Hållbar markanvändning och bioekonomi

Omvandlingen av naturliga ekosystem till förmån för jord- och skogsbruk är kanske mänsklighetens mest påtagliga avtryck på jorden. Idag brukas nästan hälften av marken på jorden för att tillgodose vårt behov av mat, trävaror, bränslen och andra produkter. Trycket på produktiv mark förväntas öka ytterligare eftersom en växande världsbefolkning behöver mer mat, papper, etc. Dessutom ökar användningen av nya biobaserade produkter – inte minst bioenergi – när samhället förändras i riktning mot klimat- och hållbarhetsmål.

På global nivå så orsakar jord- och skogsbruket klimatförändringar, markdegradering, förlorad biologisk mångfald, övergödning av vattendrag och många andra oönskade effekter. Men samtidigt så ser påverkan väldigt olika ut beroende på hur vi brukar jorden. De landskap som vi har format är också en integrerad del av våra kulturer som i många fall värderas högt. Kulturlandskap kan dessutom innehålla en mångfald av arter som inte skulle ha förekommit i landskapet om vi inte hade format det genom vårt brukande.  

Vår forskargrupp bedriver forskning och undervisning om samhällets markanvändning och biobaserade system, i ett brett hållbarhetsperspektiv. Vi undersöker exempelvis hur användningen av mark och biomassa för olika ändamål påverkar ekosystemens biologiska mångfald och förmåga att upprätthålla olika ekosystemtjänster. Vi analyserar klimatpåverkan av olika biobaserade system, hur markanvändning bidrar till försörjning i olika delar av världen, och hur styrmedel kan påverka förutsättningarna för olika former av jord- och skogsbruk. Vi använder både kvalitativa och kvantitativa metoder, t ex livscykelanalys, energi- och materialflödesanalys, GIS-baserad modellering, fjärranalys, och intervjuer. 

Vår målsättning är att bidra till kunskapsutveckling kring effekter av markanvändning och biobaserade system. Utöver vetenskaplig publicering och undervisning på Chalmers så engagerar vi oss på olika sätt för att kunskapen skall komma till nytta inom politik, myndigheter och näringsliv. Vi deltar exempelvis i expertgrupper, genomför utredningsuppdrag, deltar i TV- och radioprogram, och är aktiva i internationella sammanhang, t ex FNs klimatpanel (IPCC) och internationella energibyrån (IEA).   

Seniora forskare: 
Göran Berndes, Christel Cederberg, Martin Persson, Stefan Wirsenius

Nyckelpublikationer:
Cintas, O., Berndes, G., Hansson, J., Poudel, B.C., Bergh, J., Börjesson, P., Egnell, G., Lundmark, T., Nordin, A. (2017). The potential role of forest management in Swedish scenarios towards climate neutrality by mid century. Forest Ecology and Management, 383: 73-84. http://dx.doi.org/10.1016/j.foreco.2016.07.015

Englund O, Berndes G, Cederberg C. (2017). How to analyse ecosystem services in landscapes – A systematic review. Ecological Indicators 73, 492-504. doi.org/10.1016/j.ecolind.2016.10.009

Nordborg M., Davis J., Cederberg C., Woodhouse A. (2017). Freshwater ecotoxicity impacts from pesticide use in animal and vegetable foods produced in Sweden. Sci Total Environ, 581, 448-459. doi: 10.1016/j.scitotenv.2016.12.153​

Pendrill, F. U. Martin Persson, M., Godar, J., Kastner, T., Moran, D., Schmidt, S., Wood, R. (2019). Agricultural and forestry trade drives large share of tropical deforestation emissions. Global Environmental Change. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2019.03.002​​


How much land is needed for global food production under scenarios of dietary changes and livestock productivity increases in 2030? S Wirsenius, C Azar, G Berndes, Agricultural systems 103 (9), 621-638. https://doi.org/10.1016/j.agsy.2010.07.005

Publicerad: ti 02 apr 2019.