AWS Montage
Arctic Weather Satellite: Europa satsar på ett nytt projekt med smarta, små satelliter som ska bevaka bland annat väder och klimat i Arktis. 
Bilden är ett montage. ​​Illustration: OHB Sweden. Bakgrundsbild: Thomas Pesquet, ESA

Första steget mot satellitflotta för klimat och väder i Arktis

Klimatberedskap och bättre väderprognoser är målen för nya Arctic Weather Satellite. I täten går OHB Sweden, baserat i Stockholm, medan göteborgsföretaget Omnisys, uppbackat av Chalmers och SMHI, har fått förtroendet att utveckla ”nyttolasten”, det vill säga själva mätsensorn.  
– Behovet av bättre väderprognoser är speciellt stort i Arktis, nu när klimatförändringarna snabbt ändrar förhållanden för människor och djur som lever i norr, säger Patrick Eriksson, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.
På den Europeiska rymdstyrelsen ESA:s ministerrådsmöte i slutet av november beslutade medlemsländerna att utveckla en liten effektiv vädersatellit som skall bidra till radikalt förbättrade väderprognoser framöver. Initiativet till projektet, som går under namnet Arctic Weather Satellite (AWS), kommer från Sverige, och Göteborg kommer ha en central roll i det fortsatta arbetet. 

Företaget Omnisys Instruments i Västra Frölunda, Göteborg, kommer att ha det övergripande ansvaret för utvecklingen av satellitens mätinstrument. Chalmers bidrar med komponenter och vetenskapligt stöd. 

– Genom detta och andra pågående rymdprojekt placerar sig nu Göteborg i täten när det gäller mikrovågsmätningar till stöd för väderprognoser. Samma data är också av högsta vikt för klimatstudier, säger Martin Kores, vd för Omnisys.

Patrick Eriksson– Som namnet antyder ska Arctic Weather Satellite främst få till stånd bättre väderdata för de arktiska regionerna och närliggande områden. Men eftersom satelliterna ska kretsa kring hela jorden får vi också bättre data för övriga delar av jorden ”på köpet”. Och AWS kan då till exempel även bidra till bättre mätningar av regn över Afrika, säger Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik vid Chalmers.

Nytt kostn​adseffektivt arbetssätt

Målet är att satelliten ska skjutas upp redan 2023. Med ett nytt angreppsätt hoppas teamet bakom projektet kunna bygga den  snabbare och till lägre kostnad än vad som hittills varit möjligt. 

– Detta kan jämföras med ESA:s nya stora vädersatelliter, som kommer skjutas upp 2022-23 men där projekten påbörjades redan 2014. Genom att istället välja ut de instrument som är nyttigast kan vi skapa små, kostnadseffektiva satelliter som är anpassade för det specifika instrumentet. Detta skiljer sig mot dagens stora och komplexa satelliter som bär ett flertal instrument, säger Patrick Eriksson.

Blir den första satelliten framgångsrik ska den sedan få sällskap av cirka 15 exakt likadana satelliter. Att till låg kostnad bygga en flotta av många satelliter innebär stora fördelar jämfört med större, dyrare projekt. 

– Med en sådan konstellation av satelliter kan man uppdatera mätningarna oftare. Det gör i sin tur att man kan observera snabbare väderpåverkande förlopp i atmosfären än vad som tidigare varit möjligt, säger Martin Kores.

– Tack vare bättre datormodeller och bättre satellitobservationer blir väderprognoser bättre för varje år. Genom Arctic Weather Satellite kommer vi bidra till att väderprognoser även kan förbättras framöver och ger dessutom ovärderliga grundmätningar för forskning om jordens klimat och hur vi ska rusta oss för framtiden, avslutar Patrick Eriksson.

​Bygger på tidigare svenska framgångar i rymden

Sverige gick i ledningen mot mindre satelliter redan år 2001, i och med uppsändningen av forskningssatelliten Odin. Projektet Odin ledde samtidigt till skapandet av företaget Omnisys Instruments. Sedan dess har Chalmers och Omnisys fortsatt att samarbeta, bl a runt uppföljarna till Odin, forskningssatelliterna MATS och SIW. MATS är färdigutvecklad och väntas sändas upp i mitten av 2020. Utvecklingen av satelliten SIW ska påbörjas i år med planerad uppskjutning ca 2023.

– Göteborg har sedan länge en stark och bred position inom mikrovågsteknik, speciellt när det gäller högre frekvenser, förklarar Donal Murtagh, professor och avdelningschef för mikrovågs och optisk fjärranalys.

Satelliten Odin var först med att utföra mätningar av vår atmosfär i terahertz-området (ljus med våglängd kring en millimeter eller frekvenser som mäts i terahertz [THz]). Odin genomförde bland annat unika mätningar av ozonlagret och är fortfarande verksam i omloppsbana. ESA bygger nu det första väderinstrumentet för THz mätningar, Ice Cloud Imager, för vädersatelliterna Metop-SG; Chalmers har en ledande vetenskaplig roll i projektet. Omnisys levererar mottagare till ett mikrovågsinstrument som ska flyga med tre andra framtida vädersatelliter. Till detta kan läggas att göteborgsdelen av RUAG Space redan är huvudleverantör av en annan typ av mikrovågssensor för väderprognoser (GRAS).

För vidare information:

Martin Kores, VD för Omnisys Instruments.
Patrick Eriksson​, Professor i Global miljömätteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola.
Du kan också läsa mer om projektet i ett pressmeddelande från Rymdstyrelsen

Bilder: Anna-Lena Lundqvist (porträtt Patrick Eriksson), OHB/Thomas Pesquet, ESA (Satellitmontage).​

Publicerad: on 15 jul 2020.