​Traces of forming planets in the disk around young star HL Tauri.
Image from ALMA.
​ALMA​/ESO/NAOJ

Lyckat forskningsprogram om beboeliga planeters ursprung

​Under sex veckor i maj och juni har forskare från när och fjärran ägnat sig åt frågan om vad det är som gör en planet beboelig och var sådan beboeliga planeter har sitt ursprung. Bakom det tvärvetenskapliga programmet "Origins of habitable planets" ligger Centrum för grundläggande vetenskaper.
​Det sex veckor långa programmet – som knutit ihop astronomi med fysik och kemi – är det första i en serie vetenskapliga program av det här slaget och har rymt såväl workshopar och grupparbeten som föreläsningar för både forskare och allmänhet.
 
Leonardo Testi från European Southern Observatory, ESO, har lett arbetet tillsammans med Eva Wirström på Onsala rymdobservatorium vid Chalmers. De har gemensamt valt det team av forskare som bjudits in till Göteborg för att arbeta med programmet och har också definierat de ämnen som skulle diskuteras.
 
Det är speciellt tre frågor som stått i fokus. Är komplexa organiska molekyler vanliga i det råmaterial ur vilket planeter bildas? Är villkoren för att bilda planeter likartade runt alla sorters stjärnor?
Är de processer som formade vårt solsystem vanliga?
 

Söker "receptet" på en beboelig planet

– Om olika typer av stjärnor har olika förutsättningar att skapa de "livets molekyler" som behövs för att en planet ska bli beboelig är en av de viktigaste frågorna som vi försökt ta itu med. Den frågan vi alla vill besvara är hur vanliga (eller sällsynta) de förhållanden som ledde till uppkomsten av liv i vårt eget solsystem är. Vi söker receptet för att "bygga" en beboelig planet, helt enkelt, säger Leonardo Testi.
 
De allmänna slutsatserna när programmet avslutats är att komplexa molekyler verkar vara vanliga runt unga stjärnor av alla slag, att förhållandena för att bilda planeter är också vanliga, men att de förhållanden som matchar kraven för att bygga något som liknar vårt eget solsystem inte verkar vara dominerande, berättar Leonardo. Det verkar också som att vår egen sol har sitt ursprung som en del av en stor familj av stjärnor, och gick sin egen väg först efter att ha bildat sitt planetsystem.
 
– Jag har personligen blivit övertygad om att det är vanligt att planetsystem bildas i miljöer där det finns rikligt med råvara, och att liv kan utvecklas om miljön är den rätta. Vi har också gemensamt kommit till den fasta övertygelsen att vi tror oss se bevis för att vi kan se att planetkärnor bildas på flera platser, konstaterar Leonardo.
 

Har hittat nya vägar att gå vidare

Eva Wirström har varit den lokala vetenskapliga värden för programmet, vilket bland annat har inneburit allt från att ordna det praktiska kring de två dagar som programmet hölls på Onsala rymdobservatorium till att organisera sociala aktiviteter för deltagarna varje vecka. Men hon har också själv deltagit så mycket som möjligt i det öppna programmet.
 
– Jag har lärt mig mycket nytt, särskilt om de specifika utmaningar som forskningen står inför inom andra vetenskapliga områden för att komma närmare svaren på de stora frågor programmet handlat om. Jag tror framförallt att vi, med den breda expertis som varit samlad i Göteborg, har kommit fram till flera nya tillvägagångssätt för att i fortsättningen komma närmare svaren på frågor kring hur beboeliga planeter skapas, säger Eva Wirström.
 
Centrum för grundläggande vetenskaper är ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet som ska stimulera samverkan mellan forskare inom grundforskningen.

Läs mer på Centrum för grundläggande vetenskapers webbplats


För mer information, kontakta:
Eva Wirström, Onsala rymdobservatorium, 031- 772 5533, eva.wirstrom@chalmers.se
Leonardo Testi, European Southern Observatory, ltesti@eso.org


Text: Anita Fors

 

Sidansvarig Publicerad: må 27 jun 2016.