Hållbar transport & mobilitet

Gruppen fokuserar på utmaningar för att nå ett hållbart transportsystem och analyserar olika möjliga tekniker och system för detta inklusive alternativa bränslen, elektrifiering och autonoma fordon och andra innovativa mobilitetslösningar. 

De hållbarhetsrelaterade utmaningar gruppen fokuserar på är klimatpåverkan och energiförbrukning av olika lösningar, med beaktande av ekonomiska, politiska, tekniska och beteenderelaterade aspekter. Gruppen är tvärvetenskaplig och samarbetar med aktörer i transportsektorn (inklusive intressegrupper), politiker och akademiker. De forskningsmetoder som används är både kvalitativa och kvantitativa, inklusive systemmodelleringsverktyg som optimering, simulering och agentbaserad modellering; ”mixed methods” såsom ekonometri kombinerat med intervjuer; enkäter, ”Big data”-analys, livscykelanalys etc.

Gruppen är aktiv inom följande forskningsområden:

Systemmodellering för att analysera framtidens transportsystem

Transportsystemet behöver förändras om vi ska lösa utmaningarna med att minska utsläppen av koldioxid och sektorns beroende av fossila bränslen. Vi använder systemmodeller för att fånga, analysera och förstå transportsektorn och dess kopplingar till energisystemet och miljön i stort. Till exempel så kan med dessa modeller analysera konsekvenserna av centrala trender som ökad delning, elektrifiering och automatisering av transporter på det övergripande energisystemet. Vidare så studerar vi också potentiella politiska styrmedel och dess konsekvenser och eventuella bieffekter. Denna forskning är tvärvetenskaplig med teorier och metoder från ekonomi, fordonsteknik och miljösystemanalys.

Personlig​ mobilitet

Denna forskning fokuserar på användarperspektivet rörande efterfrågan på mobilitet och olika mobilitetslösningar. Genom tvärvetenskaplig studier utvärderar vi olika mobilitetstjänster så som elbilar, delad mobilitet och introduktionen av självkörande bilar. Vi analyserar faktorer så som förändringar i behovet av mobilitet, miljöpåverkan, ekonomisk bärkraft och acceptans hos användare. Våra metoder sträcker sig från ekonometri, optimering, statistisk analys till enkäter, intervjuer och loggning av bilrörelsemönster.

Långväga resan​de

För många höginkomstländer är klimatpåverkan från det långväga resandet lika stor som från de dagliga korta resorna. Vår forskning omfattar bland annat metoder för mätning av växthusgasutsläpp från befolkningens flygresor. Vi är också intresserade av att förstå hur ett framtida transportsystem för långväga resande, som är i linje med klimatmålen, skulle kunna se ut när det gäller till exempel tåg, biobränslen, digitala möten och alternativa semestervanor. Ett annat forskningsområdet är policyanalys, till exempel avseende allmänhetens acceptans olika politiska styrmedel.

Big data inom ​mobilitet

Denna forskning har två huvudsakliga mål: 1) öka förståelsen för människans rörelsemönster genom inhämtning och analys av stora mängder data från digitala miljöer, 2) tillgängliggöra kunskap och data för medborgare, intressenter och forskare i syfte att främja hållbara transporter utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Genom att samla kunskap från en rad olika områden som transporter, maskininlärning, artificiell intelligens, datavetenskap och komplexa system och nyttja nya framsteg inom ’Big data’ och avancerad dataanalys, åsyftar forskningen till utveckling av högteknologiska innovativa mobilitetslösningar. Forskningen är av stor signifikans med tillämpningsområden inom folkhälsa, energi, komplexa system och stadsplanering.

Seniora forska​re: ​

Sonia Yeh, Daniel Johansson, Frances Sprei, Sten Karlsson, Jörgen Larsson, Jonas Nässén


​Nyckelpublikationer:​

Masnadi, M. S.;  El-Houjeiri, H. M.;  Schunack, D.;  Li, Y.;  Englander, J. G.;  Badahdah, A.;  Monfort, J.-C.;  Anderson, J. E.;  Wallington, T. J.;  Bergerson, J. A.;  Gordon, D.;  Koomey, J.;  Przesmitzki, S.;  Azevedo, I. L.;  Bi, X. T.;  Duffy, J. E.;  Heath, G. A.;  Keoleian, G. A.;  McGlade, C.;  Meehan, D. N.;  Yeh, S.;  You, F.;  Wang, M.; Brandt, A. R., 2018, Global carbon intensity of crude oil production. Science 361 (6405), 851-853. doi: 10.1126/science.aar6859

 

Azar C., Johansson D.J.A., 2012, Valuing the non-CO2 climate impacts of aviation, Climatic Change 111: 559-579. https://doi.org/10.1007/s10584-011-0168-8.

 

Sprei, F., 2018, 'Discontinued diffusion of alternative-fueled vehicles—The case of flex-fuel vehicles in Sweden', International Journal of Sustainable Transportation, 12 (1), 19-28. doi.org/10.1080/15568318.2017.1323983

 

Niklas Jakobsson, Till Gnann, Patrick Plötz, Frances Sprei, Sten Karlsson,  2016, Are multi-car households better suited for battery electric vehicles? – Driving patterns and economics in Sweden and Germany, Transportation Research Part C: Emerging Technologies, 65, 1-15. https://doi.org/10.1016/j.trc.2016.01.018

 

Larsson, J., Åkerman, J., Elofsson, A., Sterner, T., 2019, International and National Climate Policies for Aviation: A review. Climate Policy: 1-13. https://doi.org/10.1080/14693062.2018.1562871

 

David Andersson, Jonas Nässén, 2016, The Gothenburg congestion charge scheme: A pre–post analysis of commuting behavior and travel satisfaction, Journal of Transport Geography,

Volume 52, 2016, Pages 82-89, https://doi.org/10.1016/j.jtrangeo.2016.02.014.

 

Publicerad: fr 22 mar 2019. Ändrad: to 11 apr 2019