Chalmershindret – fem år av innovationer

På kort tid har Chalmers blivit en världsledande aktör inom hästsportteknologi. 2016 lanserades Chalmershindret under de årliga hästtävlingarna i Scandinavium. Chalmers samarbete med Gothenburg Horse Show handlar sedan dess om att sammanföra teori och praktik för att hitta en så ultimat spångkurva för hopphästar som möjligt – vilket bidrar till mer hållbara hästar och träningsmetoder. Nu väntar en spännande kommersialiseringsprocess.
​​Chalmers satsning på sportteknologi har visat sig vara framgångsrik. Idrottsvärlden törstar efter nya lösningar och fungerar väl som testarena för att utveckla nya tekniska lösningar och material. Dessutom erbjuds Chalmersstudenter en möjlighet att kombinera fritidsintressen med studier.


– Chalmershindret är en jättebra möjlighet för studenterna att lära sig något utöver sina vanliga studier, och dessutom gör de avtryck utanför högskolan, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers tekniska högskola.

Från idé till fullsatt Scandinavium

Chalmershindret är ett "smart hästhoppningshinder" och varje år skapas en ny teknisk lösning för att mäta hästens språngkurva ur olika perspektiv. Resultaten presenteras för Scandinaviums stora publik på jumbotronen under pågående tävling under Gothenburg Horse Show.

– Jag vill verkligen poängtera att den här satsningen är en produkt av många eldsjälars idéer och slit. Det är många på Chalmers som varit engagerade genom åren, inte minst hästintresserade studenter, säger Magnus Karlsteen och tillägger att det inte bara är hästbitna personer som engagerat sig i satsningen, många gör det för den tekniska utmaningen och gemenskapen, säger Magnus Karlsteen, som ansvarar för Chalmershindret och Chalmers satsning på hästteknologi.

Magnus KarlsteenMagnus Karlsteen gick på ridskola en sommar som 6-åring men har enligt egen utsago ”knappt sett en häst sedan dess”. Ändå har Chalmers hästsportforskning väckt stor uppmärksamhet i hästbranschen, som är mycket större än vad de flesta kan ana. Enligt Svenska ridsportförbundet är en halv miljon svenskar engagerade i sporten och det är Sveriges tredje största ungdomsidrott (för 7–25 åringar), lägg därtill en betydande hästsportindustri med alltifrån foderleverantörer och veterinärer till produktutvecklare och tränare. 

Chalmers ordnar ofta seminarier för allmänheten, där olika intressenter bjuds in för att få ta del av det senaste inom olika forskningsområden. När ett första hästteknologimöte arrangerades 2012 visade det sig att efterfrågan på forskning inom hästsport var enorm.  

– Till vissa hästteknologimöten fick vi flera hundra anmälningar. Intresset var nästan så stort som när nobelpristagarna kommer till campus, berättar Magnus Karlsteen. 

Några år senare, 2015, träffade Chalmers representanter för Gothenburg Horse Show för första gången och Chalmershindret, som initierades av dåvarande vicerektor Maria Knutson Wedel, började gå från idé till verklighet.  

– Samarbetet med Chalmers är en del i Gothenburg Horse Shows arbete med att stödja utveckling och innovationer. Ridsporten har fått nya fakta som stöd i arbetet med träning och tävling, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show. 

Möjlighet att kombinera intresse med studier

Trots projektets korta livstid finns redan nu exempel på hästintresserade Chalmersstudenter som fått upp intresset för ingenjörsyrket efter att ha sett Chalmershindret och besökt Chalmers monter under tävlingsdagarna på Scandinavium.

Chalmersstudenten Anna Skötte, projektledare för hindergruppen 2020, är både häst- och teknikintresserad och tycker att Chalmershindret visar hur bra det går att kombinera de båda intressena. Anna Skötte

  Tävlingsveckan i Scandinavium var något av det roligaste jag har varit med om, även om de också var väldigt hektiska dagar.  Det roligaste var att alla inblandade och även publiken upplevde hindermätningarna som lyckade! Att jag dessutom fått lära känna människor från så många olika områden både från Chalmers och utifrån har varit jättevärdefullt, säger Anna Skötte. 

”Hjälp! Hästar har svans”

Tekniska problem och tidspress hör ofta till vardagen för en ingenjör, något som de chalmersstudenter som varit involverade i Chalmershindret har fått praktisk erfarenhet av. Magnus Karlsteen berättar om en av de mest dråpliga incidenterna genom åren. Under en testomgång några dagar innan tävlingarna hade den deltagande hästen ovanligt lång svans. Hindret hade provhoppats tidigare och allt hade fungerat väl, men nu fångade tekniken upp svansens lägsta punkt, istället för hovarnas mätpunkt över hindret. I datorn såg det ut som att hästen rev i vartenda språng när det i verkligheten bara var hårstrån från svansen som nuddade bommarna. 

– Det hela löstes genom att studenterna manuellt fick granska varje mätpunkt innan resultaten skickades upp på jumbotronen i Scandinavium. Det är ett exempel på vilken konkret träning i problemlösning projektet likt Chalmershindret ger studenterna, de får en ovärderlig erfarenhet inför det verkliga arbetslivet, säger Magnus Karlsteen.

Vedertagna sanningar ifrågasätts  

Chalmershindret har slagit hål på en långlivad myt inom ridsporten. Den gamla vedertagna sanningen lyder att hästarnas avstamp är lika långt före hindret som hindret är högt. Men när studenternas resultat från hindret år 2017 analyserades av Chalmersforskaren Kristina Wärmefjord kunde det bekräftas att hästarna hoppar av betydligt längre bort än så. Det finns till och med en formel för detta, som lyder ”1,3xhindrets höjd+0,2”. Mätningarna visade att på ett 1,50-hinder är hästens bakhovar i snitt 2,15 meter från hindret i avsprånget. 

hästhoppChalmershindrets mätresultat från Gothenburg Horse Show har genom åren även bekräftat sådan kunskap som tidigare mest baserats på ryttarnas känsla, exempelvis att mer rutinerade hästar och ekipage lyckas hålla en jämnare rytm och fart – innan, över och efter hindret. I klasserna med yngre ryttare och hästar var siffrorna mycket mer varierande än i de hoppklasser där världseliten tävlade. 

Stort intresse världen över

Chalmers har utbyte med en rad intressenter både i Sverige och utomlands gällande hästsportteknologi. Samarbete finns med det svenska avelsförbundet SWB, forskningsansökningar är på gång ihop med det internationella ridsportförbundet, FEI, samverkan med Sahlgrenska och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU finns sedan länge. Under Hästsport-EM i Göteborg 2017 medverkade även Chalmers studenter i tillverkningen av hinder för tävlingarna i körning och formgav genom en designtävling inte mindre än fyra av hopphindren inne på Ullevi. Det finns även exempel på Chalmersprojekt inom trav- och galoppsporten. 

Ett samarbete med Textilhögskolan i Borås har resulterat i smarta textilier som kan mäta hästars EKG genom pälsen – listan på avtryck inom olika områden kan göras lång. Chalmers hästsportteknologi har även etablerat kontakter inom hästforskningen i Australien. Bland annat bjöds ett antal studenter in för att presentera sitt galoppsportprojekt i australiensiska Wagga Wagga år 2018.

– De engagerade studenterna får en unik möjlighet att knyta kontakter – internt på Chalmers, i företagsvärlden, i hästsektorn och i forskningssammanhang ute i världen. Vi blir ständigt kontaktade av olika aktörer, säger Magnus Karlsteen.

Irland är en annan stor hästnation som visat intresse för Chalmers satsning på hästsportteknologi. Hindergruppen blev under årets Gothenburg Horse Show kontaktade av den ansvarige för Irlands landslag. Chalmersstudenterna fick en inbjudan till Irland för att ställa upp Chalmershindret på det anrika Dublin Horse Show sommaren 2020. Sen slog corona-krisen till och samarbetet har skjutits på framtiden. 

Nästa steg: kommersialisering

Arbetet med att ta tekniken från Chalmershindret vidare till nästa steg i en kommersialiseringsprocess görs på flera fronter. Under våren 2020 har det bland annat pågått ett exjobb med namnet ”Development and testing of a concept for analysing kinematics in show jumping”. 

– Vi tror att videoanalys är en väg framåt för hästsportteknologin. Vi vill kunna erbjuda ryttare och tränare ett statiskt verktyg som med hjälp av insamlad data i ett tidigt skede skulle kunna upptäcka en nedåtgående trend i hästens prestation, vilket exempelvis skulle kunna vara en indikation på en skada. Genom att snabbt identifiera en negativ signal kan både hästens välmående och en eventuell veterinärkostnad påverkas positivt, säger Elin Lorin, en av studenterna bakom studien.

Hon och kompanjonen Niklas Westman får nu hjälp av Chalmers innovationskontor för att driva exjobbet vidare mot en eventuell startup. Flera studenter som varit verksamma inom hästsportsatsningen är idag entreprenörer som utvecklar produkter baserade på idéer som uppkommit under deras studietid.

Chalmershindrets användningsområde utvecklas även inom Chalmers utbildningssatsning Tracks. Arbetet drivs i samarbete med Ridskolan på Strömsholm, en av Svenska Ridsportförbundets utbildningsanläggningar där bland annat landslagsledningarna har sin bas.

Deltagarna på Trackskursen har i år fått i uppgift av Ridskolan i Strömsholm att utveckla ett system för att mäta och analysera ekipage som hoppar över hinder inne i deras ridhus. Anna Skötte, projektledare för Chalmershindret 2020, deltar även i denna satsning:

 Vi har valt att fortsätta med samma teknik som i Scandinavium, att via en kamera få ut positioner i hästens språngkurva. Något som vi hoppas kan stödja utbildning av både hästar och ryttare på Strömsholm i framtiden, säger hon.

Magnus Karlsteen berättar att samarbetet med Strömsholm är en möjlighet att snabbt nå ut med tekniken i den breda hästvärlden, bland annat via det årliga unghästtestet som arrangeras på anläggningen. 

– Vi får genom samarbetet möjlighet att vara med och utveckla ridsporten på allra högsta nivå, och dessutom kan vi på längre sikt göra tekniken tillgänglig för marknaden och den vanliga ryttaren, säger Magnus Karlsteen.

Text: Julia Jansson

​Filmer Chalmershindret 2016-2020​​



Visa ▼

Faktaruta: Chalmershindrets mätningar genom åren

2016: Höjd
2016 var hindret det första i världen som via ett sensorsystem mätte hur högt över hindret hästen hoppade och omedelbart visade upp mätresultatet för publiken.

2017: Avstamp och landning
2017 mätte man på förslag av avelsförbundet Swedish Warmblood Association (SWB), avstampet och landningen.

2018: Kraft
2018 fortsatte samarbetet med SWB då kraften i avstamp och landning mättes.

2019: Hastighet
2019 mättes hästens hastighet fram emot, över och efter hindret med ett avancerat radarsystem. 

2020: Språngkurva
2020: Hästens språngkurva mäts. För första gången användes maskininlärning.
Källa: chalmers.se

Publicerad: må 22 jun 2020.