Studenter vill göra kläder lättare att återvinna

​När den prestigefyllda internationella tävlingen Igem genomfördes fanns ett lag från Chalmers med. De vill göra det möjligt att återvinna mer textilier – med hjälp av enzymer.
IGEM, The International Genetic Engineered Machine Competition, startades 2003 på MIT i Boston och har sedan dess vuxit till en egen, fristående organisation. Ämnet för tävlingen är syntetisk biologi, som kortfattat innebär att dra nytta av kunskapen som finns om genetisk kod, och hur man kan förändra den för att påverka biologiska system. Ett exempel är framställningen av enzymer som kan användas för att påskynda kemiska reaktioner, vilket i sin tur kan användas i industriella processer.

Det är denna teknik som Chalmers Igemlag, bestående av tio studenter, riktade in sig på. 
– Vi ville använda enzymer för att bryta ned syntetisk fiber som finns i bomull, vilket försvårar återvinningen av textilier. Man blandar ofta i tre-fyra procent elastan, vars fibrer sedan slits ut under tiden jeansen används. Därför kan inte bomullen återvinnas eftersom den inte går att separera från de utslitna elastanfibrerna, säger Matilda Johansson, som pluggar fjärde året på Bioteknik.

”Enzymatisk cocktail”

Hon berättar att eftersom det krävs stora resurser för att odla bomull är det mycket som går till spillo när kläder inte kan återvinnas.
Därför utvecklade laget en ”enzymatisk cocktail”.
– Vi identifierade nio enzymer som biotekniskt borde kunna bryta ned elastan. Dessa kan framställas i laboratorier och användas på textilier så de bryter ned elastanet – men förhoppningsvis inte bomullen.

Årets tävling påverkades så klart av pandemin. Bland annat ställdes den avslutande ”Giant jamboree”, där man visar upp sina projekt på plats i Boston, in och blev digital. Coronaviruset påverkade även arbetet i själva projektet.
– Labbmässigt var det klurigt eftersom tiden i labbsalarna var begränsad och vi max fick vara två personer åt gången. Där missade vi några veckor. Vi hann bygga upp de genetiska koderna för att få bakterien att producera de enzym som krävs, men hann aldrig testa dem. Det hoppas vi kunna lämna över till nästa års Chalmerslag eller att någon annan tävlande plockar upp tråden, säger Matilda Johansson.

Nådde bronsnivå

I tävlingen kan man få utmärkelsen brons, silver eller guld, beroende på hur långt man lyckats ta sitt projekt och hur många kriterier man lyckats uppnå. För att få kliva upp en nivå krävs att samtliga kriterier är uppnådda. Chalmerslaget nådde brons, men var snubblande nära silver då det bara fattades något enstaka kriterie på silvernivån.
– Det är en lång rad kriterier, till exempel Human practices om hur samhället påverkar projektet och vice versa. Vi lyckades få stor spridning på vårt budskap eftersom vi breddade det. Det spelar inte så stor roll vilken nivå vi slutade på, det viktiga var att vi fick väldigt bra feedback, säger Matilda Johansson. 

Tanken har funnits på att driva jobbet vidare, men verkligheten spelar också in. 
– Det finns potential, behovet finns ju hos till exempel kommunala aktörer och klädbutiker. Men tid och pengar är ett problem. Vi är med och rekryterar nästa års lag och hoppas att de ska vilja jobba vidare med detta, säger Matilda Johansson. 

”Fått med oss supermycket”

Chalmerslaget bestod av tio studenter, från olika årskurser och inriktningar, och även två studenter från Göteborgs universitet. 
– Vi försöker få till ett så brett lag som möjligt, eftersom till exempel webbdesign är en beståndsdel i projektet, säger Matilda Johansson.

Hon tvekar inte att uppmana andra chalmerister att delta i Igem.
– Vi har fått med oss supermycket. Man fick en helhetsbild av bioteknik och får vara med hela vägen: från idé via sekvenser, labbarbete och modellarbete till dokumentation. Framför allt lärde man sig extremt mycket om att jobba i projekt och grupp, och får prova på hur det är att göra detta på riktigt eftersom det är fritt och upp till oss själva att styra upp arbetet.

Läs mer: Igems sajt

Text: Erik Krång
Bild: Privat

Sidansvarig Publicerad: ti 22 dec 2020.