Framtidens bilar är av trä

Att ersätta dagens raffinerade plaster är inte lätt. Men Chalmers Mikael Rigdahl tror att vi inom tio år kan få se nya, förädlade träfiberkompositer inuti bilar och som ersättning för komponenter i vardagliga plastförpackningar.
På onsdag startar ett tredagarsseminarium på Chalmers, fulltecknat sedan länge, kring framtidens material inom energi, hälsa och tillverkning. Ett tema är förnybara plaster och kompositer.
- Hur vi framställer dem är viktig för vilka produktegenskaper vi får. Kom ihåg: De fossilbaserade polymererna har vi haft i 50 år. Vi har lärt oss att bearbeta och förbättrat dem successivt. Vi behöver gå igenom samma process med de förnybara materialen, säger professor Mikael Rigdahl vid institutionen för Material och tillverkningsteknik.
- Lite fortare kanske det går den här gången. Men fukt är ett nytt och genomgående problem.

Att bli av med fiberflockar
Han tar utvecklingen inom cellulosafiberkompositer som exempel, alltså vanliga termoplaster som polyeten och polypropen förstärkta med ofta över femtio procent cellulosafibrer. De är starka och styva, och utgör en förnyelsebar råvara. Jämfört med glasfiber är de lättare och billigare. Huvudproblemet är emellertid inte löst: Fibrerna trasslar ihop sig i flockar vid formsprutning och extrudering.

Flockarna är inte bara ett estetiskt problem. De innebär brottanvisningar, leder till sämre mekaniska egenskaper och suger åt sig fukt. Över tid kan det leda till tillväxt av mikroorganismer. Nyckeln är att bli av med fiberflockarna från första början. Mikael Rigdahls grupp har gjort framsteg och lyckats förbättra dragstyrkan i cellulosafiberkompositer genom att ändra i bearbetningsprocessen. Drömmen är att kunna använda mycket tunna fibrer.
- Om tio år hoppas jag vi ser träfiberkompositer ute på gatan. Vi tänker oss dem i förpackningar och i skyddade interiördetaljer i bilar. Men på sikt även i synliga bildetaljer, säger Mikael Rigdahl, som berättar att avknoppningsbolaget Re8 Bioplastics har bildats runt ett par patent från 2008, i syfte att utveckla industriella processer.
Stärkelsebaserade filmer och skum är ett annat hett område inom förnybara polymerer. Här har forskargruppen tagit fram ett material som går att filmblåsa med konventionell teknik. Stor tilltro sätter många också till biologiskt anpassade material som polylactic-acid, PLA, som erhålls genom att jäsa stärkelse från bland annat majs.

En manifestation av Chalmers styrka inom material
Veckans initiativseminarium i kemihuset rymmer mer än detta. Det samlar för första gången forskare, studenter och industri med koppling till Chalmers styrkeområde Materialvetenskap kring temat hållbar utveckling.

Styrkeområdet spänner över forskning från fem institutioner (Teknisk fysik, Kemi- och bioteknik, MC2, Tillämpad mekanik och Material och tillverkningsteknik) samt GU Biomaterial. Dessutom ingår samarbeten med en rad storföretag och små teknikbolag och verksamheten vid fem starka centra, bland annat VINN Excellence centre Supramolecular Biomaterial (SUMO) och Wallenberg Wood Science Center (WWSC). Sammantaget en totalmanifestation från en av Sveriges absolut främsta forskarmiljöer kring framtidens material.

Onsdagen riktar sig till ett hundratal gymnasieungdomar som har bjudits in för föreläsningar och hands-on-aktiviteter. Andra dagen innebär en internationell utblick genom dels den expertpanel av världsformat som styrkeområdet har anlitat, dels inslag av det bästa som Chalmers har att komma med. På kvällen hamnar unga forskare i rampljuset genom en postersession. Fredagen dominerar de centra som är knutna till området.

Läs hela programmet här >>

Programmet för gymnasieungdomarna finns i filen i slutet av artikeln.

Kontaktperson: Per Thorén
Email: thoren@chalmers.se
Telefon: 031-772 3053

Initiativseminarierna stöds av Chalmers Vänner - En fond för Chalmers framtid och utveckling
www.chalmersvanner.se

Publicerad: ti 12 okt 2010. Ändrad: må 03 jan 2011