Sidansvarig Publicerad: ti 18 sep 2012.

Runda hus smartare

UR CHALMERS MAGASIN: I april nästa år ska ”Halo” vara färdigbyggt. Då ska huset plockas ner och skickas med båt till Kina för att tävla med 22 andra energihus från olika delar av världen.

​TANKEN ÄR ATT DET sedan ska bli en permanent studentbostad i Göteborg, berättar Agnes Hammar och Astrid Humerfelt, två av 26 studenter på Chalmers som nu arbetar heltid med projektet. Tävlingen heter Solar Decathlon. Syftet är att främja utvecklingen av solenergihus, byggda av material som finns ute på marknaden. Mästerskapet initierades av amerikanska energidepartementet för tio år sedan. Sedan dess har det gått både i USA och Europa. Nästa år är första gången i Asien. CHALMERS ÄR DEN FÖRSTA SVENSKA högskolan som tävlar i Solar Decathlon och det enda nordiska laget i Kina. Förra året vann Chalmers en deltävling med ”Halo”, ett 80 kvadratmeter stort hus som nu tagits över av nya studenter.

– En spännande utmaning, säger Agnes. Vår uppgift är att göra verklighet av idéerna. Vi har en materialbudget på 1,7 miljoner kronor, som inte får överskridas. Samtidigt utvecklas solcellerna varje dag. Vi måste ta med i beräkningen hur långt man har kommit när vi ska bygga huset nästa år. Kursen som ägnas åt energihuset heter ”sustainable building”.
Där går 26 studenter, hälften blivande arkitekter och hälften framtida ingenjörer. (Agnes och Astrid studerar ”Master for sustainable development” vid Chalmers Arkitektur). Originalidén är ett runt hus, inspirerat av samernas flyttbara kåtor. Formen är viktig. Vind som kyler har lättare att ta sig förbi en rund byggnad. Omkretsen blir mindre och man slipper köldbryggor i hörnen.

 
Fönstren är ett problem. Vi vill gärna ha ljusa bostäder, men samtidigt förlorar man mer energi ju fler de är. Få stora är bättre än många små. Anledningen är att fönsterkarmarna släpper ut mer än rutorna.
– Men alla fönster behöver inte vara öppningsbara. Då kan man låta glaset gå längre in i väggen och undviker en köld-brygga. Byggnaden är täckt med ett välvt tak översållat med så kallade Grätzelceller, som efterliknar växternas fotosyntes. Cellerna tillverkas i Sverige, vilket också är viktigt ur energisynpunkt.


– Enligt våra beräkningar ska huset klara sig på solen samt värme från de boende. På sommaren skickas energin, som inte går åt, till elnätet. När det blir kallt tar man tillbaka överskottet. Den välvda formen gör att ett maximalt antal celler är vända mot solen under da-gen. Men konstruktionen är dyr. – Nu tittar vi på en enklare lösning med rakare former, vilket blir mer ekonomiskt. GRUNDMATERIALET I HUSET är trä. Till isoleringen i väggarna har man valt torkad hampa. Den har ungefär samma u-värde som glasull och andra traditionella isolationsmaterial. Hampa är billigt och växer i Sverige. Ett energieffektivt boende handlar ock-så om livsstil. Studenterna har utgått från idéerna kring kollektivhus som har en lång tradition i Sverige.
– Vi valde att bygga en studentbostad med små sovrum och stora gemensamma utrymmen. Huset är avsett för fyra personer. Men tanken är att alla 26 deltagare i projektet ska få plats i huset på invigningsfesten. Som alltså ska hållas i april nästa år. Tävlingen avgörs i augusti.

 

De väljer att isolera Halo med hampafibrer
Studenterna har valt att isolera huset med hampa. Hampa har använts länge, bland annat för reptillverkning. Men början av 70-ta-let förbjöds all hampaodling helt i Sverige, med argumentet att hampa är narkotika. Det är dock skillnad på marijuana och industri-hampa. Den senare innehåller mycket små narkotikasubstanser, men de som finns medför att skadedjur håller sig borta. Förbudet mot hampaodling, som kom att omfatta praktiskt taget hela OECD-om-rådet, grundade sig på starka industriella särintressen i USA. De såg hampan som en allvarlig konkurrent till både olja och trä. Så småningom togs hampan till nåder i många länder. Men Sverige var inte med på noterna. Först 2003 tvingade EG-domstolen oss att upphöra med förbudet. Hampaisolering består av mattor med hoppressade fibrer från växtens stjälk. Den har en naturlig svamp- och bakteriehämmande inverkan och behöver inte impregneras. Hampa kan lagra fukt och har goda ljudisolerande egenskaper.

 

Text och foto: Bertil Håkansson

Texten är tidigare publicerad i Chalmers Magasin nr 2 2012.

Sidansvarig Publicerad: ti 18 sep 2012.