Publicerad: fr 25 feb 2011. Ändrad: må 07 mar 2011

Brasilianskt kött har större klimatpåverkan än vi tror

PRESSMEDDELANDE: Ökad export av brasilianskt nötkött leder indirekt till avskogning i Amazonas. Exportköttets klimatpåverkan är mycket större än vad som idag anges, visar ny forskning från Chalmers och SIK som publicerats i Environmental Science & Technology. Forskarna kräver nu att även indirekta markeffekter räknas in när man avgör en produkts klimatavtryck.

– Tar man inte med det riskerar man att föra fram fel signaler till beslutsfattare och konsumenter. Man gör sig helt enkelt skyldig till att underskatta de klimateffekter som brasilianskt kött ger, säger Sverker Molander, biträdande professor i Miljösystemanalys och en av forskarna bakom artikeln.

I Brasilien är köttproduktionen den viktigaste orsaken till avskogningen i Amazonas. Följden blir inte bara att värdefull regnskog försvinner – avskogningen bidrar också till växthuseffekten. När den kolrika skogen bränns ner för att skapa ny jordbruksmark frigörs nämligen stora mängder koldioxid. Man beräknar att boskapsuppfödningen har tagit 60-70 procent av den avskogade marken i anspråk.

Under 2000-talet har Brasilien växt fram som världens största exportör av nötkött. Men mycket lite av det exporterade köttet har kommit från de avskogade delarna av Amazonas. I de internationella mätningar som görs för att beräkna en produkts klimatpåverkan – så kallade carbon footprint standards – beräknas därför sådant kött att ha noll utsläpp från avskogning, men däremot de vanliga som kommer från kornas matsmältning och foderproduktionen. Kött från avskogade områden utgör också bara en liten del, cirka sex procent, av den totala köttproduktionen.

– Kruxet är att de där sex procenten kött orsakar ungefär 25 gånger mer koldioxidutsläpp än köttet som produceras i övriga Brasilien. Det innebär att medelvärdet för koldioxidutsläpp vid köttproduktion i Brasilien är dubbelt så högt som i Europa, säger Sverker Molander.

Artikeln i Environmental Science & Technology visar att den växande exporten är en stor drivkraft bakom produktionstillväxten av kött i Brasilien och att den därmed, indirekt, har orsakat en expansion av betesmark i Amazonas. Att, som idag, enbart inkludera direkt förändrad markanvändning när man beräknar en produkts klimatavtryck är därför missvisande.

– I artikeln har vi räknat på många olika sätt. Hur vi än räknar så kommer vi fram till att brasilianskt kött är koldioxidtungt, säger Sverker Molander.

Koldioxidutsläpp i samband med avskogning står idag för tio procent av de totala utsläppen globalt. En allt större efterfrågan på mer foder, biobränsle och mat, framför allt kött, skapar behov av ytterligare jordbruksmark vilket leder till avskogning och ännu större utsläpp.

– I grunden är problemet att vi äter mer och mer kött. För varje nytt kilo vi äter så ökar risken för avskogning, säger Christel Cederberg, en annan av artikelförfattarna, verksam vid både SIK och Chalmers.

Det brasilianska jordbruksministeriet har satt som mål att fördubbla exporten av nötkött det närmaste decenniet. Samtidigt ökar också världens efterfrågan på biodiesel och etanol som tillverkas av soja och sockerrör i landets södra delar. Det har fått markpriserna där att stiga. Många kreatursuppfödare säljer sin värdefulla betesmark till soja- och sockerrörsodlare för att köpa större marker i landets billigare norra del.

– Till 2050 förväntas världens köttkonsumtion att öka med uppemot 80 procent vilket kräver mer betesmark och ökad sojaodling. Lägg därtill en ökad efterfrågan på mark för att producera bioenergi. Skördarna kan inte bara öka och öka. Hur man än vrider och vänder på prognoserna leder de till förändrad och ökad markanvändning, säger Christel Cederberg.




Läs artikeln i Environmental Science och Technology:
http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/es103240z


För ytterligare information, kontakta:
Sverker Molander, biträdande professor i Miljösystemanalys, Chalmers
sverker.molander@chalmers.se
031-772 21 69

Christel Cederberg, Chalmers och SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik
christel.cederberg@sik.se
0708-71 03 74

Publicerad: fr 25 feb 2011. Ändrad: må 07 mar 2011