​Almedalsparken i Visby under politikerveckan.

Höjdpunkter från Almedalen 2017

Elektrifieringen av fordon, andra konkreta klimatåtgärder, intelligent samverkan med industrin, fler studentbostäder och stärkt fokus på etik i utbildningen. Det är några frågor som medverkande från Chalmers lyfter i Almedalen, som färgades av bristen på ingenjörer och arkitekter och där vi lärde hur faktaresistens kan dyrkas upp med humor och empati.

Djupdyk i rapporteringen från Twitterkontot @chalmersnyheter eller Youtube-spellistan Chalmers i Almedalen 2017. Flera av seminarierna ligger ute i sin helhet på Västsvenska arenans facebooksida eller andra platser på nätet.



Tydliga svar kan motivera till hälsosammare matval

Nu kan Chalmers matforskare mäta vad folk äter. Värdet av forskningen diskuterades i onsdagens seminarium Dieter, larm och myter – varför är det så svårt att få tydliga svar om mat och hälsa? som finns i sin helhet här.

– Vi är inne i ett paradigmskifte med våra nya mätmetoder. Så här långt har vi biomarkörer för fullkornsbröd och surdegsbröd, vi kan mäta om du har ätit exempelvis kött eller fisk, quinoa och växtoljor, säger Ann-Sofie Sandberg, chef för avdelningen Livsmedelsvetenskap.

Efterhand kommer validerade markörer för en rad olika livsmedel.

– Vi använder teknik som heter masspektrometri för att mäta vad du har ätit via metaboliter i blod eller urin. Valideringsprocessen är superviktig. För att skapa en bra vetenskaplig grund för kost måste olika forskargrupper komma fram till samma resultat, säger docent Alastair Ross.

Spännande utveckling, tycker hela panelen. Se även videokommentar från Chalmers rektor Stefan Bengtsson.

– Jag tror fler faktiskt vill följa kostråden när de individanpassas. Då kan vi inom industrin göra produkter för de här grupperna av konsumenter; det kommer att bli trångt på hyllorna, säger Elisabeth Rytter, Livsmedelsföretagen.

Professor Rikard Landberg, Chalmers, efterlyser anslag längs hela kedjan, från grundforskning till ren utveckling. Panelen är enig om att här krävs investeringar.

– Konstigt att vi inte har någon politiker som driver möjligheten att förebygga för bättre hälsa genom god kost, som sin kärnfråga, säger Rikard Landberg.

Livsmedelsindustrin investerar inte heller mycket i forskning och utveckling jämfört med andra branscher.

– Vi har många små företag som inte har samma möjligheter att satsa, men storföretagen kan gå i bräschen, säger Elisabeth Rytter.
 

Lärosätena avgörande för att motverka faktaresistens

Vilket ansvar har forskare, journalister och politiker för ett framväxande desinformationssamhälle? frågade sig en panel av just de grupperna på ett seminarium hos SUHF. Faktaresistens har seglat upp som ett av de stora samtalsämnena under årets almedalsvecka.

Filosofiforskaren Åsa Wikforss från Stockholms universitet levererade en handfast sammanställning över faktaresistensens kognitiva orsaker, vilka samverkande faktorer som gör att läget är så allvarligt just nu, och vad man konkret kan göra för att motverka problemet.

– Känsloladdade mediedebatter mellan extrema företrädare är ett exempel på vad man bör undvika. Det fördjupar bara den starka polarisering som råder idag. Och polariseringen har spritt sig från åsikter till hur man uppfattar fakta. Säg mig vilken politisk uppfattning du har, och jag ska förutsäga vilka fakta du accepterar och vilka du förnekar – åtminstone gäller detta i USA.

– Om man ska ordna en debatt så bör den vara mellan företrädare som är balanserade både känslomässigt och åsiktsmässigt. ”Tråkiga forskare” funkar bra!

Frågan om vi över huvud taget kan avgöra om något är sant eller falskt, eller om allt bara handlar om olika perspektiv, har intresserat filosofer under lång tid. Men enligt Åsa Wikforss har uppfattningen att det inte finns några absoluta sanningar aldrig varit särskilt dominerande inom filosofin. Däremot har den nu spritt sig långt utanför den akademiska diskussionen, och det postmodernistiska tankegodset missbrukas.

– Organisationer som sprider desinformation använder det på ett väldigt medvetet sätt. Klimatfrågan är bara ett exempel av många. Detta innebär en stor generell risk, för det underminerar uppfattningen att vi alls kan veta något. Om vi börjar tro att vi inte kan skilja på sant och falskt så tappar vi ett väldigt grundläggande redskap.

Chalmers rektor Stefan Bengtsson, som också är vice ordförande i SUHF, avslutade seminariet med en sammanfattning av läget.

– Vi ser nu att ett fundament riskerar att börja röra på sig och glida. Inom akademin, politiken och medierna har vi alla ett ansvar att motverka detta. För oss lärosäten är det väl alldeles klart att vi behöver fundera på och bli bättre på hur vi sköter vår populärvetenskapliga presentation. Hur för vi ut vår kunskap? Kan vi hitta nya vägar för att göra det?

– Lärosätena behöver nog tillsammans fundera på hur vi ska göra detta, själva eller i samverkan med medier eller andra aktörer. Vi har en jätteviktig roll inom akademin och behöver utveckla våra sätt att arbeta, och samtidigt förbli en försvarare av faktabaserade beslut.

Chalmers adresserade också faktaresistens-frågan på ett lekfullt sätt under almedalsveckan, med ett quiz om aktuella forskningsresultat och samhällsfrågor. Det hölls tillsammans med Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Fem modiga rektorer tävlade på scenen medan publiken deltog via Mentimeter. Quizmastern Johan Wester bollade skickligt humor, allvar och tävlingsmoment och det blev många skratt i kvällssolen över Västsvenska Arenan. Stefan Bengtsson gick segrande ur rektorskampen.
 

”Inte subventionera solel, bara ta bort allt krångel”

På Vattenfalls seminarium Solcellsparker – världens billigaste energikälla? diskuterades vilken form av solenergi som är bäst att satsa på, och hur svensk energiintensiv industri ska stå sig i konkurrensen när allt mer solel kommer in elsystemet. I solrika länder är solel redan den billigaste energikällan. Även i Sverige kommer den vara det inom tio år, förutspådde panelen.

Så vad är bäst, storskaliga solcellsparker eller småskaliga system på befintliga byggnader? Det är för tidigt att säga, enligt Tomas Kåberger, forskare i fysisk resursteori.

– Det viktiga nu är att vi måste bli duktiga på att släppa fram solenergin generellt, och även vindenergin. En del politiker och stora energibolag känner sig hotade av utvecklingen, men det kommer inte att hindra den. Om inte de traditionella energibolagen investerar i solenergi kommer andra aktörer att göra det och springa ifrån.

Panelen konstaterade att utvecklingen inom solenergi kommer att förskjuta maktbalansen – från nordliga till sydliga länder, och från storskaliga till småskaliga elproducenter. I Europa är det Italien som leder utvecklingen, efter en oerhört snabb ökning av solkraft. Av landets elproduktion står solelen för nio procent och branschen klarar sig nu utan subventioner.

Svensk energiintensiv industri kan få problem när sydligare länder producerar allt mer billig solel, konstaterade panelen. Hur ska vi göra för att släppa fram solenergin även i Sverige?

– Subventioner är inte viktiga, sade Tomas Kåberger. Det som är mest politiskt betydelsefullt är att ta bort de besvärligheter som försvårar för solbranschen idag. Skattereglerna är löjligt krångliga, särskilt för enskilda husägare som vill sätta upp solceller på sitt tak.
 

Hittar möjligheter inom förnybar energi tillsammans

Sol- och vindkraft faller kraftigt i pris beroende på sänkta produktionskostnader. Utvecklingen är dramatisk och påverkar logiken på hela energimarknaden.
 
Chalmers industrisamarbeten på energiområdet sker mot den här fonden och gynnar båda parter. I tisdagens seminarium Dramatik på energimarknaderna – hur hanterar vi förändringarna? fick vi höra om flera konkreta exempel.
 
Eon har nu kommersialiserat ett nytt bäddmaterial, ilmenit, i sina kraftvärmepannor som bygger på ett genombrott från Chalmers. Tack vare en lyckad kafferast undvek Göteborg energi en olämplig miljardinvestering. Kraftöverföringen från vindparken på Kriegers flak har vässats genom forskningssamarbetet mellan Chalmers och ABB. Preem lyfte sin biodiesel, baserad på tallolja. Allt detta samtidigt som forskarna får hjälp att identifiera relevanta forskningsfrågor, och möjligheter att testa resultat i stor skala.
 
– Jag landar i en stark positiv känsla. I det här mötet mellan näringslivet och forskningen märker jag en stark integritet, men också att forskarna nog påverkar företagen mer än tvärtom, säger regeringens klimatsamordnare Svante Axelsson.
 

”Elbilsmarknaden är inte redo att stå på egna ben ännu”

Seminariet Framtiden är elektrisk - men hur tankar vi bilen? genomfördes med nyheten om Geelys planerade utvecklingscentrum på Lindholmen som inspirerande fond.  Paneldeltagarna var överens om att alla ”tankningsmöjligheter” kommer att behövas framöver och inte ska ställas mot varandra – el via laddstationer, el via vägbanan och vätgas till bränsleceller. De konstaterade också att framtiden ser ljus ut när det gäller priset på elbilar. Kostnaden för elbilsbatterier har sjunkit mycket snabbare är vad man hade förväntat sig.

Men det är oerhört viktigt att inte släppa de ekonomiska stöden till tekniken för tidigt, sade Frances Sprei, forskare i fysisk resursteori. Till exempel dagens supermiljöbilspremie till konsumenterna och stödet för att bygga ut laddinfrastrukturen.

– Det är en fara, för om man släpper en teknik som har stöttats bara lite för tidigt så kan den falla pladask och aldrig få sitt genombrott.

Paneldeltagarna var kritiska till medierapportering på senare tid där eldrift har framställts som ett smutsigt alternativ.

– Det blir fel om man värderar elbilarna utifrån dagens elkällor, sade Frances Sprei. Vi måste bygga upp elbilsmarknaden till 2030, och parallellt utveckla elsystemet med utfasning av fossila elkällor. Annars kommer vi att behöva vänta på en fossilfri fordonsflotta i 20 till 30 år till när elsystemet väl är rent och redo.
 

Mer praktik ger teknologer närkontakt med etik

Måndagens stora händelse var Chalmers seminarium Skapa det goda samhället – är ingenjörerna mogna för det? Läkare är vana att hantera etiska dilemman och möta människors behov. Ingenjörer behöver bli bättre på detta. Panelen var enig med etikforskaren Jessica Nihlén Fahlquist och Chalmers lyfter nu frågan, både i Almedalen och på hemmaplan.

– Vi är på rätt väg och tar ett steg i taget, som vi brukar göra, för frågorna är komplexa och svåra. Men vi vill och vi måste förändra, förbättra och integrera etiken i våra kurser. Vi utmanar kåren och de oss, säger vicerektor Maria Knutson Wedel, som gladdes åt att 80 procent av seminariepubliken inte var ingenjörer – frågan engagerar.


Ännu starkare koppling till arbetslivet bör vi kunna få till relativt snabbt, resonerar Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Det är där casen finns, och förståelse, motivation och engagemang kan växa.

– Praktikplatser börjar bli trendigt igen. Det verkar som om de flesta i panelen håller med mig, säger Carl von Rosen Johansson, avgående kårordförande.

Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen, påpekar att även om ingenjörsyrket sakta blir mer populärt igen är det alldeles för få unga som förstår vad man gör som ingenjör. Glöm ordet ingenjör! Visa istället hur det är att jobba i näringslivet. Unga vill förändra världen. Låt oss visa att teknikutbildning är världens chans att få vara med och skapa ett bättre samhälle.


*

När det gäller människors digitala integritet lyfte chalmersforskaren Magnus Almgren ett tänktvärt perspektiv på de västsvenska lärosätens digitaliseringsseminarium.

– Integritet fungerar lite som solskydd. Vissa är känsligare än andra. Man måste bestämma sig själv för vilken skyddsfaktor man behöver ha för att må bra, säger Magnus Almgren.

Hos Betonginitiativet talade Filip Johnson om fossilfri betong:

– Dagens styrmedel är otillräckliga för att få fram koldioxidfri cement och betong. Men det tekniskt möjligt. Jag tycker det är mycket positivt att branschen är så engagerad i frågan om koldioxidneutrala basmaterial, säger Filip Johnson, professor i energiteknik.
 

"Svenskarna öppna för mer styrmedel"

David Andersson, forskare i fysisk resursteori, deltog i Naturskyddsföreningens seminarium Konsumtionsutsläppen - kan Sverige minska sin klimatpåverkan i andra länder?
 
Våra utrikes resor och import av varor och tjänster orsakar utsläpp som inte syns i statistiken, men som likväl påverkar klimatet. När svenskarnas klimatpåverkan räknas i ett konsumtionsperspektiv ökar klimatpåverkan till mer än det dubbla. De utsläppen omfattas inte av svenska klimatmål.
 
– Storleken på svenskarnas konsumtion har ökat väldigt mycket inom flera sektorer, sade David Andersson. Våra kläder står för en stor andel av konsumtionsutsläppen, och även möbler börjar bli en stor post. Vi köper så mycket saker och byter ut dem så ofta numera.
 
De största posterna när det gäller klimatpåverkan är dock våra transporter, vår mat och vårt boende.
 
David Andersson har skapat klimatappen Svalna, och har också stått för beräkningarna till SVT:s serie Zero Impact. Han sade att det idag finns en öppenhet hos svenskarna inför åtgärder som skulle minska konsumtionsutsläppen.
 
– Nu är det läge att vara politiskt progressiv med styrmedel. Många är till exempel positiva till flygskatt. Även en köttskatt skulle vara möjlig att införa, om man samtidigt stödjer de värden som finns inom den svenska djurhållningen.
 
– Att förändra våra konsumtionsmönster är en säkerhetsstrategi. Att förlita oss enbart på energieffektiviseringar och teknikförbättringar skulle innebära en väldigt stor risk.
 

Studentkåren vill bygga bostäder

På Akademiska Hus seminarium Vem bygger vi studentbostäder för? berättade studentbostadschefen Susanne Malmgren att Akademiska Hus har som nytt mål att 11 000 studentbostäder byggs i Sverige till år 2021. De söker seriösa aktörer som kan bygga bostäderna.
 
– Vi är beredda att vara seriösa aktörer och bygga på din mark, Susanne! sade Carl von Rosen, som har varit årets ordförande för Chalmers studentkår. Vi har 10 000 lägenheter idag. För att täcka behovet hos våra studenter behöver vi 18 000 lägenheter.
 
Emma Sarin från HSB Living Lab berättade att en undersökning om hur studenterna trivs i det levande labbet kommer i höst. Resultaten ser bra ut hittills.
 
– Huset har låg omflyttning för att vara ett studentboende, och studenterna har inga problem med alla saker vi testar i huset. Snarare vill de att vi forskar ännu mer och byter ut fler delar i huset än vad vi redan gör.
 
Ett exempel på ett lyckat projekt är hönshuset på gården, som både har minskat matsvinnet och ökat gemenskapen. Att ensamhet är ett svenskt samhällsproblem i alla åldrar konstaterades flera gånger under seminariet.
 
– Kanske är det hönshus vi ska ha på gårdarna, i stället för lekplatser och grillplatser, sade Emma Sarin.
 

Hemläxa för Västsveriges Life Science-aktörer

Måndagmorgonen började med temat Life Science – en smart industri. Astrazenecas vd Jan-Olof Jacke berättar att Bioventurehub – en totalt öppen miljö för forskare och småbolag mitt i Astrazenecas Mölndalsanläggning – redan efter ett par år rymmer 23 olika bolag.

– I 15 år har vi pratat om att vi har fantastiska styrkor som vi bara ska få ihop. Bra på läkemedelsforskning, naturvetenskaplig och medicinsk forskning, starka traditionellt inom IT, starka inom medicinteknik. Vi måste få ihop det här. Men exemplen på företag som lyckas är fortfarande alldeles för få, säger Jan-Olof Jacke.

Vi behöver fler landningsbanor, platser där småföretagen kan hitta rätt och möta till exempel vårdens aktörer, menar Kristina Lagerstedt, vd för chalmers Venture-finansierade 1928diagnostics. Samtidigt märker hon att saker händer.

– Jag kom in i den här branschen för fyra år sen. Då var avstånd mellan Astrazeneca, Göteborgs universitet och Chalmers större. Nu jobbar de tätare, säger Kristina Lagerstedt.

Chalmers vicerektor för nyttiggörande Fredrik Hörstedt fångade upp en efterlysning från Niklas Johansson, statssekreteraren på näringsdepartementet.

– Vi måste samlas kring konkreta förslag och ta med dem till Stockholm så att regeringen kan stötta med konkreta åtgärder som kan stärka det västsvenska klustret, säger Fredrik Hörstedt.
 
Texter: Johanna Wilde och Christian Borg
 

Publicerad: må 03 jul 2017. Ändrad: to 17 aug 2017