Publik och forskare om eldriven kollektivtrafik

​Eldriven kollektivtrafik skulle kunna lösa mycket av bullerproblematiken i städer. Det konstaterar Patrik Höstmad, en av forskarna som deltog i åtta akademiska kvartar när ElectriCity-projektet tog plats på Vetenskapsfestivalen.

Elektrifiering är klimatsmart. Då flyttar vi utsläppsproblematiken från transportsektorn till kraftsektorn och där finns redan idag utsläppstak på europeisk nivå, tak som förhoppningsvis kommer att sänkas, säger Francis Sprei (till höger i bild), forskare från Energi och miljö på Chalmers. Foto: Christian Borg.


​Volvos hybridbuss i Bältespännarparken är välfylld när framtidens kollektivtrafik diskuteras på Vetenskapsfestivalens soliga avslutningsdag. Anders Ådahl, ledare för styrkeområde Energi, inleder och modererar sen samtal och frågor. 

Ljudet från elbussar står i centrum för intresset. Eller snarare: den relativa tystnaden, och vad det innebär för stadens buller, och för säkerhet när bussar kan smyga sig på oskyddade trafikanter. Hur kan man lösa det, undrar publiken?

När du inte hör bussen

– Man kan tänka sig appar i våra smarta telefoner som känner av och varnar när ett elfordon närmar sig, kanske sänker ljudet, kanske vibrerar. Men det räcker ju inte. Bussen kanske måste varna med till exempel ett plingande ljud, säger Erik Ström, professor i kommunikationssystem, som liknade fordonens sensorer med öron, ögon och känsel.

– Fordonen kan relativt enkelt utrustas med givare och sensorer så att de trådlöst kan känna av varandra. Utmaningen är: hur kan fordonen kommunicera effektivt och säkert med oskyddade trafikanter?

Akustikforskaren Patrik Höstmad gillar inte principen att automatiskt addera ljud i stadsrummet, när så mycket anstränging görs för att reducera ljud i städer.

– Jag tror vi måste lägga större ansvar på förare och trafikanter att vara observanta, säger Patrik Höstmad.

Bullret kan minska rejält

Med eldrift kan boenden och bostadsområden göras kompaktare, menar han.  Bussade kan köra in i och igenom bostadsområden. Det högfrekventa vinandet från elmotorer är lättare att isolera bort än förbränningsmotorers dova mullrande.

– Det är definitivt bättre med el. Med elfordon kan man komma någonstans med bullerproblematik i städer, säger Patrik Höstmad.

Samtidigt konstaterar han och kollegan Penny Bergman att stora flottor av elfordon i städerna kan skapa irriterande högfrekventa ljudmiljöer. På sikt kan det bli en utmaning, i alla fall lokalt. Det återstår att se.

En annan fråga handlar om drifts- och underhållskostnader för diesel- kontra eldrift. Designforskaren Pontus Wallgren förklarar att eldrift innebär färre komponenter och ger väsentligt mindre slitage och lägre underhållskostnader. Trafikföretagen vill ha eldrift.

Klimatmässigt är eldriven kollektivtrafik en mycket klok strategi, menar systemforskaren Francis Sprei, som berättar att en statlig utredning bedömer att alla busstrafik i städerna kommer att vara elektrifierad kring 2050.

Attraktiva hållplatser är en nyckel

Men en utmaning för ökat kollektivresande består, därom verkar publiken och forskarna eniga: Hur gör vi vanliga enkla hållplatser attraktiva för resenärerna?

– Nils Ericsson-terminalen är ju fantastisk, men en vanlig hållplats på Wieselgrensplatsen eller någonstans i våra förorter måste ju också vara trevliga att vistas på. Så ser det ju inte ut, säger en man som följer hela diskussionen.

På många håll kanske inomhushållplatser är lösningen. Projektets första och hittills enda inomhushållplats, slutstationen på Lindholmen, är byggd vägg i vägg med ett café. Lars Ekberg, docent installationsteknik, ska forska kring utmaningen att hålla inomhusklimatet jämnt där när bussen åker in och ut.

– När bussen åker ut försvinner kanske fem procent av luftvolymen. Den volymen måste ju ersättas, säger Lars Ekberg.
 
Text: Christian Borg


Sidansvarig Publicerad: on 22 apr 2015.