Service management i sjukvården: ”Patienterna måste ges större talan”

Sjukvården måste sluta leverera färdigpaketerad vård till passiva patienter. Det konstaterar Chalmersdoktoranden Erik Eriksson, som tidigare har prisats för sitt arbete för att få fler utlandsfödda kvinnor att ta cellprov. Nu disputerar han, med en avhandling som betonar vikten av att involvera patienter, närstående och lokala nätverk i vården.

​Svensk sjukvård visar väldigt goda resultat, i alla fall medicinskt. När det gäller informationsinsatser och delaktighet för patienterna – då är bilden en annan. Det här är något som Erik Eriksson, industridoktorand vid Chalmers TME, har ägnat mycket tid åt att analysera de senaste åren.
 
En sak står klar, enligt Erik: det krävs ett nytänkande i vården.
- Med dagens sjukvårdsorganisation missar man att använda patienters och närståendes resurser för att utveckla vården. Man kan inte bara leverera sjukvård, man måste involvera de som berörs direkt. Men sjukvården har varit för bedrövlig på detta, säger han.
 

Service management i sjukvården

Erik Erikssons avhandling visar på vikten av att ha ett vidare perspektiv på sjukvård, som omfattar även de närstående, omgivningen och det lokala samhället. Han för in begreppet service management i sin sjukvårdsforskning – där just medskapandet är en viktig del.
- Patienter måste ges möjlighet till att ha olika roller i sjukvården. Vi behöver åtminstone se dem som källor och utvärderare, och samla in de upplevelser som finns, säger han.
 
Att inte inkludera patienten, närstående eller den lokala kontexten är ett enormt resursslöseri, framhåller Erik Eriksson. Perspektivet löper som en röd tråd genom de tre projekt som utgör underlaget i hans avhandling.
 
Ett av dem, informationskampanjen ”Ta med en vän”, belönades 2012 med tidningen Dagens medicins prestigefyllda utmärkelse Guldskalpellen. Kampanjen, som Erik Eriksson ledde tillsammans med Malena Lau på Västra Götalandsregionen, ledde till att cellprovstagningen bland utlandsfödda kvinnor i nordöstra Göteborg ökade med 42 procent.

Kampanjen ”Ta med en vän” ledde till att cellprovstagningen bland utlandsfödda kvinnor i nordöstra Göteborg ökade med 42 procent.

 
Nyckeln? Att bygga vidare på lokala styrkor och nätverk för att sprida muntlig information, istället för att nöja sig med att översätta befintligt skriftligt material till flera språk. Här gavs en viktig roll åt doulorna, de kvinnor som arbetar som förlossningsstödjare och stöd för nyanlända i området. Att de spred budskapet var avgörande för kampanjens genomslag.
- En viktig slutsats är att man behöver vara mer utåtriktad och tänka mer kreativt för att nå ut, och inse att man behöver arbeta olika mot olika grupper. Idag ges ofta en typ av information inom sjukvården, oavsett människors ålder eller födelseland. Men om vården enbart anpassas efter svenskfödda, som är socialiserade i att öppna kuvert och gå på myndigheters kallelser, då missar man stora grupper som sjukvården har svårt att nå, säger han.

"Man kan inte sitta på sitt rum och hitta på nya vårdstrategier, men det finns ett motstånd mot att lämna sjukhusets trygga väggar"


Att göra antaganden om vad patienterna behöver - istället för att fråga de som berörs eller bor i området - innebär att mycket går förlorat, konstaterar Erik Eriksson. Ändå finns inbyggda hinder mot att tänka nytt.
- Man kan inte sitta på sitt rum och hitta på nya vårdstrategier, men det finns ett motstånd mot att lämna kommunens eller sjukhusets trygga väggar och gå ut och prata med människor. Trots att lösningen kan vara relativt enkel – som att involvera doulorna, säger han.
 
Även i de två andra projekt som avhandlingen bygger på framkommer vikten av att lyssna på de berörda. I ett av dem granskas den stora skillnaden i synen på moderskapet hos somaliskfödda kvinnor, svenskfödda kvinnor och BVC-sköterskor.
- Tanken är att involvera de olika målgrupperna, för att se hur BVC-verksamheten bäst kan anpassas efter dem, säger Erik Eriksson.
 

Cancersjuka förlorar viktigt stöd

Det sista projektet fokuserar på anhöriga i cancervården, som ofta stängs ute från olika möjligheter att hjälpa och stötta den sjuke.
- Vi har ett väldigt snävt sätt att se på hälsa idag. Det är viktigt att förstå att vården bara är en del av människors välbefinnande och hälsa, och inte kan leverera allt, säger han.
 
Erik Eriksson framhåller också ett annat perspektiv: vikten av att bli medveten om de normer och strukturer som kan påverka mötet med patienten och de närstående – som exempelvis könsstereotypa föreställningar.
- Man är dålig på detta i sjukvården: att se vilka förväntningar man har, vilka normer som riskerar att föras över på patienten, säger han.
 
Han hoppas att hans avhandling ska bidra till en förändrad syn på vårdens mottagare.
- Förhoppningsvis kan min avhandling vara en del av en rörelse mot att ge patienter och närstående större talan, och möjlighet att agera själva i sjukvården. Att patienterna inte ses som sjuka, passiva individer – utan besitter resurser på många olika sätt, säger han.
 
Text: Ulrika Ernström

FAKTA

Erik Eriksson är teknologie doktor och tog sin examen på Chalmers TME, Teknikens ekonomi och organisation, vid avdelningen för Service Management and Logistics. Han är också kopplad till Chalmers centrumbildning Centre for Healthcare Improvement (CHI). Titeln på hans avhandling är: “A service management perspective on healthcare improvement: integrating social context”.

MER FORSKNING, PUBLIKATIONER och INFORMATION:

Presentation av Eriks avhandling: “A service management perspective on healthcare improvement: integrating social context”.
Se Youtube-filmen där Erik Eriksson presenterar projektet "Ta med en vän".
Se Youtube-filmen "Finns det någon ursäkt?", om fördomar kring cellprovstagning. Producerad av Ung cancer i samband med projektet "Ta med en vän"
Läs mer om projektet "Ta med en vän" på Västra Götalandsregionen

Publicerad: on 28 sep 2016. Ändrad: fr 19 maj 2017