Vissa tarmbakterier skyddar oss mot stroke

PRESSMEDDELANDE: Vilka bakterier vi har i tarmen påverkar risken för att vi ska drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Vissa bakterier producerar antioxidanter som skyddar mot sjukdomarna. Det visar forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet, i en studie som har publicerats i tidskriften Nature Communications.

​Människans kropp innehåller 10 gånger fler bakterieceller än mänskliga celler. De flesta av dessa bakterier utgörs av den normala tarmfloran. Inuti våra kroppar finns det alltså en enorm mängd bakteriegener utöver generna i våra egna celler – det så kallade metagenomet.
 
Hur påverkar alla dessa främmande gener vår hälsa? Den frågan försöker man besvara inom det heta forskningsområdet där man undersöker metagenomet. Därmed har flera sjukdomar kunnat kopplas till variationer i metagenomet på senare tid. Nu visar forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet att även att hjärt-kärlsjukdomar tillhör de sjukdomar som påverkas av vår bakterieflora.
 
Forskarna har jämfört en grupp stroke-patienter med en grupp friska personer. De hittade stora skillnader i tarmfloran mellan de två grupperna. Forskarna fann dessutom en möjlig orsak till att vissa bakteriearter verkar skydda mot stroke. Det visade sig nämligen att de friska personerna bar på mer av de gener som behövs för att bakterier ska kunna producera ämnen som kallas för karotenoider – en sorts antioxidanter, som man sedan tidigare tror skyddar mot kärlkramp och stroke. Därmed hade de friska personerna en större förekomst av karotenoid-tillverkande bakterier i tarmen.
 
Forskarna följde också upp detta resultat med blodprover, som visade att de friska personerna hade betydligt högre halter av en viss karotenoid i blodet än de strokedrabbade personerna.
 
 
 
 
 
 
 
Studien visar att de friska personerna bar på mer av de gener som behövs för att bakterier ska kunna producera ämnen som kallas för karotenoider, en sorts antioxidanter.
 
 
 
 
 
 
 
 
Karotenoider säljs idag som kosttillskott. Marknaden för dem är stor, men man har fått varierande resultat i kliniska studier av deras skyddseffekt mot kärlkramp och stroke.
 
Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers, säger att man kan förvänta sig bättre resultat om man i stället kunde äta probiotika – alltså kosttillskott med sådana bakteriearter som producerar karotenoider.
 
– Våra resultat tyder på att långsiktig exponering för karotenoider, genom produktion av bakterierna i matsmältningssystemet, har viktiga hälsoeffekter. Med hjälp av resultaten skulle man kunna ta fram nya probiotika. Man kan då förvänta sig att de nyttiga bakteriearterna i probiotikan etablerar sig som en fast kultur i tarmen, och ger en långtidseffekt.
 
– Genom att undersöka patientens bakterieflora skulle vi dessutom kunna göra riskprognoser för hjärt-kärlsjukdom, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet. Det skulle kunna ge helt nya möjligheter att förebygga sjukdom.
 
 
 
 
 
 
Bakterier (blå) sittande på slemhinnecell (grön) i tarmen.
Foto: Frida Fåk

 
 
 
 
 
 
 
 
Forskarna har nu startat företaget Metabogen för att vidareutveckla sina upptäckter om metagenomet. En förutsättning för framgångarna har varit det täta samarbetet mellan teknologer, mikrobiologer och medicinare.
 
– En av utmaningarna inom det här snabbväxande forskningsfältet är dess tvärvetenskapliga karaktär. Det kräver nya samarbeten och sammanslagningar av olika forskningsområden, konstaterar Jens Nielsen och Fredrik Bäckhed.

 
 
 
 
Kontaktuppgifter och fakta om forskningen
 
Studien har letts av:
• Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, +46 31 3427833, fredrik.backhed@wlab.gu.se
• Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers, +46 702-436 618, nielsenj@chalmers.se
• Björn Fagerberg, professor i klinisk fysiologi vid Göteborgs universitet
 
Artikelns försteförfattare är:
• Fredrik Karlsson, doktorand i systembiologi på Chalmers, +46 31-772 38 86, fredrik.karlsson@chalmers.se
 
Forskningen har finansierats av:
Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Hjärt-Lungfonden, Torsten Söderbergs Stiftelse, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, AFA Försäkring, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF).