Chalmers samlar styrkorna i viktiga framtidsfrågor

Chalmers tvärvetenskapliga satsning har öppnat för samarbeten och lockat duktiga forskare. Vicerektor Anna Dubois har varit med från start – och under resans gång förvandlats från en tjurig gräsrotsforskare till en spelare i möjlighetsdimensionen.

​Året var 2007. Anna Dubois hade under många år arbetat som forskare och i olika chefsroller på institutionen Teknikens ekonomi och organisation. Men nu hade hon blivit vicerektor och stod inför en ny uppgift. Dåvarande rektorn Karin Markides ville skapa tvärvetenskapligt samarbete på Chalmers för att bättre möta de hållbarhetsutmaningar samhället och världen står inför. Men det var svårt att komma igång. Anna Dubois och hennes två vicerektorkollegor, nuvarande rektor Stefan Bengtsson och John Holmberg, kämpade med att försöka förstå Karin Markides idéer och visioner. Vad var det egentligen hon ville att de skulle uppnå?

– Jag hade inte fantasin att ta in det. Jag hade jobbat så länge på det traditionella sättet inom mitt ämne, och förstod först inte riktigt vitsen med det ”stora” utmaningsdrivna, säger Anna Dubois.

Inspirerande studieresa till Stanford

Men en studieresa till Kalifornien öppnade hennes ögon. Där besökte Anna Dubois och hennes kollegor flera tvärvetenskapliga forskningscentrum vid välrenommerade universitet.
– Forskningsledarna jobbade med kreativitet och inspiration för att olika discipliner skulle hitta sin vinkel på ett övergripande problem. Där var en sådan dynamik, både forskare och externa intressenter lockades till deras forskningscentrum, berättar Anna Dubois.

Särskilt minns hon Stanford Center on Longevity. Där fanns allt från makroekonomer som jobbade med modeller för hur samhället påverkas av en åldrande befolkning till forskare som utvecklade ny teknik för att förbättra livet för äldre.
– Forskare vid centrumet beskrev hur de både samarbetade och inspirerade varandra över ämnesgränserna. Det var så coolt att se hur centrumet hade tagit ett grepp på något som generellt ses som ett samhällsproblem – en åldrande befolkning – och vänt det till något positivt, nämligen att människor ska kunna leva långa och bra liv.

»Forskningsledarna jobbade med kreativitet
och inspiration för att olika discipliner skulle hitta
sin vinkel på ett övergripande problem.«


Anna Dubois och hennes kollegor genomlyste Chalmers på bredden för att hitta tvärvetenskapliga utmaningsområden där man skulle kunna göra skillnad. Strax därefter, hösten 2008, kom regeringspropositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” som lyfte fram ett tjugotal strategiska forskningsområden med tillhörande forskningsmedel att söka. Det gav ytterligare skjuts i kollegornas arbete som slutligen landade i åtta så kallade styrkeområden (se faktaruta).

Anna Dubois ansvarade för att se till att universitet sökte medel inom de strategiska forskningsområdena transport och produktion. Båda blev beviljade. Då sökte hon, och fick, rollen som ledare för styrkeområde Transport.

– Jag har lärt mig så otroligt mycket mer än om jag bara hade grävt vidare i min egen grop. Och så har Chalmers blivit roligare ju fler jag lärt känna. Faktum är att jag var rätt sur som gräsrotsforskare. Ett tag var jag till och med sur på Chalmers för att det var så svårt att parkera här, säger hon och skrattar åt minnet.

Numera är hon mindre bekymrad om parkeringsplatser. När hon flyttade in till centrala Göteborg för fyra år sedan blev bilkörning överflödigt. För att ladda batterierna gör hon och maken istället utflykter genom att ta en spårvagn eller buss till ändhållplatsen och sedan gå hem.
– En av de bästa är Angered med promenad hem genom Lärjeåns dalgång. Där är fantastiskt fint.
Av klimatskäl tar hon även tåget istället för att flyga, också utomlands när det är möjligt. Och kött slutade hon att äta redan i tonåren, även om beslutet vid den tiden hade andra skäl än hållbarhet.

Ett jobb i möjlighetsdimensionen

Efter sex år som ledare för styrkeområde Transport är hon nu tillbaka som vicerektor och har övergripande ansvar för alla styrkeområden.
– Jag blev jätteglad när jag fick frågan. Den här gången förstod jag ju vad det handlade om från början, säger hon med ett leende.

Hon brukar säga att hon jobbar i möjlighetsdimensionen. Hon ska tillsammans med ledningarna för styrkeområdena försöka se och tillvarata möjligheter, och dessutom skapa nya. Det går aldrig att slå sig till ro – nya utmaningar uppstår hela tiden. Till exempel har tre tidigare separata spår inom transportområdet – automatiserad körning, elektrifiering och nya affärsmodeller – på sistone vävts samman allt tätare, och då gäller det att forskningen hänger med.

Trots en intensiv och mötestät tillvaro som vicerektor försöker Anna Dubois att ägna fredagarna åt forskning.
– Då kan jag dra mig undan och läsa, skriva, diskutera forskning med kollegorna och få tid för reflektion. Jag vill hålla fast vid forskningen.

Efter att hon disputerat gav hon sig ut i konsultsvängen en kortare period. Men när hon avslutade varje uppdrag med att skriva ihop en vetenskaplig artikel insåg hon att hon snarare hörde hemma i akademin. Nu är hon sedan tio år tillbaka professor i industriell marknadsföring och inköp och har många tunga publiceringar i bagaget, en av dem citerad flera tusen gånger.

En av hennes uppmärksammade publikationer handlar om hur byggbranschens organisering hämmar dess utveckling.
– Inom varje byggprojekt jobbar man så effektivt man kan med de resurser man har. Men erfarenheter och idéer om nya arbetssätt kan sällan tas till vara eftersom man jobbar i nya konstellationer i varje projekt, säger Anna Dubois.


Bidrar till ett hållbart transportsystem
Hon har under många år studerat företags strategiska inköp, men insåg när hon blev involverad i styrkeområde Transport, att hon sällan stött på inköp av transporttjänster.
– Transportinköp får ofta begränsat fokus hos företagen eftersom de utgör en mycket liten del av deras totala inköpsvolym. Men sammantaget leder det till ett ineffektivt utnyttjande av transportresurserna, vilket går dåligt ihop med visionen om ett hållbart transportsystem.

Därför studerar hon nu tillsammans med andra forskare från Chalmers, Göteborgs universitet och IVL hur företag köper transporttjänster och hur inköpsbeteendet utvecklas över tiden. Hon har nyligen också varit involverad i en bred studie av synen på transportsystemets utveckling med experter från akademi, industri och myndigheter. Resultaten visar att experternas bedömningar pekar i alla olika riktningar.

– Mycket intressant! Att experter har så olika syn är ett problem för utvecklingen av transportsystemet. Det är många delar och delsystem som är sammankopplade och man behöver en någorlunda samstämmig framtidsberättelse. Vi ska inom kort presentera den här utmaningen på en konferens.

Utan den goda överblick som finns inom styrkeområde Transport hade studien varit svår att genomföra. God överblick är sannolikt också en anledning till att Anna Dubois personligen blivit utvald att sitta med i samverkansgrupperna för två av regeringens strategiska samverkansprogram: Nästa generations resor och transporter samt Smarta städer. Regeringens idé är att genom samverkan mellan olika aktörer hitta nya, innovativa lösningar som stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till en hållbar utveckling.

– Arbetet i samverkansgrupperna ger väldigt mycket kunskaper och kontakter. Bland annat har det resulterat i en idé om att skapa ett bibliotek över pågående satsningar inom smarta städer. Ett studentprojekt för Ericsson har bidragit till att konkretisera idén, säger Anna Dubois.


Framgångsrik och långsiktig samverkan
Samverkan är också en av de stora fördelarna med styrkeområdeskonceptet, vilket regeringens experter särskilt uppmärksammade i sin utvärdering av de forskningsmiljöer som fått strategiska forskningsmedel.
– Utan styrkeområdena hade vi inte lyckats få till vår långsiktiga strategiska samverkan med industrin, säger Anna Dubois.
 
Själv var Anna Dubois bland annat med och drog igång det strategiska samarbetet med AB Volvo. Förvisso fanns det redan tidigare många enskilda samarbetsprojekt, men inga förutsättningar att gemensamt överblicka verksamheten.
– Med styrkeområdena kan vi representera Chalmers inom bredare områden. Utöver kontakten mellan enskilda forskare och företagens projektledare har vi adderat kontaktytor på ledningsnivå, ända upp till rektor och vd. Nu kan vi jobba ihop kring framtidsfrågor på ett helt annat sätt, förklarar Anna Dubois.
 
Även när det gäller samverkan i mindre skala har styrkeområdena en viktig roll som tydliga ingångar till universitetet.
– Söker man samarbete finns kontaktmöjligheter genom styrkeområdesledningarna. De har stora interna nätverk och kan guida vidare till rätt forskare, säger Anna Dubois.
 
Erbjuder attraktiva forskningstjänster
Styrkeområdena har också bidragit till att rekrytera riktigt duktiga forskare till universitetet. Den senaste utlysningen av forskarassistenttjänster inom styrkeområdenas teman lockade över tusen kvalificerade sökanden från hela världen, och rekryteringarna i de tidigare omgångarna har varit lyckade. Till exempel har solenergiforskaren Kasper Moth-Poulsen kammat hem ett prestigefyllt uppstartsanslag från Europeiska forskningsrådet, och liksom bränslecellsforskaren Anna Martinelli blivit utsedd till såväl Wallenberg Academy Fellow som till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning.

– Vi har erbjudit attraktiva tjänster eftersom vi vill profilera oss inom de här områdena. Dessutom tror jag att de sökande lockas av sammanhanget som det tvärvetenskapliga och utmaningsdrivna ger. Vi
vill verkligen att Chalmers ska vara mer än ett ”forskarhotell”, säger Anna Dubois.
 
Nyligen har Chalmers justerat sin institutionsstruktur och för närvarande är styrkeområdena under översyn. Framför allt handlar det om att renodla grundkonceptet för att skapa ännu bättre förutsättningar för att arbeta med samhällsutmaningarna över hela universitetets bredd och i samverkan med industri och samhälle.
– Det är i mötena med andra forskare och externa parter som nya idéer föds, säger Anna Dubois.


 

Chalmers styrkeområden

  • Genom sina styrkeområden samlar Chalmers kompetens på tvärs över institutionerna för att, i nära samarbete med industri och samhälle, ta sig an globala och komplexa samhällsutmaningar.
  • Sedan 2010 har Chalmers åtta tvärvetenskapliga styrkeområden – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
  • Styrkeområdenas samlade medel uppgår till 250 miljoner kronor om året.
  • Styrkeområdena fungerar som ingång för samverkan med Chalmers och är även bas för Chalmers strategiska samverkansavtal med industrin. I dagsläget finns avtal med ABB, Akzo Nobel, Eon, Ericsson, Göteborg Energi, HSB, Preem, Ruag, Saab, Statens Vegvesen, Stora Enso, Volvo Cars och Volvo Group.
  • Styrkeområdena är också bas för Chalmers engagemang i stora testanläggningar som Astazero (fordonssäkerhet), Virtual Cities (stadsplanering) och det nyss beslutade Electromobility Lab (eldrivna fordon).

 
 
Ur Chalmers magasin, nr 3–4 2017
Text: Ingela Roos
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Publicerad: må 30 okt 2017. Ändrad: to 02 nov 2017