Professor Jan Hult död

En chalmerslegendar har gått ur tiden. Professor Jan Hult avled den 20 februari 2013 i en ålder av 85 år. Han inspirerade unga människor genom att förnya undervisningen och införa teknikhistoria som ämne på högskolan.
Jan Hult kom till Chalmers redan 1961 efter att ha disputerat vid anrika Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston, USA, och vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.
1962 utnämndes han till professor i hållfasthetslära på Chalmers.

Införde teknikhistoria som ämne
Senare i livet kom Jan Hult att få ett allt starkare intresse för teknikhistoria. Han var den som såg till att teknikhistoria blev ett ämne på Chalmers. Om detta har han själv berättat i bokform 2002.
1980 blev han föreståndare för högskolans nyinrättade Centrum för teknik- och industrihistoria. 1991 höll han William Chalmers-föreläsningen, som det året hade rubriken "På Chalmers egen tid".  Efter pensionen 1992 fortsatte Jan Hult att handleda doktorander i teknikhistoria inom centrumets ram.
1993 hedrades han med Chalmersmedaljen för sina insatser.

Ledamot av KVVS, KVA och IVA
Jan Hult var bland mycket annat ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS), Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).
Han var också medgrundare till den teknikhistoriska tidskriften ”Polhem” och dess huvudredaktör under många år.

Inspirerade unga och förnyade undervisningen
Det är dock främst som lärare Jan Hult kommer att bli ihågkommen. Detta tog sig många uttryck men hade nog sin djupaste bakgrund i hans stora intresse att dela med sig av sin kunskap och inspirera unga människor till intellektuell verksamhet.
Jan Hult förnyade undervisningen i hållfasthetslära på Chalmers, och lyckades ofta väcka studenternas intresse med talrika exempel från verkligheten, och genom att koppla ämnet till teknikhistorien.
I en intervju med Maria Björkman inför sin 80-årsdag 2007 förklarade Jan Hult själv de nya greppen:
 Det kom sig från början av att många teknologer tyckte att det var svårt och ointressant med hållfasthetslära. Jag märkte att om jag berättade historiska episoder för dem, där något misslyckats på grund av bristande hållfasthet, så väcktes deras intresse. Många mindes då föreläsningarna länge efteråt. Till exempel den föreläsning jag höll om Tjörnbron strax efter haveriet, sa han.
Ett av Jan Hults knep för att få studenterna ännu mer intresserade  var att ta med egna meccanomodeller till lektionerna. Han började bygga med meccano redan som liten pojke, något som bidrog till att väcka hans eget teknikintresse.

”Förde in en ny tid på Chalmers”
Birger Karlsson, professor emeritus i materialteknologi på Chalmers, var en av Jan Hults första elever på 60-talet:
 Jan tog med sig ett nytt tänkande och den nyaste vetenskapen från MIT. Han var en väldigt god föreläsare och förde in en ny tid på Chalmers. Jan var väldigt intresserad av unga människor, och jag tror att det var det som gjorde honom så omtyckt. Han var min mentor, säger han.

Text: Michael Nystås och Birger Karlsson
Foto: Jan-Olof Yxell

Publicerad: må 25 feb 2013. Ändrad: to 28 feb 2013