Allt fler positiva till en klimatsmart livsstil

En studie gjord av forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet visar att allt fler svenskar anser att en förändrad livsstil är nödvändig för att lösa klimatkrisen, medan färre tror på tekniska lösningar.
Resultaten bygger på en jämförelse mellan två tidigare rikstäckande enkätundersökningar gjorda 2005 och 2010. År 2005 ansåg de flesta att ny teknik var lösningen på klimatkrisen. Fem år senare hade den siffran gått ner betydligt. Istället ansåg nu en majoritet att ändrad livsstil var det nödvändiga steget. Livsstilsförespråkarnas andel hade mer än fördubblats, från runt 20 till över 50 procent.

– Jag tror att opinionen har svängt dels för att det talas mycket om miljö i media. Om att vi inte kan fortsätta leva så här, att vi måste ändra vårt sätt att konsumera och att vi tär på jordens resurser. Dels tror jag att medvetenheten om klimatförändringarna har ökat på grund av ett alltmer extremt väder, även om sådana händelser inte direkt kan knytas till förändringar i klimatet, säger Chris von Borgstede, docent och psykologiforskare vid Göteborgs universitet.

– Sedan har nog tron på den nya tekniken som problemlösare minskat, eftersom utvecklingen inte har gått tillräckligt fort. Vi har helt enkelt inte tid att vänta längre.

Omsvängningen i opinionen är tydlig, anser Filip Johnsson, professor vid Institutionen för energi och miljö, Chalmers, och initiativtagare till studien.

– En ökad acceptans för ändrad livsstil är också ett viktigt resultat, poängterar Filip Johnsson.
Han tolkar den nuvarande trenden som att svenskarna förbereder sig mentalt. För trots den ökade acceptansen för en ändrad livsstil ökar samtidigt vårt resande och vår konsumtion. Enligt statistik från SCB/Nationalräkenskaperna ökade hushållens konsumtion med 23% mellan 2000 och 2010.

– Även om det kanske för många är ett långt steg från tanke till handling så tyder resultaten på att många vet att vi måste ändra livsstil för att möta klimatförändringarna, säger Filip Johnsson.

"Politiker, flytta fram positionerna!"
Men vad krävs då för att människor ska göra slag i saken och minska sitt koldioxidavtryck i praktiken?

Bra information krävs, om klimatförändringarnas effekter och hur vi alla kan bidra till en lösning. Men information räcker inte, menar Filip Johnsson.

– Det behövs också kraftfulla och långsiktiga styrmedel för att möta klimathotet. Inte minst behövs en tillräckligt hög kostnad för att släppa ut växthusgaser. Studien inger hopp då den ger politikerna stöd för att införande av styrmedel som påverkar vår livsstil kan få acceptans hos allmänheten. Om trenden håller i sig kan politikerna flytta fram positionerna över tid när det gäller att införa sådana styrmedel, säger Filip Johnsson.

– Naturligtvis vet vi inte hur ihållande trenden är och därför pågår nu diskussioner kring att göra om undersökningen med två eller tre års mellanrum.




Läs mer om resultaten:
Hela studien finns publicerad i tidskriften Energy Policy, 2013, "Public attitudes to climate change and carbon mitigation-Implications for energy-associated behaviours".

Se även resultaten från 2005, som var en del i en attitydjämförelse mellan Japan, USA och Sverige i Environmental Science and Technology, 40 (7), 2006, sidorna 2093-2098, “American exceptionalism? Similarities and differences in national attitudes toward energy policy and global warming”.

För mer information kontakta:
Filip Johnsson, professor, Chalmers, 031-772 1449, filip.johnsson@chalmers.se
Chris von Borgstede, docent, Göteborgs universitet, 031-786 4260, Chris.von.Borgstede@psy.gu.se


Publicerad: to 02 maj 2013.