Studenter banar väg för ökad stadsodling i Göteborg

​​​Bättre hälsa för invånarna, ökad gemenskap, nya jobb och lokal matproduktion. Listan på fördelar med stadsodling kan göras nästan hur lång som helst. Den stora svårigheten är att det kräver plats, något som är en bristvara i nästan varje stad. Men Pia Damsten och Kreshnik Rama har med sitt examensarbete på Chalmers satt en boll i rullning som ska öka möjligheterna till stadsodling i Göteborg. ​​

På Chalmers finns Challenge Lab, där studenter för samman aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor för att tillsammans tackla olika hållbarhetsutmaningar. Metodiken lärs ut i kursen Leadership for sustainability transitions (Ledarskap för hållbarhetsomställningar) och ligger sedan som grund för de som vill genomföra sitt examensarbete i labbet. Då fokuserar man på en fråga man själva har identifierat genom systemanalys och dialoger med relevanta samhällsaktörer.

Kreshnik Rama studerade på masterprogrammet Sustainable Energy Systems (hållbara energisystem) och Pia Damsten på Biotechnology (Bioteknik) innan de kom till Challenge Lab. När det kom till att välja examensarbetesprojekt insåg att de hade ett gemensamt intresse – och därmed också samma gemensamma ”problem”. 

– Vi hade båda slut på plats för växter i våra lägenheter, så vi hade båda spanat på möjligheten att odla på annan plats i stan, säger Kreshnik Rama. 

Så examensarbetet fick namnet: “Urban Agriculture in a Sustainable Future: Co-creating Strategies for Scaling up Urban Agriculture in Gothenburg” (Stadsodling i en hållbar framtid, samskapa strategier för att skala upp stadsodling i Göteborg). Stadsodling är ett brett ämne som omfattar allt från pallkragar och kolonilotter för enskilda personer och hushåll, till det som många städer har valt att göra, nämligen avsätta resurser till odling på eller kring offentliga byggnader. 

Många möjliga positiva effekter​

Det är samtidigt något som kan föra med sig väldigt många olika positiva effekter på alla hållbarhetsaspekterna – socialt sett skapar det nya mötesplatser och samhörighet, ekonomiskt kan det skapa nya jobb och minska energibehovet i byggnader som det odlas på och ekologiskt kan man dels hjälpa den biologiska mångfalden i staden och ”tillverka” lokalt producerad mat. Tillsammans bidrar alla aspekterna till att öka välmående hos de som ges ökade möjligheter att odla.  

– Ökad stadsodling i Göteborg skulle kanske inte uppfylla alla de här delarna varje gång, men med tanke på hur många positiva effekter som ändå är möjliga ville vi gärna utforska hur man kan utveckla stadsodlingen i Göteborg, säger Pia Damsten. 

– Samtidigt var vi lite osäkra på vad två studenter kan åstadkomma kring ett ganska omfattande ämne på så pass kort tid som ett examensarbete ändå rör sig om. Men vi bestämde oss för att försöka!  

Identifierat centrala frågor 

Efter att ha intervjuat ett stort antal aktörer från olika delar av staden identifierade Pia och Kreshnik två huvudfrågor som de vill jobba vidare med i workshop-form: Hur kan vi hitta ytor för odling i staden? Och Hur kan vi skapa och etablera en lokal matstrategi? 

I workshopen fick inbjudna politiker, tjänstemän och företag diskutera hur en  utveckling av stadsodlingen i Göteborg skulle kunna se ut, med utgångspunkt i de två huvudfrågorna. 

– Workshopdelen var något som vi var ganska nervösa inför, men det var verkligen jätteroligt att se graden av engagemang och intresset från de inblandade. Vi kände verkligen att vi kom framåt med frågorna, säger Kreshnik Rama. (Se nedan för en kommentar från en av deltagarna).

Fem rekommendationer

Efter att ha bearbetat och analyserat resultaten ifrån workshopen levererar Pia och Kreshnik fem rekommendationer för att öka urban stadsodling: 

  • Stadsodling behöver få en plats i långsiktiga förändringsstrategier i städer
  • Sätt upp nyckeltal för lokal matproduktion
  • Identifiera möjliga områden och underlätta uppstarten av stadsodlingsprojekt
  • En lokal matstrategi är ett måste för att nå miljömålen
  • Sätt ihop en arbetsgrupp som kan fortsätta jobbet som exjobbet har startat. 

När det gäller den sista punkten lovade dessutom en av de deltagande politikerna att starta upp en ny ”think tank” med syfte för att förbättra samarbete mellan stadens olika delar när det gäller stadsodling. Förhoppningen är att det sedan ska leda till en ny arbetsgrupp som arbetar aktivt för frågan. 

– Det som vi framförallt tar med oss från det här projektet är att vi studenter faktiskt kan göra skillnad! säger Pia Damsten.


Text och bild: Christian Löwhagen


En av deltagarna i workshoppen, Karin Ingelhag, Näringslivsutvecklare på Business region Göteborg, kommenterar examensarbetet såhär: 

Challenge Lab, en neutral plats för nya friska perspektiv för en hållbar framtid

Med stöd av studenterna från ”Urban Agriculture in a Sustainable Future: Co-creating Strategies for Scaling up Urban Agriculture in Gothenburg", bjöds vi från olika verksamheter; akademin, samhälle och företag, in till en gränsöverskridande workshop där outputen blev en ”Tankesmedja” där representant från beslutsfattare tar lead. En dörr för fortsatt kunskapsutveckling för en hållbar framtid, mellan oss parter, öppnades med stöd av studenterna.


Läs mer: 

Du kan se hela Pia och Kreshniks examensjobbspresentation på Youtube


Läs mer om Challenge Lab-metodiken och dess grundare John Holmberg, Chalmers Unescoprofessor inom lärande för hållbar utveckling


En länk till Challenge Labs hemsida ska med också​

Publicerad: to 21 jun 2018. Ändrad: må 02 jul 2018