Första steg mot koleravaccin i tablettform

PRESSMEDDELANDE: Sedan millennieskiftet har förekomsten av kolera ökat enligt WHO. Chalmersforskaren Annika Borde har tagit ett första steg i jakten på de hjälpämnen som behövs för att kunna utveckla ett vaccin i tablettform.

​De flesta av det 40-tal vacciner som finns på marknaden är flytande och ges med en spruta. Förpackningarna är skrymmande och behöver kylas under transport och lagring, vilket ställer till problem i utvecklingsländerna. Dessutom måste vaccinet ges av sjukvårdspersonal. Därför finns det ett stort behov av vaccin i tablett- eller pulverform, som till exempel kan användas i flyktingläger och vid massvaccineringar.
 
Kolera är en av de sjukdomar som skulle kunna minska om det gick att ge vaccin i tablettform. Sjukdomen ger kraftiga vattniga diarréer som orsakar vätskebrist, och kan vara livshotande om den smittade inte blir behandlad.
 
Jakten på rätt hjälpämne
Det vaccin som finns mot kolera idag, Dukoral, kan drickas och det ger ett tillräckligt skydd.
 
– För att vaccinet ska behålla alla viktiga egenskaper när det formuleras till ett pulver eller en tablett, så har vi upptäckt att man måste använda tillsatser, så kallade hjälpämnen, säger Annika Borde som nyligen disputerat i farmaceutisk teknologi vid Chalmers.
 
Avhandlingen visar att valet av hjälpämnen utgör en viktig del i designen av torra vaccinformuleringar som ges via slemhinnorna. Först måste man hitta rätt hjälpämne som stabiliserar vaccinet under torkningsprocessen, så att det får samma goda effekt som ett flytande vaccin. Sedan gäller det att hitta just de hjälpämnen som gör att den aktiva substansen frisätts i kroppen på rätt sätt och stimulerar immunförsvaret.
 
– Det är inte självklart vad man ska använda, säger Annika Borde. I tester på möss har jag till slut hittat ett hjälpämne som fungerar för att frystorka Dukoral.
 
Hon har också undersökt möjligheten att ge vaccin i tablettform via slemhinnan under tungan, med en modellsubstans. Hittills är alla dessa studier gjorda på flytande beredningar och bara på djur.
 
– Vi ville veta om vaccinet skulle frisättas långsamt eller snabbt för att få bästa möjliga effekt. I försök på möss såg vi att det bästa alternativet verkar vara att välja ett hjälpämne som leder till en snabb frisättning av vaccinet.
 
Tablett under tungan mot kolera
Under de senaste åren har Annika samarbetat med Jan Holmgren, professor i mikrobiologi och immunologi på Göteborgs universitet, som har lång erfarenhet av mukosal vaccinering – det vill säga vaccin som ges via slemhinnorna. Än så länge finns det bara fem till sex godkända vacciner som ges via slemhinnorna; ett influensavaccin som ges via näsan och ett antal vaccin som ges oralt, bland annat mot polio. Drickvaccinet Dukoral, som bland andra Jan Holmgren har utvecklat, är dyrt och kräver tillgång till rent vatten.
 
– I framtiden hoppas vi kunna utveckla en tablett eller en pulverformulering som man lägger under tungan, mot tarmbakterier som orsakar diarré, säger Annika Borde. Det är enklare än att behöva svälja en tablett, och vatten som är en bristvara i många utvecklingsländer behövs inte för intaget. Nya och bättre flytande vacciner är under utveckling, och när deras effekt är testad kan vi gå vidare och hitta en torr formulering.
 
Handledare: Professor Anette Larsson, Farmaceutisk Teknologi, Chalmers
Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet och Chalmers Bioscience Program.
 
 
För mer information, kontakta:
Annika Borde, 070-317 2517, annika.borde@gmail.com