Hermansson leder arbetet med Chalmers styrkeområden

- Det är oerhört stimulerande att få vara med i uppbyggnaden av Chalmers styrkeområden. Det är där vår forskning ska synliggöras och utvecklas på ett nytt sätt, säger Anne-Marie Hermansson. Den 1 februari tillträdde hon uppdraget som vicerektor för Chalmers styrkeområden.
Anne-Marie Hermansson, professor i Strukturerade Biomaterial, är vicerektor för Chalmers styrkeområden. Foto Jan-Olof Yxell
Som vicerektor vill Anne-Marie Hermansson genomföra de intentioner Chalmers har för styrkeområdena. De skall svara för den ämnesövergripande integrationen av Chalmers forskning, utbildning och samverkan.
- Tillsammans med styrkeområdesledarna hoppas jag kunna skapa en kraftfull miljö, som ger förutsättningar att bygga upp starka strategiska plattformar med koppling till den inomvetenskapliga forskningen på Chalmers. Jag hoppas också på att stärka samverkan med institut och näringsliv. Här tror jag att jag har något att tillföra eftersom jag arbetat på Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK, och har god kännedom och erfarenhet av forskning och utveckling både inom små och stora internationella företag. Det blir också en utmaning använda styrkeområdena för att få en internationell profilering, som gör att Chalmers sticker ut.

Vad är det mest spännande med uppdraget?
- Det är ett privilegium att få arbeta med så många duktiga forskare och få möjlighet att tillsammans med dem formulera de nya koncept som skall leda styrkeområdena framåt. Det skall också bli intressant att arbeta med Chalmers utveckling i den nya ledningsgruppen. Chalmers beskrivning av styrkeområdena är bra och det tål att upprepas:

"Styrkeområdena svarar för den ämnesövergripande integrationen av Chalmers forskning, utbildning och samverkan inom de åtta tematiska områdena som definierats som Chalmers styrkeområden. Drivkrafter för denna utveckling är Hållbar utveckling och Innovation och entreprenörskap vilka ska genomsyra all verksamhet. All verksamhet vilar dessutom på och hämtar resultat och inspiration ur de grundläggande vetenskaperna. Inom de valda styrkeområdena, i samverkan med andra aktörer, är målet att:

Chalmers koordinerar, kraftsamlar och synliggör samt kommunicerar sin verksamhet
Chalmers vidareutvecklar och integrerar sin ledande forskning, utbildning och innovation för att nå önskade effekter i samhället
Chalmers verkar för att nya möten skapas över gränser inom Chalmers och med omvärlden
Chalmers växlar upp sina resurser genom dels ett ökat medelsinflöde, dels sammankoppling av existerande verksamheter, både sådana inom Chalmers och med verksamheter utanför Chalmers, t ex andra lärosäten, forskningsinstitut och näringsliv. "

Vad är det viktigaste att ta itu med på lång- respektive kort sikt?
- Det är många på Chalmers som har lagt ner ett enormt arbete på att planera och skapa förutsättningar för de strategiska ansökningarna, från ett mycket stort arbete för att få hem de strategiska projekten till arbetet med styrkeområdena, stöd och organisation. Det första jag måste göra är att sätta mig in i det arbete som gjorts, lyssna och lära känna styrkeområdesledare, koordinatorer, stödfunktioner och alla andra inblandade aktörer. Styrkeområdena har kommit olika långt i sin utveckling och en del har helt enkelt inte kommit ingång ännu.
- Eftersom jag precis börjat mitt nya jobb vill jag lära känna styrkeområdesledarna ordentligt och tillsammans med dem skapa ett bra och kreativt arbetssätt och en bra samverkan med institutionerna. Så snart som möjligt skall vi kunna formulera tydliga visioner och mål och kunna kommunicera dessa både internt och externt. De finns många initiativ som redan är tagna och där arbetet är i full gång, exempelvis med att rekrytera kvalificerade forskarassistenter och doktorander till styrkeområdena.

Vad är den största vinsten med styrkeområdena?
- En samordning av styrkeområdena kan leda till nya kontaktytor mellan forskare, näringsliv och inte minst studenterna och utbildning. Om vi lyckas blir styrkeområdena starka både på grund av samordnad forskning inom varje område och synergier och erfarenhetsutbyte mellan områdena. Det kommer att ge nya möjligheter till exponering och resursutväxling på den nationella och den internationella arenan.

Anne-Marie Hermansson är civilingenjör från Chalmers, men flyttade till Lund för att doktorera i Livsmedelsteknologi . 1978 flyttade hon tillbaka till Göteborg där en tjänst som docent på SIK väntade.
- På SIK fick jag förmånen att bygga upp en forskargrupp kring mikrostrukturer och strukturrelaterade egenskaper och har under 25 års tid varit ansvarig för den enhet som idag heter Struktur- och materialdesign.

Arbetet innebar en omfattande internationell industrisamverkan förutom grundläggande och tillämpad forskning. 1991 blev hon utsedd till adjungerad professor i Livsmedelsvetenskap på Chalmers och 2007 till professor i Strukturerade Biomaterial vid Avdelningen för teknisk ytkemi. Då hade Anne-Marie Hermansson redan varit med och initierat kompetenscentrumet SuMo Biomaterials, Supramolecular Biomaterials - structure dynamics and properties, där hon varit centrumföreståndare sedan starten.
- I mitt arbete har jag fungerat som en brygga mellan Chalmers, industriforskningsinstitut och industri. Detta har delvis varit ett pionjärarbete som uppmärksammats på olika sätt. 2007 tilldelade jag IVA:s guldmedalj, något som jag är mycket stolt över. Jag är också stolt över uppdraget som inspextris för Chalmersspexet Vera och jag har under åren haft många berikande kontakter med Chalmers studenter och alumner

Vad är din främsta styrka?
- Det kan andra svara på bättre, men mitt engagemang och förmåga till strategiskt tänkande har varit en styrka i tidigare sammanhang. När jag gör någonting brukar jag vara fokuserad vare sig det gäller arbete eller fritidsaktiviteter. Jag är också bra att se sammanhang i komplexa strukturer.

Vilka har varit dina roligaste och största utmaningar hittills?
- Den största utmaningen som forskare är att bryta ny mark och skapa sin forskningsprofil. Jag har haft förmånen att kontinuerligt bygga upp min forskning och det mest spännande har varit att bygga upp en mikroskopiverksamhet från grunden kring livsmedel och mjuka material . Genom detta har jag kunnat förklara båda grundläggande strukturbildningsmekanismer och hjälpa företag med design av helt nya processer för skräddarsydda egenskaper. Det är därför extra roligt att Chalmers nu vill satsa på ett Soft Microscopy center, som jag kommer att initiera tillsammans med professor Eva Olsson.

Den roligaste utmaningen professionellt är uppbyggnaden och arbetet inom centrumet SuMo Biomaterials. Det är ett väldigt bra koncept och attraherar både forskare och industripartners. Vi har lyckats få igång tvärvetenskapliga projekt och SuMo kännetecknas av det som kalla Open innovation. Jag skall ta med mig dessa erfarenheter i mitt nya jobb.
- En annan utmaning, som faktiskt har stora likheter med forskningsutmaningen är mitt intresse för avancerad skidåkning. Det är en alldeles fantastisk känsla att stå med en bergsguide på 4000 m höjd med Europa under sina fötter och ta sig ner, när snöförhållanden och förutsättningarna ändras för varje 100tals meter man kommer ner. Det är ofta lättast på toppen om det inte blåser, men när man kommer ner bland en massa träd kan det bli ganska snårigt.

Av: Ann-Kristine Nordin

Publicerad: to 04 feb 2010. Ändrad: to 23 dec 2010