Gustaf Dalén – ljusbringaren och optimisten

​Den 30 november 2019 är det 150 år sedan Gustaf Dalén föddes. Han var ingenjören som utvecklade revolutionerande konstruktioner för fyrbelysning, uppfinningar som ledde till en strålande karriär, en tragisk olycka – och Nobelpriset i fysik.
Gustaf Dalén föddes 1869 och växte upp på Skräddaregården i Stenstorp, Västergötland. Redan som ung visade han intresse för teknik och uppfinningar. När han var 13 år gammal uppfann han en sorts väckningsapparat av ett väggur. En kvart innan klockan skulle slå började ett sandpapperklätt hjul på uret att snurra. Hjulet tände en tändsticka som svängde ut på en träarm och tände en gaslampa, vars låga i sin tur värmde upp en kaffepanna. När klockan sedan ringde kunde den då väldigt morgontrötta unga uppfinnaren vakna till ett ljust rum och varmt kaffe. 

Uppfinningsrikedomen fortsatte sedan i rask takt. Då Gustaf Dalén växte upp på en bondgård ägnade han mycket tid åt att skapa konstruktioner för att underlätta arbetet på gården. Han skapade bland annat ett instrument som kunde mäta fetthalten i mjölk. Just den konstruktionen visade han upp för uppfinnaren Gustaf de Laval. Det visade sig att Gustaf de Laval just tagit patent på en nästan identisk konstruktion. Han hälsade dock Gustaf Dalén att han var välkommen tillbaka för en anställning på hans företag, när han skaffat sig en teknisk utbildning. 

En gång chalmerist…

På det sättet kom Gustaf Dalén till Chalmers hösten 1892, då han var 23 år gammal. Han var mycket engagerad i studentlivet och startade även Chalmersska Ingenjörsföreningens lokalavdelning i Stockholm. Sedan 1950 delar föreningen varje år ut Gustaf Dalénmedaljen till minne av chalmeristen. Göran Dalén är Gustaf Daléns barnbarn. Han berättar att hans farfar ska ha varit flitig i skolan och att han ofta ställde frågor till sina professorer.

– Farfar var lite orolig när han började på Chalmers, då han var något äldre än sina studiekamrater och inte hade samma studiebakgrund. Men han kom snabbt in i studierna och gick sedan ut som bäste elev. Han var väldigt tacksam för sin studietid och Chalmers stod honom nära hela livet.

Att Chalmers hade betydelse för Gustaf Dalén märktes inte minst i huset Villa Ekbacken på Lidingö som han bodde i med sin fru Elma och deras fyra barn, och där även Göran Dalén sedan växte upp. Göran Dalén minns att det fanns många väggmålningar i huset och på en plats i huset fanns en målning av Chalmers Avancez-märke. 

Den revolutionerande fyrbelysningen

Efter sin examen från Chalmers 1896 fortsatte han sina studier utomlands, på Polytechnikum i Zürich. I början av 1900-talet började han arbeta som utvecklingsingenjör i det nystartade Aktiebolaget Gasaccumulator, som förkortades Aga, och efter bara några år utsågs Gustaf Dalén till vd för företaget. Vid den här tiden hade man Svartvit bild på Gustaf Dalén stående vid ett lamphus för en fyr.
på flera håll börjat experimentera med acetylengas, som troddes passa för användning i fyrar. Problemet var dock att acetylengas var väldigt explosivt, krävde noggrann uppsyn och användes det i fyrar så gick det åt väldigt mycket gas. 

Gustaf Dalén började experimentera med acetylen och uppfann klippljusapparaten, som sparade 90 procent av gasen genom att dela upp den i bubblor som tändes av en evighetslåga. Han nöjde sig inte där, då fyrarna ju fortfarande blinkade på dagarna när de inte behövde användas. Han tog då fram solventilen. Den innehöll en mörk stav som utvidgades av solljuset och nådde då en gasventil som släckte fyren. På kvällen krympte staven och gasen släpptes fram igen så att fyren tändes.

Gustaf Dalén utvecklade även Aga-massan som underlättade hanteringen av acetylen. Massan, en blandning av asbest, cement, kiselgur och stenkol, kunde suga upp acetylen och därmed gick det att transportera gasen. Med hjälp av dessa uppfinningar kunde man nu automatisera fyrar.

1912 – året av framgång och tragedi

Ryktet om Agafyrarna spred sig snabbt och 1912 blev ett stort genombrott för Aga då det kom en stor beställning på fyrar till den nygrävda Panamakanalen. Agas fyrar började därefter användas brett runtom i världen. I september samma år, under utvecklingsarbetet med Aga-massan, var Gustaf Dalén med om en olycka i samband med ett experiment. Han skadades svårt men återhämtade sig. Hans syn gick däremot inte att rädda. 

Bara veckor efter olyckan, i november 1912, fick Gustaf Dalén veta att han blivit tilldelad Nobelpriset i fysik. Priset tilldelades med motiveringen: ”för hans uppfinning av automatiska regulatorer för användning i samband med gasackumulatorer för belysning i fyrar och bojar”. En stor del av prissumman skänkte han till de anställda på Aga och han instiftade även en fond på Chalmers till vidare stipendier för begåvade studenter.

Var optimist

1930-talet drabbade många hårt ekonomiskt, inklusive Gustaf Dalén och hans företag. Aga-chefen var dock noga med att inte bli nedslagen av det, utan försökte hela tiden vara positiv. Han lät till och med tillverka rockmärken med texten ”Var optimist” på. Han bar nålen på sitt rockslag, och hade alltid med sig några extra för att kunna dela ut till personer som han tyckte behövde muntras upp. Göran Dalén berättar att hans farfar alltid var en person som ville fokusera på lösningar istället för problem.

– Efter olyckan som gjorde honom blind var han noga med att försöka leva vidare som vanligt. Han promenerade raskt för att det inte skulle synas att han var blind och om han promenerade med sin fru Elma så brukade hon ge honom en knuff i sidan när de mötte vänner. Då visste farfar att han skulle lyfta på hatten och hälsa, och beroende på knuffen visste han åt vilket håll han skulle vända sig. Han ville inte att andra skulle behöva bekymra sig över att han inte kunde se.

Gustaf Dalén fortsatte som vd för Aga även efter gasolyckan. Att han blev blind hindrade honom inte från att fortsätta uppfinna och under 1920-talet utvecklade han den bränslesnåla Agaspisen, som kom att bli världsberömd. Han ledde företaget fram till sin död 1937 och var ständigt aktiv i den tekniska utvecklingen, alltid med en optimistisk tro om framtiden. Företaget beviljades totalt 250 patent under Gustaf Daléns ledning. 

Livet om Gustaf Dalén gestaltades i långfilmen ”Seger i mörker” som hade premiär 1954. Lagom till 150-årsminnet publicerades också en nyreviderad upplaga av boken ”Gustaf Dalén: En biografi”, samt en barnbok om hans liv, "Gustaf Dalén –​ kungen av ljus" av Ann-Sofie Jeppson. I Gustaf Daléns födelseort Stenstorp kan man besöka Dalénmuseet.

Text: Sophia Kristensson

Publicerad: fr 29 nov 2019. Ändrad: må 02 dec 2019