Jämställdhet i akademin

För att säkra kvaliteten på svensk forskning måste akademin bli mer jämställd. Det konstaterar Sveriges unga akademi, som nyligen arrangerade ett heldagsseminarium om jämställdhet inom akademin på Chalmers.

Några av de hinder som finns på vägen presenterades och diskuterades under seminariet, som också bjöd på goda exempel. Från siffror till handling var temat – vilket bevisades av forskaren Johanna Stadmark som fått både Nature och Science att ta in fler kvinnor till prestigefyllda uppgifter som att kommentera nya vetenskapliga rön, genom att visa siffror på hur illa det verkligen såg ut. Det handlar inte bara om att det behövs fler kvinnliga forskare, utan också om att akademiska meriter ska bedömas utan fördomar om kön.

Trots att regeringen löpande satt upp rekryteringsmål för andelen kvinnliga professorer sedan 1997 är inte mer än 24 procent av landets professorer kvinnor. Jämn könsfördelning råder, enligt regeringen, när ingendera könet har mindre än fyra av tio professorstjänster. På Chalmers är andelen kvinnliga professorer 10 procent. Av 2013 års nya professorer är 21 procent kvinnor.

På Chalmers finns två ledamöter i Sveriges unga akademi: Tünde Fulöp och Christian Forssén. I samband med seminariet svarade de på tre frågor om jämställdhet och akademi:

Varför är det viktigt med jämställdhet inom akademin?
TÜNDE: Diskriminering är oacceptabelt, oavsett viken grupp det riktar sig mot. I akademin är det särskilt viktigt, med tanke på att det i grunden är ett konservativt system (av goda skäl! ny kunskap ska inte accepteras om inte det vilar på bevis). Därmed finns det en viss risk att man bevarar gamla strukturer oavsiktligt även om de inte har att göra med vetenskap i sig.

CHRISTIAN: Högre utbildning och forskning är inte verksamheter som skall vara knuten till ett kön. Tvärtom.

Vad betyder jämställdhet för dig?
TÜNDE: Att man har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter.

CHRISTIAN: Jämställdhet är för mig en fråga om lika villkor. Inom akademin är det dessutom en fråga om meritokrati. Den som har bäst meriter och är bäst lämpad för en akademisk tjänst skall också få den. Men då är det viktigt att bedömningen sker rättvist och utan, medvetna eller omedvetna, förutfattade meningar.

Vad kan vi göra för att det ska bli mer jämställt på Chalmers?
TÜNDE: Det finns två konkreta åtgärder som har visat sig vara verksamma men som kanske inte använts på Chalmers. En är att ta in fler kvinnliga förebilder i de obligatoriska kurserna inom de första årskurserna – det vill säga att omfördela de få kvinnor vi har i undervisningen till kurser med synlighet för de yngre studenterna. Den andra är att ge möjlighet till forskningspraktik, till exempel att erbjuda de två bästa kvinnorna och de två bästa männen i varje årskull att få forska med någon forskargrupp. Jag själv kom in i forskningen via en sommarpraktik i USA och jag har hört många andra kvinnliga professorer som har liknande erfarenheter.

CHRISTIAN: Jag vet inte om det finns ett universalrecept. Jag tror att det gäller att göra folk medvetna om situationen och sitt eget agerande. I rollen som granskare bör man till exempel vara observant på eventuella förutfattade meningar som riskerar att komma med bland mer subjektiva omdömen av en ansökan. Man kan också vara mer aktiv vad gäller annonsering av tjänster. Finns det duktiga sökande från ett underrepresenterat kön kanske dessa bör personligen uppmuntras att söka tjänsten. Jag är däremot ingen supporter av positiv särbehandling i dess mest extrema former.


I Chalmers årsberättelser finns siffror som redovisar andelen kvinnor bland medarbetarna. Där kan man se att andelen kvinnliga professorer ökat från 8 till 10 procent från 2003 till 2013. Andelen kvinnor i den totala styrkan av forskande och undervisande personal har ökat från 22 till 27 procent under samma period.




Bildtexter:
Ovan: Andel kvinnor respektive män i samtliga personalgrupper på Chalmers under åren 2010–2013. Källa: Chalmers årsberättelse 2013.

Till höger: Andelen nyrekryterade/befordrade kvinnor, 2011–2013. Källa: Chalmers årsberättelse 2013.



Text: Anita Fors
Foto: Jan-Olof Yxell


Läs mer:
Sveriges unga akademi om jämställdhet

Den svåra jämställdheten, Vetandets värld i P1

Rekryteringsmål för kvinnliga professorer – ett regeringsuppdrag anno 2012

Svart på vitt – om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1)

Utvärdering av kvantitativa rekryteringsmål för högskolans personal (U2009/6064/UH)


Publicerad: må 03 mar 2014. Ändrad: fr 07 mar 2014