Christian Colldén huvudbild
Visar behovet av anpassning. Det behövs ett mer dynamiskt synsätt på hur förbättringskoncept ska införas och användas inom vården, konstaterar Christian Colldén.​

Så kan sjukvårdens idéer leda till verklig förbättring

​Sjukvården är full av goda idéer om hur verksamheten kan förbättras, men för att koncepten ska fungera i verkligheten krävs att de anpassas efter de lokala förutsättningarna. Det konstaterar Christian Colldén, som i sin licentiatavhandling presenterar modeller och tankesätt som ska hjälpa ledare i sjukvården att använda förbättringskoncept på ett mer pragmatiskt sätt – så att de därmed kan leda till verklig förbättring.
​Hur kan vi få ut mer värde för varje satsad skattekrona i vården, genom att ge chefer och ledare vetenskapligt underlag till förbättringar och nya organisationsmodeller? Frågan intresserar Christian Colldén, doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, som forskar på organisation inom hälso- och sjukvård, med fokus på värdebaserad vård och andra koncept för att effektivisera vården.
 
Nu presenterar han sin licentiatuppsats, At the End of the Funnel: Translation of Improvement Approaches in Healthcare, som slår fast att förbättringskoncept är något formbart som måste översättas, snarare än något som bör implementeras troget till originalet.
 
Berätta vad du har gjort i din forskning!
 
Som både forskare och chef inom sjukvården har jag intresserat mig för fenomenet att sjukvården ”utsätts” för olika generella och utifrån kommande koncept för hur verksamheten kan förbättras på olika sätt, som t.ex. Lean och Värdebaserad Vård. Men när sådana koncept implementeras på lokal nivå leder de inte alltid till några egentliga förbättringar. Syftet med det här forskningsprojektet – som också varit tätt knutet till ett praktiskt förbättringsinitiativ – har varit att öka kunskapen om hur sådana koncept kan användas på ett mer pragmatiskt sätt för att faktiskt leda till förbättringar i vården.
 
Varför är detta viktigt?
 
Sjukvården kan göra mer och mer och vi lever allt längre, samtidigt som resurserna är begränsade. För att sjukvårdssystemen i Sverige och andra länder ska vara hållbara krävs att resurserna används effektivare. Många förbättringskoncept syftar just till att ge mer och bättre vård för samma pengar, men om de implementeras utan att ge de önskade förbättringarna så innebär det ett ytterligare slöseri med resurser. Därför behövs mer kunskap på området.
 

”Generella förbättringskoncept ska inte ses som fasta och färdiga, chefer och i sjukvården behöver aktivt anpassa och ”översätta” dem till den egna kontexten.”

- Christian Colldén, doktorand, Chalmers


Vilka är dina viktigaste slutsatser?
 
Att man inte ska se generella förbättringskoncept som fasta och färdiga, utan att man som chef eller ledare i sjukvården aktivt behöver anpassa och ”översätta” dem till den egna kontexten och då beakta både befintlig kultur, redan införda förbättringskoncept och speciella förutsättningar för just den patientgrupp man vårdar.
 
Är det något i resultaten som förvånar dig?
 
Egentligen kan det tyckas vara självklarheter som jag kommer fram till, men många som arbetar med att införa nya modeller och idéer – däribland jag själv i början av det här projektet – går in med en bild av hur ett specifikt förbättringskoncept skulle kunna innebära en fullständig lösning på många problem och fäster stora förhoppningar till det. Då är det lätt att fastna när allt inte är möjligt att genomföra eller ta en enklare väg och bara åstadkomma nya namn på gamla saker. Jag kan vara förvånad över hur mycket jag själv ändrat min inställning till vad som är en lyckad implementering under resans gång.
 
 Vad är nytt i din forskning?
 
Den här studien utgör ytterligare ett litet bevis att man bör se förbättringskoncept som något formbart som måste översättas, snarare än något som bör implementeras troget till originalet, även om det konstaterats i andra kontexter tidigare. Det nya jag bidrar med är också ett par olika modeller för hur man kan se på hur olika förbättringskoncept förhåller sig till varandra.
 
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
 
Både makthavare på högre nivå inom sjukvården och chefer nära den dagliga verksamheten har nytta av ett dynamiskt synsätt på hur förbättringskoncept ska implementeras och användas. Jag hoppas att chefer och ledare i sjukvården kan ha nytta av de modeller och tankesätt som jag presenterar i min forskning när de väljer, kombinerar och anpassar förbättringskoncept till en ledningsmodell som passar just deras verksamhet. I förlängningen kan det leda till mindre frustration runt utifrån kommande koncept som ibland upplevs påtvingade och svåranvända, och till en ökad effektivitet i sjukvården.
 
Hur ska du gå vidare med forskningen nu?
 
Först kommer jag troligen att dra ned lite på tempot i forskningen och fokusera på att bli färdig specialistläkare i psykiatri, men sedan kommer jag sannolikt titta vidare på fler teorier som skulle kunna effektivisera och förbättra vården, och också försöka mäta effekterna av förbättringsinitiativ. Hittills har min forskning bara rört en typ av sjukvårdsverksamhet, men det vore intressant att också göra någon mer jämförande studie mellan olika typer av sjukvård. Intressanta frågeställningar råder det ingen brist på!
 
Textsammanställning
Ulrika Ernström
 

Publicerad: må 11 jun 2018. Ändrad: må 10 sep 2018