-bla/EVHmdz!mGn80tqf2pwQ"&gt;Läs Metros intervju med Peter Olsson&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Professorn-nojd-med-insatsen-pa-kunskapsfesten.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-03T08:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Chalmers i topp i internationell studentmätning</title>
      <description>International Student Barometer, ISB, är en årlig undersökning över internationella studenters upplevelse av lärosäten. Den har i år besvarats av 160 000 studenter vid 193 lärosäten i 14 nationer. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Undersökningen innehåller frågor i fyra olika kategorier: learning, support, arrival och living. Inom varje kategori ställs ett antal frågor som kartlägger upplevelsen av utbildningen och funktionerna däromkring.&lt;br /&gt;På Chalmers gick enkäten ut till 1 350 studenter och svarsfrekvensen var 55 %. Denna siffra är femte bäst i hela undersökningen.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Chalmers Studentkår bäst i Europa&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Det framgår i undersökningen att studenternas upplevelse av stöd från studentkåren är nummer ett i Europa och 12 i världen. Studenterna upplever också att det finns mycket bra möjligheter att engagera sig i det studiesociala livet genom kommittéer och föreningar. Resultatet visar nämligen sjua i Europa i denna fråga. Även restaurangverksamheten på campus får mycket höga betyg, plats nummer 12 i världen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Chalmers etta i Europa, trea i världen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Resultaten som rör utbildningen var mycket positiv och pekar ut Chalmers som nummer ett i Europa och nummer tre i världen i kategorin. Det som drar ner resultatet något är studenternas upplevelse av näringslivsanknytning i utbildningen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Resultatet kring boende ger en tydlig indikation på att möjliheterna till ett bra boende är mycket låga och många studenter beskriver detta som ett stort hinder för att studera på Chalmers. &lt;br /&gt;Studenterna anser också att levnadskostnaderna är höga men detta så väl som boendet är inte unikt för Chalmers utan för Sverige i sin helhet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text:&lt;/strong&gt; Petter Evertsson, Chalmers Studentkår&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto:&lt;/strong&gt; Jan-Olof Yxell&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.chs.chalmers.se/sv/nyheter/chalmers-studentk%C3%A5r-nummer-ett-i-europa"&gt;Läs en längre version av artikeln på Studentkårens hemsida&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-i-topp-i-internationell-studentmatning.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-03T07:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Enig jury utsåg cortègens bästa nummer</title>
      <description>Årets cortègejury bestod av Landet Runts Henrik Kruusval, bil- och båtdesignern Pelle Pettersson, chalmersstiftelsens VD Malin Persson och Cortègekommitténs klädchef från 1998,  Malin Jerrhagen. &lt;br /&gt;Från första parkettplats i en lastbil på Götaplatsen hade juryn till uppgift att betygsätta och bedöma de 57 ekipage som tågade genom Göteborg under Valborgskvällen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tre kategorier&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Vinnare korades i följande kategorier: bästa vagn, bästa lösnummer och bästa tekniska lösning och bedömdes efter kriterierna underhållning, slogans och konstruktion. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Juryns medlemmar är van och trogen cortègepublik sedan många år och hade till en början svårt att enas kring kandidaterna för bästa tekniska lösning och bästa vagn. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/cortegen_2013_villavagnen_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /&gt;Till slut enades man ändå om att Villavagnen fick kamma hem Bästa tekniska lösning med motiveringen ”Rolig och välgjord scen med mycket humor och finess i sin konstruktion, bra skådespel”.&lt;br /&gt;Numret drev med en av vinterns största nyhetshändelser - städerskan som körde ett tåg rakt in i ett hus: &amp;quot;Städerskan ville inget illa - körde rakt in i villa&amp;quot;, rimmade gänget bakom vagnen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Många kandidater&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Bästa vagn hade fler kandidater att välja mellan där några i juryn hade Phindus Hästar som favorit och andra Gömda Kvinnor där man uppmärksammade att IKEA i Saudiarabien bytt ut kvinnorna i katalogen mot möbler. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Domedagen var en favorit hos samtliga i juryn för sina många och klockrena slogans så som ”One doesn’t simply end the world” och ”Apocalypse later”. &lt;br /&gt;Dock enades juryn till slut att tilldela priset för Bästa vagn till det självförklarande Bryanair med motiveringen:&lt;br /&gt;”Juryn utbrast i skratt och igenkänningsfaktorn var hög och omedelbar. Vem har inte blivit tokig av Ryanairs bokningssystem och sätt att ta betalt för även de mest självklara sakerna. Scenen var effektfull och välspelad samt konstruktionen genom sin enkelhet verkligen gav känslan av att planet störtade.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img src="/SiteCollectionImages/20130101-20130630/cortegen_2013_italiensk_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /&gt;Som bästa lösnummer, det vill säga ett ekipage som inte rullar på en lastbil, stod det mellan tre starka kandidater: Kinesvolvon, Cykelkarusell och Italiensk spårvagn. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kinesvolvons konstruktion gav en djupare eftertanke, cykelkarusellens plågade clowner både roade och väckte sympati men alla var till slut överens om att Italiensk Spårvagn ändå höll hela vägen med sina ”fyndiga slogans, höga igenkänningsvärde, roliga skådespel med mycket detaljer och ett visuellt uttryck som är vardag för de flesta göteborgare”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Resultat:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bästa vagn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bryanair&lt;/strong&gt; (nr 5)&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Paroll:&lt;/strong&gt; Ryanair i luften flyger, om sina priser de smyger.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Juryns motivering:&lt;/strong&gt; Juryn utbrast i skratt och igenkänningsfaktorn var hög och omedelbar. Vem har inte blivit tokig av Ryanairs bokningssystem och sätt att ta betalt för även de mest självklara sakerna. Scenen var effektfull och välspelad samt konstruktionen genom sin enkelhet verkligen gav känslan av att planet störtade.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bästa lösnummer&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Italiensk spårvagn&lt;/strong&gt; (nr 5)&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Paroll: &lt;/strong&gt;En trasig italiensk spårvagn är inte någon till gagn.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Juryns motivering:&lt;/strong&gt; Håller hela vägen med sina fyndiga slogans, höga igenkänningsvärde, roliga skådespel med mycket detaljer och ett visuellt uttryck som är vardag för de flesta göteborgare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bästa tekniska lösning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Villavagnen&lt;/strong&gt; (nr 48)&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Paroll:&lt;/strong&gt; Städerskan ville inget illa, körde rakt in i villa&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Juryns motivering:&lt;/strong&gt; Rolig och välgjord scen med mycket humor och finess i sin konstruktion, bra skådespel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto:&lt;/strong&gt; Rikard Svensson och Gerardo Telese, &lt;a href="http://cffc.se/"&gt;CFFC.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://chalmeristbloggen.wordpress.com/2013/05/02/enig-jury-utsag-cortegens-basta-nummer"&gt;&lt;strong&gt;Se fler och större bilder i Chalmeristbloggen&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Läs mer om Cortègen &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.cortegen.se/"&gt;www.cortegen.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Se CFFC:s bilder från Cortègen &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://cffc.se/bilder/2013/cortege_2013"&gt;cffc.se/bilder/2013/cortege_2013&lt;/a&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Enig-jury-utsag-cortegens-basta-nummer.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-02T12:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Lärde sig kommunicera över kulturella gränser i Filippinerna</title>
      <description>Kommunikation över kulturella gränser, så kallad interkulturell kommunikation, har blivit en allt större del av vår vardag. De flesta av oss möter personer från andra kulturer varje dag. Men bara för att man utövar interkulturell kommunikation behöver man inte vara bra på det.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Institutionen för tillämpad IT erbjuder flera kurser i just interkulturell kommunikation med syftet att lära framtidens ledare att kommunicera på bästa sätt i en globaliserad värld. Vissa av dessa kurser går utanför ramarna på det många ser som den traditionella universitetsundervisningen. Ett exempel på en sådan kurs är Interkulturell kommunikativ kompetens, en pilotkurs som erbjöds för först gången förra hösten. Som komplement till att läsa böcker, gå på föreläsningar och delta i seminarier, fick kursens fem första deltagare Patrik Brown, 29, Kim Okfors, 26, Klara Ekström, 24, Mattias Tengmo, 24, och Per Åding, 27, resa till Filippinerna och Malayan Colleges Laguna i två månader.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;font-family:'calibri','sans-serif';line-height:115%"&gt;–&lt;/span&gt; Jag vet inte om man riktigt förstod vad det innebar. Men jag personligen tyckte det lät väldigt intressant, säger Kim Okfors och hans kurskamrater håller med.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alla fem studerar tredje året på sjökaptensprogrammet på Chalmers, och siktar därmed på att arbeta i en bransch som sedan länge präglats av en internationell arbetsmiljö. För deltagarna var därför kursen en möjlighet att utveckla viktiga professionella förmågor såväl som en spännande upplevelse.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:11pt;font-family:'calibri','sans-serif';line-height:115%"&gt;–&lt;/span&gt; Kursen var lite utav ett äventyr, säger Patrik Brown. Dessutom är det särskilt viktigt att ha en djupare förståelse för den filippinska kulturen eftersom det arbetar så mycket filippinier på fartygen runtom i världen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Text:&lt;/strong&gt; Dan Degerman&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto: &lt;/strong&gt;Privat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.ait.gu.se/aktuellt/nyheter/fulltext/studenter-lar-sig-att-kommunicera-over-kulturella-granser-i-filippinerna.cid1167619"&gt;Läs resten av artikeln hos institutionen för tillämpad IT&lt;/a&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Larde-sig-kommunicera-over-kulturella-granser-i-Filippinerna.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-02T12:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Ninva Shamoun och Michael Andersson prisas av Microwave Road</title>
      <description>Prisceremonin skedde i samband med workshoppen Swedish Antenna Veterans’ Day som hölls i anslutning till konferensen EuCAP 2013, torsdagen den 11 april. &lt;br /&gt;Respektive stipendium består av ett diplom samt 10 000 kronor.&lt;br /&gt;Studenterna har båda utbildats på Chalmers masterprogram Wireless, Photonics and Space Engineering. På bilden ses Ninva Shamoun och Michael Andersson tillsammans med Microwave Roads ordförande Ingmar Andersson.&lt;br /&gt;Microwave Road är ett nationellt kluster med fokus på internationell mikrovågsteknologi och marknadsutveckling, och förenar akademi, näringsliv, forskningsinstitut och myndigheter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Foto:&lt;/strong&gt; Jan-Olof Yxell&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Läs mer om Microwave Road&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.microwaveroad.se/"&gt;www.microwaveroad.se&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Wireless-Photonics-and-Space-Engineering.aspx"&gt;Läs mer om masterprogrammet Wireless, Photonics and Space Engineering&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Ninva-Shamoun-och-Michael-Andersson-prisas-av-Microwave-Road.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-02T06:00:00Z</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Osynligt mönster kan stoppa falska märkeskläder</title>
      <description>&lt;p&gt;​Enligt Tullverket har handeln med förfalskade och piratkopierade varor exploderat de senaste åren både i Sverige, inom EU och globalt. Det drabbar såväl företag och deras anställda som ovetande konsumenter. Att se skillnad på ett äkta plagg och en kopia är ofta svårt.&lt;/p&gt;
&lt;div&gt;Christian Müller, forskare inom polymerteknologi på Chalmers, har hittat en möjlig lösning på problemet. Han har skapat en halvgenomskinlig tråd av polyetylen och en färgmolekyl som absorberar synligt ljus. Tråden kan vävas till ett mönster som är osynligt för blotta ögat, men kan ses med hjälp av ett polarisationsfilter.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;img width="147" height="189" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/sv/personal/PublishingImages/Kemi-%20och%20bioteknik/Tillämpad%20Kemi/Profilbilder%20plan%208/Christian-Müller.jpg" alt="" style="margin:5px" /&gt;&lt;br /&gt;– Själva tillverkningen av en sån här tråd är okomplicerad, säger han. Klädföretagen skulle kunna börja med det direkt. På så sätt skulle de kunna sätta ett signaturmönster i sina plagg. Och utrustningen som krävs för att se mönstret är ganska enkel, den finns redan idag hos till exempel Tullverket.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Den osynliga tråden kan skapas av flera olika färgmolekyler och flera olika textila konstfibrer, bland annat nylon. Färgmolekylen kan också bindas till naturfibrer såsom ull eller silke. Tekniken kan användas både till kläder och till olika typer av dyra specialtyger, till exempel bil- och husvagnstextilier.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Tanken är att ett varumärke sätter ihop sin egen speciella kombination av textilfiber och färgmolekyler. Det är enkelt och billigt för företaget att ta fram.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;– Men det är väldigt svårt för pirattillverkarna att kopiera den speciella kombinationen, säger Christian Müller. De kan skaffa utrustningen som krävs för att läsa av mönstret och ta reda på vilket optiskt spektrum som en viss signatur ger, men de kan inte veta vilken kombination av komponenter som ger just detta spektrum. Och det finns massor av olika färgmolekyler som går att använda.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Förra året publicerade han sina resultat i den vetenskapliga tidskriften &lt;em&gt;Applied Physics Letters&lt;/em&gt;. Innan dess var det inte känt att det går att skapa mönster i textil som är en del av själva tyget och som bara kan ses i polariserat ljus. Däremot finns det en liknande teknik för att skapa osynliga mönster i sedlar, något som används bland annat i Schweiz.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;På längre sikt skulle Christian Müllers upptäckt också kunna användas för att tillverka ”smarta textilier”, till exempel kläder som ändrar färg beroende på elektrisk laddning.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;Bildtext toppbilden: Med hjälp av osynlig tråd kan ett klädföretag skapa en logotyp som är en del av själva tyget och som framträder i polariserat ljus. Det ger ett specifikt optiskt spektrum som är väldigt svårt för pirattillverkarna att kopiera.&lt;br /&gt;Foto: Christian Müller&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mer om piratkopiering&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Enligt Tullverket är piratkopior ett fortsatt stort problem i EU. Piratkopiering är en storindustri som idag omfattar alla slags produkter – allt från kläder och accessoarer till läkemedel och bildelar. Det är en verksamhet som inte bara drabbar företag och deras anställda utan som också innebär en risk för konsumenterna, eftersom kopiorna kan vara undermåliga i kvalitet och ibland rent av farliga. Bland ursprungsländer för kopiorna utmärker sig Kina, men även Indien, Turkiet, Hong Kong och Förenade Arabemiraten är vanligt förekommande ursprungsländer.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;a href="http://tullverket.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/pressmeddelandepiratkopiorettfortsattstortproblemieu.5.4f3ff6ed1370f42d38b2342.html"&gt;Läs mer hos Tullverket om flödet av piratkopierade varor till Sverige och EU&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;a href="http://tullverket.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/undvikpiratkopiordettjanarallapa.5.335e16821392faa28dd864.html"&gt;Läs mer hos Tullverket om problematiken kring piratkopierade varor&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://apl.aip.org/resource/1/applab/v101/i17/p171907_s1"&gt;Läs den vetenskapliga artikeln i Applied Physics Letters&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt; &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;För mer information, kontakta:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="/en/staff/Pages/Christian-Müller.aspx"&gt;Christian Müller&lt;/a&gt;, forskarassistent i polymerteknologi , &lt;a href="mailto:christian.muller@chalmers.se"&gt;christian.muller@chalmers.se&lt;/a&gt;, 031-772 34 06 &lt;/div&gt;</description>
      <link>http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Osynligt-monster-kan-stoppa-falska-markesklader.aspx</link>
      <pubDate>2013-05-01T06:00:00Z</pubDate>
    </item>
  </channel>
</rss>