COP25: Vad säger forskarna?

Chalmers har många forskare med djupa insikter om vad som krävs av det politiska systemet för att uppvärmningen ska kunna hållas under två grader och vilka möjligheter som finns rent tekniskt. Läs vad de säger!
Illustration av Yen StrandqvistHär har vi samlat ett stort antal kunniga röster inom klimatområdet, uppdelade under följande teman:

  • Klimatpolitik
  • Energi
  • Biomassa och kolsänkor
  • Flygandet
  • Fossilfria transporter
  • Maten
  • Klädernas påverkan
  • Industrins utsläpp
  • Tekniska möjligheter
  • Livsstil och mänskligt agerande
  • Klimatramverk för svenska lärosäten

Klimatpolitik

I ett långt inslag i Ekot, Sveriges Radio, intervjuades Christian Azar vid institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap nyligen om framtidens utmaningar och möjligheter i kampen mot klimatförändringar.
Han sammanfattar också läget inför COP25 i en debattartikel i DN:
Halten av koldioxid i atmosfären ökar nu snabbare än vad som någonsin uppmätts, men positiva faktorer är att användningen av förnybar energi ökar snabbt och att en ny klimatrörelse växer fram. Azar tror att det viktigaste Sverige kan göra är att utveckla lösningar som andra länder finner attraktiva – när det gäller teknikval, styrmedel och livsstilar.
Azar var en av de tre svenska delegaterna vid slutförhandlingen av sammanfattningsrapporten av den senaste IPCC-rapporten.
I Solcellskollens podcast benar han ut kunskapsläget kring klimatfrågorna, och pratar om vägar framåt för att få ner utsläppen.
 
Det menar Tomas Kåberger​, ledamot i Klimatpolitiska rådet och affilierad professor på Chalmers. 
 
Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, och Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande, anser att dagens skattemodell, främst baserad på inkomstskatt, låser fast oss i en ohållbar relation till vår miljö. Därför bör vi växla från att beskatta arbete till att beskatta utnyttjande av mark och naturresurser.
 
Enligt bland annat Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, och Hans Hellsmark,
docent i innovation och hållbar omställning. De och flera andra forskare
menar att regeringens 600 miljoner till industriklivet inte räcker för att nå nollutsläpp 2045. En klimat- och industripolitik där staten och andra offentliga aktörer koordinerar insatser på olika politikområden behövs.
 
Utredning: Biojet för flyget
I våras presenterades utredningen Biojet för flyget, vars huvudförslag är en reduktionsplikt för flyget, med syfte att öka inblandningen av biodrivmedel i flygbränslet. Anna Elofsson, doktorand i fysisk resursteori, var sekreterare i utredningen.
 
Chalmers har etablerat världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse som studerar hur högernationalismens framfart i Europa bidragit till att klimatförnekelse ökat. Forskaren Martin Hultman har gjort sig känd internationellt för att ha visat på kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse. Han skiljer på organiserad och partipolitisk klimatförnekelse, men också responsförnekelse bland politiker och den vardagsförnekelse som människors dagliga agerande är uttryck för.

Energi

Jessica Jewell, forskarassistent i fysisk resursteori, är huvudförfattare i en analys av en världsomspännande databas över kolkraftverk.
 
"Nu kan man bygga ut vind- och solkraft utan subventioner. Den är lönsam – och det är en väldig skillnad."
Priserna på el från nya produktionsanläggningar för sol- och vindkraft har sjunkit kraftigt de senaste åren och konkurrerar nu oftast ut andra typer av energiinvesteringar.
Sol och vindkraft är på många håll i världen det billigaste sättet att få fram ny elproduktion, konstaterar den energipolitiske experten Tomas Kåberger, affilierad professor på Chalmers.

Även om digitaliseringen leder till en snabbt ökande elförbrukning kan man inte säga att den är dålig för miljön, eftersom den samtidigt möjliggör fantastiska effektivitetsvinster av många olika slag. Det menar Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, i Vetenskapsradions Klotet. Men det är mycket viktigt att vi utvecklar digitaliseringen åt rätt håll. Exempelvis bör datahallar drivas effektivt, utnyttja spillvärme och använda förnybar el.
Svenska vindkraftverk hjälper till att rädda klimatet
I ett annat avsnitt av Klotet förklarar Björn Sandén, utifrån exemplet vindkraft, varför även ett litet land som Sverige har betydelse i den globala klimatomställningen.
 
Oljan driver växthuseffekten inte bara när den används som bränsle. Stora mängder av den mycket starka växthusgasen metan släpps ut under själva utvinningen av råolja, enligt en studie i Science som bland annat professor Sonia Yeh har gjort.
 

Biomassa och kolsänkor

Stora arealer brasiliansk regnskog kan förlora sitt skydd
En paragraf i Brasiliens lag gör det möjligt att sänka kravet på naturskydd riskerar att öka avskogning i Amazonas-regionen.
– Brasilien har tagit på sig att minska sina växthusgasutsläpp till en nivå år 2025 som är 37 procent lägre än 2005, säger Göran Berndes. Det blir svårt om man inte håller nere avskogningen.
 
Ett hållbart skogsbruk hjälper oss att bli ett klimatföredöme
Skogens många värden kräver en bred dialog kring avvägningar mellan de olika miljömålen och behovet att säkra tillgången på skogsråvara. Ur biologiskt mångfaldsperspektiv kan det exempelvis vara en välmotiverad prioritering att lämna vissa skogar orörda, även om detta skulle innebära reducerade möjligheter att minska vår klimatpåverkan.
Replik i DN debatt från bland andra Chalmersforskarna Göran Berndes och Filip Johnsson
 
Genom att avskilja och lagra utsläppen från 27 svenska anläggningar med så kallad CCS-teknik skulle motsvarande hälften av Sveriges totala koldioxidutsläpp kunna tas bort till en kostnad i paritet med den svenska koldioxidskatten. Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, ger i en rapport förslag till vad som krävs för att CCS-tekniken ska bli verklighet.
Läs också:
 
Även koldioxidlagring måste till, enligt Anders Lyngfelt, professor i energiteknik. Han har utvecklat en ny metod för att fånga in koldioxid, vilket har gjort honom till en av världens mest citerade forskare inom sitt fält.
Läs också:
 

Flygandet

I genomsnitt är utsläppen från en svensk invånares flygresor motsvarade 1,1 ton koldioxid per person och år, ungefär fem gånger högre än det globala genomsnittet som ligger på 0,2 ton per person. Det visar studien "Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990–2017" som forskaren Jörgen Larsson har gjort ihop med Anneli Kamb, på uppdrag av Naturvårdsverket. Denna påverkan har ökat med 47 procent sedan 1990.
 
Flygandet har därmed ungefär samma påverkan som personbilstrafiken i Sverige, enligt studien, som inkluderar höghöjdseffekter och klimatpåverkan för utrikesresor ända till slutdestination. Rapporten är en av Chalmers mest nedladdade, och forskningen har uppmärksammats internationellt. Jörgen Larsson är bland annat intervjuad i DN om studien​, och resonerar kring effektiva åtgärder i Chalmers magasin nr 1 2018. I en debattartikel i DN utvecklar företrädare för Chalmers och KTH hur forskningen bör tolkas, och vad en effektiv klimatpolitik för flygsektorn bör beakta. Jörgen Larsson har med andra forskare också tagit fram en resekalkylator​.

​Fossilfria transporter

Utsläppen från vägtrafiken minskade åren fram till 2015, men har sedan dess ökat igen, enligt Trafikverkets årsrapport 2018. Ökad godstrafik och törstigare bensin- och dieselbilar äter upp effekten av allt fler sålda elbilar. Docent Frances Sprei föreslår starkare styrmedel, ibland annat Sveriges Radio.
 
I en video förklarar hon och två kollegor hur eldrivna fordon, som delas, har potential att sänka utsläppen från vägtrafiken kraftigt. Om lämplig godstrafik dessutom kan automatiseras är potentialen ännu större, tankar hon utvecklar under ett seminarium i Almedalen. Enligt Frances Sprei och Anders Nordelöf är elbil rätt klimatval redan idag, oavsett hur batterierna och elen produceras.

Även Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, anser att elbil är rätt klimatval redan idag. Han förklarar varför i Vetenskapsradions Klotet, och svarar på lyssnarfrågor om ämnet i samma program.
  
Sonia Yeh är professor i transport och energisystem, och expert inom alternativa bränslen, teknisk förändring, konsumentbeteenden och urban mobilitet. Hon har fungerat som rådgivare för transportsektorns omställning, bland annat åt delstaten Kalifornien, och kan svara på många typer av frågor kring en mer hållbar transportsektor.
 
Flyget är den sektor som har svårast att hantera sin klimatpåverkan. Kanske ska flyget ha förtur till den begränsade mängd biomassa som kan användas för biodrivmedel, resonerar Maria Grahn, ledare för styrkeområde Energi på Chalmers. Själv är hon expert inom så kallade elektrobränslen, en banbrytande metod för att tillverka bränslen från enbart vatten och el, och sedan koldioxid. Den kräver stora mängder fossilfri el.
– Det är ett sätt att avlasta trycket på biomassan, i förlängningen att möta en framtida brist på mark och vatten. Elektrobränslen kan dryga ut potentialen för biodrivmedlen, om världen gör ett sådant teknikval.

Selma Brynolf forskar på framtida bränslen för sjöfarten, modellering av globala energisystem, utvärdering av marina bränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Hon är övertygad om att Sverige kan gå före med goda exempel för fossilfri och klimatvänlig sjöfart och visa att det går.
– Om vi ska nå de stora klimatmålen måste vi göra ett bränslebyte, säger hon. 

Maten

En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog.
– Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger Martin Persson, docent vid Fysisk resursteori, som skrev artikeln tillsammans med doktoranden Florence Pendrill.
 
Ekologisk mat är sämre för klimatet
Ekologiskt odlad mat har större klimatpåverkan än konventionellt producerade livsmedel på grund av att större markarealer krävs. 
– Ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade, visar vår studie, säger Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys vid Fysisk resursteori.

Matforskare vid Chalmers ger sina bästa råd om maten i Norden. Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap, välkomnar EAT-Lancet-rapporten, men tycker liksom Christel Cederberg att den nordiska bearbetningen som har gjorts är förenklad
– Rapporten riktar samma råd till alla, och det är där ett av problemen ligger, säger Christel Cederberg, biträdande professor vid Fysisk resursteori
Fler forskare bakom grafiken ovan:
Karin Jonsson, doktor vid Livsmedelsvetenskap, Biologi och bioteknik

Förutom minskad konsumtion av nötkött och mjölkprodukter är effektivare produktion och förbättrad teknik avgörande. 
– För att driva fram sådan klimatsmart teknik krävs en mycket ambitiösare klimatpolitik för jordbruket än idag, säger forskaren David Bryngelsson (inte kvar vid Chalmers), som skrev tillsammans med Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys vid Fysisk resursteori.
Christel Cederberg​ anser att ett av våra viktigaste hållbarhetsuppdrag är att bruka våra jordar så att de förblir långsiktigt bördiga för kommande generationer. Hon tror att man kommer att titta tillbaka på perioden från andra halvan av 1900-talet och framåt och fråga sig ”hur kunde man tillåta att det spreds så mycket giftiga ämnen i så stora volymer i världens jordbruk?”
 
De senaste 20 åren har svenskarna ökat sin nötköttkonsumtion med över 50 procent. Den riktigt stora vinsten ligger i att sluta med produkter från nötdjur.
– Till och med den som äter extremt proteinrik LCHF-kost med kyckling som bas, gör en större miljöinsats än den som är vegetarian och konsumerar mycket mejeriprodukter, säger David Bryngelsson (inte kvar på Chalmers), som skrev tillsammans med Stefan Wirseniusdocent i miljö- och resursanalys vid Fysisk resursteori.
 
Om inga åtgärder görs riskerar utsläppen från djurhållningen att fördubblas till 2070, vilket skulle göra att det blir nära omöjligt att nå klimatmålet. Det skrev Fredrik HedenusStefan Wirsenius och Daniel Johansson, alla tre docenter vid Fysisk resursteori.

I det nystartade projektet Resvinn har 43 företag och organisationer (bl a krögarna Tareq Tailor och Paul Svensson) engagerat sig.
​– När det gäller svinn är flera steg i livsmedelskedjan involverade, därför är det svårt för enskilda aktörer att själva minska svinnet, säger forskaren Kristina Liljestrand, nu vid Chalmers industriteknik.

Klädernas påverkan

Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter
Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter  våra transporter, vår mat och vårt boende. Sandra Roos (inte kvar på Chalmers) har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktionen.
 
– Kan vi få våra plagg att gå en längre väg genom våra garderober kan vi minimera den stora miljöpåverkan som sker när plaggen skapas, säger forskaren Gregory Peters, biträdande professor på Miljösystemanalys.

Industrins utsläpp

Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, menar att utsläppen från stål- och cementproduktionen måste minska radikalt. Det skulle leda till betydande kostnadsökningar för producenterna, men priset på slutprodukten skulle bara öka med cirka en halv procent. Vi måste därför hitta nya innovativa styrmedel och finansieringsformer för de nödvändiga investeringarna.
 
På bara tjugofem år ska Sverige bli en av världens första fossilfria välfärdsstater. Går det? Radikala tekniksprång krävs men kostnaden behöver inte bli oöverstiglig. Det anser Johan Rootzén, postdoc i energiteknik, och Anna Elofsson, doktorand i fysisk resursteori, som båda guidar industrin på resan mot en framtid utan klimatutsläpp.

Henrik Thunman, professor i energiteknik, har visat att svenska befintliga energianläggningar skulle kunna producera förnybart bränsle som motsvarar 10 procent av världens flygbränsle.
 
Lisbeth Olsson​, professor i industriell bioteknik, leder forskning som ska ta fram tåligare mikroorganismer som är bra på att producera miljövänliga material, kemikalier och bränslen.
 

Tekniska möjligheter​

Forskaren Kasper Moth-Poulsen har utvecklat en specialdesignad molekyl som kan lagra solenergi i en speciell vätska i upp till 18 år. När man sedan vill använda solvärmen pumpas vätskan genom en katalysator som genom en reaktion gör att värmen ökar med hela 63°C. 

Molekylen som beskrivs ovan kan även användas i en fönsterfilm för att fånga in solens värme under dagen och släppa ut den under natten.
– Varför inte utnyttja den energi som kommer gratis till oss istället för att bekämpa den, säger Kasper Moth-Poulsen.
 
OLED-displayer, plastbaserade solceller och bioelektronik kan bli mer konkurrenskraftiga genom professor Christian Müllers upptäckt att det går att "dubbeldopa" polymerer. Upptäckten kan ge stora framsteg inom flexibel elektronik.  

Organiska solceller väger väldigt lite, är billiga och har ett litet avtryck på klimatet. Ergang Wang utvecklar polymera solceller som är böjbara och enkla att tillverka i stora tryckpressar, ungefär som de som tidningar produceras i.
 
Chalmersforskaren Anders Forslund satsar på elflygplan för 19 passagerare med en räckvidd på 40 mil, vilket har intresserat bland andra SAS och den kända företagsacceleratorn Y Combinator i Silicon Valley.
– Med tanke på hur batteritekniken har utvecklats de senaste tio åren finns det ingen anledning att tro att den utvecklingen inte kommer att fortsätta, säger Anders Forslund
Även professor Tomas Grönstedt medverkar i artikeln.
 
För att realisera billigt biobränsle för flyget är en snabb utveckling av mikrobiella cellfabriken ett av de viktigaste målen. Det andra är en effektiv omvandling av biomassa (växter och träd) till sockerarter som kan användas i cellfabrikerna.
– Biobränslen är avgörande för tyngre transportformer som flyg och lastbilar, säger forskaren Eduard Kerkhoven​.

Livsstil och mänskligt agerande

Klimatförhandlare kommer ofta till förhandlingsbordet med en hög nivå av strategiskt tänkande. Det kan påverka hur man agerar för att uppnå att både hitta en lösning på problemet, men utan att det egna landets möjligheter försämras allt för mycket. 
– Förhandlingen för att nå en överenskommelse blir därför mer komplicerad, säger Vilhelm Verendel.

"Ja, det är meningsfullt att köpa grön el"
Kundernas efterfrågan på grön el driver fram högre produktion av förnybar el, både genom direkta effekter och signaleffekter på politiker och elbolag. Det säger Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, i Vetenskapsradions Klotet.
Han resonerar också generellt om argumentet ”det spelar ingen roll vad jag som individ gör”. Det håller inte, enligt Björn Sandén – det är nästan alltid bättre att försöka göra rätt än att försöka döva sitt samvete genom att tänka att ens egna handlingar inte spelar någon roll.
 
Hur skulle svenskarnas livskvalitet påverkas av den klimatomställning som krävs för att nå 2-gradersmålet? Det undersökte Chalmersforskaren Jörgen Larsson redan 2013.
– Forskningen indikerar att människors livskvalitet efter en klimatomställning skulle vara ungefär som i dag, säger Jörgen Larsson. 
 
2013 visade Chalmersforskning att allt fler svenskar anser att en förändrad livsstil är nödvändig för att lösa klimatkrisen, medan färre tror på tekniska lösningar. 
– Det ger politikerna stöd för att införande av styrmedel som påverkar vår livsstil kan få acceptans hos allmänheten. Om trenden håller i sig kan politikerna flytta fram positionerna över tid när det gäller att införa sådana styrmedel, säger Filip Johnsson. 

Klimatramverk för svenska lärosäten

Forskare på Chalmers har länge arbetat hårt för att bidra till klimatomställningen. Men Chalmers vill se en ännu snabbare omställning och tog därför tidigare i år, tillsammans med KTH, initiativ till ett klimatramverk som 37 svenska lärosäten nu har anslutit sig till. Varje lärosäte förbinder sig att ta fram en egen klimatstrategi som även omfattar minskning av egna utsläpp.

Att ta fram ny kunskap, och sprida den till medborgare och ledare, är den viktigaste insatsen akademin kan göra för klimatet, utöver att utveckla nya lösningar med stor potential att sänka utsläppen och halten av växthusgaser i atmosfären.

Här finns även en förteckning över Chalmersexperter som följer FN:s klimatarbete och kan kommentera både det som avhandlas på globala klimatmöten och klimatfrågor i största allmänhet.

Publicerad: må 02 dec 2019. Ändrad: fr 06 dec 2019