Paul Holmström forskar om systemdynamik i sjukvården: Att provtrycka idéerna - innan de når patienterna
Vill utveckla sjukvården med systemdynamik. ”Sjukvården är för viktig för att plottra bort i kortsiktiga ekonomiska åtgärder. Det behövs en gemensam problembild och systemförståelse” säger Paul Holmström.

Så kan sjukvården testa nya idéer - innan de når patienterna

När forskaren Paul Holmström själv blev sjuk hamnade han mitt i det sjukvårdssystem han studerade, och såg ännu tydligare vilka förbättringar som krävs. Nu presenterar han sin licentiatuppsats, som visar hur systemdynamik kan användas för att utveckla hälso- och sjukvården. Grundtanken: att testa förbättringsidéerna i en modell först – utan risk för verksamhet och patienter.

​Paul Holmström, industridoktorand på Chalmers och kopplad till Centre for Healthcare Improvement, ser stora möjligheter att lyfta svensk sjukvård. Han brinner för att föra in systemdynamik som metod i utvecklingsarbetet, eftersom det skapar möjligheter att testa strategier i teorin – innan de används på riktigt.
– Det är bättre att krascha verksamheten i datorn än i verkligheten. Jag fångades in i systemdynamiken efter att ha insett dess kraft i att ”provtrycka” policys och strategier för att tidigt sålla bort det som inte fungerar, och satsa på det som ger resultat. Inom systemdynamiken har vi verktyg för att skapa en bild av systemet och dess samband och kan med simulering studera konsekvenser över tid, fånga in problem och testa förbättringar, säger han.

Nya forskningsinsikter som patient

De senaste åren har han samlat på sig en omfattande empiri på området; i sitt licentiatarbete beskriver han 13 fall och han har hittills medverkat i 15 artiklar och konferenspresentationer.  Mitt i arbetet drabbades han själv av sjukdom, och fick som cancerpatient plötsligt se det system han granskade från en annan sida.
– Det var surrealistiskt att hamna mitt i de processer jag själv studerade, och uppleva paradoxen mellan mötet med skickliga yrkesutövare och det märkliga system som de försökte göra sitt bästa i. Hälso- och sjukvården är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Den är för viktig för att plottra bort i kortsiktiga ekonomiska åtgärder eller politisk opportunism. Eftersom sjukvården är ett både komplext och komplicerat system behövs verktyg som ger systemöverblick, säger han.

Paul Holmström påpekar att sjukvården kännetecknas av stor variation i patientflöden, stora antal möjliga diagnoser och dessutom multipla diagnoser. Han ser många fördelar med att använda systemdynamik som metod för att möta denna komplexitet – och arbeta förebyggande.
– Mellan en tredjedel och hälften av hälso- och sjukvårdens kostnader beror på vad vi äter, dricker, röker och hur vi rör oss. Förebyggande åtgärder är lösningen på vårdens kostnadsproblem. Med systemdynamisk modellering kan vi studera effekter av åtgärder över lång tid för att välja det som ger de bästa effekterna för individer och samhälle, säger han.

"Med systemdynamik kan vi simulera topparna i sjukvården och få en relevant diskussion om hur man hanterar dem utan förlängda väntetider eller utsliten personal"

 
Han anser att det finns stora problem med dagens slimmade sjukvårdsorganisation, där topparna blir svåra att hantera. Även här kan systemdynamiken användas som en nyckel till förbättringar, enligt Paul Holmström.
– Hälso- och sjukvården är hårt ansträngd. Efter att ha sett förlossningsavdelningar och akutmottagningar är jag inte förvånad över att medarbetare söker sig till andra arbeten. Jag får intrycket av att resurstilldelningen baseras på genomsnitt utan överväganden om hur man skall kunna hantera topparna. Man har knaprat in på resurser så att topparna upplevs som mer omfattande i tid och volym. Vi kan simulera topparna och få en relevant diskussion om hur man hanterar dem utan förlängda väntetider eller utsliten personal, säger han.

Paul Holmström arbetar med aktionsforskning som grund, och vill sammankoppla denna metod med systemdynamiken. Aktionsforskning innebär att forskaren inte står bredvid eller granskar i efterhand, utan är direkt involverad i de områden, processer eller fenomen som ska studeras – och skapar kunskapen i samarbete med de berörda.
 

Aktionsforskning viktig grund

Att använda systemdynamik och aktionsforskning i kombination ökar chanserna för att resultaten verkligen leder till förändring i organisationerna, framhåller Paul Holmström.
– Det har byggts många tekniskt lysande simuleringsmodeller med systemdynamik, som aldrig har lett till praktisk användning. En metastudie har visat att bara 5,3 procent av publicerade simuleringar lett till implementering. Min hypotes är att man modellerat ”på” verksamheten, inte ”med”.
– I ett aktionsforskningsarbete kan jag samla olika intressenter och sammanfoga deras perspektiv så att de får en gemensam bild av hur systemet fungerar. Efter det kan vi gå vidare och i en simuleringsmodell testa förbättringsåtgärder utan risk för verksamhet och patienter, säger han.

I USA, Storbritannien och Nederländerna används systemdynamik inom sjukvården i betydligt högre utsträckning än i Sverige, där Paul Holmström är relativt ensam om sitt forskningsområde. Det hoppas han kunna bidra till att förändra, och poängterar att svensk sjukvård har mycket att vinna på att använda systemdynamiken för att utveckla hälso- och sjukvården.
– Jag visar att systemdynamisk simulering är en användbar metod för att på lång sikt kunna bevara och ha råd med den höga standard sjukvården i Sverige har. Jag har genomfört ett stort antal mindre projekt, men den verkliga nyttan finns på regional och nationell nivå, säger han.
 
Text: Ulrika Ernström

FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION

Paul Holmström är industridoktorand på Chalmers, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, samt kopplad till forskningscentret CHI, Centre For Healthcare Improvement. Hans licentiatuppsats heter "Bringing System Dynamics into Action Research".

Publicerad: må 24 apr 2017. Ändrad: on 10 maj 2017