Studenterna Tilia Selldén och Moa Lord har tillbringat mycket tid i labbet tillsammans med lagkamraterna David Lund, Emma Andersson, Erik Jiresten, Dharmik Hitesh Patel, Tim Eckerström och Ellen Sandén​.​​​​​​​​​​​​
​​

De tävlar med PCB-projekt i Boston

Med hjälp av en egenutvecklad jäststam hoppas studenter från Chalmers och Göteborgs universitet komma en bit på vägen med att lösa problemet med PCB-utsläpp.
Nu har laget åkt till Boston, USA för att tävla med projektet i The International Genetically Engineered Machine competition.
Bioteknikstudenter från Chalmers och Göteborgs universitet har arbetat tillsammans med projektet som ett lag sedan i februari och ägnat en stor del av sommaren åt att utveckla det.
Projektet är en del av en internationell tävling inom syntetisk biologi som kallas iGEM och hålls i Boston, USA i början av november. Där kommer de möta över 350 andra lag från hela världen. 

Studenterna har själva kommit på idén att utveckla en organism som skulle kunna bryta ner kemikalien PCB 
som via bland annat plaster och målarfärg har förorenat jorden och haven. 
– Vi var alla intresserade av att lösa ett miljöproblem. PCB är ett ämne som är skadligt för både djur och människor. Problemet är att det inte är nedbrytbart, utan väldigt stabilt, säger lagledaren David Lund. 

– Mycket av det finns i jorden, från jorden går det genom vattnet in i den lilla fisken. Sedan äter de större fiskarna de små fiskarna. Det hamnar sedan i sälar, sjöfåglar och späckhuggare och samlas i de stora djuren, säger lagmedlemmen Moa Lord.

Engagemanget för problemet tog avstamp i det lokala, men problemet kräver en global lösning. 
– Man kan se att PCB-halterna är stora i Göteborgsområdet, bland annat i Askim och runt Östersjön, men föroreningarna är även ett stort globalt problem. På västkusten i USA har många valar dött på grund av höga PCB-halter.
– Rekommendationerna om att gravida inte ska äta sill från Östersjön mer än enstaka gånger har också med PCB-halter att göra, fyller David Lund i. 

I sina efterforskningar hittade studenterna stöd för att vissa organismer i PCB-förorenade områden har utvecklat förmågan att hantera kemikalien. Det var så idén om en egenutvecklad jäststam blev till.
– I labbet har vi hämtat gener från olika bakterier och satt ihop dem i en organism, samma slags jäst som vi använder för att baka bröd. Arbetet har gått ut på att optimera gensekvensen så att jäststammen kan bryta ner kemikalien, säger Emma Andersson som också deltar i projektet.

I tre års tid har studenterna fått teoretisk kunskap i programmet för Bioteknik, men i projektet har man alltså kunnat använda sig av sina nya kunskaper ”på riktigt”.
– Det känns otroligt stort att kunna använda sig av sina kunskaper och erfarenheter i labbet för att försöka lösa ett problem som har en så stor miljöpåverkan, säger David Lund.

– Kurslaboratorier fungerar alltid, men verkligheten är betydligt mer komplex. Du måste hela tiden analysera vad som gick fel, justera utrustningen eller koncentrationerna för att få det perfekta resultatet, säger Moa Lord.
– Även om vi inte lyckas lösa problemet med det här projektet hoppas vi att det kan hjälpa andra att komma vidare med en lösning och uppmärksamma att man kan rena vatten med hjälp av mikroorganismer, säger David Lund. 

Text: Vedrana Sivac

Läs mer om projektet här

Publicerad: fr 01 nov 2019.