Chalmers har lämnat in slutförslag om stor grafensatsning

Anförda av Chalmers har Europas grafenforskare nu lämnat in sitt förslag på hur EU:s storslagna tioårssatsning inom IKT bör göras. Blir grafenprojektet ett av två flaggskepp, värda nio miljarder SEK i forskningsmedel? Den 28 januari berättar EU-kommissionen vilka två man har valt.

Europa fick nobelpriset, men USA och Asien leder patentkampen kring supermaterialet grafen.
 
Det vill professor Jari Kinaret ändra på. Han har engagerat drygt hundra europeiska forskargrupper – däribland nobelpristagarna Andre Geim, Konstantin Novoselov, Albert Fert och Klaus von Klitzing – i fajten för att återföra initiativet till Europa. Det har skett inom ramen för Graphene-Coordinated Action, ett av sex pilotprojekt som EU finaniserar och som tävlar om att utses till vetenskapliga flaggskepp inom IKT, så kallade Future and Emerging Technologies (FET) Flagships.
 
Tisdagen 23 oktober lämnade konsortiet in sitt slutförslag på hur man vill bygga sitt vetenskapliga flaggskepp. Den initiala budgeten sträcker sig över 30 månader. Konsortiet söker €54 miljoner från EU-kommissionen för den perioden, och räknar med €20 miljoner från annat håll.

Jari Kinaret, vilken forskning väljer ni att prioritera initialt?
Även om flaggskeppet är oerhört stort går det inte att spänna över alla områden. Det är ingen idé att konkurrera med Korea om displayer av grafen, exempelvis. Däremot är produktion av grafen självklart centralt. Här finns en rad olika teknologier som kompletterar varandra.
Vi tänker fokusera på forskning inom kommunikation de första åren, dels IKT-området, dels den fysiska transportbranschen och tillämpningar inom ny energiteknologi och sensorer. När det gäller IKT talar vi om höghastighetselektronik, i princip radio på mycket höga frekvenser. Där är Herbert Zirath på Chalmers institution MC2 är en viktig spelare. Inom optoelektronik finns stora möjligheter, liksom längre fram inom spinntronik. Vi vill också använda grafen för att skapa tryckkänsliga och kemiska sensorer. Det är typiska IKT-tillämpningar som kan göra stor nytta.
 
Hur många parter har ni engagerat i flaggskeppspiloten?
– Vi har 74 separata juridiska personer med i konsortiet, vissa med flera forskargrupper. Totalt har över 100 forskargrupper med 136 så kallade principal investigators anslutit sig till förslaget.
 
Kan du beskriva engagemanget från industrin?
– Engagemanget är av tre slag, kan man säga. Dels finns det i managementdelen där industrin har tre av nio stolar i vårt strategiska råd (strategic advisory council) genom Nokia, Airbus och Texas instruments. En större grupp företag är sen forskande parter med minst 14 procent av volymen i budgeten, en andel som kan växa upp till närmare 30 procent efter öppna ansökningar.
På en tredje nivån finns en grupp företag som vill bevaka utvecklingen men inte tycker att teknologin är tillräckligt mogen ännu för att själva göra entré forskningsmässigt. Till dem hör bland annat AB Volvo och Autoliv.
 
Varför är industrin så viktig?
Hela idén är att akademi och företag ska arbeta bättre tillsammans. I Europa har vi stark forskning, men vi har hittills varit mindre duktiga på att dra ekonomisk nytta av forskning än man varit i Asien och USA. Amerikanska universitet patenterar ungefär åtta gånger så mycket som europeiska universitet gör. Inom optioner och licenser är skillnaden ännu större. När vi räknar avknoppade företag är skillnaden mindre, men vi talar ändå om en faktor 2,5 gånger högre än i Europa. Den europeiska paradoxen brukar detta kallas. Vi försöker åtgärda den genom vårt flaggskepp. Om vi lyckas kommer hela "den europeiska flottan" dra nytta av framgången.
 
Var kommer vi se de tidiga genombrotten?
– Allra snabbast kommer grafen slå igenom inom tryckbar och flexibel elektronik. Där är fördelarna stora jämfört med existerande teknologi. Marknaden beräknas vara värd 60 miljarder dollar per år runt 2020, varav drygt hälften böjbar elektronik. I USA används grafen redan i förpackningsmaterial som larmar när du försöker bryta dig in. Det är en variant av grafen applicerad genom bläckstråleteknik, så kallad printable electronics.
 
Och var kommer genombrotten att dröja?
– Tillämpningar inom digitalelektronik och biomedicin. Teknologin är inte mogen nog för att göra stora satsningar på det området ännu. Inom bioområdet är säkerhetskraven också mycket höga. Vi satsar motsvarande 40 miljoner SEK i första omgången, eller runt 30 manår, på att undersöka eventuella risker och hälsoaspekter kring grafen. Vi har ingen anledning att tro att det finns särskilt stora risker, men vi behöver tillämpa försiktighetsprincipen. I Sverige deltar exempelvis Bengt Fadeels grupp på Karolinska institutet.

Vad händer om grafen inte blir ett flaggskepp?
Då får vi hitta på något annat. Men vi har goda förhoppningar om att det här ska gå vägen.

Text: Christian Borg
 
Videon i topp:
.
europaws.org/
2012-awards

Här kan du se båda videofilmerna!


 

Fördjupning kring grafen och projektet

Grafenpilote
 
Europakommissionens information om FET Flagships:
 
Tidigare artiklar från Chalmers:
​​