​Svenskarnas klimatpåverkan från de olika faserna i våra kläders livscykel. Produktionen står för 70 procent. Övriga andelar: distribution fram till kund 4 procent, kundens transport 22 procent, tvätt och tork 3 procent, avfallshantering 0 procent.
​Bild: Sandra Roos

Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter

Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det visar en doktorsavhandling av Sandra Roos, som för första gången gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan från helt olika typer av textilier i ett livscykelperspektiv.

​Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter ”bilen, biffen och bostaden”, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.
 
Men hur ska jag göra för att minska mina kläders miljöpåverkan? Det beror på vilken sorts konsument du är. Det konstaterar Sandra Roos, som har tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel med sin doktorsavhandling vid Chalmers och Swerea, inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion.

– För dig som vill vara maximalt miljövänlig är det bara en enda sak du behöver komma ihåg: använd dina plagg tills de är utslitna. Det är viktigare än alla andra aspekter, till exempel hur och var kläderna är tillverkade och vilket material de är gjorda av.
 
Men som bekant är det en väldigt liten andel av kläderna som idag används 100 till 200 gånger, vilket brukar vara den möjliga livslängden. Vi svenskar köper i genomsnitt 50 nya plagg varje år.
 
För dig som köper nära genomsnittet, eller över, är det mer betydelsefullt hur kläderna är producerade. Men det är svårt för konsumenterna att få information om de aspekter som verkligen är viktiga. Sandra Roos har i stället ett annat tips till genomsnittskonsumenten som vill ta miljöhänsyn.
 
– Tänk på hur du tar dig till klädbutiken. När det gäller klimatpåverkan är det den faktor som är lättast för konsumenten att påverka, som samtidigt har stor effekt.
 
Under klädernas livscykel ligger idag 25 procent av klimatpåverkan i delar som användarna enkelt kan göra något åt. Bara 3 procent orsakas av tvätt och torkning, medan 22 procent orsakas av kundernas transporter till och från affärerna (se diagrammet ovan). En stor del av transporterna sker alltså med bil.
 
Hur miljövänligt är det då med e-handel i en jämförelse?
 
– Generellt är det ett väldigt bra alternativ, säger Sandra Roos. Men bara om det inte leder att man köper kläder som man gillar mindre och därmed använder mindre, eller returnerar många plagg. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen.
 

Textilindustrin får helt nya möjligheter

Sandra Roos har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktion, som är en viktig del inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Resultatet gör det möjligt att jämföra vitt skilda textilprodukter – inklusive giftigheten hos de kemikalier som används – vilket inte har varit möjligt tidigare.
 
Mistra Future Fashion är ett samarbete mellan modeindustri och forskare, bland annat från Chalmers, Rise och Swerea. Deras nästa steg blir att omvandla avhandlingens resultat till ett konkret verktyg som klädföretagen kan använda för att förbättra miljöprestandan hos sina processer och produkter. Verktyget beräknas bli klart under 2017. Ett viktigt steg, eftersom huvuddelen av miljöbelastningen i klädernas livscykel ligger i själva produktionsfasen.
 
Föga förvånande visar Sandra Roos forskning att konventionell odling av bomull, där stora mängder insektsgift sprids direkt i naturen, sticker ut som särskilt miljöbelastande. En annan av hennes slutsatser var mer oväntad.
 
– De allra flesta miljöindex baseras idag på vilken typ av tygfiber som använts; ull, nylon, polyester eller bomull. Men det är inte där den stora miljöpåverkan ligger, utan i alla efterprocesserna: spinning, vävning, stickning och framförallt i färgningen – den våta beredningen. Alla kemikalier som används där gör den faktiskt lika farlig som bomullsodling.
 
 

Fakta: Fler slutsatser av Sandra Roos forskning

 
  • För konsumenternas del är alltså plaggens användningstid det absolut viktigaste ur ett miljöperspektiv. Som ett exempel har Sandra Roos räknat ut hur mycket längre man behöver använda en svart bomullsskjorta av konventionellt odlad bomull, jämfört med en svart polyesterskjorta, för att kompensera för att det sprids gifter vid bomullsodlingen och att färgning av bomull till mörka färger är värst för miljön. Som en tumregel kan man säga: tre gånger längre. Har man polyesterskjortan bara 10 gånger, men bomullsskjortan 30 gånger, så är det i ett livscykelperspektiv lika belastande för miljön.
  • Användning under hela plaggets livslängd kan förstås också uppnås genom att man ger bort eller säljer kläder som man inte vill ha till någon annan som fortsätter använda dem. Men att lämna plaggen till klädinsamling är inte någon självklar lösning på problemet. Det finns ett stort överskott av insamlade plagg, och bara en liten andel av dem kommer till fortsatt användning som kläder. Däremot är det en mycket stor miljövinst att som konsument själv köpa begagnade kläder i stället för nya.
  • Tyger som tillverkas av cellulosa från träd och växter är ett viktigt spår inom forskningen och utvecklingen för att sluta kretsloppet så att textilindustrin blir hållbar. Viskos, modal och lyocell/tencel är exempel på sådana tyger som finns redan idag och som ofta har bra miljöprestanda.
  • Att tvätta vid låga temperaturer är inte viktigt ur miljösynpunkt, eftersom den extra uppvärmningen av vatten står för en väldigt liten andel av energiförbrukningen i klädernas livscykel. Dessutom förlorar man hela miljövinsten om man tvättar i 30 grader och bara kan använda plagget en gång innan det är dags för tvätt igen, jämfört med om man hade kunnat använda plagget två gånger om man hade tvättat det helt rent i 60 grader. Varje tvätt sliter på plagget och förkortar dess livslängd. Torktumling sliter ännu mer på plagget, och förbrukar fem gånger mer energi än tvätten. Men klimatpåverkan är totalt mycket mindre av själva tvättningen och torkningen än av kundernas köpresor i Sverige (se diagrammet).
  • Blekning är inte längre någon miljöbov inom industrin tack vare utvecklade metoder. Till och med att själv bleka fläckar på vita plagg med klorin är bättre än att slänga ett plagg bara för att det är fläckigt, och köpa ett nytt.
  • Att välja miljömärkta kläder ger effekt. När det gäller ekobomull finns det märkningar såsom BCI (Better Cotton Initiative), GOTS med flera. Dock anger de bara att bomullen är ekologiskt odlad – de säger inget om hur resten av tillverkningen (färgning och behandling) har gått till.
  • Distributionen av kläderna tills de når kunderna står bara för 4 procent av klimatpåverkan under livscykeln – trots att kläderna huvudsakligen tillverkas i länder långt bort från Sverige (se diagrammet).

Text: Johanna Wilde
Bilder: Sandra Roos och Christian Löwhagen

Fakta om Mistra Future Fashion

Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram om hållbart mode och verkar för en framtida positiv modeindustri. Visionen är att möjliggöra ett systemskifte till en hållbar industri. Programmet håller unikt ett systemperspektiv och arbetar tvärvetenskapligt i ett stort konsortium med över 40 forsknings- och industripartners. Programmet finansieras primärt av Mistra och leds av Rise.
 
 
Läs mer om hur Sandra Roos forskning kommer till nytta för textilindustrin:
 
Läs avhandlingen:
Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment

Publicerad: fr 17 feb 2017. Ändrad: on 22 feb 2017