Sidansvarig Publicerad: ti 10 dec 2013.

Svenskars livskvalitet blir inte sämre av en klimatomställning

Att en klimatmässigt hållbar livsstil skulle innebära att människor tvingas tillbaka till en levnadsstandard och nivå på livskvaliteten som rådde för länge sedan – det är en helt obefogad farhåga. Hävdar forskare vid bland annat Chalmers.

Det så kallade 2-gradersmålet kräver både tekniska lösningar och livsstilsförändringar. Bilåkande, flygande och köttätande är de tre klimatlaster som ökar totalt i Sverige idag, men måste minska eller hejdas.De senaste tjugo åren har svenskarnas köttkonsumtion ökat med cirka 40 procent och utrikesflyget med cirka 190 procent.

Hur skulle svenskarnas livskvalitet påverkas av den klimatomställning som krävs för att nå 2-gradersmålet? Det har chalmersforskaren Jörgen Larsson och hans kollegor undersökt vid forskningscentrumet Mistra Urban Futures på Chalmers.

Forskarnas statistiska analyser visar att skillnader i bilkörande, flygande och köttkonsumtion mellan olika personer inte har något samband med skillnader i deras livskvalitet. De drar slutsatsen att farhågan att en klimatmässigt hållbar livsstil skulle innebära att människor tvingas tillbaka till en levnadsstandard och nivå på livskvaliteten som rådde för länge sedan är helt obefogad.

–  Forskningen indikerar att människors livskvalitet efter en klimatomställning skulle vara ungefär som i dag, säger Jörgen Larsson. Flygandet är det område där vi kan se ett visst möjligt ”pris” i livskvalitet för att nå klimatmålen. Detta gäller främst för de grupper som flyger mycket, det vill säga höginkomsttagarna. Den enskilt viktigaste åtgärden för att uppnå radikalt hållbara utsläppsnivåer i vårt scenario för 2050 är att stabilisera flygandet på 2010 års nivå.

Forskarnas har i sin rapport kartlagt hur klimatbelastningen skiljer sig åt mellan olika livsstilar, och de beskriver konkret hur en klimatomställning skulle kunna se ut för sex stycken typhushåll i Göteborg och Västra Götaland: ”Askimsbon, Angeredsbon, Johannebergsbon, Färgelandabon, Alingsåsbon och Medelgöteborgaren”.  Det finns stora variationer i utsläppen från dessa typhushåll. År 2010 varierade utsläppen från mellan 6,5 ton koldioxid per person och år (”Angeredsbon”) till 10 ton (”Askimsbon”).

Text: Johanna Wilde

Läs mer här

Tisdag den 10 december presenterar Jörgen Larsson, tillsammans med Pernilla Hellström från Miljöförvaltningen Göteborgs stad, sina resultat på seminaret Urban Lunch-time i Göteborg.

Titel: Klimatomställning Göteborg – tekniska möjligheter och klimatomställning
Tid: 10 december kl 11.30 – 12.15
Plats: Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12


Sidansvarig Publicerad: ti 10 dec 2013.