Publicerad: to 08 sep 2011. Ändrad: to 22 sep 2011

Tystare innergårdar med fasadväxter - på gatsidan

PRESSMEDDELANDE:

​​Bullernivån på innergårdar är en viktig faktor när man ska förtäta städer genom att bygga nya bostäder centralt. Forskare på Chalmers undersöker hur man kan minska bullret, och har fått pris av Europeiska akustiska sällskapet för bästa artikel inom området.

Tidigare forskning har visat att störningen från trafikbuller kan nå en helt godtagbar nivå om man har tillgång till en tyst gårdssida, även om den bullriga gatsidan överskrider riktvärdet för trafikbuller. Den här typen av avsteg från riktvärdena har börjat användas av kommunerna vid planerade förtätningar av städer. Då är det viktigt att kunna förstå och beskriva ljudutbredningen och förutsäga vilka bullernivåer från trafik det kommer att bli på innergården, vilket chalmersforskarna Maarten Hornikx och Jens Forssén arbetar med.

- Just nu undersöker vi hur bullernivån påverkas av husets utformning och av materialen i marken runt omkring, säger Jens Forssén, docent på Avdelningen för teknisk akustik på Chalmers. Vi undersöker också effekten av träd och växter på gården och tittar på vad som händer när man klär taken med akustiskt mjuka material, till exempel gräs.

Forskargruppen har nu fått pris för bästa artikel 2008–2010 i den vetenskapliga tidskriften ”Acta Acustica united with Acustica”, som ges ut av Europeiska akustiska sällskapet (EAA). Enligt EAA har artikeln påverkat både tillämpad forskning för att minska buller på innergårdar och beräkningsmetoder för att kunna beskriva ljudutbredningen och förutsäga bullernivåerna.


Forskarna har bland annat visat att ljudet på innergården inte avtar med avståndet lika fort som ljudet ute på gatan. Det betyder att man måste ta hänsyn till bullerkällor längre bort när man ska beräkna bullernivån på en gård.


- När man ska avgöra hur mycket ljud som går igenom fönster som vetter mot gatan brukar man bara ta med ljudet från gatan utanför i beräkningen, säger Jens Forssén. Men när det gäller fönster eller balkonger som vetter mot gården räcker det inte att ta med den närmsta gatan i beräkningen, utan man måste räkna med bullret från flera gator.

En gata och innergård i stadsbebyggelse, med beräknade ögonblicksbilder av ett ljud som sprider sig från en impulskälla på gatan (röd prick). Resultaten visar tre tidpunkter under den första halva sekunden.
En gata och innergård i stadsbebyggelse, med beräknade ögonblicksbilder av ett ljud som sprider sig från en impulskälla på gatan (röd prick). Resultaten visar tre tidpunkter under den första halva sekunden.
Bilden kommer från Maarten Hornikx doktorsavhandling "Numerical modelling of sound propagation to closed urban courtyards".

 

En annan skillnad mellan ljudets utbredning på gatan och till gården är att det senare påverkas mer av materialen i och på de husfasader som vetter mot gatan. Det finns mycket att göra för att sänka bullernivån på gården genom att använda material som är bra på att absorbera ljud, både ute på gatan och inne på gården.


- Bland annat är det effektivt att placera mycket växter längs fasaderna, säger Jens Forssén. När det gäller själva fasaden så är det bäst om den är ojämn, till exempel med fönsternischer, balkonger och loftgångar. Platta fasader i hårda material som stål och glas är det sämsta ur bullersynpunkt.

Chalmersforskarna har också jämfört helt slutna innergårdar med innergårdar som är öppna i ändarna. Där visar deras resultat att fasadmaterialet inne på gården påverkar bullernivån mer för slutna gårdar än för öppna.

 

För mer information, kontakta:
Jens Forssén, Avdelningen för teknisk akustik, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers, 031-772 86 04,
jens.forssen@chalmers.se

 

Länk till artikelns sammanfattning (abstract)

 

Läs mer om samhällsbuller

Publicerad: to 08 sep 2011. Ändrad: to 22 sep 2011