Lars Börjesson, vicerektor för styrkeområdena

Foto: Jan-Olof Yxell

Förväntningarna på universitetens samhällsroll ökar

För något år sedan skedde ett historiskt skifte när Kina gick om Europa i andelen av BNP som investeras i forskning och utveckling. Under Chalmers Almedals-seminarium om universitetets nya roll diskuterades hur lärosätena ska bidra till att Sverige kan konkurrera i globaliseringens tidevarv, och hur långt deras ansvar egentligen sträcker sig.

Tobias Krantz från Svenskt näringsliv gav under seminariet Universitetets nya roll – ansvar för samhällsutmaningar? några exempel på hur hård den globala konkurrensen numera är när det gäller kunskap. Ett sådant är att 60 till 80 procent av de unga vuxna i Sydkorea har en universitetsutbildning. Efter analyser har man ansett att det inte riktigt finns plats för så många i den sydkoreanska ekonomin och därför infört avdrag till företag när de anställer personer utan akademisk examen.
– I Sverige brukar vi säga att vi ska konkurrera med kunskap och inte med låga löner eller nedmontering av den sociala välfärden, sade han. Men så tänker alla andra aktörer runt om i världen också. Detta understryker bara de svenska universitetens roll som avgörande för att vi ska kunna vara en kunskapsnation med välbetalda jobb och välfärd i framtiden.
– Vi behöver mer samverkan mellan akademi och industri. Ingen är emot samverkan, men det är när man ska implementera det som det blir intressant. Många brukar säga att det måste växa fram underifrån, men jag menar att det är frånvaron av politiskt ledarskap och top down-perspektiv som är frapperande här.
Lars Börjesson, vicerektor för Chalmers styrkeområden, gav sin syn på var gränsen för universitetens ansvarsområde går.
– Det är väldigt viktigt att universiteten är en oberoende kraft i samhället vars kunskap man kan lita på. Vi ser i olika undersökningar att människor har väldigt stor tilltro till universiteten och det vi gör. Det ansvaret är jätteviktigt för oss och det får vi inte tulla på. Samtidigt gör den tilltron att man vill lägga många av samhällsproblemen i knät på universiteten.
– Till exempel gör FN nu om sina millenniemål till hållbarhetsmål, och runt om i världen hoppas man på att universiteten ska ta en stor roll för att förändra världen mot hållbarhet. Vi har alltså ett jätteansvar och måste fortsätta vara oberoende i detta enorma nyttiggörande med långsiktigt perspektiv.
Lars Börjesson berättade också om Chalmers framgångsrika metoder för att samverka med omvärlden, genom bland annat styrkeområdena, Challenge lab och ledarutbildningar för doktorander och forskarassistenter.
– Vi har växelverkat väldigt mycket med näringslivet under många år, och ser nu att bilden förändras av hur näringslivet arbetar. Fler företag söker sig till universitet med vissa specifika kompentenser och de behöver inte finnas i Sverige.
– För oss är det jätteviktigt att fortsätta vår resa med integration mellan forskning, utbildning och innovationer. Att verkligen binda ihop dem är vår stora utmaning som vi håller på med dagligdags och väldigt intensivt. Men det finns några hinder. Ett är att vi har ett delat utbildnings- och forskningsanslag till universiteten, och en förändring av det skulle underlätta för oss på den här resan. Vi skulle också vilja se en större rörlighet mellan akademi och industri.
Helene Dannetun, rektor på Linköpings universitet, sade att Linköpings universitet jobbar ett liknande sätt som Chalmers när det gäller fokuset på tvärvetenskap och industri- och samhällsrelevans.
– Jag tror att vi kommer att få se stora förändringar inom universitetsvärlden, med delvis förändrad gränsdragning. Samverkan med omvärlden kommer att öka allt mer. Men det är väldigt viktigt att den samverkan som vi har också ger relevans för både forskningen och utbildningen.
Helene Dannetun svarade på frågan om det finns någon gräns som universiteten inte bör passera.
– Gränsen för vad universiteten ska ägna sig åt kommer att skilja sig åt på olika lärosäten. Men vi kan inte bara syssla med nyttodriven forskning utan måste se till att vi står på två ben. Det finns en enorm risk om vi bara skulle forska inom frågor där vi vet att vi behöver svar, så vi måste också fortsätta med den nyfikenhetsdrivna forskningen där det handlar om att flytta forskningsfronten. Båda delarna kommer att leda till kunskapsmässiga genombrott. Det finns hur många historiska exempel som helst på genombrott som är resultat av den nyfikenhetsdrivna forskningen.


Text: Johanna Wilde

Seminarium: Universitetets nya roll – ansvar för samhällsutmaningar? Västsvenska Arenan, Almedalen 30 juni

Paneldeltagare:
  • Lars Börjesson, vicerektor, Chalmers
  • Helene Dannetun, rektor, Linköpings universitet
  • Caroline Sundström, ordförande, Sveriges förenade studentkårer
  • Tobias Krantz, Svenskt näringsliv
  • Christian Broberger, Sveriges unga akademi
Moderator: Åsa Lindell

Publikintresse: Fullsatt

Hela seminariet finns filmat här >>

Publicerad: fr 03 jul 2015. Ändrad: ti 11 aug 2015