Publicerad: ti 15 feb 2011. Ändrad: to 17 feb 2011

Chalmers domare i One Tonne Life

Barnfamiljen Lindell i Hässelby ska försöka nå ner till utsläppsnivån ett ton CO2 per person och år genom att leva klimatsmart i 24 veckor. "De kommer sannolikt inte lyckas", säger Fredrik Hedenus, energiforskare på Chalmers och ”domare” i projektet One Tonne Life.

– Jag känner inte till något annat fall där man har räknat så här noggrant på en familjs klimatpåverkan, säger Fredrik Hedenus.

Den utvalda familjen står inför en utmaning som heter duga. Genomsnittet i världen idag ligger på cirka sju ton CO2 per person. Till sin hjälp får familjen bland annat ett klimatsmart hus med solceller på taket som förser huset med el och “tankar” elbilen på garageuppfarten.

Bakom projektet står främst A-hus, Vattenfall och Volvo Personvagnar, men även parter som ICA och Siemens. För att bidra med en vetenskaplig grund deltar även Fredrik Hedenus, forskarassistent på Fysisk Resursteori, Chalmers, energiforskare specialiserad på klimatfrågan.

Fredriks roll i projektet har huvudsakligen varit att ta fram en metodik för att räkna ut utsläppen som familjen genererar. Tanken är att förutom utsläpp från exempelvis bensin även räkna med mat och annan konsumtion.

– Allt vi gör bidrar ju på sitt vis med utsläpp och det är inte lätt att veta hur stora de är. Jag har kombinerat lite olika typer av metoder för att uppskatta familjens utsläpp med hyfsad precision, säger Fredrik Hedenus.

Hur tillförlitliga är beräkningarna?
Han har främst använt sig av en kombination av två metoder. Livscykelanalys kan man exempelvis göra på det nybyggda huset som familjen bor i. Först går man igenom allt som har köpts till huset (betong, trä osv.) för att bedöma hur mycket utsläpp varje del genererar. Summan ger en samlad bild av hela husets utsläpp. Den siffran slås ut på de hundra år som huset beräknas stå kvar, och den resulterande utsläppsmängden räknas in i familjens årliga utsläpp.

– Du gör likadant med mat. Familjen har ett ICA-kort och får en lista på allting de har köpt, vilket vi samlar i en databas och livscykelanalyserar under projektets gång, berättar Fredrik.

Där inte livscykelanalys fungerar används även så kallad input-output-analys, för att komma åt annan typ av konsumtion. Man tittar då på ekonomisk information om vad företag köper av varandra och spårar därigenom alla utsläpp så långt tillbaka som möjligt. Om familjen exempelvis köper en bok, tar man först den totala bokmarknaden i Sverige och ser hur mycket el den står för och hur mycket hyra bokhandlarna betalar. Sen tittar man på deras hyresvärdar, hur mycket el de köper och vad det motsvarar i utsläpp. En liten del av dessa läggs till bokhandlarnas utsläppsmängd. Till slut får man fram en utsläppsintensitet per krona.

Men hur tillförlitlig är då denna metodik? Efter en stunds eftertanke gissar Fredrik att utsläppsuppskattningen stämmer med 20 procents felmarginal. Vissa konsumtionsvaror och aspekter kan man inte ta med i beräkningen.

– Till exempel kan vi inte separera utifrån säsong eller ursprungsland när det gäller grönsaker. Men man kan också säga så här: Jag känner inte till något annat fall där man har försökt räkna så här noggrant på en enskild familjs klimatpåverkan. Ofta använder man endast ekonomisk data, vilket blir problematiskt eftersom man bara får fram snittdata. I det här projektet skräddarsyr vi metodiken för just den här familjen vilket gör metodiken mer tillförlitligt, säger han.

Varför är det så svårt att sänka sitt carbon footprint?
Förutom att skriva metodikrapport och hjälpa till med allmän faktagranskning kommenterar Fredrik familjens ansträngningar på projektets webbsida. Andra från Chalmers som är involverade i One Tonne Life är Christian Azar, professor vid Fysisk Resursteori, och mastersstudenten Anna Björk. Hon sköter det praktiska arbete som den utarbetade metodiken kräver. Bland annat har hon räknat ut hur stora utsläppen var innan familjen flyttade in i det nya huset. Hon är även den som kontinuerligt samlar in data under projektets gång. 

Fredrik beskriver medlemmarna i familjen Lindell som aktiva, med ett stort socialt umgänge. Han tror att transport och mat kommer att innebära störst utmaningar för dem, speciellt att förändra sina matvanor. Mjölk och kött, speciellt nötkött, medför relativt höga utsläppsnivåer. Att övergå till vegankost halverar i stort sett utsläppen, poängterar Fredrik. Därför är han tveksam till familjens chanser att faktiskt nå det mål som är uppställt på ett ton CO2 per person och år.

– Projektet utgår från att den här familjen ska fortsätta leva som de gör idag, vilket innebär att alla produkter de köper är producerade med hjälp av fossila bränslen. Bara offentlig konsumtion – till exempel skolor, sjukhus och vägar – står för två ton CO2 per person och år i Sverige. Och det kan man inte påverka själv.

Hur det omgivande energisystemet påverkar familjens utsläpp är en fråga som Anna Björk undersöker i sitt examensarbete.

– Vi ställer oss frågan: Vad hade hänt om vi hade ställt om energisystemet? Vilka utsläpp hade deras konsumtion genererat då? Livsstil kontra teknik är en viktig aspekt att titta närmare på, säger Fredrik Hedenus, som är hennes handledare.

Från projektet förväntar han sig viktiga insikter kring hur beteenden förändras när människor har elbil eller lågenergihus.

– De kanske känner att de kan köra runt hur mycket som helst, och slösar mer energi. Den typen av effekter skulle vara intressant att kika närmare på.

TEXT: Lina Martinsson


Mer information:
Följ projektet genom den innovativa bloggmiljön på:
onetonnelife.se

Två ytterligare chalmerister är involverade i projektet One Tonne Life. Initiativtagaren Håkan Axelsson (F83) arbetar på Vattenfall, och Gert Wingårdh (A75) har ritat huset. Läs mer här på:
Chalmers alumniblogg

För ytterligare information, kontakta:
Fredrik Hedenus, forskarassistent Fysisk resursteori, Chalmers
031-772 34 53
hedenus@chalmers.se

Publicerad: ti 15 feb 2011. Ändrad: to 17 feb 2011